Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån?"

Transkript

1 Förstudie maj 2015: Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån? Målsättning: Att ta vara på en stor befintlig resurs i form av lax i Dalälven, och göra det på ekologiskt och ekonomiskt bästa sätt. Bernt Moberg AQUAVISION AB Adress Tegelbruksvägen 41, Gävle Telefon , E-post Fax

2 Innehåll Bakgrund... 3 Dialog... 4 Sammanfattning... 4 Nuläge... 4 Tre möjligheter... 6 Möjlighet nr 1 - Ta vara på en befintlig stor mängd lax som annars bara går till spillo Möjlighet nr 2 - Mer selektivt bara fånga odlad lax för att gynna de svaga vilda laxbestånden Möjlighet nr 3 - Se laxen i Dalälven som en resurs för det lokala småskaliga yrkesfisket Ytterligare möjligheter Återstår att reda ut Dioxin Havsöring Bidrar till att nå miljömålen Kärnvärden Nästa steg

3 Bakgrund Att ur såväl ett ekologiskt som ekonomiskt perspektiv ta vara på våra naturresurser på bästa sätt är en fundamental drivkraft hos många av oss. Denna förstudie har tillkommit just för att bidra till en sådan förvaltning av lax. Tack vare en förändrad förvaltning av fisket på laxens uppväxtområde i södra Östersjön återkommer tusentals kompensationsodlade laxar varje år till Dalälven. Dalälven hade en gång i tiden ett stort bestånd av vild lax. I och med utbyggnaden av vattenkraften försvann laxens livsbetingelser i älven. Laxbeståndet upprätthålls nu praktiskt taget helt av att odlade laxungar, s.k. smolt, planteras ut varje år som kompensation för det bortfall av lax vattenkraftsutbyggnaden medfört. Hur mycket lax, och även öring, som ska sättas ut är fastställd i dom. Med andra ord finns ett stort årligt överskott av lekvandrande vuxen lax i Dalälven. Parallellt med detta är målsättningen från både nationellt och Baltiskt perspektiv att fisket ska styras mer just mot kompensationsodlad lax och mot starka vilda bestånd. För de flesta vilda laxbestånden runt Östersjön har förvaltningsmålet inte uppnåtts. Alla dessa omständigheter rättfärdigar frågor om hur vi kan optimera förvaltningen av lax. Av åtminstone två möjliga skäl har nämnda kompensationsodling av lax ifrågasatts de senaste åren. EU har föreslagit att kompensationsutsättningarna ska fasas ut på grund av att utsättningarna av odlad lax innebär en genetisk risk för de vilda laxbestånden. Ett annat scenario är att miljökvalitetsnormerna som ska uppnås för att uppfylla EU:s ramdirektiv för vatten kräver att älvar med kompensationsutsättningar av lax öppnas upp för fiskvandring och att åtgärder för att möjliggöra en återetablering av vilda laxbestånd vidtas. Om så sker upphör kompensationsutsättningarna. Det har även förts fram önskemål om att fördela om utsättningsmängderna som är fastställda i dom så att mängden lax minskar och att mängden öring istället ökar. Även att lax skulle ersättas med sik har föreslagits. För närvarande finns dock inga andra planer för Dalälven än att fortsätta med kompensationsutsättningarna så som nu sker och som har skett de senaste decennierna, (SLU). Förvaltningsidén som beskrivs i denna förstudie förutsätter att kompensationsutsättningar av lax sker. Om och när kompensationsutsättningarna i Dalälven upphör eller förändras får laxförvaltningen rättas efter de nya förutsättningar som uppstår då. Att anpassa förvaltningen efter rådande förutsättningar är adaptiv förvaltning. Fröet till idéerna i denna förstudie kommer från ett engagemang för att gynna den vilda laxen i Testeboån. Med tiden har jag insett att detta förvandlats till att i första hand bli något som har många andra värden. Att lägga fram förslag på åtgärder som har potential att göra alla till vinnare känns mycket tillfredsställande. Jag vill tacka Länsstyrelsen i Uppsala län som genom att ge mig ett ekonomiskt stöd gjort det möjligt för mig att ägna mig åt att gå vidare med mina idéer i denna förstudie. Det har varit mycket inspirerande att möta alla som varit så positiva till att ta vara på laxen. Nu är min innerliga förhoppning att idéerna kan förverkligas. Mitt engagemang för dessa frågor kommer definitivt att fortsätta. Min vision kommer alltid vara att vi ska förvalta våra fiskresurser på bästa sätt, såväl ur ekologiskt som 3

4 ekonomiskt perspektiv. Laxen i Dalälven innebär en fantastisk resurs sett ur båda dessa perspektiv. Dialog Denna förstudie innefattar samtal och intervjuer med representanter från Dalälvens vattenråd, Havs- och vattenmyndigheten, det lokala yrkesfisket, MSC Sverige, Nedre Dalälvens Intresseförening, Naturskyddsföreningen i Gävle, Naturskyddsföreningen i Älvkarleby, Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen Uppsala, SLU- Institutionen för akvatiska resurser, Sportfiskare i Älvkarleby, Stockholms Fiskmarknad, Stockholms Matmarknad, Svenska Brasserier, Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund, Vattenfall, Älvkarlebygruppen, Älvkarleby kommun och Östersjölaxälvar i samverkan. Sammanfattning Idén att ta vara på det väldiga överskottet av lax i Dalälven har väckt stort intresse. För de flesta är det okänt hur det går till idag, och hur laxens liv i älven ser ut. Den vanligaste spontana reaktionen är förvåning över att resursen inte tas till vara. Trots det stora intresse som finns för att ta vara på laxen finns det en mycket närvarande känsla av att hela idén kan gå i stå. Hotet för det ligger i osäkerheten om vem som äger laxen i älven och därmed har mandat att bestämma om laxen ska tas till vara eller inte. Ingen av de som tillfrågats eller intervjuats i denna förstudie gör anspråk på att vara ägare till laxen. Att den som förvaltar fiskerätten på platsen också därmed har rätten att fånga och saluföra laxen är ett resonemang som nästan alla för. Det skulle tala för att det är Älvkarleby fiskevårdsområdesförening har rätten att fånga och saluföra laxen. Älvkarleby fiskevårdsområdesförening själva är däremot inte alls är lika säker på att det förhåller sig så. Ägarförhållandet måste omgående fastställas. Nyckeln till att hålla liv i ägarfrågan och förverkliga dessa idéer är att lax från Dalälven kommer att efterfrågas. Finns det ingen efterfrågan är idéerna värdelösa. Mycket passande är det därför att Stockholms Fiskmarknad nu etablerats och att det faktiskt finns möjlighet att komma igång med leveranser av lax från Dalälven med befintlig utrustning. Nuläge Förvaltningsåtgärder beslutade av EU och Havs- och vattenmyndigheten har lett till ett kraftigt minskat fiske efter lax på laxens uppväxtområden i södra Östersjön. Besluten har fått avsedd effekt. Mängden lax som vandrar tillbaka till älvarna ökar kraftigt. För åar och älvar med vild lax innebär mera lekvandrande lax att åarnas och älvarnas potential att producera ännu mer lax kommer att nyttjas. Nästa steg blir nu att optimera förvaltningen genom att göra den mer beståndsspecifik, vilket kommer innebära ett stort värde för älvdalarna och turismen. Torneälven är det starkast lysande exemplet på vilken effekt en bra fiskeförvaltning kan få för ett vildlaxbestånd har mer än laxar vandrat upp för lek i Torneälven. De senaste tio åren har utvandringen av laxsmolt från Torneälven 4

