INNOVATIV hälso- Och SjukVÅRD ÅRSREDOVISNING 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNOVATIV hälso- Och SjukVÅRD ÅRSREDOVISNING 2009"

Transkript

1 INNOVATIv hälso- och sjukvård ÅRSREDOVISNING

2 Många små steg blir till slut ett stort kliv Det finns ingenting som inte kan göras bättre. Även de bra sakerna kan utvecklas. Inom Landstinget Halland är vi alltid på jakt efter förbättringar som ska leda till två saker: bättre vård och hälsa för våra invånare och ökad arbetsglädje för våra medarbetare saker som naturligtvis hänger ihop och är beroende av varandra. Inom privat och offentlig verksamhet handlar det idag mycket om innovationer. En innovation uppstår när erfarenhet och kunskap omsätts till nya värden. Men en innovation behöver nödvändigtvis inte vara en stor uppfinning av teknisk art. Även små förbättringar av den dagliga verksamheten är viktiga, både för vårdens utveckling i sig och för arbetsglädjens skull. I den här årsredovisningen hittar du en rad exempel på innovationer som har sett dagens ljus inom vårt landsting. De har tillkommit av drivkraft, nyfikenhet och vilja att göra saker bättre, både i stort och i smått. Det är viktigt att alla med arbetare känner ett engagemang och får möjligheter att bidra till att både verksamheten och de själva växer. Och att många små steg till slut blir till ett stort kliv.

3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Tema Många små steg blir till slut ett stort kliv. 06 landstingsstyrelsens ordförande och landstingsdirektören har ordet Mats Eriksson (M) och Catarina Dahlöf skriver om. 07 HÄNDELSER Kort beskrivning av några av årets viktiga händelser. 10 Sammanfattning Årsredovisningen sammanfattas. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 12 omvärldsfaktorer Om befolkning, hälso- och sjukvårdens utveckling, miljö och andra faktorer i vår omvärld Måluppfyllelse Enligt kommunallagen beslutar landstingsfullmäktige om mål och riktlinjer för landstingets verksamhet. 15 God hälsa För landstingets del handlar det om att bidra till en positiv utveckling av hallänningarnas hälsa. Det gör vi genom att arbeta med såväl hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser som med vård och behandling för människors hälsa och livskvalitet. 17 Nöjda och engagerade invånare Hallands läns invånare betalar skatt och avgifter till hälso- och sjukvården samt till tandvården. Målsättningen är bland annat att minst 90 procent av hallänningarna ska vara nöjda med de prioriteringar som görs från landstingets sida och känna sig trygga och nöjda med bemötande och den service som erbjuds. 23 God vård Den hälso- och sjukvård samt tandvård som landstinget finansierar ska kännetecknas av kvalitet. Bland annat ska minst 90 procent av invånarna vara nöjda med kvaliteten i vården och omvårdnaden. 30 Stark ekonomi Landstinget ska ha en stark ekonomi på både kort och lång sikt. 31 Stolta och engagerade medarbetare Landstinget behöver medarbetare som är stolta över sitt arbete och sin arbetsgivare. 36 Verksamhetsuppföljning Visar verksamhetsstatistik per nämnd/styrelse. Bland annat antal läkarbesök och antal ambulansuppdrag. 38 Finansiell analys I detta avsnitt görs en analys av Landstinget Hallands finansiella ställning och utveckling. 44 jämförelse med andra landsting Här jämförs Landstinget Halland med andra landsting med fokus på ekonomi och vårdkonsumtion. 4 Å r s r e d o v i s n i n g I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G

5 FINAnSIELLA RAPPORTER 46 Driftredovisning Detta avsnitt visar nämnders och styrelsers ekonomiska resultat, samt kortare kommentarer. 48 Investeringsredovisning Landstinget Halland gör stora investeringar. Här visas en översikt över investeringarna och några av de större investeringsobjekten kommenteras. 50 Resultaträkning 51 Kassaflödesanalys 52 Balansräkning ÖVRIGA DELAR 54 Miljöredovisning Här beskrivs landstingets miljöarbete med fokus på sex prioriterade målområden. 56 Sammanställd redovisning Här visas landstingets totala ekonomiska ställning inklusive ägarandel i Hallandstrafiken AB och röstandel i Region Halland. 58 Revisionsberättelse Här återfinns de förtroendevalda revisorernas revisionsberättelse över året. 60 Politisk organisation Här beskrivs den politiska organisationens uppbyggnad i Landstinget Halland. 61 Organisationsschema 62 Redovisningsprinciper 63 Ord- och begreppsförklaringar 64 Tilläggsupplysningar 66 Fem år i sammandrag Här visas bland annat utvecklingen av nyckeltal, resultat, antal invånare, landstingets utdebitering. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Å r s r e d o v i s n i n g

6 har på många sätt varit ett framgångsrikt år Tillgängligheten till den halländska vården har ökat väsentligt, och allt fler hallänningar får nu vård inom vårdgarantins tidsramar. Det stora arbete som lagts ner minskar väntetider och lidande, och har också lett till att Halland fick full utdelning av den så kallade kömiljarden. En samman hållen journal, VAS, finns nu i landstinget. Journalen följer patienten och alla viktiga fakta finns samlade, oavsett var i den halländska vården patienten tas om hand. Det ger ökad patientsäkerhet och en ännu bättre hälso- och sjukvård. Nu fortsätter arbetet med att utveckla journalsystemet ytterligare. Genom ett oerhört intensivt arbete på de halländska vårdenheterna har mer än 60 procent av hallänningarna vaccinerats mot den nya influensan och mer än 85 procent av barnen! Det är ett gott resultat, och det känns bra att vi i så stor utsträckning lyckats erbjuda invånarna att ta sin spruta. Detta trots en inledningsvis mycket osäker tillgång till vaccin. blev på många sätt ett tufft år, med utmaningar och höga krav. Den globala ekonomin tvärbromsade, och nedgången blev större än någon kunde förutse! Men vi kan se till att vi har förutsättningar att hantera en föränderlig omvärld. En omvärldsorienterad organisation, med tydligt ledarskap och helhetssyn samt samarbete över yrkes- och organisatoriska gränser, skapar framgång i tuffa tider. Utvecklingen är viktig och nödvändig. Med ny kompetens och ny teknik kan vi hjälpa allt fler, allt högre upp i åldrarna. Vår verksamhet ska möta hallänningarnas behov av hälso- och sjukvård med ekonomiska resurser som inte väntas öka i takt med den medicinska utvecklingen. Att även i fortsättningen ge hallänningen en god och säker vård med hög tillgänglighet är vår stora utmaning. Helhet, delaktighet och samordning är ledord i detta arbete. Att den halländska vården fungerar som en väl samordnad resurs är en avgörande framgångsfaktor inför morgondagens utmaningar. Det handlar om att patientens väg i vården blir mer effektivt, att vi erbjuder rätt vård, på rätt plats, i rätt tid. Så får invånarna ännu bättre nytta av de samlade vårdresurserna, tvärs över organisations-, yrkes- och kompetensgränser. Medicinskt är det en kvalitetsfråga. En gemensam värdegrund kan hjälpa oss att bättre se patientens process ur hans eller hennes perspektiv. Den hjälper oss också att använda gemensamma resurser på bästa sätt. Värdegrundsarbetet fortsätter under 2010 tillsammans med Region Halland blir året då vi förbereder nya Region Halland. Det är ett spännande arbete, där vi gemensamt skapar möjligheter för Halland och hallänningarna. Med visionen att Halland ska vara den bästa livsplatsen ska vi vårda länets goda rykte och utvecklingen av företagande och kommunal service. Nya Region Halland blir en verklig och viktig kraft för att utveckla hälso- och sjukvården för framtida utmaningar! FOTO: MARTINA THALWITZER Catarina Dahlöf Landstingsdirektör MATS ERIKSSON (M) LandstingsSTYRELSENS ORDFÖRANDE 6 Å r s r e d o v i s n i n g I N L E D N I N G

7 HÄNDELSER Vaccinationen mot svininfluensa startar Den 14 oktober genomförs de första vaccinationerna mot den nya influensan, svininfluensan. Först ut att vaccineras är de av Socialstyrelsen prioriterade grupperna. Därefter följer vaccinering av barn och ungdomar, och sedan unga vuxna. I början av december ges möjlighet till vaccination för alla hallänningar. Vid årsskiftet är ungefär 60 procent av den halländska befolkningen vaccinerad. God och säker vård i rätt tid! Arbetet för en köfri vård pågår intensivt under året. I fokus finns patientens behov av god tillgänglighet. Vid avstämningen som ligger till grund för fördelningen av kömiljarden, har landstinget bäst resultat i landet 98,4 procent av patienterna i Halland får vård inom vårdgarantins tidsgränser. Det ger maximal utdelning av kömiljarden, 33 miljoner kronor. SÄKRARE VÅRD MED gemensamt journalsystem Den första veckan i december är det dags för de sista enheterna i landstinget att börja använda det gemensamma journalsystemet VAS, efter ett införandeprojekt som pågått under två år. En sammanhållen journal för vården i Halland ger ökad patientsäkerhet och en ännu bättre vård. Journalen följer patienten och viktiga fakta finns samlade. Behöriga vårdgivare får ett bra kunskapsunderlag för det fortsatta omhän der tagandet, oavsett var i den halländska vården det sker. HALLÄNDSKT BIDRAG till satsning på järnvägstrafiken Genom att gå in som medfinansiär av en del av den stora infrastruktursatsningen Västsverigepaketet, investerar landstinget 180 miljoner kronor i kraftigt förbättrade möjligheter till järnvägstrafik i Halland. Finansieringen fungerar som en investering i landstingets balansräkning, och löses genom avskrivningar. INNOVATIv hälso- och sjukvård Det är roligt att gå till tandläkaren Folktandvården i Varberg använder sedan två år laser i sitt arbete, vilket passar till det mesta: borra (utan bedövning) och ta bort bakterier i tandköttsfickor till exempel. Laser används även vid käkledsbesvär och isningar i tänderna, och då behövs inte lika mycket mediciner. Dessutom kan man ta bort vävnadsförändringar i munnen utan att det blöder så mycket. Laser verkar ju faktiskt bota även tandläkarskräck. H Ä N D E L S E R Å r s r e d o v i s n i n g

8 Globala ekonomin PÅVERKAR STARKT Landstinget Halland påverkas starkt av den allmänna ekonomiska utvecklingen, både internationellt och i Sverige. Skatt, statsbidrag och utjämningssystem står sammantaget för närmare 90 procent av landstingets intäkter och berörs i särskilt hög grad av den ekonomiska utvecklingen. Skatteunderlaget minskar drastiskt vilket gör en innovativ hälso- och sjukvård till ett måste. För att uppnå det nationella målet om en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen är det nödvändigt med nytänkande och förbättrad planering av verksamheten. invånarna får stöd för bättre livsstil De halländska patienterna anger i mycket högre grad än patienterna i övriga riket att det är personalens råd som har bidragit till den förändrade livsstilen. Resultaten från en utvärdering av det omfattande kompetensutvecklingsprogram som har genomförts i landstinget 2006 visar en positiv utveckling. Enligt Vårdbarometern anger nu en ökad andel invånare i Halland att man ändrat sin livsstil. I uppföljningen av utbildningssatsningen framgår att också en stor andel av personalen har förbättrat sina levnadsvanor. Lättare att få vård hos BUP I HALLAND Under våren beslutade regeringen om en skärpning av vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Den skärpta vårdgarantin ska vara uppnådd 2011 och innebär bland annat att ett barn ska få tid för besök inom 30 dagar. Väntetiden till behandling eller fördjupad utredning ska också kortas från 90 till 30 dagar. Efter den första mätningen av tillgängligheten står det nu klart att BUP i Halland har klarat av de riktlinjer som ställts så här långt. Lena Johansson hyllad för arbete MED sjuka barn Lena Johansson, sjukgymnast på rehabiliteringskliniken, får årets personalstipendium för sitt arbete med rehabilitering av barn, och med att hjälpa barn med andningssvårigheter. Motiveringen lyder: Genom ett hängivet och uthålligt arbete har Lena Johansson gjort betydelsefulla insatser för att utveckla andningsvård för svårt sjuka och funktionshindrade barn i Halland. Hon har underlättat en synnerligen svår situation för många barn och deras familjer. Med ett stort engagemang och en outtröttlig vilja till utveckling sätter hon sina patienter i centrum. INNOVATIv hälso- och sjukvård SM-silver till Varberg Televäxeln på Sjukhuset i Varberg nominerades till SM i Telefoni & Kundservice. Och det är inte första gången. I slutet av januari avgjordes det hela. Växeln på Varbergs sjukhus knep en silverplats i klassen för växlar med anknytningar. Det är andra gången på tre år jämn och fin kvalitet alltså. Bra gjort Varberg. 8 Å r s r e d o v i s n i n g H Ä N D E L S E R

9 INNOVATIv hälso- och sjukvård nya Region Halland börjar ta form Den organisationskommitté med förtroendevalda från landstinget och dagens Region Halland som arbetat med frågan hur nya Region Halland ska styras, lämnar ett förslag för beslut i landstings fullmäktige i början av Visionen för den nya regionen blir Halland bästa livsplatsen. Patienternas betyg hjälper vården att bli bättre Drygt patienter som under september har besökt någon vårdenhet inom Vårdval Halland får en enkät med frågor om hur de upplevde besökets kvalitet. Enkäten innehåller 60 frågor och betoningen ligger på tillgänglighet, bemötande och upplevd nytta. Samma frågor ställs samtidigt i de flesta andra landsting och regioner och totalt patienter får möjlighet att berätta om sina upplevelser. Initiativet kommer från regeringen, som också avsatt pengar för undersökningen. Syftet är att utveckla och förbättra kvaliteten på vården, med patientens erfarenheter och perspektiv som bas. Det ska också bli lättare för invånarna att jämföra vården de erbjuds. De halländska resultaten är mycket goda i den nationella jämförelsen. Litet blodprov, stort svar Varför skulle man inte kunna ta ett blodprov för att se hur det står till med hjärnan efter en hjärnskakning, när man kan göra det för allt annat? Johan Undén, ST-läkare på anestesi- och intensivvårdskliniken, Länssjukhuset i Halmstad, förändrade mycket när han disputerade på sin forskning om hjärnskademarkörer. Genom att nu ta ett blodprov, tre timmar efter hjärnskakning, kan man konstatera om patienten har ett lågt värde av proteinet S100 och därmed också mycket låg risk för allvarlig komplikation. Gemensam ledning för sjukhus ger ökad samordning Utifrån ledorden helhet, samordning och delaktighet presenterar sjukhuschef Anders Dybjer en ny ledningsstruktur för Sjukhuset i Varberg och Länssjukhuset i Halmstad som gäller från årsskiftet. Sjukhusen får varsitt verkställande utskott som bereder ärenden till en sjukhusgemensam ledningsgrupp. Politiska beslut föreslås och beslutas i respektive sjukhus driftstyrelse. Alla verkställande sjukhusövergripande beslut fattas av sjukhuschefen. Satsning på att utveckla ledare OCH CHEFER Ett landstingsgemensamt chefsutvecklingsprogram startas. Genom programmet ska chefer inom Landstinget Halland få de bästa förutsättningar att arbeta både operativt och strategiskt som chefer och ledare. H Ä N D E L S E R Å r s r e d o v i s n i n g

10 Sammanfattning Utmaningar, nytänkande och framgångar Ett år fyllt av utmaningar och framgångar, där helhetssyn och samordning fått skattepengarna att räcka till mer vård för hallänningarna. Så kan man sammanfatta år. Den globala ekonomins tvärbroms och den nya influensan, med massvaccination av alla invånare, var händelser som banade väg för nytänkande. Samordning av resurser och effektiviseringar med helhetsperspektiv har gjort att hallänningarna även i fortsättningen kan erbjudas en god och säker hälso- och sjukvård. Hallands två akutsjukhus ökade till exempel sin samordning, bland annat genom en gemensam ledningsstruktur och gemensam produktionsplanering. Detta har lett till att sjukhusen kunnat ge invånarna mer vård. Arbetet med att införa det gemensamma journalsystemet VAS har varit intensivt under hela. Vid slutet av året användes VAS i så gott som hela landstinget. Nu kan journalen följa patienten, vilket ger en ännu bättre och säkrare hälso- och sjukvård. Ett intensivt arbete på de privata och landstingsdrivna vårdenheterna, och hos våra samverkande vårdgivare, innebar att mer än 60 procent av invånarna vid årsskiftet hade vaccinerats mot den nya influensan svininfluensan. Mer än 85 procent av de halländska barnen hade då fått sin första spruta. MÅLUPPFYLlELSE God hälsa Hallänningarnas medellivslängd fortsätter att öka och ohälsotalet minskar för sjätte året i rad. Vårdens medarbetare stödjer invånarna till en förbättrad livsstil. Förebyggande barn- och ungdomstandvård är det mest effektiva för att förbättra tandhälsan. Nöjda och engagerade invånare Enligt Vårdbarometern är hallänningarna åter mest nöjda med hälso- och sjukvården i hela Sverige. Hösten genomfördes också den första nationella patientenkäten inom primärvård, med goda halländska resultat. Arbetet för en vård utan köer har fortsatt med stort engagemang i den halländska vården och Landstinget Halland var bäst i landet på att ge vård inom vårdgarantin. En 97-procentig tillgänglighet till nybesök inom sjukhusvården inom vårdgarantins 90 dagar och 98-procentig tillgänglighet till behandling innebar maximal tilldelning av regeringens kömiljard. När det gäller barn- och ungdomspsykiatrin har Halland uppnått 98 procents tillgänglighet till ett första besök inom 30 dagar, och 69 procents tillgänglighet till behandling inom 60 dagar. Halland har därmed klarat den första avstämningen mot den förstärkta vårdgarantin och får ta del av regeringens särskilda satsning. God vård Landstinget Halland uppvisar goda resultat för i Öppna jämförelser. För 40 procent av indikatorerna ligger landstinget över riksgenomsnittet, för 34 procent ligger man runt genomsnittet och för 26 procent ligger resultaten under. Som helhet fortsätter Vårdval Halland att utvecklas i den riktning som målen anger. Sedan vårdvalet infördes i Halland har täckningsgraden för närsjukvården ökat och uppgår till 70 procent för. Invånarnas tillgång till vård har ökat under året både i den vård som ges i landstingets regi som genom andra vårdgivare, såväl privat som offentligt drivna. Verksamheterna deltar i ett stort antal kvalitetsregister av olika karaktär. Stark ekonomi Nettokostnadsandelen för uppgick till 100,2 procent, en förbättring med 0,3 procentenheter jämfört med Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto i relation till skatteintäkter och statsbidrag bör långsiktigt vara högst 98 procent. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före 1998 bör vara minst 60 procent. Landstingets soliditet exklusive ansvarsförbindelsen uppgick till 51,6 procent, vilket är en försvagning med 7,9 procentenheter jämfört med Stolta och engagerade medarbetare Samtliga arbetsplatser ska utformas ur ett främjande hälsoperspektiv och därmed utveckla goda arbets- 10 Å r s r e d o v i s n i n g S A M M A N F A T T N I N G

11 miljöer och god hälsa för medarbetaren. Sjukfrånvaron har minskat med 1,1 procent jämfört med föregående år och var 4,6 procent av den totala tiden för samtliga anställda. Under fortsatte arbetet med att involvera så många medarbetare och chefer som möjligt i dialogen kring landstingets gemensamma värdegrund. Landstinget Halland har utarbetat en likabehandlingsplan som innefattar värdegrunds-, jämställdhets-, och mångfaldsaspekter. Den 31 december hade Landstinget Halland anställda, varav var tillsvidareanställda. Jämfört med föregående år har antalet anställda minskat med 122 medarbetare. Av landstingets anställda är 81,2 procent kvinnor och 18,8 procent män. Av alla anställda har cirka 70 procent en heltidsanställning, vilket är i nivå med föregående år. INNOVATIv hälso- och sjukvård EKONOMISKA RESULTAT Landstinget Hallands resultat för uppgår till -9,8 miljoner kronor, vilket är 37,6 miljoner kronor sämre än budget, men betydligt bättre än vad som prognostiserades efter årets åtta första månader. Ett antal faktorer av engångskaraktär gjorde att budgetunderskottet begränsades, bland annat lägre nettokostnader för pandemivaccineringen, det goda utfallet av kömiljarden, uppskrivning av landstingets aktier och värdepapper, och ökade skatteintäkter och statsbidrag. För uppgår det sammanlagda resultatet för nämnder och driftstyrelser, exklusive landstingsstyrelsen, till -141 miljoner kronor, vilket är 137 miljoner sämre än budget. Mest problematiskt är läget för Länssjukhuset i Halmstad och Sjukhuset i Varberg vars sammanlagda resultat för är ett underskott på 128 miljoner kronor. De kraftfulla åtgärderna för att få ekonomi och verksamhet i balans börjar ge resultat i Halmstad, även om sjukhuset ännu inte är på budgetnivå. Vid Sjukhuset i Varberg krävs fortsatt kraftfulla åtgärder. Landstingets skatteintäkter ökade, men ökningen var lägre än budgeterat på grund av den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden. Nå vården via internet Internet är inte så dumt. Nu finns internettjänsten Mina vård kontakter på drygt 160 mottagningar i Halland, och fler är på gång. Under 2010 ska alla vara anslutna. Fördelar: boka besök, få råd, förnya recept, svar på prover för att nämna några. Dessutom: påminnelser via mejl och sms. På gång: klamydiatest snabbt, smidigt och avgiftsfritt. S A M M A N F A T T N I N G Å r s r e d o v i s n i n g

12 OMVÄRLDSFAKTORER GLOBAL EKONOMI påverkar Den allmänna ekonomiska utvecklingen, både internationellt och i Sverige, påverkar de ekonomiska förutsättningarna för Landstinget Halland. Skatt, statsbidrag och utjämningssystem står sammantaget för närmare 90 procent av landstingets intäkter och berörs i hög grad av ekonomins utveckling. Världsekonomin är på väg upp ur den djupaste svackan i decennier. De låga räntorna, finanspolitiska stimulansåtgärder och återhämtning i världshandeln är drivkrafter bakom uppgången i ekonomin. Den globala konjunkturen påverkar sysselsättningen och därmed skatteunderlaget. vård i snabb utveckling Hälso- och sjukvården är en kunskapsstyrd verksamhet, som varefter nya kunskaper vinns står i ständig förändring och inför nya utmaningar. Förändringar i befolkningsstrukturen, där vi i Halland blir allt fler och allt äldre, tillsammans med invånarnas livsstil skapar både förändrade och ökade behov av hälso- och sjukvård. Framtidens patienter kommer även att ställa högre krav på ökad delaktighet, individuell anpassning och ökad servicegrad. Samtidigt är det finansiella läget för Landstinget Halland ansträngt, mycket beroende på det ekonomiska läge som råder internationellt och nationellt. Den medicinska och tekniska utvecklingen leder till att allt fler tillstånd kan diagnostiseras och behandlas. Ny teknik väcker frågor kring metoder för värdering och införande samt skapar behov av nya investeringar. Inom diagnostik sker till exempel en allt snabbare utveckling av bild- och funktionsmedicin och laboratorieverksamhet, vilket kan komma att innebära stora investeringar för Landstinget Halland. Vårdens struktur förändras genom att många sjukdomstillstånd som tidigare krävde inläggning på sjukhus nu kan behandlas i öppen vård. En stor del av vården förväntas även kunna ges i närsjukvården, vilket kan skapa utrymme för en utveckling av den specialiserade vården där den medicinska specialiseringen förväntas fortsätta. Detta kan innebära att verksamheter bör koncentreras till ett ställe i Halland, både ur kvalitetssynpunkt och ur ekonomisk synpunkt. Inom ramen för patientsäkerhetsarbetet är det fortsatta arbetet för att minska de vårdrelaterade infektionerna av mycket stor betydelse för såväl halländsk som svensk sjukvård. De vårdrelaterade infektionerna utgör det enskilt största hotet mot den slutna sjukhusvårdens kvalitet och säkerhet. Arbetet innefattar långsiktig hållbar strategi för såväl hygien rutiner, tillräcklig bemanning och kompetensförsörjning som för fysisk planering. Insjuknandet i olika former av cancer har ökat och förväntas fortsätta att öka främst kopplat till att vi blir allt fler äldre. Inom området fortsätter utvecklingen med utökade möjligheter till diagnostik, behandling och omhändertagande samt bättre men kostsamma läkemedel. Cancersjukvården som i många delar är fragmenterad nationellt och i Halland, behöver de kommande åren samordnas på ett effektivt sätt. En stor andel av de sjukdomar som drabbar den enskilde och även belastar hälso- och sjukvården kan betraktas som livsstilssjukdomar. Dessa kan till viss del vara möjliga att förebygga. Det är därför nödvändigt att hälso- och sjukvården kan erbjuda livsstilsstöd i mötet med patienterna. Den psykiska ohälsan och behovet av insatser för psykiskt funktionshindrade är utvecklingsområden som behöver särskilda insatser under kommande år. Det är väsentligt att Landstinget Halland har en verksamhet som möter hallänningarnas behov av hälso- och sjukvård och samtidigt bibehåller en ekonomi i balans. I en situation där det finns ett gap mellan vad som är medicinskt möjligt och vad som är ekonomiskt möjligt behövs prioritering av resurserna. Effekterna av olika åtgärder behöver även belysas utanför de direkta kostnader och vinster som ses inom hälso- och sjukvården. För detta behövs i ökad utsträckning utvärderingar med hälsoekonomiska metoder. För att klara av framtida vårdbehov måste resurser samordnas och verksamheten effektiviseras ur ett helhetsperspektiv. Detta är nödvändigt utifrån den ekonomiska situationen de närmaste åren och utifrån de behov som följer med en ökad andel äldre och ökat antal barn och ungdomar i länet. Att hälso- och sjukvården är samordnad och fungerar som en helhet är också en trovärdighetsfråga gentemot befolkningen och en kvalitetsfaktor för patienten. 12 Å r s r e d o v i s n i n g o m v ä r l d s f a k t o r e r

13 allt äldre Befolkning Befolkningsantalet i Halland ökar. De senaste tio åren har hallänningarna blivit drygt fler, och den 31 december hade länet invånare. Inflyttningen till Halland har varit stor under det senaste decenniet. Under 2000-talet har också antalet födda hallänningar per år ökat och varit något fler än antalet som avlider per år. 40-talister, 60-talister och hallänningar födda i början av 90-talet utmärker sig i befolkningspyramiden. Prognosen visar att den största befolkningstillväxten fram till 2025 kommer att ske i länets norra del och vid kusten. År 2025 beräknas Halland ha en befolkning på drygt personer, främst beroende på en ökad inflyttning, men också på ett födelseöverskott. Medellivslängden hos den halländska befolkningen fortsätter att öka och är högst i riket, och om 5 10 år, när 40-talisterna är i 70-årsåldern, kommer andelen äldre att öka markant. Halland har samma andel kvinnor och något högre andel män som är 75 år eller äldre jämfört med riket. Inom länet är andelen kvinnor och män 75 år eller äldre, högst i Hylte och lägst i Kungsbacka. Halland har en arbetslöshet som är lägre och en sysselsättningsgrad som är högre än riksgenomsnittet. Halland har lägre andel biståndsmottagare jämfört med riket både vad avser män och kvinnor. Andelen av den halländska befolkningen som endast har förgymnasial utbildning är något högre jämfört med andelen i riket. Behov av nya medarbetare Hälso- och sjukvårdssektorn kommer de närmaste åren att ha ett fortsatt ökat rekryteringsbehov av utbildad personal. Ökade pensionsavgångar och behov av mer specialiserade kunskaper och färdigheter ställer allt större krav på kompetensförsörjning och hur den bedrivs. Det är därför av stor vikt att antalet utbildningsplatser på landets lärosäten dimensioneras efter det behov av kompetens som finns, både idag och de kommande åren. MiljÖN: Klimatet i fokus Under har klimatfrågan överskuggat alla andra miljöfrågor. Klimatfrågan är global och kräver samverkan över gränserna. Regeringen har beslutat om ett femårigt energi effektiviseringsprogram med stöd till kommuner och landsting som arbetar strategiskt med energieffektiviseringar. Landstinget Halland har här stora möjligheter att få bidrag till fortsatt finansiering av redan påbörjade och planerade effektiviseringar. Utöver energibesparingar är våra res- och matvanor två framtida nyckelfrågor. Klimatförändringar kommer också att medföra påverkan på hälsan på flera sätt. Detta kommer att kräva förberedelser och planering av bland annat landstingets verksamhet. Inköp av varor och tjänster, till exempel läkemedel och sjukvårdsartiklar, innefattas också i begreppet hållbar utveckling. Läkemedelsverket har på regeringens uppdrag kartlagt möjligheterna att skärpa de inter nationella miljökraven vid tillverkning av läke medel. Nya produkter ska enligt förslaget kunna nekas godkännande om tillverkningen innebär en risk för miljön. Nya Region Halland Under gick regionfrågan in i en ny fas. I januari presenterade regeringspartierna sin överenskommelse som innebär att det även i fortsättningen ska finnas en regional politisk nivå med beskattningsrätt. Halland blir en region från 2011, med visionen Halland bästa livsplatsen. Då samlas hälso- och sjukvård och regional utveckling i en gemensam organisation, med naturlig närhet till innovationer, högskola, EU och länets entreprenörskap. I nya Region Halland ska nya samarbeten och synsätt leda till att hallänningen får ut ännu mer för sina skattepengar. o m v ä r l d s f a k t o r e r Å r s r e d o v i s n i n g

14 MÅLUPPFYLLELSE god hälsa nöjda och engagerade invånare god vård stark ekonomi stolta och engagerade medarbetare Uppföljning av landstingets mål Landstingsfullmäktiges mål och inriktningar styr landstingets verksamhet. Driftstyrelserna och externa leverantörer verkar för att målen infrias inom sina respektive områden. De över gripande målen konkretiseras sedan och specificeras på styrelseoch verksamhetsnivå. Varje nivå följer upp sina mål. De övergripande målen för Landstinget Halland är: God hälsa Nöjda och engagerade invånare God vård Stark ekonomi Stolta och engagerade medarbetare Landstinget Hallands primära uppgift är att uppnå en god hälsa för hallänningen, genom att erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård till alla som bor eller vistas i Halland. Därför finns ett väl utbyggt nät av vård givare i hela länet, både landstingets egna verksamheter och privata vårdgivare som finansieras av landstinget: Akutsjukhus i Halmstad och Varberg samt specialistsjukvård i Kungsbacka och Falkenberg 47 vårdenheter inom Vårdval Halland Avtal med privat specialistvård Handikappverksamhet i samtliga kommuner 8 ambulansstationer 19 folktandvårdskliniker samt specialisttandvård Vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri för hela länet Hjälpmedelsverksamhet i länet Landstinget Halland köper även regionsjukvård samt köper och säljer valfrihetsvård. INNOVATIv hälso- och sjukvård Från rehabiliteringssamordnare till coacher Allt går att göra bättre. Även det som är bra. Ett exempel är verksamheten med rehabilitering. Varför gör vi inte coacher av samordnarna? Det borde bli bättre. Sagt och gjort. Under har 16 samordnare från närsjukvården deltagit i en utbildning och är nu certifierade rehabcoacher. Tanken är att ge ytterligare fördjupade kunskaper i förhållningssätt och strategier för att bättre kunnastödja personer som är i behov av detta i sin rehabiliteringsprocess. 14 Å r s r e d o v i s n i n g M Å L U P P F Y L L E L S E

15 Målet god hälsa Målet är att hallänningarnas hälsa hela tiden ska förbättras. Den enskilde individen har det primära ansvaret för sin egen hälsa och sitt välbefinnande. Samhällets uppgift är att skapa goda förutsättningar för invånarnas hälsa. Landstinget ska tillhandahålla hälso- och sjukvård utifrån hallänningens behov. Genom att arbeta med såväl hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser som med vård och behandling för människors hälsa och livskvalitet bidrar landstinget till en positiv utveckling av hallänningarnas hälsa. Nedan redovisas, i enlighet med beslutade variabler, uppföljningen av målet god hälsa. Högst medellivslängd i landet Hallänningarna har en högre medellivslängd än riksgenomsnittet. Det gäller såväl män som kvinnor. MEDELLIVSLÄNGD (ÅR) HallanD riket Kön Kvinnor 83,63 83,81 83,92 82,90 Män 79,26 79,44 79,72 78,70 ohälsotalet minskar Ohälsotalet omfattar antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad i åldrarna år. Ohälsotalet för hallänningarna minskar för sjätte året i rad. Jämfört med riket har hallänningarna cirka 3,5 dagar lägre ohälsotal per försäkrad. OHÄLSOTALET HALLÄNNINGAR (dagar) ,5 35,4 34,4 32,4 29,5 kompetensutveckling för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård har gett resultat Det finns ofta ett starkt samband mellan hälsa och livsstilsfaktorer som rökning, dåliga kostvanor, övervikt och fetma, hög alkoholkonsumtion och brist på fysisk aktivitet. För att patienterna i allt större utsträckning ska erbjudas stöd till en hälsosam livsstil har en omfattande kompetens utveckling skett av medarbetarna i hälso- och sjukvården. År 2006 omfattade dessa specifika utbildningar cirka deltagartillfällen och en utvärdering visar att samtliga mål med utbildningsinsatserna har uppnåtts. Det handlade om att skapa förutsättningar för hälso- och sjukvården att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin hälsa, att öka personalens kunskaper kring levnadsvanorna kost, fysisk aktivitet, alkohol och tobak, att motivera hälsooch sjukvårdspersonal att ta upp frågor kring levnadsvanor med patienter samt att utbilda personalen i en kvalitetssäkrad samtalsmetod. I Vårdbarometern anger en ökad andel patienter i Halland att man har genomfört en livsstilsförändring och de halländska patienterna tillskriver i mycket högre grad än patienterna i övriga riket att det är personalens råd som har bidragit till att de förändrat sin livsstil. Uppföljningen av utbildningssatsningen visar att också en stor andel av personalen har förbättrat sina levnadsvanor. Sammantaget kommer detta sannolikt att leda till positiva hälsoeffekter på sikt för befolkningen i Halland. Journalsystemet VAS gör det möjligt att följa upp i vilken mån personalen tar upp levnadsvanor med patienterna, och i vilken mån särskilt stöd ges. Uppföljning av barn 0 5 år delrapport Våren presenterade Region Halland delrapporten Yngst i Halland - en rapport om små barns hälsa. I rapporten framkommer att majoriteten av alla förskolebarn har en god fysisk hälsa men att det finns en oro för den psykiska hälsan hos barnen även om mera exakt kunskap om detta saknas om dessa små barn. Rapporten visar även på stora skillnader i sociala och ekonomiska förhållanden mellan och inom kommunerna. Föräldrarnas socioekonomi påverkar ofta barnens hälsa genom högre frekvens rökning hos föräldrar, minskad förekomst av amning samt övervikt hos barnen. Arbete med ytterligare en delrapport pågår, men då med fokus på just psykisk hälsa. Sedan några år bedrivs en studie om barns fysiska tillväxt med inriktning på övervikt. Utöver ovanstående uppföljningar görs vart femte år uppföljningar av vuxna hallänningars hälsa. Nästa gång denna uppföljning görs är Även ungdomars hälsa och levnadsvanor följs upp vart femte år. Nästa gång detta görs är år M Å L U P P F Y L L E L S E Å r s r e d o v i s n i n g

16 INNOVATIv hälso- och sjukvård Allmänna hälsoundersökningar screening Landstinget Halland bedriver allmänna hälsoundersökningar, så kallad screening, med mammografi, med gynekologisk cellprovskontroll samt med undersökning av hörseln hos nyfödda barn. Under har cirka 85 procent av de halländska kvinnorna deltagit i screeningprogrammet för mammografi, vilket är i nivå med föregående år. Den senaste redovisningen för gynekologisk cellprovskontroll som gjordes 2008 visar ett 81-procentigt deltagande. Alla barns hörsel ska undersökas 48 timmar efter födseln. Deltagandet i dessa undersökningar är 100 procent. Aktivt syre till en aktiv idé Om ozon kan användas för att rena vatten borde det ju kunna användas för att rena munhålor. På Folktandvården tog man fasta på det. Molekylerna i Ozon består av tre syreatomer (O3). I kontakt med vatten är ozon helt ofarligt och bryts snabbt ned till vanligt syre. Det fina med ozon är att det kan användas för att oskadliggöra en mängd saker, till exempel bakterier. Ozon har till exempel använts till vattenrening. Sedan något år testar Folktandvården i Nyhem och Oskarström ozonvatten som ett bakteriedödande medel. Det har fallit väl ut och ozonmättat vatten kan i framtiden komma att användas på fler sätt inom tandvården. Några exempel: bekämpa djupa kariesangrepp, djupa tandköttsfickor vid tandlossning, infektioner kring visdomständer etc. ARBETE FÖR ATT FÖRBÄTTRA Tandhälsan Studier visar att det mest effektiva för att förbättra tandhälsan är att genom motiverande samtal få alla barn, ungdomar och vuxna att borsta tänderna med fluortandkräm två gånger dagligen. Det är viktigt att hitta riskbarnen tidigt, vilket kräver ett samarbete mellan tandvården och barnhälsovårdscentralerna. Barn- och ungdomstandvård Andelen kariesfria barn för gruppen 3 19 år är i nivå med år Andelen kariesfria 6-åringar är lika med föregående år. WHO:s Europamål är att 80 procent av 6-åringarna ska vara kariesfria år 2020.Totalt ingår individer 3 19 år i årets Tandhälsoepidemiologi. Andel kariesfria i Halland (%) Ålder år år år år år Å r s r e d o v i s n i n g M Å L U P P F Y L L E L S E

17 Målet NÖJDA OCH ENGAGERADE INVÅNARE Landstingets mål är att minst 90 procent av hallänningarna ska vara nöjda med de prioriteringar som görs från landstingets sida och känna sig trygga och nöjda med bemötande och service i hälso- och sjukvården. De ska också ha möjlighet att engagera sig i hälso- och sjukvårdsfrågor om de vill. NÖJDA Hallänningar Utifrån de telefonintervjuer som rapporteras i Vårdbarometern är hallänningarna för andra året i rad mest nöjda med hälso- och sjukvården i hela Sverige. ansåg 88 procent av invånarna att de har tillgång till den vård de behöver. Riksgenomsnittet var 80 procent. Förtroendet för den vård och behandling som hälso- och sjukvården erbjuder varierar men ligger lika högt som eller högre än riksgenomsnittet. Störst förtroende, 73 procent, hade invånarna för sjukhusen vilket är detsamma som riksgenomsnittet. Vårdenheterna i Vårdval Halland hade 68 procent förtroende för, och i riket var genomsnittet 59 procent. Många invånare hade svårt att svara på frågor om förtroende för psykiatrin. Men av dem som svarade hade 35 procent förtroende för psykiatrin. Även här ligger Halland något över riksgenomsnittet som är 31 procent. Landstingets mål om att minst 90 procent av invånarna ska anse att de har tillräckliga möjligheter att engagera sig i hälso- och sjukvårdsfrågorna nåddes inte för. Men utvecklingen är positiv. Andelen invånare som anser att de har möjligheter att engagera sig ökade från 59 procent 2008 till 61 procent i år. Något riksgenomsnitt finns inte då frågan endast ställs till invånarna i Halland. Vårdbarometern undersöker också hur nöjda hallänningarna är med sina besök i hälso- och sjukvården. Av de invånare som under har varit i kontakt med den nära hälso- och sjukvården, ger 85 procent besöket ett positivt betyg. Det är en minskning med tre procent sedan 2008, men högre än riksgenomsnittet på 82 procent. Andelen som gav besök vid en sjukhusmottagning gott betyg ligger på samma nivå som 2008, 88 procent. Riksgenomsnittet för var 86 procent. Goda resultat i Nationell patientenkät Som ett led i att stärka patientens ställning i hälsooch sjukvården i samband med införandet av lagen om vårdval och för att möta upp mot ökade krav på uppföljning från staten, beslutade regeringen att anslå medel för en nationell patientenkät. Sveriges Kommuner och Landsting fick i uppdrag att genomföra projektet. Den nationella enkäten ger landstingen möjlighet att utvärdera patienters perspektiv och upplevelser av vården på ett likvärdigt sätt i hela riket. Den möjliggör jämförelser på enhets-, klinik-, landstings-/regionsamt nationell nivå och ger därmed underlag för lokalt förbättringsarbete. Hösten genomfördes den första nationella patientenkäten inom närsjukvård. Enkäten omfattar åtta indikatorer där patienten för varje indikator anger hur nöjd man är med kvaliteten. Cirka hallänningar som varit på läkarbesök i närsjukvården under september tillfrågades om hur de upplevde besöket. Cirka 59 procent deltog i undersökningen, vilket innebär att enkäten besvarades av ungefär hallänningar. I hela Sverige tillfrågades cirka patienter och 60 procent av dem bevarade enkäten. Svarsfrekvensen var 60 procent i riket och i Halland. Hallänningarna är nöjda med kvaliteten på läkarbesöken. För alla indikatorerna skattar patienterna i Vårdval Halland kvaliteten högre än riksgenomsnittet. Mest nöjd är man med tillgängligheten. Patienterna ansåg att de fick tillräcklig information om sitt tillstånd. M Å L U P P F Y L L E L S E Å r s r e d o v i s n i n g

18 Kortare väntetider till vården Tillgängligheten är ett av landstingets prioriterade områden. Under året har ett intensivt arbete genomförts för att nå målet om ett köfritt landsting. Arbetet har bedrivits både inom förvaltningarna och landstingsgemensamt. Fokus har främst varit att rikta uppmärksamhet på tillgänglighets- och attitydfrågor. Verksamheterna ska utgå från patientens behov av god tillgänglighet och att klara vårdgarantin, såväl inom landstinget i stort som inom respektive förvaltning. För att stimulera genomförandet av vård- och behandlingsgarantin lanserade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting i september 2008 den så kallade kömiljarden, som ett incitament för landstingen att korta väntetiderna i vården. För att få ta del av pengarna ska minst 80 procent av patienterna få träffa en läkare i specialistvården inom högst 90 dagar. Behandling eller operation ska ges inom ytterligare 90 dagar. Till de landsting som klarar detta fördelas 900 miljoner kronor. Bland de landsting där 90 procent av patienterna får vård i tid fördelas ytterligare 100 miljoner kronor. Pengarna för fördelades utifrån avstämningen den 30 november. Då hade Landstinget Halland bäst resultat i landet 98,4 procent av patienterna i Halland hade fått vård inom vårdgarantins tidsgränser. Det innebar 33 miljoner kronor till landstinget. Barn- och ungdomspsykiatrin i Halland har bedrivit ett intensivt arbete för att uppnå den nya, förstärkta vårdgarantin. Vid avstämningen den 31 oktober uppfyllde landstinget kriterierna för att få ta del av stimulanspengarna. BÄST TILLGÄNGLIGHET I LANDET Den senaste nationella tillgänglighetsmätningen, som gjordes i oktober, visar att Halland har en mycket god tillgänglighet inom Vårdval Halland. Landstingets resultat har varit bäst i riket vid de senaste mätningarna. Alla patienter ska kunna få kontakt med närsjukvården samma dag (Vårdgarantin) Mätningen av telefontillgängligheten visar att 90 procent av samtalen besvaras vid telefonrådgivning eller tidsbeställning vid vårdenheterna, jämfört med 88 procent i riket. Besök hos läkare inom närsjukvården ska kunna erbjudas inom 7 dagar (Vårdgarantin) Mätningen visar att 98 procent av de patienter som besökte Vårdval Halland fick ett läkarbesök inom garantitiden, vilket kan jämföras med riks genomsnittet på 92 procent. Läkarbesök inom garantitiden för respektive kommun (procent) HÖSTEN HÖSTEN 2008 Riket Halland Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Tillgänglighet utifrån invånarnas och patienternas fokus I Vårdbarometern talar invånarna bland annat om vad de tycker om tillgängligheten i närsjukvården och års undersökning visade att 90 procent av hallänningarna var nöjda med tillgängligheten till närsjukvården (riksgenomsnittet var 86 procent). I den nationella patientenkäten, som baseras på uppgifter från patienter som gjorde läkarbesök vid vård enheterna i september, rapporterade 86 procent att de fick tid för läkarbesök inom sju dagar (riks genom snittet var 81 procent). 40 procent fick tid samma dag som de ringde. Vårdbarometern visar att majoriteten av hallänningarna, 70 procent, tyckte att det var lätt att komma fram till vårdenheten per telefon (riksgenomsnittet var 59 procent). Samma tendens fanns i den nationella patientenkäten, som visade att 70 procent av patienterna i Halland, jämfört riksgenomsnittet 62 procent, var nöjda med tillgängligheten per telefon. Tillgänglighet inom specialistvård Uppföljningen av tillgängligheten inom specialistvården beskrivs utifrån aktuell väntetid, totalt antal väntande samt antal som väntat mer än 90 dagar. Resultatet från årsskiftet /2010 jämförs mot resultatet 2008/. Besök hos specialist ska erbjudas inom 90 dagar från beslut om remiss/vårdbegäran till den specialiserade vården (Vårdgarantin) Tillgängligheten till nybesök har förbättrats markant under. Målet om hundraprocentig tillgänglighet är inte helt uppnått, men 97 procent av patienterna som väntar på nybesök erbjuds tid inom 90 dagar. Totalt antal väntande har minskat med patienter sedan årsskiftet 2008/. Antal patienter som har väntat mer än 90 dagar har minskat med 2 214, från till 178 patienter, jämfört med föregående årsskifte. 18 Å r s r e d o v i s n i n g M Å L U P P F Y L L E L S E

19 INNOVATIv hälso- och sjukvård Fördelen av att man sköter både mitt och ditt Allt fler patienter får besökstid och vård inom vårdgarantitidens 90 dagar. Halland är det landsting som nått längst i Sverige när det gäller vård utan köer. Vid årsskiftet låg 97 procent av besöken inom tidsgränsen och 98 procent av patienterna fick tid för behandling eller operation inom 90 dagar. En förklaring till framgången är ett förändrat synsätt. I stället för att varje klinik sköter sitt, och håller på sina patienter, jobbar man i stället tillsammans, och ser till helheten. Det betyder helt enkelt att patienterna nu får vård i tid. De fina resultaten innebär att Halland också får full utdelning av statens så kallade kömiljard, hela 33 miljoner kronor. M Å L U P P F Y L L E L S E Å r s r e d o v i s n i n g

20 NYBESÖK Mål: 100% tillgänglighet Kömiljard % LANDSTINGET HALLAND TOTALT ANTAL VÄNTANDE ÅRSSKIFTE 08/09 ÅRSSKIFTE 09/10 ÅRSSKIFTE 08/09 ÅRSSKIFTE 09/10 ÅRSSKIFTE 09/10 ÅRSSKIFTE 09/ Den förbättrade tillgängligheten har uppnåtts genom landstingets egna vårdgivare såväl som genom externa samarbetspartners. Efter beslut om behandling ska patienten erbjudas behandling inom 90 dagar (Vårdgarantin) Tillgängligheten för behandling visar att 98 procent av väntande patienter erbjuds tid inom 90 dagar. Detta är nära landstingets mål om en hundraprocentig tillgänglighet. Totalt antal väntande har minskat med 446 patienter jämfört med årsskiftet 2008/. Av totalt antal väntande hade 44 patienter väntat mer än 90 dagar på behandling, vilket är en minskning med 244 patienter jämfört med årsskiftet 2008/. Den förbättrade tillgängligheten har uppnåtts genom att fler patienter fått vård hos extern vårdgivare, samt på ökad produktion på sjukhusen. BEHANDLING/ÅTGÄRD Mål: 100% tillgänglighet Kömiljard % LANDSTINGET HALLAND Antal patienter som väntat mer än 90 dagar patient- VALD VÄNTETID NYBESÖK (%) INOM 90 DAGAR Privata vårdgivare Hos de privata vårdgivarna ligger väntetiden till mottagningsbesök inom vårdgarantitiden för 92 procent av patienterna. Motsvarande siffra för behandling är 94 procent. De privata mottagningarna i länet redovisar aktuell väntetid för nybesök på 0 24 veckor. Fler ärenden hos Patientnämnden Antalet ärenden till patientnämnden har ökat jämfört med föregående år, och är det högsta sett över en femårsperiod. En förklaring bedöms vara en förbättrad tillgänglighet på kansliet, med en ökad bemanning under större delen av året. Ett aktivt informationsarbete har också bedrivits, såväl internt som externt. Ärendeökningen finns inom samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar. För fortsätter trenden att ärenden inom området Vård och behandling får en allt större andel i förhållande till nämndens totala antal ärenden. Områdena Organisation, regler och resurser samt Bemötande och kommunikation visar det motsatta en mindre andel av det totala antalet. Men nämndens ärenden ökar i reella tal på samtliga områden. Ökningen i Halland följer trenden på nationella planet där antalet ärenden till patientnämnderna i Sverige totalt sett också har ökat. Med syftet att patienters iakttagelser och synpunkter ska vara ett led i vårdens kvalitetsarbete, återför patientnämnden dessa månadsvis till berörda verksamhetschefer. Återrapportering görs också till de lokala nämnderna samt en gång per år till Socialstyrelsen. Verksamhetsstatistik 2008 Vård och behandling Bemötande och kommunikation Organisation, regler och resurser Övrigt 0 4 Totalt TOTALT ANTAL VÄNTANDE Antal patienter som väntat mer än 90 dagar patient- VALD VÄNTETID NYBESÖK (%) INOM 90 DAGAR Kontakter Förordnanden av stödperson ÅRSSKIFTE 08/09 ÅRSSKIFTE 09/10 ÅRSSKIFTE 08/09 ÅRSSKIFTE 09/10 ÅRSSKIFTE 09/10 ÅRSSKIFTE 09/ Fler patienter har fått vård Patienterna har fått bättre information om vårdgarantin vilket har bidragit till att fler patienter fått vård. Vårdgarantiservice har tagit emot patientsamtal under. Antal patienter som har fått vård hos annan vårdgivare har ökat under hänvisningar, jämfört med år Fortsatt utveckling av invånartjänster Under fortsatte utvecklingen av e-tjänster, elektroniska tjänster, via landstingets webbplats E-tjänsterna ger invånarna möjlighet att uträtta ärenden till vården direkt på webben dygnet runt, året om. Landstinget införde under tjänsten Mina vårdkontakter på många mottagningar runt om i Halland. Mina vårdkontakter är en del i den nationella IT-strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Genom ett användarkonto i Mina 20 Å r s r e d o v i s n i n g M Å L U P P F Y L L E L S E

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2006-08-31 Landstinget Halland

Granskning av delårsrapport 2006-08-31 Landstinget Halland Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport 2006-08-31 Landstinget Halland Datum 2006-10-25 Anita Andersson Leif Jacobsson Leif Johansson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Beskrivning av mått och mål i budget 2015. med fl erårsplan 2016-2017

Beskrivning av mått och mål i budget 2015. med fl erårsplan 2016-2017 Beskrivning av mått och mål i budget 2015 med fl erårsplan 2016-2017 Perspektiv: Medborgare Kronobergarna har en god hälsa Ohälsotal Ansvarig: Pia Andersen, avdelningen Definition: Antal utbetalda hela

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

ehälsa invånarperspektivet

ehälsa invånarperspektivet Ehälsa och stategisk IT ehälsa invånarperspektivet Ewa Printz ehälsa är. de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen,

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Kunskap om och från invånarna i Halland

Kunskap om och från invånarna i Halland Kunskap om och från invånarna i Halland Mats Eriksson, ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Staffan Carlsson, tjänsteman för Falkenbergsnämnden och Varbergsnämnden 9 december 2011 Kunskap om och från

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

Hyltenämndens aktiviteter 2012 utifrån uppdraget [samt riskbedömning]

Hyltenämndens aktiviteter 2012 utifrån uppdraget [samt riskbedömning] s aktiviteter 2012 utifrån uppdraget [samt riskbedömning] Lokala s uppdrag De lokala nämndernas uppdrag är att vara befolkningsföreträdare. ska säkerställa att befolkningens totala behov av hälso- och

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Kort om landstingsplanen

Kort om landstingsplanen Kort om landstingsplanen 2008 2010 Med fokus på folkhälsa god vård regional utveckling effektivitet attraktiva arbetsplatser ekonomi INNEHÅLL SID God hälsa och positiv livsmiljö 4 Nya, människonära mål

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

På väg mot Bästa livsplatsen

På väg mot Bästa livsplatsen På väg mot Bästa livsplatsen Kortversion av Region Hallands årsredovisning 2012 Har regionen uppfyllt sina mål? Så användes dina skattepengar 2012 Viktiga händelser i regionen Halland bästa livsplatsen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Skolförvaltningen Bengt Everås Utvecklare Datum Diarienummer 2015-04-07 RS130447 Regionstyrelsen Samlokaliseringsbeslutet och behov av styrning Bakgrund Regionsstyrelsen beslutade

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård

Hälsa Sjukvård Tandvård 1 Hälsa Sjukvård Tandvård Viktigt med en strategisk agenda Vi tror på att nära vård med god tillgänglighet och kvalitet har betydelse för befolkningens hälsa och vår förmåga att klara vår uppgift i framtiden

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2007 Landstinget Halland Datum 2008-03-06 Anita Andersson Leif Jacobsson Leif Johansson Christel Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Ledningsstrukturen för ehälsa

Ledningsstrukturen för ehälsa Ledningsstrukturen för ehälsa Nationella ledningsgruppen Inera och andra utförare Invånare Privata vårdgivare Invånartjänster Vårdpersonal Omsorgspersonal Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan 2014 - Kungsbackanämnden

Aktivitets- och internkontrollplan 2014 - Kungsbackanämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2014 - nämnden Ärende 6 - bilaga Lokala nämndens plan för internkontroll Enligt kommunallagen ska varje nämnd ansvara för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083 Arbetsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-03-03 RS150083, Lars Wingfors (HR-avdelningen), Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Bokslut 2014. Patientnämnden

Bokslut 2014. Patientnämnden Bokslut 2014 Patientnämnden Sammanfattning VERKSAMHET OCH RESULTAT Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet

Läs mer

Bra sjukvård kan bli bättre

Bra sjukvård kan bli bättre Bra sjukvård kan bli bättre 1 En sammanfattning baserad på Närsjukvårdsutredningens rapport Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten hot, möjligheter och vägval inför år 2020 2 Att möta framtiden Du

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Gnesta 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Verksamhetens

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting 7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer