Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik"

Transkript

1 Handlingsprogram för ål Delrapport Erik Sparrevik

2 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT Författare Uppdragsnamn Erik Sparrevik Handlingsprogram för ål Beställare Vattenfall Vattenkraft AB Thord Lindström Luleå Granskad av Mats Larsson Godkänd av Eva Sundin Delgivning Antal sidor Antal bilagor 8 Handlingsprogram för ål - delrapport SAMMANFATTNING Denna rapport utgör en första etapp i ett handlingsprogram för ål inom Vattenfall Vattenkraft. Syftet är att utgöra ett underlag för Vattenfall Vattenkrafts synpunkter gällande den svenska ålförvaltningsplanen, ge förslag på möjliga åtgärder att utföra som är kopplade till vattenkraftanläggningar samt tänkbara samarbetsområden för metodutveckling av åtgärder. Följande synpunkter på ålförvaltningsplanen bör framföras till Fiskeriverket. En kostnads och nyttoanalys måste göras av åtgärder som berör vattenkraftproducenterna i förhållande till andra åtgärder. Effekterna av åtgärder på lekåtvandringen av ål som berör kraftverksanläggningar måste vara mätbara. För att kunna genomföra kostnadseffektiva åtgärder bör målet för lekåtervandringen i förvaltningsplanen inte gälla enskilda avrinningsområden. Anläggning av utvandringsanordningar vid vattenkraftstationer, transport av ål till havet förbi vattenkraftstationer, temporär avstängning av turbiner och inlösen av fisken är åtgärder som direkt påverkar lekåtervandringen av ål. Det beror på att åtgärderna påverkar överlevnaden av blankål. Detta gör att effekterna av åtgärderna på lekåtervandringen blir större i ett kort tidsperspektiv jämfört med åtgärder som ökar överlevnaden av ålyngel. Kostnaderna för olika åtgärder varierar kraftigt. Bedömningen är att uppsamling och förbitransport av utvandrande ål kan ge stora effekter på lekåtervandringen till förhållandevis måttliga kostnader. Åtgärder som innebär omlokalisering av utsättningar samt utbildning och tillsyn förbättrar framförallt överlevnaden av ålyngel. Det gör att det tar lång tid innan dessa åtgärder påverkar lekåtervandringen. Bedömningen är att omlokalisering av utsättningar samt utbildning och tillsyn ger små effekter på lekåtervandringen på kort sikt till måttliga respektive låga kostnader. Åtgärderna är dock betydelsefulla för att visa att Vattenfall Vattenkraft är beredd att ta på sig ett ansvar för att bevara ålbeståndet i Sverige. För att förbättra och bedöma effekten av vissa typer av möjliga åtgärder som syftar till att öka lekåtervandringen av ål behövs samarbete mellan vattenkraftproducenter, Fiskeriverket och universitet för att utveckla metodiken. Fokus vad gäller undersöknings- och utvecklingsverksamhet bör ligga på utvandringen av blankål förbi kraftverk. Rapport 1 (8)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING ÅLFÖRVALTNINGSPLANEN MÖJLIGA ÅTGÄRDER Anordningar för passage Uppsamling och förbitransport Förändrad drift Inlösen av fisken Omlokalisering av utsättningar Utbildning och tillsyn Sammanfattande bedömning av åtgärder SAMARBETSOMRÅDEN FÖR METODUTVECKLING Betydelse av turbintyp och förändrad drift Anordningar för passage Uppsamling och förbitransport REFERENSER... 8 Rapport 2 (8)

4 1 INLEDNING I februari 2007 sammanställdes en översiktlig redovisning av vilka skyldigheter för ål som Vattenfall har i de avrinningsområden där företaget äger vattenkraftanläggningar. Dessutom redovisades tänkbara krav på åtgärder för ål samt förslag till åtgärdsstrategi (Sparrevik 2007). I september 2007 togs beslut inom EU att medlemsstaterna senast den 31 december 2008 ska ha tagit fram en ålförvaltningsplan. Syftet med planen är att öka lekåtervandringen för ål till minst 40 % av den skulle ha varit om ingen antropogen påverkan av ålbeståndet existerat. Åtgärder som enligt EU är tänkbara och har betydelse för vattenkraften är anläggning av utvandringsanordningar vid vattenkraftstationer, transport av ål till havet förbi vattenkraftstationer och temporär avstängning av turbiner (Europeiska Unionens Råd 2007). Fiskeriverket har inbjudit Vattenfall och andra vattenkraftproducenter till ett möte den 7 februari 2008 för att med vattenkraftproducenterna diskutera möjligheterna att genomföra frivilliga åtgärder som kan öka lekåtervandringen av ål. Syftet med denna rapport är att utgöra ett underlag för Vattenfall Vattenkrafts synpunkter gällande den svenska ålförvaltningsplanen, ge förslag på möjliga åtgärder att utföra som är kopplade till vattenkraftanläggningar samt möjliga samarbetsområden för metodutveckling av åtgärder. Rapporten utgör en första etapp i ett handlingsprogram för ål inom Vattenfall Vattenkraft. 2 ÅLFÖRVALTNINGSPLANEN För att uppnå kravet från EU på en ökad lekåtervandring av ål finns tre huvudåtgärder som kan genomföras i en ålförvaltningsplan: minskat fiske, ökade utsättningar av ålyngel samt förbättrade upp- och utvandringsvägar för ål. Modelleringar av ålens populationsdynamik som har gjorts av Fiskeriverket visar att ett totalt stoppat svenskt ålfiske inte räcker för att uppnå kravet på en ökad lekåtervandring på minst 40 %. Det krävs mycket stora utsättningar av ålyngel för att det ska ha en stor betydelse för lekåtervandringen. Det finns både praktiska och eventuellt genetiska problem med sådana stora utsättningar. Nackdelen är också att det tar lång tid innan sådana åtgärder ger effekt på lekåtvandringen. Fördelarna med åtgärder som berör fiske är att de är snabba att genomföra och ger direkt effekt på lekåtervandringen. Förbättringar av utvandringsvägar i vattendragen som berör vattenkraftproducenter skulle också kunna ge en betydande ökning av lekåtervandringen. Nackdelarna är att åtgärderna är kostsamma framförallt genom påverkan av kraftproduktionen men också genom att åtgärderna i huvudsak är komplicerade och kan ta tid att genomföra. Följande synpunkter på ålförvaltningsplanen bör framföras till Fiskeriverket. En kostnads och nyttoanalys måste göras av åtgärder som berör vattenkraftproducenterna i förhållande till andra åtgärder. Effekterna av åtgärder på lekåtvandringen av ål som berör kraftverksanläggningar måste vara mätbara. För att kunna genomföra kostnadseffektiva åtgärder bör målet för lekåtervandringen i förvaltningsplanen inte gälla enskilda avrinningsområden. Rapport 3 (8)