5 fördubblats, och är nu i storleksordningen 1,6 miljoner smolt/år. I slutet av 1980-talet var antalet utvandrande smolt från Torneälven omkring smolt/år, (Karlström). I de älvar som förlorat sitt vilda laxbestånd i och med utbyggnaden av vattenkraften och idag har ett laxbestånd som upprätthålls genom kompensationsutsättningar av odlad lax har laxförvaltningen i havet fått till konsekvens att mycket stora mängder lax söker sig tillbaka till dessa älvar. Kompensationsutsättningar av lax i älvar som mynnar i Östersjön sker från söder till norr i Dalälven, Ljusnan, Indalsälven, Ångermanälven, Umeälven, Skellefteälven och Luleälven. Totalt sätts 2,1 miljoner laxsmolt ut i dessa älvar varje år, (SCB). Knappt 11 procent av dessa, laxsmolt, sätts ut i Dalälven. Den stora mängden återvandrande laxar i älvarna med kompensationsutsatt lax börjar nu beskrivas som ett problem. Nedanför det nedersta kraftverket i varje älvar samlas enorma mängder lax. Utöver att det är ett stort resursslöseri ökar risken för sjukdomar och att odlad lax lämnar hemälven och istället vandrar upp i någon annan älv, som kan vara en vildlaxälv, för att leka med lax ifrån det beståndet vilket inte är önskvärt ur ett bevarandeperspektiv. Att ta reda på lax i älvarna med kompensationsutsatt lax är alltså inte bara en god idé för att enkelt få tillgång på lax, utan är även en välgärning för laxen i stort. Vi ska ha en adaptiv förvaltning av laxen, och vi har mål för hur stora de vilda bestånden ska vara. Havs- och vattenmyndighetens övergripande mål i laxförvaltningen är att: 1) Skydda och återuppbygga svaga vildlaxbestånd, 2) Öka andelen kompensationsodlad lax i fångsten och 3) Påskynda vildlaxbestånden att nå MSY, det vill säga minst 75 procent av potentiell produktion. Högst prioriterat är att skydda de små bestånden av vild lax. Med andra ord ska vi sträva efter att fiska mer selektivt efter kompensationsodlad lax. I Dalälven har uppvandringen av lax ökat kraftigt de senaste åren. Beräkningar visar att det kan handla om mer än laxar per år som vandrar upp i älven, (SLU). Fällan för avelsfisk i Älvkarleby har tidigare fungerat som en kontinuerlig mätare på uppvandringen trots att bara en mindre andel av laxen fångas i fällan. Fram till 2012 var fällan i drift under laxens och öringens hela vandringsperiod och 2014 har rutinerna vid fällan ändrats. Det har helt enkelt varit för mycket lax i älven. Arbetet med att hantera all lax har tagit allt för stora proportioner. Numera är därför fällan i drift endast omkring 45 minuter varje vardagsmorgon. På försök var fällan i drift under ett helt dygn i mitten av juli Fångsten blev 260 laxar! I detta sammanhang ska vi även ha i åtanke att mängden lekvandrande lax i Dalälven kan komma att öka ytterligare. Överlevnaden hos odlad och kompensationsutsatt lax har minskat de senaste åren. Enligt fördelningen mellan vild och odlad lax som tillförs Östersjöns så borde andelen odlad lax i fångsten nu vara omkring 70 procent. Senaste uppgifterna från SLU visar att andelen odlad lax i fångsten istället sjunkit till under 30 procent. Dalälven ingår i projektet SMOLTPRO - Integrerad forskning för hållbar smoltproduktion. Projektet syftar till att ta fram bättre uppfödningsmetoder så att laxsmolten som ska kompensationsutsättas blir bättre rustade för att klara sin tid i havet och att det samhällsekonomiska utbytet av kompensationsutsättningarna ska öka, (SMOLTPRO). 5

