kommer ATT SkE I utseendet justeringar före DET SluTlIGA TRyckET INNOVATIV hälso- Och SjukVÅRD ÅRSREDOVISNING 2009

Transkript

1 Justeringar i utseendet kommer att ske före det slutliga trycket INNOVATIv hälso- och sjukvård ÅRSREDOVISNING

2 Många små steg blir till slut ett stort kliv Det finns ingenting som inte kan göras bättre. Även de bra sakerna kan utvecklas. Inom Landstinget Halland är vi alltid på jakt efter förbättringar som ska leda till två saker: bättre vård och hälsa för våra invånare och ökad arbetsglädje för våra medarbetare saker som naturligtvis hänger ihop och är beroende av varandra. Inom privat och offentlig verksamhet handlar det idag mycket om innovationer. En innovation uppstår när erfarenhet och kunskap omsätts till nya värden. Men en innovation behöver nödvändigtvis inte vara en stor uppfinning av teknisk art. Även små förbättringar av den dagliga verksamheten är viktiga, både för vårdens utveckling i sig och för arbetsglädjens skull. I den här årsredovisningen hittar du en rad exempel på innovationer som har sett dagens ljus inom vårt landsting. De har tillkommit av drivkraft, nyfikenhet och vilja att göra saker bättre, både i stort och i smått. Det är viktigt att alla med arbetare känner ett engagemang och får möjligheter att bidra till att både verksamheten och de själva växer. Och att många små steg till slut blir till ett stort kliv.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Tema Många små steg blir till slut ett stort kliv. 06 landstingsstyrelsens ordförande och landstingsdirektören har ordet Mats Eriksson (M) och Catarina Dahlöf skriver om. 07 HÄNDELSER Kort beskrivning av några av årets viktiga händelser. 17 Nöjda och engagerade invånare Hallands läns invånare betalar skatt och avgifter till hälso- och sjukvården samt till tandvården. Målsättningen är bland annat att minst 90 procent av hallänningarna ska vara nöjda med de prioriteringar som görs från landstingets sida och känna sig trygga och nöjda med bemötande och den service som erbjuds. 21 God vård Den hälso- och sjukvård samt tandvård som landstinget finansierar ska kännetecknas av kvalitet. Bland annat ska minst 90 procent av invånarna vara nöjda med kvaliteten i vården och omvårdnaden. FINAnSIELLA RAPPORTER 46 Driftredovisning Detta avsnitt visar nämnders och styrelsers ekonomiska resultat, samt kortare kommentarer. 48 Investeringsredovisning Landstinget Halland gör stora investeringar. Här visas en översikt över investeringarna och några av de större investeringsobjekten kommenteras. 50 Resultaträkning 51 Kassaflödesanalys 58 Revisionsberättelse Här återfinns de förtroendevalda revisorernas revisionsberättelse över året. 60 Politisk organisation Här beskrivs den politiska organisationens uppbyggnad i Landstinget Halland. 61 Organisationsschema 62 Redovisningsprinciper 63 Ord- och begreppsförklaringar 10 Sammanfattning Årsredovisningen sammanfattas. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 12 omvärldsfaktorer Om befolkning, hälso- och sjukvårdens utveckling, miljö och andra faktorer i vår omvärld Måluppfyllelse Enligt kommunallagen beslutar landstingsfullmäktige om mål och riktlinjer för landstingets verksamhet. 30 Stark ekonomi Landstinget ska ha en stark ekonomi på både kort och lång sikt. 31 Stolta och engagerade medarbetare Landstinget behöver medarbetare som är stolta över sitt arbete och sin arbetsgivare. 36 Verksamhetsuppföljning Visar verksamhetsstatistik per nämnd/styrelse. Bland annat antal läkarbesök och antal ambulansuppdrag. 38 Finansiell analys 52 Balansräkning ÖVRIGA DELAR 54 Miljöredovisning Här beskrivs landstingets miljöarbete med fokus på sex prioriterade målområden. 56 Sammanställd redovisning Här visas landstingets totala ekonomiska ställning inklusive ägarandel i Hallandstrafiken AB och röstandel i Region Halland. 64 Tilläggsupplysningar 66 Fem år i sammandrag Här visas bland annat utvecklingen av nyckeltal, resultat, antal invånare, landstingets utdebitering. 15 God hälsa För landstingets del handlar det om att bidra till en positiv utveckling av hallänningarnas hälsa. Det gör vi genom att arbeta med såväl hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser som med vård och behandling för människors hälsa och livskvalitet. I detta avsnitt görs en analys av Landstinget Hallands finansiella ställning och utveckling. 44 jämförelse med andra landsting Här jämförs Landstinget Halland med andra landsting med fokus på ekonomi, vårdkonsumtion och personal. 4 Å r s r e d o v i s n i n g I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Å r s r e d o v i s n i n g

4 har på många sätt varit ett framgångsrikt år Tillgängligheten till den halländska vården har ökat väsentligt, och allt fler hallänningar får nu vård inom vårdgarantins tidsramar. Det stora arbete som lagts ner minskar väntetider och lidande, och har också lett till att Halland fick full utdelning av den så kallade kömiljarden. En samman hållen journal, VAS, finns nu i landstinget. Journalen följer patienten och alla viktiga fakta finns samlade, oavsett var i den halländska vården patienten tas om hand. Det ger ökad patientsäkerhet och en ännu bättre hälso- och sjukvård. Nu fortsätter arbetet med att utveckla journalsystemet ytterligare. Genom ett oerhört intensivt arbete på de halländska vårdenheterna har mer än 60 procent av hallänningarna vaccinerats mot den nya influensan och mer än 85 procent av barnen! Det är ett gott resultat, och det känns bra att vi i så stor utsträckning lyckats erbjuda invånarna att ta sin spruta. Detta trots en inledningsvis mycket osäker tillgång till vaccin. blev på många sätt ett tufft år, med utmaningar och höga krav. Den globala ekonomin tvärbromsade, och nedgången blev större än någon kunde förutse! Men vi kan se till att vi har förutsättningar att hantera en föränderlig omvärld. En omvärldsorienterad organisation, med tydligt ledarskap och helhetssyn samt samarbete över yrkes- och organisatoriska gränser, skapar framgång i tuffa tider. BILD PÅ MATS OCH CATARINA KOMMER Utvecklingen är viktig och nödvändig. Med ny kompetens och ny teknik kan vi hjälpa allt fler, allt högre upp i åldrarna. Vår verksamhet ska möta hallänningarnas behov av hälso- och sjukvård med ekonomiska resurser som inte väntas öka i takt med den medicinska utvecklingen. Att även i fortsättningen ge hallänningen en god och säker vård med hög tillgänglighet är vår stora utmaning. Helhet, delaktighet och samordning är ledord i detta arbete. Att den halländska vården fungerar som en väl samordnad resurs är en avgörande framgångsfaktor inför