5 3 MÖJLIGA ÅTGÄRDER Nedanstående förslag är möjliga åtgärder som kan utföras för att öka lekåtervandringen av ål. I den sammanfattande bedömningen görs en sammanställning av åtgärdernas effekt i förhållande till kostnaderna. I detta skede är det inte möjligt att ange vilka specifika åtgärder som berör enskilda kraftverksanläggningar som skulle kunna utföras. För detta behövs en anläggningsbeskrivning av kraftverksanläggningarna. Bedömningen är att krav på åtgärder i första hand kan förväntas på anläggningar i vattendrag mynnande till Skagerak och Kattegatt. Men även anläggningar belägna i vattendrag mynnande till Östersjön (upp till och med Dalälven) skulle kunna vara aktuella. 3.1 Anordningar för passage För att leda utvandrande ål förbi kraftsverkdammar och turbinintag till kraftverk har ett flertal olika metoder testats med varierande resultat både i Sverige och i andra länder. Bland annat har infraljud och ljusramper använts. Resultatet av flera sådana försök redovisades vid en workshop om ål och vattenkraft som Fiskeriverket anordnade i maj Fördelen med dessa åtgärder är att det ger en omedelbar effekt på lekåtervandringen av ål. Nackdelen är att det sannolikt i det flesta fall är svårt och tidskrävande att anordna lämpliga utvandringsvägar. Det beror på att det krävs individuella anpassningar av utvandringsanordningar vid varje kraftverk. Tester kommer att behöva göras för att kontrollera funktionen. I de flesta fall måste det göras installationer av fingaller framför turbinintag och särskilda utvandringsanordningar förbi kraftverksdammar. Genom att vatten måste tappas i utvandringsanordningarna innebär det att förluster i kraftproduktion kommer att uppkomma. Installation av fingaller innebär kostnader i form av fallförluster och för installation av automatiska rensningsanordningar. Sammantaget är kostnaderna i de flesta fall höga för denna typ av åtgärder men effekterna på lekåtervandringen av ål blir också stora. 3.2 Uppsamling och förbitransport Ett alternativ för att reducera dödligheten för utvandrande ål vid passage av kraftverk är uppsamling och förbitransport av ål. Utsättningen av ålarna sker sedan nedströms det nederst belägna kraftverket i vattendraget. Metoden har testats i svenska vattendrag och även på Nya Zeeland med förhållandevis goda resultat. Om åtgärder för uppsamling ska vara kostnadseffektivt i ett vattensystem måste ålarna samlas upp vid ett kraftverk där det uppströms finns stora uppväxtområden för ål. Fördelen med åtgärden är att den ger en omedelbar effekt på lekåtervandringen av ål. Metoden kräver inte heller några åtgärder som påverkar produktionen vid kraftverksanläggningarna. Vid kraftverk som har fingaller framför turbinintagen kan det periodvis ansamlas mycket ål på gallren vid höga flöden på hösten. Där skulle åtgärder för uppsamling kunna påbörjas först. Vid sådana anläggningar borde det göras en översyn av funktionen av automatiska gallerrensare så att ålarna antingen kan samlas upp och transporteras eller ledas förbi kraftverksanläggningen. En nackdel med uppsamling är att den till viss del innebär en hantering av ålarna vilket eventuellt kan påverka överlevnaden. Sammantaget är kostnaderna i de flesta fall måttliga för denna typ av åtgärder och effekterna på lekåtervandringen av ål blir stora. Rapport 4 (8)

6 3.3 Förändrad drift Ett alternativ som diskuterats för öka överlevanden på utvandrande ål är att stänga av eller förändra driften av turbiner i vattenkraftverk tillfälligt under utvandringsperioden för ål. Den huvudsakliga utvandringen av ål från sötvatten till havet sker nattetid under ett begränsat antal timmar med toppar under ett fåtal tillfällen mellan augusti-november. En studie som gjorts vid ett kraftverk i Helige å visade att med ett ökat flöde i turbinen skulle dödligheten på lekutvandrande ål kunna minska från % till % (Skagerstrand 2008). Fördelen med åtgärden är att det ger en omedelbar effekt på lekåtervandringen av ål. Åtgärden går också att genomföra snabbt. Men det saknas säkra metoder som kan förutsäga toppar i ålutvandringen. Det innebär stora förluster i kraftproduktion vid avstängning av turbiner om det måste göras under en längre tidsperiod. Hur förändrade driftförhållanden påverkar driftekonomin måste analyseras vid utvalda kraftverksanläggningar för att kunna belysa konsekvenserna. Sammantaget är kostnaderna höga för avstängning av turbiner och osäkra för förändrade driftförhållanden och effekterna på lekåtervandringen av ål blir stora. 3.4 Inlösen av fisken En möjlighet att öka lekåtervandringen av ål är att lösa in fiskerättigheter för fasta ålfisken. Fördelen med en sådan åtgärd är att den inte alls påverkar kraftproduktionen och ger en omedelbar effekt på lekåtervandringen. Nackdelen är att åtgärden kan bli helt eller delvis verkningslös om man inför ytterligare begränsningar i fisket eller till och med totalförbud för fiske av ål. Sammantaget är kostnaderna måttliga för denna typ av åtgärder och effekterna på lekåtervandringen av ål är osäkra. 3.5 Omlokalisering av utsättningar Vattenfall Vattenkraft har skyldigheter att utföra ålyngelutsättningar i ett flertal vattendrag där företaget äger vattenkraftanläggningar (Sparrevik 2007). Syftet med dessa utsättningar är att kompensera för skador på fiske som orsakats av kraftverksutbyggnaderna. Flertalet utsättningar görs i sjöar inom avrinningsområden med många kraftverksanläggningar. Det innebär att få vuxna ålar har möjlighet att klara lekåtervandringen till havet. Omlokalisering av utsättningarna till kust alternativt till vattendrag utan vandringshinder skulle kunna öka lekåtervandringen av ål. I Indalsälven sker redan en sådan omlokalisering av ålyngelutsättningar. I två vattendrag, Dalälven och Göta älv, där Vattenfall äger vattenkraftanläggningar sker uppsamling av ålyngel. Utsättning av uppsamlat ålyngel sker uppströms flera vattenkraftanläggningar i vattendragen. I dessa fall skulle också omlokalisering av utsättningarna till kust alternativt till vattendrag utan vandringshinder kunna öka lekåtervandringen av ål. Fördelen med åtgärderna är att de är snabba att genomföra. Detta gäller dock under förutsättning att man kan komma överens med berörda fiskerättsägare alternativt att det blir totalt fiskeförbud för ål i sötvatten. En nackdel är också att det tar lång tid innan lekåtervandringen ökar eftersom det tar år innan ålarna blir lekvandringsmogna. Sammantaget är kostnaderna måttliga för denna typ av åtgärder och effekterna på lekåtervandringen av ål är liten i ett kort tidsperspektiv. Rapport 5 (8)

7 3.6 Utbildning och tillsyn För att öka kunskapen om ål och förbättra rutinerna vid tillsyn av Vattenfalls kraftverksanläggningar där det förekommer ål är det viktigt att driftpersonal ges utbildning och att tillsynsrutiner tas fram. En handledning för tillsyn bör bland annat innehålla instruktioner för skötsel av ålyngelledare, ålyngelsamlare, avledningsanordningar för ål. Utbildningen av driftpersonalen ska innehålla en genomgång av ålens biologi, förväntade krav på åtgärder kopplat till vattenkraft och genomgång av tillsynsrutiner med mera. Sammantaget är kostnaderna låga för denna typ av åtgärder och effekterna på lekåtervandringen av ål är liten i ett kort tidsperspektiv. 3.7 Sammanfattande bedömning av åtgärder Anordningar för passage, uppsamling och förbitransport, förändrad drift och inlösen av fisken är åtgärder som direkt påverkar lekåtervandringen av ål. Det beror på att åtgärderna påverkar överlevnaden av blankål. Detta gör att effekterna av åtgärderna på lekåtervandringen blir större i ett kort tidsperspektiv jämfört med åtgärder som ökar överlevnaden av ålyngel. (Tabell 1). Kostnaderna för olika åtgärder varierar kraftigt. Bedömningen är att uppsamling och förbitransport av utvandrande ål kan ge stora effekter på lekåtervandringen till förhållandevis måttliga kostnader. Åtgärder som innebär omlokalisering av utsättningar samt utbildning och tillsyn förbättrar framförallt överlevnaden av ålyngel. Det gör att det tar lång tid innan dessa åtgärder påverkar lekåtervandringen. Bedömningen är omlokalisering av utsättningar samt utbildning och tillsyn ger små effekter på lekåtervandringen på kort sikt till måttliga respektive låga kostnader. Åtgärderna är dock betydelsefulla för att visa att Vattenfall Vattenkraft är beredd att ta på sig ett ansvar för att bevara ålbeståndet i Sverige. Tabell 1 Sammanfattande bedömning av kostnader och effekter på lekåtervandring av ål. Åtgärd Kostnad Effekt Anordningar för passage Hög, Årlig Stor Uppsamling och förbitransport Måttlig, Årlig Stor Förändrad drift Hög-Osäker, Årlig Stor Inlösen av fisken Måttlig, Engångs Stor, Osäker Omlokalisering av utsättningar Måttlig, Årlig Liten Utbildning och tillsyn Låg, Årlig Liten 4 SAMARBETSOMRÅDEN FÖR METODUTVECKLING För att förbättra och bedöma effekten av vissa typer av möjliga åtgärder som syftar till att öka lekåtervandringen av ål behövs samarbete mellan vattenkraftproducenter, Fiskeriverket och universitet, till exempel Karlstad Universitet. Fokus vad gäller undersöknings- och utvecklingsverksamhet bör ligga på utvandringen av blankål förbi kraftverk. Det beror på att väl beprövade metoder finns för att åtgärda uppvandring av ålyngel förbi kraftstationer. En Rapport 6 (8)

8 sammanställning av befintlig kunskap borde göras vad gäller metoder som gäller utvandring av blankål förbi kraftverk och dammar. För Vattenfalls del är det naturligast att metodutveckling fokuseras till avrinningsområden där företaget äger ett flertal vattenkraftanläggningar. Vattendrag med både stor- samt småskalig vattenkraft och som mynnar till Västerhavet är lämpliga undersökningsobjekt. Göta älv och Säveån är exempel på vattendrag där ål förekommer regelbundet. Nedanstående områden är möjliga att fokusera metodutvecklingsverksamhet på. 4.1 Betydelse av turbintyp och förändrad drift Dödlighet och skador på utvandrande blankål orsakade vid kraftverkspassager varierar med turbintyp och driftsätt. Alternativ som diskuterats för öka överlevanden på utvandrande ål är att förändra turbindrift tillfälligt under korta perioder. Undersökningar saknas som visar på vilken ökad överlevnad på ål som kan åstadkommas och hur driftekonomin påverkas. Följande moment kan ingå i en studie som ska undersöka betydelsen av turbintyp och förändrad drift: Insamling av data om turbintyp och driftsätt vid utvalda kraftverk Telemetristudier för att undersöka dödlighet och skador på utvandrande ål vid normal drift vid utvalda kraftverk. För vissa turbintyper och kraftverk kan litteraturdata användas (Montén 1985). Analys av hur dödlighet och skador på utvandrande ål för olika turbintyper påverkas av driftsätt vid utvalda kraftverk Analys av hur förändrat driftsätt påverkar driftekonomi för utvalda kraftverksanläggningar 4.2 Anordningar för passage För att leda utvandrande ål förbi kraftsverkdammar och turbinintag till kraftverk har ett flertal olika metoder testats med varierande resultat. Hos Fiskeriverket finns tankar på att göra ytterligare tester av avledningsanordningar som bygger på ålens reaktioner på ljus och ljud. Det borde vara möjligt att göra sådana försök vid kraftverk som Vattenfall äger. 4.3 Uppsamling och förbitransport Ett alternativ för att reducera dödligheten för utvandrande ål vid passage av kraftverk är uppsamling och förbitransport av ål. Metoden har testats i Sverige och på Nya Zeeland. Undersökningarna visar att metoden fungerar men är den möjlig att använda i större skala? Hur ska uppsamling av ålen ske? Följande moment kan ingå i en studie: Utveckling av metodik för uppsamling av utvandrande ål vid utvalda kraftverk Analys av kostnader per ål för uppsamling och transport Rapport 7 (8)

9 5 REFERENSER Europeiska Unionens Råd, Rådets förordning (EG) nr 1100/2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Montén, E Fisk och turbiner. Om fiskars möjligheter att oskadda passera genom kraftverksturbiner. Vattenfall. Stockholm. Sparrevik, E Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål. Delrapport. Vattenfall Power Consultant AB. Skagerstrand, A Analys av ål och smoltpåverkan i turbinen i Torsebro. Rapport till länsstyrelsen i Skåne län. Vattenfall Power Consultant AB. Rapport 8 (8)

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Delrapport Erik Sparrevik 2007-02-01 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2007-02-01 2401300 Författare Uppdragsnamn Erik

Läs mer

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra

Läs mer

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping, Ålförvaltningsplanen Jens Persson Jönköping, 2014-02-28 1 Rekrytering Rekryteringen skattas idag vara ca 1-10 % av medelrekryteringen för år 1971-1980 Figur från Aqua reports 2011:1 2 Ålförordningen (EG)

Läs mer

Krafttag ål. Seminarium Sara Sandberg, Energiforsk

Krafttag ål. Seminarium Sara Sandberg, Energiforsk Krafttag ål Seminarium 2016-11-29 Sara Sandberg, Energiforsk 1 09:30 Välkommen! Detta är Krafttag ål Sara Sandberg, Energiforsk Erik Sparrevik, Vattenfall Vattenkraft, ordförande i Krafttag ål Niklas Egriell,

Läs mer

Sveriges ålförvaltning

Sveriges ålförvaltning Sveriges ålförvaltning Bakgrund Sveriges ålförvaltningsplan togs fram efter att EU antagit en återhämtningsplan för ål, den s.k. ålförordningen (CR 1100/2007) Anledningen var att beståndets situation bedömdes

Läs mer

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! Inslag i SVT:s Rapport år 2006 Vad har hänt sedan Rapport läste upp nyheterna? Svaret är att någonstans

Läs mer

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas

Läs mer

Kraft tag. Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek

Kraft tag. Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek Kraft tag Ål Nyhetsbrev våren 2013 Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek 1 Fler ålar till Sargasso genom Krafttag

Läs mer

2011-09-12. En uppföljning. författare Ingvar Lagenfelt

2011-09-12. En uppföljning. författare Ingvar Lagenfelt 2011-09-12 En uppföljning författare Ingvar Lagenfelt Omslaget: Utsättning av ål från tankbil. Drygt 4000 ålar kördes på lastbil från olika fisken i Vänern för utsättning nedströms kraftstationen i Lilla

Läs mer

Ålfiskets betydelse och framtid

Ålfiskets betydelse och framtid Ålfiskets betydelse och framtid 1 Ålfiskets betydelse och framtid I Sverige finns ett betydande fiske efter blankål och gulål på både ostkusten, västkusten och i insjöarna. Ålfisket har stor ekonomisk

Läs mer

Vattenkraften och miljön

Vattenkraften och miljön Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall

Läs mer

Hela landet Yrkes- och fritidsfiske

Hela landet Yrkes- och fritidsfiske Ål Anguilla anguilla Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Ålen finns i nästan hela landet med undantag för fjällregionen och vissa vatten på sydsvenska höglandet. Den finns även längs våra kuster

Läs mer

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner 080130 Bakgrund Säveån är av riksintresse för naturvården och delar av den utgör Natura 2000-områden

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

1(6) Sammanträdesprotokoll 2012-04-12. Miljö- och byggnadsnämnden. Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 14.00.

1(6) Sammanträdesprotokoll 2012-04-12. Miljö- och byggnadsnämnden. Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 14.00. Sammanträdesprotokoll 1(6) 2012-04-12 Miljö- och byggnadsnämnden Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 14.00. Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Lena Karstensson (m) Tommy Arvidsson

Läs mer

Ålprojekt Alsterälven - Lägesrapport för 2010 och ansökan för 2011

Ålprojekt Alsterälven - Lägesrapport för 2010 och ansökan för 2011 Ålprojekt Alsterälven - Lägesrapport för 2010 och ansökan för 2011 Bakgrund Olle Calles, Jonas Andersson, Martin Österling och Stina Gustafsson, Karlstads universitet Paolo Vezza & Claudio Comoglio, Politecnico

Läs mer

Ålens möjlighet till passage av kraftverk

Ålens möjlighet till passage av kraftverk Ålens möjlighet till passage av kraftverk - En kunskapssammanställning för vattendrag prioriterade i den svenska ålförvaltningsplanen samt exempel från litteraturen Elforsk rapport 12:37 Olle Calles och

Läs mer

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring

Läs mer

Göta älv och Vänern är ålens viktigaste vatten!

Göta älv och Vänern är ålens viktigaste vatten! Ill. Thommy Gustavsson Göta älv och Vänern är ålens viktigaste vatten! Göta älv - västkustens pulsåder och huvudfåra för västerhavets vatten - har en viktig roll som vandringsled för fiskar, inte minst

Läs mer

Beteende hos blankål vid fångst och transport förbi kraftverk i Lagan och Mörrumsån

Beteende hos blankål vid fångst och transport förbi kraftverk i Lagan och Mörrumsån Beteende hos blankål vid fångst och transport förbi kraftverk i Lagan och Fiskeriverket november 28 Ingvar Lagenfelt Håkan Westerberg Fiskeriverket, utredningskontoret Göteborg 2 Sammanfattning Rekryteringen

Läs mer

Vänerlaxens fria gång:

Vänerlaxens fria gång: Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn

Läs mer

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs? Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige

Läs mer

Vattenfalls fiskevårdsåtgärder och biologisk mångfald - sammanställning och utvärdering

Vattenfalls fiskevårdsåtgärder och biologisk mångfald - sammanställning och utvärdering Vattenfalls fiskevårdsåtgärder och biologisk mångfald - sammanställning och utvärdering Nya fisktrappan vid Stornorrfors Erik Sparrevik Mats Larsson 2011-09-29 Rapport 1 (49) Dokumenttyp Dokumentidentitet

Läs mer

Krafttag ÅL. Kraft tag. Summering av programmet 2011 2014

Krafttag ÅL. Kraft tag. Summering av programmet 2011 2014 Kraft tag Ål Summering av programmet 2011 2014 1 Fyra lärorika år om ål och vattenkraft Denna skrift presenterar verksamheten inom programmet Krafttag ål under åren 2011-2014. Bakgrunden till programmet

Läs mer

Förslag till ändring av FIFS 2004:36 och FIFS 2004:37 angående begränsning

Förslag till ändring av FIFS 2004:36 och FIFS 2004:37 angående begränsning YTTRANDE 2006-10-24 1 (5) Fiskeriverket Box 423 401 26 Göteborg Förslag till ändring av FIFS 2004:36 och FIFS 2004:37 angående begränsning av fisket efter ål Er remiss 06-09-20, dnr 13-2311-06 Länsstyrelsens

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för vattenkraft värdering av ekologiska effekter och verksamhetspåverkan EXTERN

Miljöförbättrande åtgärder för vattenkraft värdering av ekologiska effekter och verksamhetspåverkan EXTERN Miljöförbättrande åtgärder för vattenkraft värdering av ekologiska effekter och verksamhetspåverkan ETERN Erik Sparrevik Martin Nilsson 2009-01-14 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer

Läs mer

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i Statkra~ Vatlenmyndigheten i Botlenvikens vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Botlenhavets vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Västerhavet vatlendistrikt S37-!S67b og i, 'III II 02. Statkraft SverIge AB

Läs mer

Ålens vandring förbi tre kraftverk i Rönne å - en förstudie avseende utvandringslösningar

Ålens vandring förbi tre kraftverk i Rönne å - en förstudie avseende utvandringslösningar Ålens vandring förbi tre kraftverk i Rönne å - en förstudie avseende utvandringslösningar Skånska Energi Vattenkraft AB Krafttag ål Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad

Läs mer

Birgitta Adell Miljösamordnare

Birgitta Adell Miljösamordnare Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven

Läs mer

Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen

Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen Vattenreglering Lule älv Luleå, 2013-03- 22 Thord Lindström, Vattenfall Vattenkraft AB Nordiska elsystemet Norden är ett gemensamt elkraftsystem En gemensam

Läs mer

Framtida FoU inom Krafttag ål

Framtida FoU inom Krafttag ål Framtida FoU inom Krafttag ål Olle Calles Jonas Christiansson Florian Stein Simon Karlsson Jan-Olof Andersson Peter Olsson Anders Nilsson Claudio Comoglio & Paolo Vezza Politecnico di Torino Mats Hebrand

Läs mer

Ål 2010 Ålens fortlevnad

Ål 2010 Ålens fortlevnad Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Ål 2010 Ålens fortlevnad Rapport från seminariet Ål 2010 Åhus 20-21 april 2010 Vattenriket i fokus 2010:04 Ål 2010 arrangerades

Läs mer

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk

Läs mer

Markus Lundgren. med underlag från

Markus Lundgren. med underlag från Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28

Läs mer

Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft

Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft 2 Laxen i Vindelälven vandrar upp till 26 mil för att kom till sina lekvatten. Vi arbetar med biologisk mångfald Sveriges riksdag har beslutat att Sveriges

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Förvaltningsplan för ål

Förvaltningsplan för ål REMISS Datum Beteckning Avd. för resursförvaltning 2008-11-06 Dnr 33-4053-08 Handläggare Fredrik Nordwall 031-743 03 29 Förvaltningsplan för ål 2 Inledning... 5 1. Beskrivning av svenskt ålförvaltningsområde

Läs mer

Ålens fortlevnad. Rapport från seminariet ÅL 2010 Åhus 20-21 april 2010

Ålens fortlevnad. Rapport från seminariet ÅL 2010 Åhus 20-21 april 2010 Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and Biosphere Programme, UNESCO Vattenriket i fokus 2010:06 Ålens fortlevnad Rapport från seminariet ÅL 2010 Åhus 20-21 april 2010 Ål 2010 arrangerades av

Läs mer

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Ålvandring i Rolfsån, Säveån och Enningdalsälven

Ålvandring i Rolfsån, Säveån och Enningdalsälven Ålvandring i Rolfsån, Säveån och Enningdalsälven Telemetristudier på blankål 2008-2009 Ingvar Lagenfelt och Malin Hemmingsson Fiskeriverkets Utredningskontor i Göteborg 2011-06-01 Ålvandring i Rolfsån,

Läs mer

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,

Läs mer

KRAFTTAG ÅL 2011 2014

KRAFTTAG ÅL 2011 2014 KRAFTTAG ÅL 2011 2014 RAPPORT 2015:104 VATTENKRAFT Krafttag ål 2011-2014 Åtgärder, forskning och utveckling SARA SANDBERG (RED.) ISBN 978-91-7673-104-8 2015 ENERGIFORSK Energiforsk AB Telefon: 08-677 25

Läs mer

Ål i Göta älv. Rapport 2016:38

Ål i Göta älv. Rapport 2016:38 Ål i Göta älv Uppvandrande ål i Lilla Edets kraftstation. Provisoriska ålledare i Lilla Edet åren från 2011 till 2015 med tillbakablickar på tidigare perioder Rapport 2016:38 Rapportnr: 2016:38 ISSN: 1403-168X

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT HUVUDRAPPORT 2012-05-15. VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT HUVUDRAPPORT 2012-05-15. VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT HUVUDRAPPORT 2012-05-15 VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 2012-05-15

Läs mer

knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskevårdsteknik AB

knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskevårdsteknik AB Ål l i fiskräknare? knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskräknare i drift Klarälven Enningdalsälven Örekilsälven Göta älv Säveån Rolfsån Ätran Nissan

Läs mer

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Radiotelemetriundersökning av ålens passage av vattenkraftverk i Motala ström

Radiotelemetriundersökning av ålens passage av vattenkraftverk i Motala ström Radiotelemetriundersökning av ålens passage av vattenkraftverk i Motala ström Slutrapport Elforsk rapport 14:34 Johan Östergren, Simon Karlsson, Kjell Leonardsson, Anna Eriksson, Håkan Wickström och Olle

Läs mer

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,

Läs mer

Kvalitetskontroll laserscanning Göta- och Nordre älvs dalgångar

Kvalitetskontroll laserscanning Göta- och Nordre älvs dalgångar Kvalitetskontroll laserscanning Göta- och Nordre älvs dalgångar Scanning utförd maj 2006 Mats Nyborg 2006-11-16 VATTENFALL POWER CONSULTANT Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer

Läs mer

SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET

SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET INFORMATION 1 (6) SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET VARFÖR SKA VERKSAMHETSUTÖVARE HA TILLSTÅND? Det finns flera skäl för att de som har ett kraftverk ska ha tillstånd. Till att börja

Läs mer

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån SAMMANFATTNING Holmen Kraft AB äger tre vattenkraftstationer som ligger i anslutning till Iggesunds samhälle. De tre vattenkraftstationerna heter Järnfallet,

Läs mer

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10 Skånskt fiske Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10 Skånskt fiske - det - det mesta av av det bästa Länsstyrelsen arbetar för livskraftiga fiskbestånd, ett långsiktigt

Läs mer

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk

Läs mer

Kompensationsutsättningar av fisk - förutsättningar, effekter och alternativ

Kompensationsutsättningar av fisk - förutsättningar, effekter och alternativ Kompensationsutsättningar av fisk - förutsättningar, effekter och alternativ Erik Sparrevik 2008-02-29 Rapport 1 (17) Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 2008-02-29

Läs mer

Ålens fortlevnad och rent vatten

Ålens fortlevnad och rent vatten Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and Biosphere Programme, UNESCO Vattenriket i fokus 2013:03 Ålens fortlevnad och rent vatten Rapport från seminariet ÅL 2013 23-24 januari Arrangerades av

Läs mer

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012 I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt

Läs mer

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1). Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,

Läs mer

20 röster om hotet mot ålen

20 röster om hotet mot ålen Ålens framtid - att bruka eller förbruka ekosystemtjänster / 20 röster om hotet mot ålen Ålens framtid att bruka eller förbruka ekosystemtjänster 20 röster om hotet mot ålen Ålens framtid att bruka eller

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Fiskevårdsplan för Viskan Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene Viskans vattenråd har från Länsstyrelsen i Halland ansökt om och beviljats statsbidrag

Läs mer

Ålens nedströmspassage av vattenkraftverk

Ålens nedströmspassage av vattenkraftverk Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Biologi Olle Calles och Daniel Bergdahl Ålens nedströmspassage av vattenkraftverk - Före och efter åtgärd Karlstad University Studies 2009:19 Olle Calles och

Läs mer

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket

Läs mer

Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft

Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Erik Sparrevik 2013-04-19 1 Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Erik Sparrevik 2013.04.19 Bakgrund till programmet Fokus på vattenkraft

Läs mer

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven 2016 Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven Datum: 2017-02-27 1 Sammanfattning Under 2016 passerade totalt 7280 laxar och 264 öringar förbi Fällfors i Byskeälven. Vandringen var som

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa 2 Säveåns naturvärden Säveån kommer från trakterna kring sjön Säven mellan Vårgårda och Borås. Huvudfåran är opåverkad av

Läs mer

Alternativ ålyngeluppsamling

Alternativ ålyngeluppsamling Alternativ ålyngeluppsamling Effektivisering av ålyngeluppsamling för ett bättre nyttjande av naturligt uppvandrande ålyngel Jonas Christiansson, ElhagenFiskevård Bakgrund/Frågeställning Konventionell

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Fördjupningsseminarie riskanalys 2014-10-07

Fördjupningsseminarie riskanalys 2014-10-07 1 Fördjupningsseminarie riskanalys Magnus Karlsson, COWI AB mgka@cowi.se 0702 64 14 64 1 System för återkommande riskanalyser samt översyn enligt Sevesolagstiftningen 2 2 Krav i Sevsolagstiftningen Seveso

Läs mer

Översvämningskartering Tegelholmen, Snickarudden och Garngården i Jonsered

Översvämningskartering Tegelholmen, Snickarudden och Garngården i Jonsered Översvämningskartering Tegelholmen, Snickarudden och Garngården i Jonsered Garngården i Jonsered Beställare: JM Gårdatorget 2 412 50 Göteborg Beställarens representant: Andreas Kandre Konsult: Uppdragsledare

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 Endast åtta laxar passerade uppvandringskontrollen i Testeboån under 2011. Med andra ord innebar det gångna året ett bakslag i den positiva trenden för antalet lekvandrande

Läs mer

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-

Läs mer

Befintliga åtgärder för vandringsfisk

Befintliga åtgärder för vandringsfisk Vebro Industri Befintliga åtgärder för vandringsfisk Utvärdering av åtgärder vid Vessige Kraftverk Henrik Jacobson 2012-06-11 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kraftverksdammen... 3 3 Utvandrande fisk... 4 3.1

Läs mer

Hur investerar vi för framtiden?

Hur investerar vi för framtiden? Hur investerar vi för framtiden? SVC-dagarna, 27-28 januari 2010 Hans Lindström Asset manager Vattenfall Vattenkraft Vattenfall 100 år 1909 Vattenfall bildas 1910 Vattenkraft (Olidan) 1952 Transmission

Läs mer

Vattenförvaltning och kulturmiljö i Västerhavets vattendistrikt

Vattenförvaltning och kulturmiljö i Västerhavets vattendistrikt Ann-Katrin Larsson 18 mars 2016 VaKul Vattenförvaltning och kulturmiljö i Västerhavets vattendistrikt 2010-2012 7 länsstyrelser: Västra Götaland Halland Värmland Örebro Skåne län Kronobergs län Jönköpings

Läs mer

DOM meddelad i Växjö

DOM meddelad i Växjö 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM 2016-04-12 meddelad i Växjö Mål nr M 2963-14 SÖKANDE Skånska Energi Rönne å Kraft AB Box 83 247 22 Södra Sandby Ombud: Advokat Andreas Lindström och jur. kand. Anna Bernhardsson c/o

Läs mer

Omprövning av vattendomar. Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Omprövning av vattendomar. Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag Omprövning av vattendomar Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag PUBLIKATIONSNUMMER 2012:13 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Rapporten har sammanställts av handläggare Mikael Hedenskog och

Läs mer

Ålen på liv och död! Inför 2012 kommer en ny utvärdering att göras av ålens situation och ev. ytterligare åtgärder kan komma att krävas.

Ålen på liv och död! Inför 2012 kommer en ny utvärdering att göras av ålens situation och ev. ytterligare åtgärder kan komma att krävas. Ålen på liv och död! Sverige har en förvaltningsplan för ålen sträcker sig tom 2012. Den är baserad på en förordning från EU som kräver nationella planer för ålen. Inför 2012 kommer en ny utvärdering att

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska även göras hos berörd kommun om fiskodlingen

Läs mer

Hammarskogsån-Danshytteån

Hammarskogsån-Danshytteån Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

SwedCOLD 10 oktober 07

SwedCOLD 10 oktober 07 SwedCOLD 10 oktober 07 Riksrevisionens rapport om vattenkraftdammar Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Beredskap för dammbrott SvK:s handbok Dammsäkerhet egenkontroll och tillsyn Riksrevisionens

Läs mer

ÅTGÄRDSPRIORITERING I VATTENKRAFTEN

ÅTGÄRDSPRIORITERING I VATTENKRAFTEN ÅTGÄRDSPRIORITERING I VATTENKRAFTEN Richard Holmgren, Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AB Vattendagarna I Umeå 25-26 oktober 2016 INNEHÅLL Vattenkraftens framtida roll Prioritering av miljöåtgärder Så

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Återskapande av vandringsmöjligheter för havsvandrande fisk - ekologiska effekter och verksamhetspåverkan

Återskapande av vandringsmöjligheter för havsvandrande fisk - ekologiska effekter och verksamhetspåverkan Återskapande av vandringsmöjligheter för havsvandrande fisk - ekologiska effekter och verksamhetspåverkan Mats Larsson Erik Sparrevik 2009-08-18 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer

Läs mer

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).

Läs mer

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund 2002-06-25 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat)

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Ålfisket. Historiskt har ålfisket haft mycket stor betydelse för kustbefolkningen

Läs mer

Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015

Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015 Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015 Per-Erik Sandberg Vatten påverkade av vandringshinder Underlag till vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vi behöver prioritera våra

Läs mer

Ålavledaren vid Vessige Kraftverk

Ålavledaren vid Vessige Kraftverk Ålavledaren vid Vessige Kraftverk Kraftverksdammen Dammbyggnaden vid Vessige kraftverk har fyra öppningar: två skibord, ett flodutskov och ett intag. Skiborden fungerar som bräddavlopp för dammen och underlättar

Läs mer

Ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk

Ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk Ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk Vattenfalls storskaliga vattenkraftstationer i Sverige Erik Sparrevik Henrik Viklands

Läs mer

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt

Läs mer

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven Frtums miljöarbete i Nedre Dalälven Öppet vattenrådsmöte 4 ktber 2013 Falun Birgitta Adell, Frtum Vattenkraften Har en lång hitria Vandringshinder Eldfrsen 2011 Tryck på miljöanpassning 2 En annan typ

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

Suswater. Working Paper (Short version) Challenges of Implementing the EU Water Framework in relation to Sustainable Hydropower in Sweden

Suswater. Working Paper (Short version) Challenges of Implementing the EU Water Framework in relation to Sustainable Hydropower in Sweden Suswater Working Paper (Short version) Challenges of Implementing the EU Water Framework in relation to Sustainable Hydropower in Sweden - Reflections around current political processes Andreas Lindström,

Läs mer