6 Rekordmycket lax har fångats på sportfiske i Dalälven under Nästan laxar. Medelfångstena för sportfisket i Dalälven sedan 1987 är 440 laxar per år. Utöver sportfiskets uttag av lax i älven tas även lax för avel till kompensationsutsättningarna. Sammanlagt utgör båda dessa uttag av lax högt räknat individer. Ingen lax tillåts vandra längre upp i Dalälven än till fällan för avelsfisk i Älvkarleby. Det har tidigare funnits skyldighet att ha fiskväg förbi kraftverken i Dalälven fastställde dåvarande Vattendomstolen ett förlikningsavtal som upphävde skyldigheten för kraftbolagen att hålla laxtrappor vid kraftverken. Skyldigheten ersattes med ett engångsbelopp på 27,4 miljoner kronor. Beloppet ersätter alla för kraftverken gällande förpliktelser att erlägga avgifter och utföra åtgärder för fisken för såväl gången tid som all framtid, (Stockholms tingsrätt, vattendomstolen, dom i DVA 41). Under åren skedde upptransport av en mindre mängd lax och havsöring med tankbil förbi de fyra nedersta kraftverken till Söderfors, Gysinge och Tyttbo. År 1992 beslutade dock Fiskeriverket om förbud för upptransport förbi vandringshindret vid Älvkarleby. Anledningen var att förhindra spridning av smittosamma sjukdomar via vattenintaget till odlingsanläggningen, (Fiskevårdsplan för Nedre Dalälven, 2008). Trots nämnda avtal om befrielse från att hålla fiskvägar har flera initiativ från olika intressen tagits för att öppna upp Dalälven för fisk. Hittills har dock dessa initiativ inte lett till någon förändring av förhållandena. Lax som fångas i fällan i Älvkarleby och som inte behövs till avel märks med ett litet numrerat plastmärke i ryggen, s.k. floy tag, och skjutsas på lastbil ut till kusten. Märkt fisk som inte fångas av yrkesfiskarna på kusten eller av sportfiskare i älven och som kommer upp till fällan en andra gång får ytterligare ett plastmärke i ryggen, och skjutsas ännu en gång ner till kusten. Lax som kommer upp till fällan en tredje gång eller som på något sätt är skadad slås ihjäl och deponeras på soptipp. Enda kvarvarande reproduktionsområdet är de strömmande delarna av Kungsådran. Området som sträcker sig från dammen och avelsfällan ner till Carl VIII:s bro beräknas producera upp till några få hundra smolt. Det motsvarar enstaka promillen av mängden smolt som planteras ut i Dalälven varje år. Tre möjligheter Det finns och kommer att finnas ett stort antal laxar att ta vara på varje år i Dalälven. Det handlar om tusentals laxar. En jämförelse: 2014 fick yrkesfisket i hela Bottenhavet fånga laxar. Samma mängd lax finns det potential för att ta ut bara i Dalälven. Med anledning av många vildlaxbestånds dåliga status kommer den tillåtna fångstkvoten 2015 minskas med ytterligare tio procent. I hela Östersjön får laxar fångas Det är den lägsta kvoten någonsin. Fångstkvoten gäller bara för fisket i havet. Lax som fångas i älvarna räknas inte av från den tillåtna fångstkvoten. 6

7 I Dalälven har vi under rådande och beskrivna omständigheter möjlighet att: 1. ta vara på en befintlig stor mängd lax som annars går till spillo 2. mer selektivt bara fånga odlad lax vilket gynnar de svaga vilda laxbestånden 3. se laxen i Dalälven som en resurs för det lokala småskaliga yrkesfisket De tre aktuella omständigheterna ännu en gång: laxsmolt kompensationsutsätts i Dalälven varje år, lax tillåts inte vandra längre upp i Dalälven än till Älvkarleby och många vilda laxbestånd behöver starkare skydd. Möjlighet nr 1 - Ta vara på en befintlig stor mängd lax som annars bara går till spillo. Medelvikten på lax som fångas i Dalälven ligger runt nio kilo, (Älvkarleby Sportfiske). Varje tusental laxar innebär således nio ton lax vilket omräknat till rensad fisk och portioner motsvarar portioner lax. Hur många tusen laxar är möjlig att ta vara på i Dalälven? Uppvandringen kan vara mer än laxar. Vi ska naturligtvis arbeta för att optimera värdet på laxen. Lax från Dalälven har flera tydliga uspar, (Unique Selling Point). Några exempel på vad som bidrar till Dalälvslaxens USP: Laxen fångas på bästa tänkbara sätt för att fisket ska vara beståndsanpassat. Fisket blir optimalt resurseffektivt. Laxen som fångas i älven kan förväntas uppfylla kraven för ett hållbart fiske och därmed kunna MSC-certifieras. Det skulle innebära att lax från Dalälven kan marknadsföras som Europas enda miljöcertifierade lax. Älvkarleby ligger inom det område som Stockholms Fiskmarknad kommer att efterfråga fisk från. Stockholms Fiskmarknad håller just nu på att finna sina former. Initiativtagaren till Stockholms Fiskmarknad, Henrik C Andersson vid Länsstyrelsen Stockholm, säger att tillgång på lax från Dalälven passar mycket väl in i fiskmarknadens affärsidé. Den fisk som kommer att marknadsföras ska vara fångad inom en radie av 25 mil från Stockholm. I Stockholm konsumeras mer än portioner fisk varje år. Krogkoncernen Svenska brasserier som driver restaurangerna Riche, Sturehof och Taverna Brillo kommer från och med december 2014 i samarbete med föreningen Stockholms Fiskmarknad sälja lokal fisk i en ny butik i Sturegallerian. Intresset för att kunna erbjuda lax till kunderna är stort. Nästa gång lax börjar stiga i Dalälven blir i slutet av maj Då kommer lax från Dalälven att efterfrågas av Stockholms Fiskmarknad. Ola Ahlén på Svenska Brasserier har dock klargjort att vilka kvantiteter lax det kan bli frågan om är svårt att förutse. 7