morgondagens utmaningar. Det handlar om att patientens väg i vården blir mer effektivt, att vi erbjuder rätt vård, på rätt plats, i rätt tid. Så får invånarna ännu bättre nytta av de samlade vårdresurserna, tvärs över organisations-, yrkes- och kompetensgränser. Medicinskt är det en kvalitetsfråga. En gemensam värdegrund kan hjälpa oss att bättre se patientens process ur hans eller hennes perspektiv. Den hjälper oss också att använda gemensamma resurser på bästa sätt. Värdegrundsarbetet fortsätter under 2010 tillsammans med Region Halland blir året då vi förbereder nya Region Halland. Det är ett spännande arbete, där vi gemensamt skapar möjligheter för Halland och hallänningarna. Med visionen att Halland ska vara den bästa livsplatsen ska vi vårda länets goda rykte och utvecklingen av företagande och kommunal service. Nya Region Halland blir en verklig och viktig kraft för att utveckla hälso- och sjukvården för framtida utmaningar! MATS ERIKSSON (M) LandstingsSTYRELSENS ORDFÖRANDE Catarina Dahlöf Landstingsdirektör HÄNDELSER Vaccinationen mot svininfluensa startar Den 14 oktober genomförs de första vaccinationerna mot den nya influensan, svininfluensan. Först ut att vaccineras är de av Socialstyrelsen prioriterade grupperna. Därefter följer vaccinering av barn och ungdomar, och sedan unga vuxna. I början av december ges möjlighet till vaccination för alla hallänningar. Vid årsskiftet är ungefär 60 procent av den halländska befolkningen vaccinerad. God och säker vård i rätt tid! Arbetet för en köfri vård pågår intensivt under året. I fokus finns patientens behov av god tillgänglighet. Vid avstämningen som ligger till grund för fördelningen av kömiljarden, har landstinget bäst resultat i landet 98,4 procent av patienterna i Halland får vård inom vårdgarantins tidsgränser. Det ger maximal utdelning av kömiljarden, 33 miljoner kronor. INNOVATIv hälso- och sjukvård SÄKRARE VÅRD MED gemensamt journalsystem Den första veckan i december är det dags för de sista enheterna i landstinget att börja använda det gemensamma journalsystemet VAS, efter ett införandeprojekt som pågått under två år. En sammanhållen journal för vården i Halland ger ökad patientsäkerhet och en ännu bättre vård. Journalen följer patienten och viktiga fakta finns samlade. Behöriga vårdgivare får ett bra kunskapsunderlag för det fortsatta om hän der - tagandet, oavsett var i den halländska vården det sker. HALLÄNDSKT BIDRAG till satsning på järnvägstrafiken Genom att gå in som medfinansiär av en del av den stora infrastruktursatsningen Västsverigepaketet, investerar landstinget 180 miljoner kronor i kraftigt förbättrade möjligheter till järnvägstrafik i Halland. Finansieringen fungerar som en investering i landstingets balansräkning, och löses genom avskrivningar. Det är roligt att gå till tandläkaren Folktandvården i Varberg använder sedan två år laser i sitt arbete, vilket passar till det mesta: borra (utan bedövning) och ta bort bakterier i tandköttsfickor till exempel. Laser används även vid käkledsbesvär och isningar i tänderna, och då behövs inte lika mycket mediciner. Dessutom kan man ta bort vävnadsförändringar i munnen utan att det blöder så mycket. Laser verkar ju faktiskt bota även tandläkarskräck. 6 Å r s r e d o v i s n i n g I N L E D N I N G H Ä N D E L S E R Å r s r e d o v i s n i n g

5 INNOVATIv hälso- och sjukvård Globala ekonomin PÅVERKAR STARKT invånarna får stöd för bättre livsstil nya Region Halland börjar ta form Landstinget Halland påverkas starkt av den allmänna ekonomiska utvecklingen, både internationellt och i Sverige. Skatt, statsbidrag och utjämningssystem står sammantaget för närmare 90 procent av landstingets intäkter och berörs i särskilt hög grad av den ekonomiska utvecklingen. Skatteunderlaget minskar drastiskt vilket gör en innovativ hälso- och sjukvård till ett måste. För att uppnå det nationella målet om en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen är det nödvändigt med nytänkande och förbättrad planering av verksamheten. Lättare att få vård hos BUP I HALLAND Under våren beslutade regeringen om en skärpning av vårdgarantin för barn- och ungdoms - psykiatrin, BUP. Den skärpta vårdgarantin ska vara uppnådd 2011 och innebär bland annat att ett barn ska få tid för besök inom 30 dagar. Väntetiden till behandling eller fördjupad utredning ska också kortas från 90 till 30 dagar. Efter den första mätningen av tillgängligheten står det nu klart att BUP i Halland har klarat av de riktlinjer som ställts så här långt. De halländska patienterna anger i mycket högre grad än patienterna i övriga riket att det är personalens råd som har bidragit till den förändrade livsstilen. Resultaten från en utvärdering av det omfattande kompetensutvecklingsprogram som har genomförts i landstinget 2006 visar en positiv utveckling. Enligt Vårdbarometern anger nu en ökad andel invånare i Halland att man ändrat sin livsstil. I uppföljningen av utbildningssatsningen framgår att också en stor andel av personalen har förbättrat sina levnadsvanor. Lena Johansson hyllad för arbete MED sjuka barn Lena Johansson, sjukgymnast på rehabiliteringskliniken, får årets personalstipendium för sitt arbete med rehabilitering av barn, och med att hjälpa barn med andningssvårigheter. Motiveringen lyder: Genom ett hängivet och uthålligt arbete har Lena Johansson gjort betydelsefulla insatser för att utveckla andningsvård för svårt sjuka och funktionshindrade barn i Halland. Hon har underlättat en synnerligen svår situation för många barn och deras familjer. Med ett stort engagemang och en outtröttlig vilja till utveckling sätter hon sina patienter i centrum. Den organisationskommitté med förtroendevalda från landstinget och dagens Region Halland som arbetat med frågan hur nya Region Halland ska styras, lämnar ett förslag för beslut i landstings fullmäktige i början av Visionen för den nya regionen blir Halland bästa livsplatsen. Patienternas betyg hjälper vården att bli bättre Drygt patienter som under september har besökt någon vårdenhet inom Vårdval Halland får en enkät med frågor om hur de upplevde besökets kvalitet. Enkäten innehåller 60 frågor och betoningen ligger på tillgänglighet, bemötande och upplevd nytta. Samma frågor ställs samtidigt i de flesta andra landsting och regioner och totalt patienter får möjlighet att berätta om sina upplevelser. Initiativet kommer från regeringen, som också avsatt pengar för undersökningen. Syftet är att utveckla och förbättra kvaliteten på vården, med patientens erfarenheter och perspektiv som bas. Det ska också bli lättare för invånarna att jämföra vården de erbjuds. De halländska resultaten är mycket goda i den nationella jämförelsen. Litet blodprov, stort svar Varför skulle man inte kunna ta ett blodprov för att se hur det står till med hjärnan efter en hjärnskakning, när man kan göra det för allt annat? Johan Undén, ST-läkare på anestesi- och intensivvårdskliniken, Länssjukhuset i Halmstad, förändrade mycket när han disputerade på sin forskning om hjärnskademarkörer. Genom att nu ta ett blodprov, tre timmar efter hjärnskakning, kan man konstatera om patienten har ett lågt värde av proteinet S100 och därmed också mycket låg risk för allvarlig komplikation. INNOVATIv hälso- och sjukvård SM-silver till Varberg Televäxeln på Sjukhuset i Varberg nominerades till SM i Telefoni & Kundservice. Och det är inte första gången. I slutet av januari avgjordes det hela. Växeln på Varbergs sjukhus knep en silverplats i klassen för växlar med anknytningar. Det är andra gången på tre år jämn och fin kvalitet alltså. Bra gjort Varberg. Gemensam ledning för sjukhus ger ökad samordning Utifrån ledorden helhet, samordning och delaktighet presenterar sjukhuschef Anders Dybjer en ny ledningsstruktur för Sjukhuset i Varberg och Länssjukhuset i Halmstad som gäller från årsskiftet. Sjukhusen får varsitt verkställande utskott som bereder ärenden till en sjukhusgemensam ledningsgrupp. Politiska beslut föreslås och beslutas i respektive sjukhus driftstyrelse. Alla verkställande sjukhusövergripande beslut fattas av sjukhuschefen. Satsning på att utveckla ledare OCH CHEFER Ett landstingsgemensamt chefsutvecklingsprogram startas. Genom programmet ska chefer inom Landstinget Halland få de bästa förutsättningar att arbeta både operativt och strategiskt som chefer och ledare. 8 Å r s r e d o v i s n i n g H Ä N D E L S E R H Ä N D E L S E R Å r s r e d o v i s n i n g

6 Sammanfattning Utmaningar, nytänkande och framgångar Ett år fyllt av utmaningar och framgångar, där helhetssyn och samordning fått skattepengarna att räcka till mer vård för hallänningarna. Så kan man sammanfatta år. Den globala ekonomins tvärbroms och den nya influensan, med massvaccination av alla invånare, var händelser som banade väg för nytänkande. Samordning av resurser och effektiviseringar med helhetsperspektiv har gjort att hallänningarna även i fortsättningen kan erbjudas en god och säker hälsooch sjukvård. Hallands två akutsjukhus ökade till exempel sin samordning, bland annat genom en gemensam ledningsstruktur och gemensam produktionsplanering. Detta har lett till att sjukhusen kunnat ge invånarna mer vård. Arbetet med att införa det gemensamma journalsystemet VAS har varit intensivt under hela. Vid slutet av året användes VAS i så gott som hela landstinget. Nu kan journalen följa patienten, vilket ger en ännu bättre och säkrare hälso- och sjukvård. Ett intensivt arbete på de privata och landstingsdrivna vårdenheterna, och hos våra samverkande vårdgivare, innebar att mer än 60 procent av invånarna vid årsskiftet hade vaccinerats mot den nya influensan svininfluensan. Mer än 85 procent av de halländska barnen hade då fått sin första spruta. MÅLUPPFYLlELSE God hälsa Hallänningarnas medellivslängd fortsätter att öka och ohälsotalet minskar för sjätte året i rad. Vårdens medarbetare stödjer invånarna till en förbättrad livsstil. Förebyggande barn- och ungdomstandvård är det mest effektiva för att förbättra tandhälsan. Nöjda och engagerade invånare Enligt Vårdbarometern är hallänningarna åter mest nöjda med hälso- och sjukvården i hela Sverige. Hösten genomfördes också den första nationella patientenkäten inom primärvård, med goda halländska resultat. Arbetet för en vård utan köer har fortsatt med stort engagemang i den halländska vården och Landstinget Halland var bäst i landet på att ge vård inom vårdgarantin. En 97-procentig tillgänglighet till nybesök inom sjukhusvården inom vårdgarantins 90 dagar och 98-procentig tillgänglighet till behandling innebar maximal tilldelning av regeringens kömiljard. När det gäller barn- och ungdomspsykiatrin har Halland uppnått 98 procents tillgänglighet till ett första besök inom 30 dagar, och 69 procents tillgänglighet till behandling inom 60 dagar. Halland har därmed klarat den första avstämningen mot den förstärkta vårdgarantin och får ta del av regeringens särskilda satsning. God vård Landstinget Halland uppvisar goda resultat för i Öppna jämförelser. För 40 procent av indikatorerna ligger landstinget över riksgenomsnittet, för 34 procent ligger man runt genomsnittet och för 26 procent ligger resultaten under. Som helhet fortsätter Vårdval Halland att utvecklas i den riktning som målen anger. Sedan vårdvalet infördes i Halland har täckningsgraden för närsjukvården ökat och uppgår till 70 procent för. Invånarnas tillgång till vård har ökat under året både i den vård som ges i landstingets regi som genom andra vårdgivare, såväl privat som offentligt drivna. Verksamheterna deltar i ett stort antal kvalitetsregister av olika karaktär. Stark ekonomi Nettokostnadsandelen för uppgick till 100,2 procent, en förbättring med 0,3 procentenheter jämfört med. Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto i relation till skatteintäkter och statsbidrag bör långsiktigt vara högst 98 procent. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före 1998 bör vara minst 60 procent. Landstingets soliditet exklusive ansvarsförbindelsen uppgick till 51,6 procent, vilket är en försvagning med 7,9 procentenheter jämfört med. Stolta och engagerade medarbetare Samtliga arbetsplatser ska utformas ur ett främjande hälsoperspektiv och därmed utveckla goda arbetsmiljöer och god hälsa för medarbetaren. Sjukfrånvaron har minskat med 1,1 procent jämfört med föregående år och var 4,6 procent av den totala tiden för samtliga anställda. Under fortsatte arbetet med att involvera så många medarbetare och chefer som möjligt i dialogen kring landstingets gemensamma värdegrund. Landstinget Halland har utarbetat en likabehandlingsplan som innefattar värdegrunds-, jämställdhets-, och mångfaldsaspekter. Den 31 december hade Landstinget Halland anställda, varav var tillsvidareanställda. Jämfört med föregående år har antalet anställda minskat med 122 medarbetare. Av landstingets anställda är 81,2 procent kvinnor och 18,8 procent män. Av alla anställda har cirka 70 procent en heltidsanställning, vilket är i nivå med föregående år. EKONOMISKA RESULTAT Landstinget Hallands resultat för uppgår till -9,8 miljoner kronor, vilket är 37,6 miljoner kronor sämre än budget, men betydligt bättre än vad som prognostiserades efter årets åtta första månader. Ett antal faktorer av engångskaraktär gjorde att budgetunderskottet begränsades, bland annat lägre nettokostnader för pandemivaccineringen, det goda utfallet av kömiljarden, uppskrivning av landstingets aktier och värdepapper, och ökade skatteintäkter och statsbidrag. För uppgår det sammanlagda resultatet för nämnder och driftstyrelser, exklusive landstingsstyrelsen, till -141 miljoner kronor, vilket är 137 miljoner sämre än budget. Mest problematiskt är läget för Länssjukhuset i Halmstad och Sjukhuset i Varberg vars sammanlagda resultat för är ett underskott på 128 miljoner kronor. De kraftfulla åtgärderna för att få ekonomi och verksamhet i balans börjar ge resultat i Halmstad, även om sjukhuset ännu inte är på budgetnivå. Vid Sjukhuset i Varberg krävs fortsatt kraftfulla åtgärder. Landstingets skatteintäkter ökade, men ökningen var lägre än budgeterat på grund av den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden. INNOVATIv hälso- och sjukvård Nå vården via internet Internet är inte så dumt. Nu finns internettjänsten Mina vård kontakter på drygt 160 mottagningar i Halland, och fler är på gång. Under 2010 ska alla vara anslutna. Fördelar: boka besök, få råd, förnya recept, svar på prover för att nämna några. Dessutom: påminnelser via mejl och sms. På gång: klamydiatest snabbt, smidigt och avgiftsfritt. 10 Å r s r e d o v i s n i n g S A M M A N F A T T N I N G S A M M A N F A T T N I N G Å r s r e d o v i s n i n g

7 OMVÄRLDSFAKTORER GLOBAL EKONOMI påverkar Den allmänna ekonomiska utvecklingen, både internationellt och i Sverige, påverkar de ekonomiska förutsättningarna för Landstinget Halland. Skatt, statsbidrag och utjämningssystem står sammantaget för närmare 90 procent av landstingets intäkter och berörs i hög grad av ekonomins utveckling. Världsekonomin är på väg upp ur den djupaste svackan i decennier. De låga räntorna, finanspolitiska stimulansåtgärder och återhämtning i världshandeln är drivkrafter bakom uppgången i ekonomin. Den globala konjunkturen påverkar sysselsättningen och därmed skatteunderlaget. vård i snabb utveckling Hälso- och sjukvården är en kunskapsstyrd verksamhet, som varefter nya kunskaper vinns står i ständig förändring och inför nya utmaningar. Förändringar i befolkningsstrukturen, där vi i Halland blir allt fler och allt äldre, tillsammans med invånarnas livsstil skapar både förändrade och ökade behov av hälso- och sjukvård. Framtidens patienter kommer även att ställa högre krav på ökad delaktighet, individuell anpassning och ökad servicegrad. Samtidigt är det finansiella läget för Landstinget Halland ansträngt, mycket beroende på det ekonomiska läge som råder internationellt och nationellt. Den medicinska och tekniska utvecklingen leder till att allt fler tillstånd kan diagnostiseras och behandlas. Ny teknik väcker frågor kring metoder för värdering och införande samt skapar behov av nya investeringar. Inom diagnostik sker till exempel en allt snabbare utveckling av bild- och funktionsmedicin och laboratorieverksamhet, vilket kan komma att innebära stora investeringar för Landstinget Halland. Vårdens struktur förändras genom att många sjukdomstillstånd som tidigare krävde inläggning på sjukhus nu kan behandlas i öppen vård. En stor del av vården förväntas även kunna ges i närsjukvården, vilket kan skapa utrymme för en utveckling av den specialiserade vården där den medicinska specialiseringen förväntas fortsätta. Detta kan innebära att verksamheter bör koncentreras till ett ställe i Halland, både ur kvalitetssynpunkt och ur ekonomisk synpunkt. Inom ramen för patientsäkerhetsarbetet är det fortsatta arbetet för att minska de vårdrelaterade infektionerna av mycket stor betydelse för såväl halländsk som svensk sjukvård. De vårdrelaterade infektionerna utgör det enskilt största hotet mot den slutna sjukhusvårdens kvalitet och säkerhet. Arbetet innefattar långsiktig hållbar strategi för såväl hygien - rutiner, tillräcklig bemanning och kompetensförsörjning som för fysisk planering. Insjuknandet i olika former av cancer har ökat och förväntas fortsätta att öka främst kopplat till att vi blir allt fler äldre. Inom området fortsätter utvecklingen med utökade möjligheter till diagnostik, behandling och omhändertagande samt bättre men kostsamma läkemedel. Cancersjukvården som i många delar är fragmenterad nationellt och i Halland, behöver de kommande åren samordnas på ett effektivt sätt. En stor andel av de sjukdomar som drabbar den enskilde och även belastar hälso- och sjukvården kan betraktas som livsstilssjukdomar. Dessa kan till viss del vara möjliga att förebygga. Det är därför nödvändigt att hälso- och sjukvården kan erbjuda livsstilsstöd i mötet med patienterna. Den psykiska ohälsan och behovet av insatser för psykiskt funktionshindrade är utvecklingsområden som behöver särskilda insatser under kommande år. Det är väsentligt att Landstinget Halland har en verksamhet som möter hallänningarnas behov av hälso- och sjukvård och samtidigt bibehåller en ekonomi i balans. I en situation där det finns ett gap mellan vad som är medicinskt möjligt och vad som är ekonomiskt möjligt behövs prioritering av resurserna. Effekterna av olika åtgärder behöver även belysas utanför de direkta kostnader och vinster som ses inom hälso- och sjukvården. För detta behövs i ökad utsträckning utvärderingar med hälsoekonomiska metoder. För att klara av framtida vårdbehov måste resurser samordnas och verksamheten effektiviseras ur ett helhetsperspektiv. Detta är nödvändigt utifrån den ekonomiska situationen de närmaste åren och utifrån de behov som följer med en ökad andel äldre och ökat antal barn och ungdomar i länet. Att hälsooch sjukvården är samordnad och fungerar som en helhet är också en trovärdighetsfråga gentemot befolkningen och en kvalitetsfaktor för patienten. allt äldre Befolkning Befolkningsantalet i Halland ökar. De senaste tio åren har hallänningarna blivit drygt fler, och den 31 december hade länet invånare. Inflyttningen till Halland har varit stor under det senaste decenniet. Under 2000-talet har också antalet födda hallänningar per år ökat och varit något fler än antalet som avlider per år. 40-talister, 60-talister och hallänningar födda i början av 90-talet utmärker sig i befolkningspyramiden. Prognosen visar att den största befolkningstillväxten fram till 2025 kommer att ske i länets norra del och vid kusten. År 2025 beräknas Halland ha en befolkning på drygt personer, främst beroende på en ökad inflyttning, men också på ett födelseöverskott. Medellivslängden hos den halländska befolkningen fortsätter att öka och är högst i riket, och om 5 10 år, när 40-talisterna är i 70-årsåldern, kommer andelen äldre att öka markant. Halland har samma andel kvinnor och något högre andel män som är 75 år eller äldre jämfört med riket. Inom länet är andelen kvinnor och män 75 år eller äldre, högst i Hylte och lägst i Kungsbacka. Halland har en arbetslöshet som är lägre och en sysselsättningsgrad som är högre än riksgenomsnittet. Halland har lägre andel biståndsmottagare jämfört med riket både vad avser män och kvinnor. Andelen av den halländska befolkningen som endast har förgymnasial utbildning är något högre jämfört med andelen i riket. Behov av nya medarbetare Hälso- och sjukvårdssektorn kommer de närmaste åren att ha ett fortsatt ökat rekryteringsbehov av utbildad personal. Ökade pensionsavgångar och behov av mer specialiserade kunskaper och färdigheter ställer allt större krav på kompetensförsörjning och hur den bedrivs. Det är därför av stor vikt att antalet utbildningsplatser på landets lärosäten dimensioneras efter det behov av kompetens som finns, både idag och de kommande åren. MiljÖN: Klimatet i fokus Under har klimatfrågan överskuggat alla andra miljöfrågor. Klimatfrågan är global och kräver samverkan över gränserna. Regeringen har beslutat om ett femårigt energi effektiviseringsprogram med stöd till kommuner och landsting som arbetar strategiskt med energieffektiviseringar. Landstinget Halland har här stora möjligheter att få bidrag till fortsatt finansiering av redan påbörjade och planerade effektiviseringar. Utöver energibesparingar är våra res- och matvanor två framtida nyckelfrågor. Klimatförändringar kommer också att medföra påverkan på hälsan på flera sätt. Detta kommer att kräva förberedelser och planering av bland annat landstingets verksamhet. Inköp av varor och tjänster, till exempel läkemedel och sjukvårdsartiklar, innefattas också i begreppet hållbar utveckling. Läkemedelsverket har på regeringens uppdrag kartlagt möjligheterna att skärpa de inter nationella miljökraven vid tillverkning av läkemedel. Nya produkter ska enligt förslaget kunna nekas godkännande om tillverkningen innebär en risk för miljön. Nya Region Halland Under gick regionfrågan in i en ny fas. I januari presenterade regeringspartierna sin överenskommelse som innebär att det även i fortsättningen ska finnas en regional politisk nivå med beskattningsrätt. Halland blir en region från 2011, med visionen Halland bästa livsplatsen. Då samlas hälso- och sjukvård och regional utveckling i en gemensam organisation, med naturlig närhet till innovationer, högskola, EU och länets entreprenörskap. I nya Region Halland ska nya samarbeten och synsätt leda till att hallänningen får ut ännu mer för sina skattepengar. 12 Å r s r e d o v i s n i n g o m v ä r l d s f a k t o r e r o m v ä r l d s f a k t o r e r Å r s r e d o v i s n i n g

8 MÅLUPPFYLLELSE god hälsa nöjda och engagerade invånare god vård stark ekonomi stolta och engagerade medarbetare INNOVATIv hälso- och sjukvård Uppföljning av landstingets mål Landstingsfullmäktiges mål och inriktningar styr landstingets verksamhet. Driftstyrelserna och externa leverantörer verkar för att målen infrias inom sina respektive områden. De över gripande målen konkretiseras sedan och specificeras på styrelseoch verksamhetsnivå. Varje nivå följer upp sina mål. De övergripande målen för Landstinget Halland är: God hälsa Nöjda och engagerade invånare God vård Stark ekonomi Stolta och engagerade medarbetare Landstinget Hallands primära uppgift är att uppnå en god hälsa för hallänningen, genom att erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård till alla som bor eller vistas i Halland. Därför finns ett väl utbyggt nät av vård givare i hela länet, både landstingets egna verksamheter och privata vårdgivare som finansieras av landstinget: Akutsjukhus i Halmstad och Varberg samt specialistsjukvård i Kungsbacka och Falkenberg 47 vårdenheter inom Vårdval Halland Avtal med privat specialistvård Handikappverksamhet i samtliga kommuner 8 ambulansstationer 19 folktandvårdskliniker samt specialisttandvård Vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri för hela länet Hjälpmedelsverksamhet i länet Landstinget Halland köper även regionsjukvård samt köper och säljer valfrihetsvård. Från rehabiliteringssamordnare till coacher Allt går att göra bättre. Även det som är bra. Ett exempel är verksamheten med rehabilitering. Varför gör vi inte coacher av samordnarna? Det borde bli bättre. Sagt och gjort. Under har 16 samordnare från närsjukvården deltagit i en utbildning och är nu certifierade rehabcoacher. Tanken är att ge ytterligare fördjupade kunskaper i förhållningssätt och strategier för att bättre kunnastödja personer som är i behov av detta i sin rehabiliteringsprocess. Målet god hälsa Målet är att hallänningarnas hälsa hela tiden ska förbättras. Den enskilde individen har det primära ansvaret för sin egen hälsa och sitt välbefinnande. Samhällets uppgift är att skapa goda förutsättningar för invånarnas hälsa. Landstinget ska tillhandahålla hälso- och sjukvård utifrån hallänningens behov. Genom att arbeta med såväl hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser som med vård och behandling för människors hälsa och livskvalitet bidrar landstinget till en positiv utveckling av hallänningarnas hälsa. Nedan redovisas, i enlighet med beslutade variabler, uppföljningen av målet god hälsa. Högst medellivslängd i landet Hallänningarna har en högre medellivslängd än riksgenomsnittet. Det gäller såväl män som kvinnor. MEDELLIVSLÄNGD (ÅR) HallanD riket Kön Kvinnor 83,63 83,81 83,92 82,90 Män 79,26 79,44 79,72 78,70 ohälsotalet minskar Ohälsotalet omfattar antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad i åldrarna år. Ohälsotalet för hallänningarna minskar för sjätte året i rad. Jämfört med riket har hallänningarna cirka 3,5 dagar lägre ohälsotal per försäkrad. OHÄLSOTALET HALLÄNNINGAR (dagar) ,5 35,4 34,4 32,4 29,5 kompetensutveckling för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård har gett resultat Det finns ofta ett starkt samband mellan hälsa och livsstilsfaktorer som rökning, dåliga kostvanor, övervikt och fetma, hög alkoholkonsumtion och brist på fysisk aktivitet. För att patienterna i allt större utsträckning ska erbjudas stöd till en hälsosam livsstil har en omfattande kompetens utveckling skett av medarbetarna i hälso- och sjukvården. År 2006 omfattade dessa specifika utbildningar cirka deltagartillfällen och en utvärdering visar att samtliga mål med utbildningsinsatserna har uppnåtts. Det handlade om att skapa förutsättningar för hälso- och sjukvården att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin hälsa, att öka personalens kunskaper kring levnadsvanorna kost, fysisk aktivitet, alkohol och tobak, att motivera hälsooch sjukvårdspersonal att ta upp frågor kring levnadsvanor med patienter samt att utbilda personalen i en kvalitetssäkrad samtalsmetod. I Vårdbarometern anger en ökad andel patienter i Halland att man har genomfört en livsstilsförändring och de halländska patienterna tillskriver i mycket högre grad än patienterna i övriga riket att det är personalens råd som har bidragit till att de förändrat sin livsstil. Uppföljningen av utbildningssatsningen visar att också en stor andel av personalen har förbättrat sina levnadsvanor. Sammantaget kommer detta sannolikt att leda till positiva hälsoeffekter på sikt för befolkningen i Halland. Journalsystemet VAS gör det möjligt att följa upp i vilken mån personalen tar upp levnadsvanor med patienterna, och i vilken mån särskilt stöd ges. Uppföljning av barn 0 5 år delrapport Våren presenterade Region Halland delrapporten Yngst i Halland - en rapport om små barns hälsa. I rapporten framkommer att majoriteten av alla förskolebarn har en god fysisk hälsa men att det finns en oro för den psykiska hälsan hos barnen även om mera exakt kunskap om detta saknas om dessa små barn. Rapporten visar även på stora skillnader i sociala och ekonomiska förhållanden mellan och inom kommunerna. Föräldrarnas socioekonomi påverkar ofta barnens hälsa genom högre frekvens rökning hos föräldrar, minskad förekomst av amning samt övervikt hos barnen. Arbete med ytterligare en delrapport pågår, men då med fokus på just psykisk hälsa. Sedan några år bedrivs en studie om barns fysiska tillväxt med inriktning på övervikt. Utöver ovanstående uppföljningar görs vart femte år uppföljningar av vuxna hallänningars hälsa. Nästa gång denna uppföljning görs är Även ungdomars hälsa och levnadsvanor följs upp vart femte år. Nästa gång detta görs är år Å r s r e d o v i s n i n g M Å L U P P F Y L L E L S E M Å L U P P F Y L L E L S E Å r s r e d o v i s n i n g

9 INNOVATIv hälso- och sjukvård Allmänna hälsoundersökningar screening Landstinget Halland bedriver allmänna hälsoundersökningar, så kallad screening, med mammografi, med gynekologisk cellprovskontroll samt med undersökning av hörseln hos nyfödda barn. Under har cirka 85 procent av de halländska kvinnorna deltagit i screeningprogrammet för mammografi, vilket är i nivå med föregående år. Den senaste redovisningen för gynekologisk cellprovskontroll som gjordes visar ett 81-procentigt deltagande. Alla barns hörsel ska undersökas 48 timmar efter födseln. Deltagandet i dessa undersökningar är 100 procent. Målet NÖJDA OCH ENGAGERADE INVÅNARE Aktivt syre till en aktiv idé Om ozon kan användas för att rena vatten borde det ju kunna användas för att rena munhålor. På Folktandvården tog man fasta på det. Molekylerna i Ozon består av tre syreatomer (O3). I kontakt med vatten är ozon helt ofarligt och bryts snabbt ned till vanligt syre. Det fina med ozon är att det kan användas för att oskadliggöra en mängd saker, till exempel bakterier. Ozon har till exempel använts till vattenrening. Sedan något år testar Folktandvården i Nyhem och Oskarström ozonvatten som ett bakteriedödande medel. Det har fallit väl ut och ozonmättat vatten kan i framtiden komma att användas på fler sätt inom tandvården. Några exempel: bekämpa djupa kariesangrepp, djupa tandköttsfickor vid tandlossning, infektioner kring visdomständer etc. ARBETE FÖR ATT FÖRBÄTTRA Tandhälsan Studier visar att det mest effektiva för att förbättra tandhälsan är att genom motiverande samtal få alla barn, ungdomar och vuxna att borsta tänderna med fluortandkräm två gånger dagligen. Det är viktigt att hitta riskbarnen tidigt, vilket kräver ett samarbete mellan tandvården och barnhälsovårdscentralerna. Barn- och ungdomstandvård Andelen kariesfria barn för gruppen 3 19 år är i nivå med år. Andelen kariesfria 6-åringar är lika med föregående år. WHO:s Europamål är att 80 procent av 6-åringarna ska vara kariesfria år 2020.Totalt ingår individer 3 19 år i årets Tandhälsoepidemiologi. Andel kariesfria i Halland (%) Ålder år år år år år Landstingets mål är att minst 90 procent av hallänningarna ska vara nöjda med de prioriteringar som görs från landstingets sida och känna sig trygga och nöjda med bemötande och service i hälso- och sjukvården. De ska också ha möjlighet att engagera sig i hälso- och sjukvårdsfrågor om de vill. NÖJDA Hallänningar Utifrån de telefonintervjuer som rapporteras i Vårdbarometern är hallänningarna för andra året i rad mest nöjda med hälso- och sjukvården i hela Sverige. ansåg 88 procent av invånarna att de har tillgång till den vård de behöver. Riksgenomsnittet var 80 procent. Förtroendet för den vård och behandling som hälso- och sjukvården erbjuder varierar men ligger lika högt som eller högre än riksgenomsnittet. Störst förtroende, 73 procent, hade invånarna för sjukhusen vilket är detsamma som riksgenomsnittet. Vårdenheterna i Vårdval Halland hade 68 procent förtroende för, och i riket var genomsnittet 59 procent. Många invånare hade svårt att svara på frågor om förtroende för psykiatrin. Men av dem som svarade hade 35 procent förtroende för psykiatrin. Även här ligger Halland något över riksgenomsnittet som är 31 procent. Landstingets mål om att minst 90 procent av invånarna ska anse att de har tillräckliga möjligheter att engagera sig i hälso- och sjukvårdsfrågorna nåddes inte för. Men utvecklingen är positiv. Andelen invånare som anser att de har möjligheter att engagera sig ökade från 59 procent till 61 procent i år. Något riksgenomsnitt finns inte då frågan endast ställs till invånarna i Halland. Vårdbarometern undersöker också hur nöjda hallänningarna är med sina besök i hälso- och sjukvården. Av de invånare som under har varit i kontakt med den nära hälso- och sjukvården, ger 85 procent besöket ett positivt betyg. Det är en minskning med tre procent sedan, men högre än riksgenomsnittet på 82 procent. Andelen som gav besök vid en sjukhusmottagning gott betyg ligger på samma nivå som, 88 procent. Riksgenomsnittet för var 86 procent. Goda resultat i Nationell patientenkät Som ett led i att stärka patientens ställning i hälsooch sjukvården i samband med införandet av lagen om vårdval och för att möta upp mot ökade krav på uppföljning från staten, beslutade regeringen att anslå medel för en nationell patientenkät. Sveriges Kommuner och Landsting fick i uppdrag att genomföra projektet. Den nationella enkäten ger landstingen möjlighet att utvärdera patienters perspektiv och upplevelser av vården på ett likvärdigt sätt i hela riket. Den möjliggör jämförelser på enhets-, klinik-, landstings-/regionsamt nationell nivå och ger därmed underlag för lokalt förbättringsarbete. Hösten genomfördes den första nationella patientenkäten inom närsjukvård. Enkäten omfattar åtta indikatorer där patienten för varje indikator anger hur nöjd man är med kvaliteten. Cirka hallänningar som varit på läkarbesök i närsjukvården under september tillfrågades om hur de upplevde besöket. Cirka 59 procent deltog i undersökningen, vilket innebär att enkäten besvarades av ungefär hallänningar. I hela Sverige tillfrågades cirka patienter och 60 procent av dem bevarade enkäten. Svarsfrekvensen var 60 procent i riket och i Halland. Hallänningarna är nöjda med kvaliteten på läkarbesöken. För alla indikatorerna skattar patienterna i Vårdval Halland kvaliteten högre än riksgenomsnittet. Mest nöjd är man med tillgängligheten. Patienterna ansåg att de fick tillräcklig information om sitt tillstånd. 16 Å r s r e d o v i s n i n g M Å L U P P F Y L L E L S E M Å L U P P F Y L L E L S E Å r s r e d o v i s n i n g

10 Kortare väntetider till vården Tillgängligheten är ett av landstingets prioriterade områden. Under året har ett intensivt arbete genomförts för att nå målet om ett köfritt landsting. Arbetet har bedrivits både inom förvaltningarna och landstingsgemensamt. Fokus har främst varit att rikta uppmärksamhet på tillgänglighets- och attitydfrågor. Verksamheterna ska utgå från patientens behov av god tillgänglighet och att klara vårdgarantin, såväl inom landstinget i stort som inom respektive förvaltning. För att stimulera genomförandet av vård- och behandlingsgarantin lanserade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting i september den så kallade kömiljarden, som ett incitament för landstingen att korta väntetiderna i vården. För att få ta del av pengarna ska minst 80 procent av patienterna få träffa en läkare i specialistvården inom högst 90 dagar. Behandling eller operation ska ges inom ytterligare 90 dagar. Till de landsting som klarar detta fördelas 900 miljoner kronor. Bland de landsting där 90 procent av patienterna får vård i tid fördelas ytterligare 100 miljoner kronor. Pengarna för fördelades utifrån avstämningen den 30 november. Då hade Landstinget Halland bäst resultat i landet 98,4 procent av patienterna i Halland hade fått vård inom vårdgarantins tidsgränser. Det innebar 33 miljoner kronor till landstinget. Barn- och ungdomspsykiatrin i Halland har bedrivit ett intensivt arbete för att uppnå den nya, förstärkta vårdgarantin. Vid avstämningen den 31 oktober uppfyllde landstinget kriterierna för att få ta del av stimulanspengarna. BÄST TILLGÄNGLIGHET I LANDET Den senaste nationella tillgänglighetsmätningen, som gjordes i oktober, visar att Halland har en mycket god tillgänglighet inom Vårdval Halland. Landstingets resultat har varit bäst i riket vid de senaste mätningarna. Alla patienter ska kunna få kontakt med närsjukvården samma dag (Vårdgarantin) Mätningen av telefontillgängligheten visar att 90 procent av samtalen besvaras vid telefonrådgivning eller tidsbeställning vid vårdenheterna, jämfört med 88 procent i riket. Besök hos läkare inom närsjukvården ska kunna erbjudas inom 7 dagar (Vårdgarantin) Mätningen visar att 98 procent av de patienter som besökte Vårdval Halland fick ett läkarbesök inom garantitiden, vilket kan jämföras med riks genomsnittet på 92 procent. Läkarbesök inom garantitiden för respektive kommun (procent) HÖSTEN HÖSTEN Riket Halland Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Tillgänglighet utifrån invånarnas och patienternas fokus I Vårdbarometern talar invånarna bland annat om vad de tycker om tillgängligheten i närsjukvården och års undersökning visade att 90 procent av hallänningarna var nöjda med tillgängligheten till närsjukvården (riksgenomsnittet var 86 procent). I den nationella patientenkäten, som baseras på uppgifter från patienter som gjorde läkarbesök vid vårdenheterna i september, rapporterade 86 procent att de fick tid för läkarbesök inom sju dagar (riks genomsnittet var 81 procent). 40 procent fick tid samma dag som de ringde. Vårdbarometern visar att majoriteten av hallänningarna, 70 procent, tyckte att det var lätt att komma fram till vårdenheten per telefon (riksgenomsnittet var 59 procent). Samma tendens fanns i den nationella patientenkäten, som visade att 70 procent av patienterna i Halland, jämfört riksgenomsnittet 62 procent, var nöjda med tillgängligheten per telefon. Tillgänglighet inom specialistvård Uppföljningen av tillgängligheten inom specialistvården beskrivs utifrån aktuell väntetid, totalt antal väntande samt antal som väntat mer än 90 dagar. Resultatet från årsskiftet /2010 jämförs mot resultatet /. Besök hos specialist ska erbjudas inom 90 dagar från beslut om remiss/vårdbegäran till den specialiserade vården (Vårdgarantin) Tillgängligheten till nybesök har förbättrats markant under. Målet om hundraprocentig tillgänglighet är inte helt uppnått, men 97 procent av patienterna som väntar på nybesök erbjuds tid inom 90 dagar. Totalt antal väntande har minskat med patienter sedan årsskiftet /. Antal patienter som har väntat mer än 90 dagar har minskat med 2 214, från till 178 patienter, jämfört med föregående årsskifte. INNOVATIv hälso- och sjukvård Fördelen av att man sköter både mitt och ditt Allt fler patienter får besökstid och vård inom vårdgarantitidens 90 dagar. Halland är det landsting som nått längst i Sverige när det gäller vård utan köer. Vid årsskiftet låg 97 procent av besöken inom tidsgränsen och 98 procent av patienterna fick tid för behandling eller operation inom 90 dagar. En förklaring till framgången är ett förändrat synsätt. I stället för att varje klinik sköter sitt, och håller på sina patienter, jobbar man i stället tillsammans, och ser till helheten. Det betyder helt enkelt att patienterna nu får vård i tid. De fina resultaten innebär att Halland också får full utdelning av statens så kallade kömiljard, hela 33 miljoner kronor. 18 Å r s r e d o v i s n i n g M Å L U P P F Y L L E L S E M Å L U P P F Y L L E L S E Å r s r e d o v i s n i n g

11 INNOVATIv hälso- och sjukvård NYBESÖK Mål: 100% tillgänglighet Kömiljard % LANDSTINGET HALLAND TOTALT ANTAL VÄNTANDE ÅRSSKIFTE 08/09 ÅRSSKIFTE 09/10 ÅRSSKIFTE 08/09 ÅRSSKIFTE 09/10 ÅRSSKIFTE 09/10 ÅRSSKIFTE 09/ Den förbättrade tillgängligheten har uppnåtts genom landstingets egna vårdgivare såväl som genom externa samarbetspartners. Efter beslut om behandling ska patienten erbjudas behandling inom 90 dagar (Vårdgarantin) Tillgängligheten för behandling visar att 98 procent av väntande patienter erbjuds tid inom 90 dagar. Detta är nära landstingets mål om en hundraprocentig tillgänglighet. Totalt antal väntande har minskat med 446 patienter jämfört med årsskiftet /. Av totalt antal väntande hade 44 patienter väntat mer än 90 dagar på behandling, vilket är en minskning med 244 patienter jämfört med årsskiftet /. Den förbättrade tillgängligheten har uppnåtts genom att fler patienter fått vård hos extern vårdgivare, samt på ökad produktion på sjukhusen. BEHANDLING/ÅTGÄRD Mål: 100% tillgänglighet Kömiljard % LANDSTINGET HALLAND TOTALT ANTAL VÄNTANDE ÅRSSKIFTE 08/09 ÅRSSKIFTE 09/10 Antal patienter som väntat mer än 90 dagar Antal patienter som väntat mer än 90 dagar ÅRSSKIFTE 08/09 ÅRSSKIFTE 09/10 patient- VALD VÄNTETID patient- VALD VÄNTETID ÅRSSKIFTE 09/10 NYBESÖK (%) INOM 90 DAGAR NYBESÖK (%) INOM 90 DAGAR ÅRSSKIFTE 09/ Fler patienter har fått vård Patienterna har fått bättre information om vårdgarantin vilket har bidragit till att fler patienter fått vård. Vårdgarantiservice har tagit emot patientsamtal under. Antal patienter som har fått vård hos annan vårdgivare har ökat under hänvisningar, jämfört med år. Privata vårdgivare Hos de privata vårdgivarna ligger väntetiden till mottagningsbesök inom vårdgarantitiden för 92 procent av patienterna. Motsvarande siffra för behandling är 94 procent. De privata mottagningarna i länet redovisar aktuell väntetid för nybesök på 0 24 veckor. Fler ärenden hos Patientnämnden Antalet ärenden till patientnämnden har ökat jämfört med föregående år, och är det högsta sett över en femårsperiod. En förklaring bedöms vara en förbättrad tillgänglighet på kansliet, med en ökad bemanning under större delen av året. Ett aktivt informationsarbete har också bedrivits, såväl internt som externt. Ärendeökningen finns inom samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar. För fortsätter trenden att ärenden inom området Vård och behandling får en allt större andel i förhållande till nämndens totala antal ärenden. Områdena Organisation, regler och resurser samt Bemötande och kommunikation visar det motsatta en mindre andel av det totala antalet. Men nämndens ärenden ökar i reella tal på samtliga områden. Ökningen i Halland följer trenden på nationella planet där antalet ärenden till patientnämnderna i Sverige totalt sett också har ökat. Med syftet att patienters iakttagelser och synpunkter ska vara ett led i vårdens kvalitetsarbete, återför patientnämnden dessa månadsvis till berörda verksamhetschefer. Återrapportering görs också till de lokala nämnderna samt en gång per år till Socialstyrelsen. Verksamhetsstatistik Vård och behandling Bemötande och kommunikation Organisation, regler och resurser Övrigt 4 0 Totalt Kontakter Förordnanden av stödperson Fortsatt utveckling av invånartjänster Under fortsatte utvecklingen av e-tjänster, elektroniska tjänster, via landstingets webbplats E-tjänsterna ger invånarna möjlighet att uträtta ärenden till vården direkt på webben dygnet runt, året om. Ett viktigt program om att se och förstå Landstinget införde under tjänsten Mina vårdkontakter på många mottagningar runt om i Halland. Mina vårdkontakter är en del i den nationella IT-strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Genom ett användarkonto i Mina vårdkontakter kan invånaren kommunicera säkert med vårdens mottagningar, och till exempel beställa tid för besök, få råd om vård, beställa journalkopia, förnya recept och hjälpmedel samt få svar på prover och röntgen. Vid årsskiftet var drygt 150 mottagningar anslutna till Mina vårdkontakter, och fler än hallänningar hade valt att skaffa ett konto. Antalet invånarkonton ökar med cirka stycken varje månad. På landstingets webbplats går det också att boka om tid för cellprovtagning, beställa tolk för döva, ställa frågor till 1177 Sjukvårdsrådgivningen med mera. LOKALA NÄMNDER Landstinget Halland har sex lokala nämnder som har ansvar för att inventera befolkningens behov av hälso- och sjukvård i sitt geografiska område, vilket ökar det demokratiska inflytandet. Samverkan mellan landstinget och kommunerna stärks genom att den lokala nämnden kan företräda sin befolkning i alla samverkansfrågor. En viktig uppgift för nämnderna är att ge underlag i arbetet inför det hälsooch sjukvårdspolitiska inriktningsbeslutet. Uppdraget: Beskriva och analysera befolkningens behov av hälso- och sjukvård Informationsansvar Samverka med intressenter Folkhälsoinsatser Inom Psykiatrin i Halland finns ett särskilt vårdprogram för suicid prevention. I grunden handlar det om ett proaktivt beteende och att lära sig se och förstå. Programmet innehåller till exempel rutiner för telefonkontakt, samtalsunderlag, stöd för bedöm ning av suicidrisknivå etcetera. All personal ska ha en grundläggande kunskap om självmordsbenägenhet och en god kunskap om innehållet i vårdprogrammet. De lokala nämnderna har bedrivit ett aktivt arbete under med fokus på folkhälsoarbete. Att initiera, stödja, samordna och följa upp lokala folkhälsoinsatser. En del är att stödja en hälsofrämjande hälso- och sjukvård som ska utveckla hälso- och sjukvården inom fyra livsstilsrelaterade områden. Nedan följer exempel på vad landstingets sex lokala nämnder har engagerat sig i under : Dialogmöten rörande behov, samverkan, vårdoch rehabiliteringsgaranti, Vårdval Halland, hälsofrämjande arbete och specialistkompetenser. Tagit fram en behovsrapport samt arbetat med behovsanalys. Utvecklingsdagar angående bland annat läkemedelsanvändning för äldre, tillgänglighet och vårdgaranti samt utveckling av hälso- och sjukvård. Arrangerat en folkhälsodag. Samarbete med Hallands idrottsförbund. Arbetat med hälsofrämjande arbete på MVC och ungdomsmottagning. Hälsofrämjande insatser för äldre. Hälsofrämjande skolutveckling där fyra förskolor och tre skolor deltagit i ett projekt med syfte att hälsoarbetet ska genomsyra hela förskolan/skolan. Fokuserat på barnens hälsa och välbefinnande och deltagit i projekten Barn och kost samt Unga föräldrar. Delat ut ett folkhälsopris för att stimulera till långsiktigt hälsofrämjande arbete i Varbergs kommun. Samarbetat med Falkenbergs Gymnasieskola, Friskvårdsprogrammet. Tagit fram en rapport för att få kunskap om och följa utvecklingen av befolkningens hälsa och livsvillkor i Laholm. 20 Å r s r e d o v i s n i n g M Å L U P P F Y L L E L S E M Å L U P P F Y L L E L S E Å r s r e d o v i s n i n g