8 I anslutning till butiken i Sturegallerian finns en komplett mottagningsanläggning för fisk. Det innebär att lax kan levereras direkt från avelsfällan i Älvkarleby till Stockholms Fiskmarknad med befintliga förutsättningar. Laxen behöver bara avlivas, avblodas, paketeras med is och levereras. Laxen kan levereras rund. SLU i Älvkarleby har en ismaskin i samma lokal som laxen kommer att hanteras. Med en knapptryckning vittjas fällan i Älvkarleby, och fisken transporteras via ett rör till sorteringsanläggningen. Mycket viktigt är att den lax som ska gå till konsumtion är av hög kvalité. Blank och fin ska den vara. I takt med att lektiden närmar sig försämras kvalitén på laxen. Fram till för bara några år sedan fångades större delen av laxen ute på dess uppväxtområden i södra Östersjön. En fördel med det fisket var att då landades färsk lax under en större del av året. Den fördelen omintetgörs dock av nackdelen med att fisket sker blint på både starka och svaga laxbestånd. Därför kommer vi aldrig att komma tillbaka till den situationen. Att fånga laxen i Dalälven innebär å ena sidan att tillgången på lax blir större. Det finns både fler laxar och laxarna är större. Å andra sidan måste uttaget av lax ske under en kortare tid för att inte tumma på kvalitén. Det kommer att finnas likheter med säsongen för svenska jordgubbar. Intensiv marknadsföring under några sommarveckor. Säsongen kommer att pågå från slutet av maj till ungefär mitten av juli. Avståndet mellan havet och fällan är åtta kilometer. Det korta avståndet innebär att en stor del av laxarna anländer till fällan redan efter 1-2 dygn från det att de tagit sig in i älven. SLU i Älvkarleby är positiv till att laxen i Dalälven kan tas till vara. SLU:s tydliga åsikt är att saluföring av laxen till konsumtion är mycket mer tilltalande jämfört med rådande hantering i form av att skjutsa lax från avelsfällan tillbaka ut till havet och att kasta en hel del lax på soptippen. 8

9 Att sköta hanteringen av fisken som ska saluföras är dock inte något som SLU:s personal har möjlighet att göra. Det måste lösas på annat sätt. Nya arbetstillfällen kommer att skapas. Som beskrivs på annan plats i denna förstudie återstår en del arbete med att reda ut vem som äger laxen i fällan. Så fort det är klart så kan vi gå vidare med att lösa vem som kan hantera sommarens efterfrågan på lax från Dalälven. Möjlighet nr 2 - Mer selektivt bara fånga odlad lax för att gynna de svaga vilda laxbestånden. Fiske efter odlad lax på kusten fångar en större eller mindre andel vild lax. Till och med på sportfisket uppe i Dalälven fångas förvånansvärt många laxar med fettfena, vilket tyder på att den är av vilt ursprung. Ibland förs det fram att fisket med fasta redskap inte innebär något problem för vild lax från svaga bestånd eftersom vild lax som fångas i de fasta redskapen kan återutsättas. Teoretiskt låter det som en bra lösning på ett stort problem. Verkligheten är dock en annan. Till att börja med finns det inget krav på att vild lax ska återutsättas. SLU beskriver problematiken med återutsättning av lax vid fiske på kusten så här: När en pushupfälla, som är det redskap som fullständigt dominerar, vittjas utsätts fisken för en hård behandling. Skadorna uppstår när fiskarna med stor kraft slår sig själva och andra fiskar mot den hårda lådan där fisken samlas för att tömmas ner i båten. Proceduren tar några minuter vilket innebär en mycket allvarlig fysiologisk stress för fisken. I de studier av pushupfällor som genomförts har skador som blödningar, fjällförluster och ögonskador varit vanliga och ofta omfattande. Flera försök med att göra redskap och vittjningsförfarandet skonsammare har skett. Bland annat har ett elektromekaniskt system där vild lax (ej fenklippt) identifieras med hjälp av videokamera och bildanalys för att släppas fri via en automatisk grind. Hittills finns dock ingen färdig teknisk lösning som förbättrat möjligheterna att återutsätta vild lax oskadda. Genom att även ersätta fisket efter lax med fasta redskap på kusten utanför älven med uttag av lax i älven gör vi en påtaglig insats för att fisket ska bli mer selektivt riktat mot odlad lax. Möjlighet nr 3 - Se laxen i Dalälven som en resurs för det lokala småskaliga yrkesfisket. Att åter börja ta ut lax i älven är att återuppta en mångtusenårig tradition, men likafullt är det visionärt. Förr fiskades lax bara i älvarna. Ser vi oss om i världen kan vi konstatera att där de största och mest livskraftiga bestånden av laxartad fisk fortfarande finns, som exempelvis laxbestånden på Kolahalvön, förvaltas fisket fortfarande så att uttaget sker i älvarna. Att ta laxen i älven medverkar till att nå förvaltningsmålet - ett beståndsanpassat laxfiske. Fisket blir mer hållbart, mer resurseffektivt och mer lukrativt. Att ta vara på överskottet av lax i Dalälven är grundidén i denna förstudie, oavsett vem som gör det. Ett andra steg kan vara att låta de lokala yrkesfiskarna ta del av laxen. Det är något 9

10 som ägaren till laxen och yrkesfiskarna kan komma överens om. Ytterligare ett steg kan bestå av att fisket efter lax, och öring, utanför Dalälvsmynningen ersätts med ett uttag av kompensationsutsatt lax i älven. Grundidén, att ta vara på laxen oavsett vem som gör det, kommer med all sannolikhet bli verklighet under Ambition med denna förstudie är att belysa de positiva effekter som kan uppnås om tillvaratagandet av laxresursen i Dalälven sker i samverkan med det lokala yrkesfisket. Samma idéer har därför även beskrivits i strategiarbetet inför kommande programperiod för Havs- och fiskeriprogrammet. Hållbart, innovativt, resurseffektivt och kunskapsbaserat är gemensamma nyckelord för Havs- och fiskeriprogrammet och för dessa idéer. Antalet yrkesfiskare i Gävleborgs län och Uppsala län har halverats sedan mitten av talet. Inom det som kan ses som en praktiskt rimlig radie för att bedriva fiske runt Dalälvens mynning är rekryteringen av nya yrkesfiskare extremt svag. Att yrkesfiskare kan få ta del av laxresursen i Dalälven måste rimligtvis kunna bli en värdefull pusselbit i bygget av framtidens förutsättningar för det lokala yrkesfisket. För att öka fångstkapaciteten i älven kan ytterligare fångstanordningar skapas i anslutning till utloppet från kraftverket i Älvkarleby. Jämfört med mängden lax som vandrar upp till fällan för avelsfisk längst upp i Kungsådran så är mängden lax som bara vandrar upp till kraftverket mångdubbelt större. Att fiska lax med not, som gjorts sedan urminnes tider i Älvkarleby och som fortfarande sker i bland annat Indalsälven och Ångermanälven, kan också vara ett kompletterande alternativ. Ett drag med noten i Indalsälven tar några minuter och fångar ofta mer än ett ton lax. Det är enligt yrkesfiskarna själva mer lax än vad som fångas under en hel fiskesäsong med ett fast fiskredskap/laxfälla i Gävlebukten. Investeringar i ytterligare fångstanordningar och logistik runt uttaget av lax i älven kan finansieras med viltskademedel och med stöd från och Europeiska havs- och fiskerifonden. Klicka på bilden för att se hur fisket med not i Indalsälven går till. 10

11 Att optimera förvaltningen innefattar även att optimera värdet på laxen genom förädling. Att förädla lax är ett hantverk som de lokala yrkesfiskarna behärskar. Ett intresse för att förädla lax från Dalälven finns även hos renodlade fiskförädlingsföretag. De lokala yrkesfiskare som bedriver fiske efter lax med fasta redskap i Dalälvens närhet och som tagit del av dessa förvaltningsidéer har hittills inte visat något större intresse för att vara med och ta del av lax från älven. Ska jag försöka sammanfatta diskussionerna med yrkesfiskarna om denna fråga så blir det med följande punkter: Lax från Dalälven är av för dålig kvalitet. Är man yrkesfiskare så ska man fiska. Fisken ska tas hem med båt från havet. Yrkesfiskarna beskriver att det knappt finns avsättning för den lax som de fångar idag. Därför är intresset lågt för att få tillgång till ytterligare lax. Yrkesfiskarna ser dessa idéer som ännu ett försök att begränsa deras fiskemöjligheter ytterligare. Kanske kan intresset komma att svänga med tiden. Det handlar ju faktiskt om en stor befintlig resurs det finns tillgång till. I arbetet med förstudien har annars många sett en naturlig koppling till det lokala småskaliga yrkesfisket. Laxfisket yrkesfiskarna själva bedriver är ett hårt arbete förknippade med stora kostnader. I älven finns tillgång till betydligt större mängder lax med mindre ansträngning, vilket inte borde vara helt ointressant. Sälproblematiken, som i huvudsak är redskapsrelaterad, är ett exempel på problem som praktiskt taget försvinner helt om fisket skulle ske i älven. Beträffande att kvalitén på laxen skulle vara sämre i älven jämfört med på kusten utanför älven så vet jag att yrkesfiskarna har en dålig erfarenhet av just det. Av intervjuer med yrkesfiskare har jag förstått att Fiskeriverket en gång i tiden levererade lax till Gävlefisk sent på säsongen då laxen var mer eller mindre lekfärgad och inte alls av bra kvalité. Yrkesfiskarna har även erbjudits att ta vara på lax som fångats i avelsfällan i Ljusne och därefter förvarad levande i odlingsanläggningen där. Det var också sent på säsongen och mörk fisk. Det är inte alls sådan lax som denna förstudie syftar på. Detta handlar om nystigen och blank lax. Ytterligare möjligheter Lax från Dalälven kan bli Europas första MSC-märkta lax! Att få använda MSC-märket, (Marine Stewardship Council), på sina produkter ger stora fördelar på marknaden. Anledningen är att konsumenterna känner sig trygga för att den fisk som saluförs som MSC-märkt kommer från ett hållbart fiske. 11

12 Fisket efter lax på kusten kan inte bli aktuell för MSC-certifiering. Skälen till det är framförallt att fisket sker blint på olika laxbestånd. Lax från svaga bestånd ingår oundvikligen i fångsten. Ett annat skäl är att fisket ger bifångster av flera arter med okänd beståndsstatus. Beskrivna hinder för en MSC-certifiering av laxfisket på kusten är inte alls aktuella vid fångst av lax i Dalälven. Förslagsvis genomförs en förberedande granskning för att utreda om lax fångad i Dalälven kan MSC-certifieras. Detta är en högintressant fråga också för övriga älvar med kompensationsutsatt lax. Goodwill Om uttag av lax i älven skulle ersätta laxfisket i Gävlebukten ger det en biologisk vinst i form av att fisketrycket minskar på vild lax från svaga bestånd, som exempelvis den närliggande Testeboån. En goodwill-effekt som är svår att värdera uppstår i och med att besökare på Laxön, sportfiskare i Älvkarleby och andra får kunskap om den ansvarsfulla fiskeförvaltningen. För alla parter blir upplevelsen av att laxfisket förvaltas på bästa sätt positiv. Förädling Laxen från Dalälven kan marknadsföras färsk. Därtill kan laxen säljas i många olika förädlade former, med längre hållbarhet som följd. Gravad och rökt lax är två exempel på förädling som det finns många varianter av. Färdiga rätter med lax kan marknadsföras kylda. Genom att skapa unika produkter av älvfångad lax, som i framtiden kanske rentav kan vara MSCmärkt, ökar laxens värde ytterligare. Exempelvis kan skickliga kockar få tävla om att skapa den godaste laxsoppan. En riktigt god egentillverkad fiskfond som kokas på delar av laxrenset kan både ingå i soppan och säljas separat. Spin-off Att fiska lax i älven har även kulturhistoriska poänger. Laxfisket med fällor och not inom respektive nedströms fallområdet i Älvkarleby har mycket gamla och dokumenterade anor. Det var så vi började fiska lax en gång i tiden, och det är så lax har fiskats i flera tusen år. Ett återupplivat älvfiske kommer att väcka stort intresse, och bli en ny attraktion i Älvkarleby. Detta blir ett passande komplement till redan befintliga besöksmål med älven och laxen som gemensam nämnare. Nya idéer för att publikt ta vara på laxen, förädla den och servera lax på olika sätt kommer att dyka upp. Att servera lax från älven på det stora arrangemanget Fallens Dag i mitten av juni måste väl ses som en självklarhet, eller? Datainsamling i Dalälven Redan idag bedrivs forskning och insamling av olika data från laxen i Dalälven. Det omspänner hela laxens livscykel. Från rom till lek. Helt klart finns det intressanta samordningsmöjligheter mellan datainsamlingen och ett framtida uttag av lax i älven. 12

13 Återstår att reda ut Lax från Dalälven kommer att efterfrågas under Köpare finns. Men kommer det att finnas någon säljare? För att kunna sälja en vara måste man först vara ägare till samma vara. Och ägaren måste ha en vilja att saluföra varan. Annars blir det ingen affär. Vem äger laxen som fångas i fällan för avelsfisk i Älvkarleby? Vattenfall, Älvkarleby Fiskevårdsområdesförening och SLU är markägare, fiskerättsinnehavare respektive verksamhetsutövare i och vid den berörda delen av älven. Rimligtvis är det någon av dessa som är ägare av den lax som fångas i fällan. De flesta som tillfrågats om ägarfrågan tycks vara beredd att satsa en slant på att det är den som innehar fiskerätten som också äger laxen som fångas i fällan. Det vill säga Älvkarleby Fiskevårdsområdesförening. Fiskevårdsområdesföreningen själva däremot är betydligt mer tveksamma om föreningen är ägare till laxen. Vattenfall säger att de varken vet om de själva är ägare till laxen eller vet vem som annars skulle kunna vara ägare. På muntlig fråga om Vattenfall gör anspråk på att vara ägare till laxen har bolaget svarat nej. SLU gör inte heller något anspråk på laxen. Den verksamhet SLU bedriver i Älvkarleby, fiskodling och forskning, bedrev Fiskeriverket fram till att myndigheten upphörde Fiskeriverket sålde en hel del lax från avelsfällan till restaurang, fiskförädlingsföretag och fiskgrossister. Försäljningen skedde trots oklara ägarförhållanden. Ingen har i processen med denna förstudie framfört några förslag på ytterligare möjliga ägare till laxen som fångas i fällan i Älvkarleby. Situationen runt ägarförhållandet är nog ganska ovanlig. Vanligare är att flera parter träter för att vara ägare till en tillgång. Här är det snarast tvärtom. Älvkarleby kommun har nu som delägare i Älvkarleby fiskevårdsområde, innehavare av en styrelsepost i fiskevårdsområdesföreningen och som resurs i näringslivsfrågor inom kommunens gränser tagit på sig att göra vad de kan för att reda ut ägarfrågan. Om det blir resultatlöst kan frågan överlämnas för avgörande till Kammarkollegiet. Dioxin Av 2014 års tillåtna fångstkvot på laxar inom fångstområde 30, (Bottenhavet), fångades endast laxar. Skälet till att inte fler laxar fångats beror enligt yrkesfiskarna på att det inte fanns avsättning för mer lax via befintliga marknadsföringskanaler. Att efterfrågan var låg beror i sin tur på dioxinet i laxen, enligt samma yrkesfiskare. Livsmedelsverket är den myndighet som ger kostrekommendationer när livsmedel visar sig innehålla miljögifter. Så här skriver Livsmedelsverket om fisk från Östersjön: Lax, öring och strömmining/sill från Östersjön innehåller så höga halter av dioxin och PCB att de innebär en hälsorisk, även om de har halter strax under EU:s gränsvärde. För konsumtion av dessa fiskar gäller rekommendationerna att barn, både flickor och pojkar, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande rekommenderas att inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än 2 3 gånger per år, och övriga bör inte äta sådan fisk oftare än en gång per vecka. 13

14 Var och en följer rekommendationerna så sitt eget sätt. Många väljer att avstå helt att från fisk från Östersjön på grund av miljögifterna. En stor grupp är de som äter fisk ungefär i den omfattning som Livsmedelsverket rekommenderar. Räknar vi bort barn och kvinnor i barnafödande ålder återstår ungefär fem miljoner av landets befolkning som rekommenderas att inte äta fet fisk från Östersjön oftare än en gång per vecka. En rundfrågning 2014 bland några av de befintliga fiskhandlarna i Stockholm visar att det inte varit några problem att sälja den lax från Östersjön som funnits till försäljning de senaste åren. Priset på den laxen var till och med lite högre än för den odlade laxen från Norge. Slutsatsen kan inte bli annan än att det finns en efterfrågan på lax från Dalälven om saluföringskanalerna leder till en marknad med mycket människor. Att Stockholms Fiskmarknad kommer att finnas på permanent plats 2015 klaffar med andra ord väl in i idén att ta vara på överskottet av lax i Dalälven. Havsöring Den vilda havsvandrande öringen i Östersjön befinner sig tyvärr i en minst lika oroväckande situation som många av de vilda laxbeståndenen. Det är i princip samma problematik runt att fiska rätt öring som att fiska rätt lax. Åtgärder för att förvalta öringen bättre måste komma till stånd. Att flytta uttaget av lax till älven gynnar även öringen. I synnerhet den storvuxna sommaröringen. De år TAC blivit uppfiskad har fisket med de fasta redskapen runt Dalälvens mynning fortsatt för att fånga öring. Konsekvensen blir att såväl odlad som vild öring fångas samtidigt som att både vild och odlad lax återutsätts, varav många senare slås ihjäl upp i avelsfällan i Älvkarleby och kastas på soptipp. Sådan kontraproduktiv fiskeförvaltning är naturligtvis inte önskvärd, men är dessvärre en realitet idag. Bidrar till att nå miljömålen Denna förvaltningsidé bidrar till att vi når miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt en levande skärgård och Ett rikt växt och djurliv. Kärnvärden Vi fiskar rätt lax. Gynnar uppbyggandet av det vilda laxbeståndet i Testeboån och i andra vatten med vild lax. Tar bort de redskapsrelaterade problemen med säl. Möjlighet till större fångster för alla. Vi visar att vi kan och vill ta ansvar i fiskeförvaltningen. Värdet på sportfisket efter lax och öring i Älvkarleby ökar. Kompensationsutsatt lax som fångas i älven kan bli aktuell för MSC-märkning. Intresset för Älvkarleby och Laxön som besöksmål ökar. Pågående forskning på lax i Dalälven får bättre förutsättningar. Vi förser en marknad med produkter som efterfrågas. Att skapa en win win-siutation är alltid positivt. Med laxen i Dalälven kan vi faktiskt skapa en situation som är positiv för många: för det småskaliga yrkesfisket, för de vilda laxbestånden 14

15 genom ett mer selektivt fiske efter odlad lax, för turismen vid Dalälven, för forskningen på lax och för marknaden som efterfrågar östersjölax. En win win win win win-situation uppstår. Nästa steg Många har bett att få ta del av förstudien så fort den blir färdig för att själva kunna arbeta vidare med frågan. Förstudien kommer att spridas brett och till media. Med tanke på det positiva bemötande dessa idéer fått så kan vi utgå ifrån att lax från Dalälven kommer att saluföras redan Frågetecknet för vem som äger laxen har redan nu högsta prioritet. Bernt Moberg 15

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax.

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. LAXEN en lokal resurs En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. 1 Gävle 8 april 2013 Om vi vill så kan vi optimera den lokala förvaltningen av lax i Gävlebukten,

Läs mer

Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt

Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt Idéer från Bernt Moberg om hur vi lokalt runt Gävlebukten kan optimera nyttan av naturresursen lax. Så här kan vi skapa en win win win win

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår. Gävle 2012-04-25 En idé för att optimera förvaltningen av lax i en del av södra Bottenhavet: Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Läs mer

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och

Läs mer

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård

Läs mer

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av

Läs mer

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:

Läs mer

Birgitta Adell Miljösamordnare

Birgitta Adell Miljösamordnare Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt

Läs mer

Östersjölaxälvar i Samverkan

Östersjölaxälvar i Samverkan Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 Endast åtta laxar passerade uppvandringskontrollen i Testeboån under 2011. Med andra ord innebar det gångna året ett bakslag i den positiva trenden för antalet lekvandrande

Läs mer

Markus Lundgren. med underlag från

Markus Lundgren. med underlag från Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Regeringsuppdraget Havs- och vattenmyndigheten ska, efter samråd med Statens

Läs mer

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden

Läs mer

Beståndsspecifik förvaltning utmaningar och möjligheter Kalkhandläggarträff, Umeå 2017

Beståndsspecifik förvaltning utmaningar och möjligheter Kalkhandläggarträff, Umeå 2017 Beståndsspecifik förvaltning utmaningar och möjligheter Kalkhandläggarträff, Umeå 2017 Håkan Carlstrand, utredare, HaV Bakgrund Utmaningar Möjligheter Photo courtesy of Gilbert van Ryckevorsel Varför beståndsbaserad

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013 DNR: SLU.aqua.213.5.5-56 Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet 213 2 15 Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 213 Johan Östergren, Stefan Palm,

Läs mer

Norrbottens Kustfiskareförbund

Norrbottens Kustfiskareförbund Norrbottens Kustfiskareförbund Yrkesfiskarnas förbund i länet ingår som avdelning 68 i SFR, Sveriges Fiskares Riksförbund, med huvudkontor i Göteborg. Norrbottens Kustfiskareförbund har cirka 45 medlemmar

Läs mer

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring

Läs mer

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter. 2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3. 2016-03-08 sid 1 (5) Fiskerienheten Jordbruksverket 551 82 Jönköping Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.17-985/16

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).

Läs mer

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. ar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren

Läs mer

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,

Läs mer

Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån.

Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån. Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån. Årsredovisning 2009 Förord Testeboån har varit ett av de vatten som ingått Salmon Action Plan, (SAP), 1999-2009. Testeboåns medverkan i SAP

Läs mer

https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q

https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q Siklöjans resa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Varumärkesskydd (behov) Breddad kompetens Q-säkring lokal & beredning Ägarens sigill-certifiering (2011-) EU SUB/PDO

Läs mer

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Frågor och svar om norsk odlad lax. Frågor och svar om norsk odlad lax. Lax är en av världens mest populära matfiskar. Varje dag serveras 14 miljoner portioner norsk odlad lax över hela jorden. Bara några timmar efter det att laxen tagits

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt. 2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak

Läs mer

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism 2016-04-05 sid 1 (7) Remiss av Vision 2020 för s fritidsfiske och fisketurism Bakgrund Kultur- och utvecklingsnämnden har tagit fram ett förslag till strategi för att främja och utveckla fritidsfisket

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007

Läs mer

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker. Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012 I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt

Läs mer

Vänerlaxens fria gång:

Vänerlaxens fria gång: Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn

Läs mer

Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.

Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Årsredovisning 2008 INNEHÅLL DRIFTSTOPP I STRÖMSBRO KRAFTVERK... 3 ELPROVFISKE... 4 UTVANDRINGSFÖRSÖK... 5 UPPVANDRINGSKONTROLL...

Läs mer

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! Inslag i SVT:s Rapport år 2006 Vad har hänt sedan Rapport läste upp nyheterna? Svaret är att någonstans

Läs mer

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 Årsrapport 1 (4) FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 1 FÅNGST OCH ARTFÖRDELNING Fiskfällan har varit i drift under tidsperioden 2012-06-11 --- 2012-09-27. 1.1 Total fångst 2012 Art/Stam Honor Hanar Totalt

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling

Läs mer

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan Fiskeutvecklingsplan Styrdokument för utveckling av fritidsfisket Skellefteå kommun 2016-2030 Fritidsfiske Fritidsfisket är den åttonde vanligaste friluftsaktiviteten i Sverige och en aktivitet som många

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Ers Majestät, Statsrådet, Konferensdeltagare Hjärtligt välkomna till Umeå, till Västerbotten och till denna konferens. En konferens där vi helhjärtat ska ägna

Läs mer

Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14.

Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14. Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14. Selektiva redskap Inledning Från den 1 januari 2015 införs en skyldighet att landa

Läs mer

Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt.

Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt. Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt. Eller så sågs utsättningar av främmande arter/stammar som en viktig fiskevård. Idag vet de med intresse för fiskevård att

Läs mer

070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930. 104 39 Göteborg

070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930. 104 39 Göteborg 1 Blekinge Fiskeråd 2011-12-09 c/o Annicka Engblom Ekvägen 4 370 30 Rödeby 070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 104 39 Göteborg Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:425)

Läs mer

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar Kampanjen och dess mål Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF arbetar för att stoppa minskningen av naturens mångfald. De 26 000 fiskarter som finns

Läs mer

Låt oss vårda denna unika fördel!

Låt oss vårda denna unika fördel! Vi vill väcka din uppmärksamhet på fördelarna med friska fiskrika vatten och att bevara framtida naturresurser. Sverige har de bästa förutsättningarna för fiske med spö i hela EU. Låt oss vårda denna unika

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Angående dioxin och dioxinliknande PCBer i Fisk

Angående dioxin och dioxinliknande PCBer i Fisk 2011-02-20 sid 1 (7) Till: Statsrådet Eskil Erlandsson Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Angående dioxin och dioxinliknande PCBer i Fisk Sammanfattning Det är allvarligt och tragiskt att förgiftningen

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Fiskevårdsplan för Viskan Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene Viskans vattenråd har från Länsstyrelsen i Halland ansökt om och beviljats statsbidrag

Läs mer

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Fiske med omsorg om räkbeståndet Fiske med omsorg om räkbeståndet Grönt att äta räkor från Bohuslän? Nordhavsräkor från Bohuslän är fiskade i enlighet med rekommendationer om ett hållbart fiske. Forskarna har bra koll på tillståndet för

Läs mer

UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING

UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING Utkastförbudet - en historisk möjlighet för Östersjöns fiskebestånd År 2013 var en milstolpe för det europeiska fisket. EU tog beslut om en ny gemensam fiskeripolitik

Läs mer

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk

Läs mer

Kvicksilver och cesium i matfisk

Kvicksilver och cesium i matfisk Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen

Läs mer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016 Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30

Läs mer

Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering

Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering Johan Östergren Emma Lind, Johan Dannewitz, Stefan Palm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, Drottningholm Atso Romakkaniemi, RKTL (VFFI) Laxens

Läs mer

Fiskeverksamheten Värmland. Aktuella frågor

Fiskeverksamheten Värmland. Aktuella frågor Fiskeverksamheten Värmland Aktuella frågor Ref.grpsmöte, Sysslebäck 18 oktober 2011 OBS! Vänligen notera att den fångstdata från avelsfisket i Forshaga 2011 som redovisas i denna presentation är preliminära

Läs mer

Förvaltning av lax och öring

Förvaltning av lax och öring Förvaltning av lax och öring Havs- och vattenmyndighetens förslag till hur förvaltningen bör utformas och utvecklas Regeringsupprag Dnr 990:2015, delrapport Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-04-20

Läs mer

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven Frtums miljöarbete i Nedre Dalälven Öppet vattenrådsmöte 4 ktber 2013 Falun Birgitta Adell, Frtum Vattenkraften Har en lång hitria Vandringshinder Eldfrsen 2011 Tryck på miljöanpassning 2 En annan typ

Läs mer

Policy Brief Nummer 2010:1

Policy Brief Nummer 2010:1 Policy Brief Nummer 2010:1 Fritidsfiskebaserade företag hur kan de utvecklas? Fritidsfiskebaserade företag upplever i olika grad hinder för sin utveckling beroende på företagets inriktning, storlek och

Läs mer

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Delrapport Erik Sparrevik 2007-02-01 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2007-02-01 2401300 Författare Uppdragsnamn Erik

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-09-28 Ärendenr: NV-05553-15 Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen ista Droppen är ett drygt tvåårigt filmprojekt som handlar om ekologi, fiskevård, ekoturism och hur stor negativ påverkan

Läs mer

Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne

Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne Institutionen för Service Management Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne Fiskeriförvaltningen är idag centralt styrd från EU, Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket, men

Läs mer

Kvicksilver i matfisk

Kvicksilver i matfisk Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning

Läs mer

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt?

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt? Kammarkollegiet Smoltkompensationsmöte 2016-02-25 Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt? Henrik Malmberg och Torgny Norberg Kammarkollegiet och miljörätt

Läs mer

Anti Vasemägi, PhD Forskare vid Åbo Universitet, Finland: "What do we know and don t know about population genetics of Baltic whitefish?

Anti Vasemägi, PhD Forskare vid Åbo Universitet, Finland: What do we know and don t know about population genetics of Baltic whitefish? Välkommen till ett informativt Sikseminarium på Högskolan i Gävle 7-8 juni -2010 Vart tar siken vägen? Sikbeståndet vid vår kust går ner - vad händer? Vad vet forskarna om siken idag? Kan vi göra något

Läs mer

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping, Ålförvaltningsplanen Jens Persson Jönköping, 2014-02-28 1 Rekrytering Rekryteringen skattas idag vara ca 1-10 % av medelrekryteringen för år 1971-1980 Figur från Aqua reports 2011:1 2 Ålförordningen (EG)

Läs mer

Presentationsbilder till sammanträdet för Kommunförbundet Norrbottens styrelse 2012-03-22

Presentationsbilder till sammanträdet för Kommunförbundet Norrbottens styrelse 2012-03-22 Presentationsbilder till sammanträdet för Kommunförbundet Norrbottens styrelse 2012-03-22 3. Rapport, Projekt Låt Vildlaxen vandra hem Muntlig information av projektledare Glenn Douglas 4. Förstudie Digitala

Läs mer

Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? En sammanfattning av projektet SHRIMPACT

Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? En sammanfattning av projektet SHRIMPACT Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? SP Technical Research Institute of Sweden En sammanfattning av projektet SHRIMPACT SP Technical Research Institute of Sweden SP

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar

Läs mer

Fiskvandring i Smedjeån

Fiskvandring i Smedjeån 1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred

Läs mer

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs? Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2015-12-11 1 Färdplan HaV:s uppdrag Målsättning för hållbar fiskförvaltning Hur kan vi bidra till Kraftsamling Östersjön? Lånsiktigt hållbar förvaltning i alla dess led Tillträdesreglering

Läs mer

Storröding i Vättern

Storröding i Vättern Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:23

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:23 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:23 På tisdag har är det avslutning i klubbesugan inför sommaruppehållet och det gör vi med att grilla. Som vanligt avsluta vi vårens verksamhet i klubbstugan med

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.

Läs mer

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:15

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:15 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:15 Med anledning av påsken kommer nästa veckobrev måndagen den 21 april vidare är det ingen verksamhet för klubbens ungdomar måndagen den 21 Dåligt deltagande i

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om flerartsplan för Östersjön Landsbygdsdepartementet 2014-11-12 Dokumentbeteckning KOM (2014) 614 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer