UniversitetsSamverkan för Förbättringskunskap

Transkript

1 UniversitetsSamverkan för Förbättringskunskap USF Att verka för förbättringskunskap i framtida medarbetares grundutbildningar Att skapa arenor för dialog mellan universitet/högskolor och utvecklingsarbetet i hälso- och sjukvården Rapport från ett samarbetsprojekt i regi av Michael Bergström Avd. för Hälso- och sjukvårdens utveckling Landstingsförbundet Åsa Andersson & Torie Palm-Ernsäter Svensk Sjuksköterskeförening Deltagarna i USF, Skevik maj

2 Om en kvinna eller man bestämmer sig för att satsa på att utbilda sig till en av vårdens framtida medarbetare och/eller ledare, så vore det önskvärt att hon/han redan tidigt gavs möjligheten att förbereda sig för det andra jobbet. Det första jobbet de kommer att ha i hälsooch sjukvården är att göra sitt professionella jobb tillsammans med andra. Det andra jobbet innebär att utveckla, förnya och förbättra det system de verkar i tillsammans med andra. Detta projekt verkar för dessa förberedelser. Innehåll: 1. Deltagare/kontaktpersoner och projektledning i USF 2. Varför projektet UniversitetsSamverkan för Förbättringskunskap? 3. Hur? Genomförandet av projektet USF 4. Resultat och erfarenheter. Vad har projektet bidragit till/underlättat för? 5. På gång. Idéer från kursdeltagare och projektledning för fortsatt arbete efter USF 6. Vill du veta mer? Tack för stöd. Rapporten är skriven av Michael Bergström, Avd för hälso- och sjukvårdsutveckling, Landstingsförbundet michael.bergstrom@lf.se 2

3 1. Deltagare i USF (från norr till söder) och kontaktpersoner för frågor om USF-erfarenheter och lokalt arbete; Dessa deltagare deltog i det avslutande mötet den maj OBS Flera deltagare har deltagit i projektet under projektets genomförande OBS Umeå Berith Nyström FOU-staben Skellefteå berit.nystrom@vll.se Hälsoutvecklare Gunilla Strandberg Omv. Inst., Umeå gunilla.strandberg@nurs.umu.se Lektor Kerstin Nilsson Omv. Inst., Umeå Kerstin.Nilsson@nurs.umu.se Studierektor Stockholm Andreas Longueville MMC, KI andreas.longueville@mmc.ki.se Utb.ansvarig Gotland Elisabet Strandberg KI SSK programmet elisabeth.strandberg@omv.ki.se Klin Lärare Benno Lindgren HSF Gotland benno.lindgren@hsf.gotland.se Process-stödjare Christian Eriksson HSF Gotland christian.jafs@hsf.gotland.se Processtödjare Leif Ohlsson HSF Gotland leif.olsson@hsf.gotland.se Utbildningsstrateg Linköping Birgitta Almtun Hälsouniv.SSK prog biral@imv.liu.se Adjunkt Stefan Hauptig Op- An, UIL stefan.hauptig@lio.se CQ repr. Ulla Larsson HU/sskutb ulla.m.larsson@lio.se Adjunkt Staffan Pelling HU/Enh för programintegration staffan.pelling@imv.liu.se Adjunkt Jönköping Agneta Delis Vårdadm/info.Länssj.Ryhov agneta.delis@lj.se Klin Handledare Anna-Britta Jannerfeldt Hälsohögskolan anna-britta.jannerfeldt@hhj.hj.se Prefekt Arbetsterapiutb Christina Steen Rosenlunds VC christina.steen@lj.se Klin. handledare Karin Thörne Qulturum karin.thorne@lj.se Överläkare/Projektledare Projektledning Michael Bergström HSU, Lf michael.bergstrom@lf.se Åsa Andersson SSF asa.andersson@swenurse.se Torie Palm-Ernsäter SSF torie.ernsater@swenurse.se 3

4 2. Varför projektet UniversitetsSamverkan för Förbättringskunskap? Landstingsförbundet och Svensk Sjuksköterskeförening vill med projektet visa hur man kan stödja utbildningen av framtidens medarbetare i hälso- och sjukvården genom att också förbereda studenterna redan under grundutbildningen i förbättringskunskap. Följande skäl kan framhållas; Det är viktigt att morgondagens medarbetare (och även dagens) förbereds för att kunna göra det andra jobbet att förnya och utveckla systemet de kommer att verka i. Kompetens i förbättringskunskap är en förväntan från de blivande arbetsgivarna (som kunder till universitet/högskolor) på studenterna och på universiteten att tillhandahålla lärmöjligheter på detta område. Den framtida rekryteringen till hälso- och sjukvården är inte bara en fråga om hur många, utan också vad de kan. I hälso- och sjukvården kommer teamarbete att bli allt viktigare och studenterna behöver förberedas i högre grad för detta både i att skapa vård tillsammans med patienterna och utveckla hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården behöver vara ett attraktivt alternativ för människor att arbeta i. En ökad delaktighet i byggandet av framtidens hälso- och sjukvård innebär också möjligheter att påverka, utveckla och förverkliga drömmar om ett gott uthålligt arbete för patienterna. Förbättringskunskap är till hjälp. Andra studenter förbereds för förändringsarbete i sina professionella utbildningar. Svenska Institutet för Kvalitetsutveckling, SIQ har i flera rapporter visat på skillnader i utbildningarna avseende kvalitetsutveckling (del av förbättringskunskapen) för olika professionella grupper i samhället. Sjuksköterskeprogrammen har tidigare i högre grad betonat kvalitetssäkring (säkra värdet) och inte lika mycket kvalitetsutveckling (utveckla processerna som leder till ett ökat värde). Man kan inte påstå att inte någon utbildning i förbättringskunskap pågår, men hypotesen är att det finns ett betydande gap mellan det som idag erbjuds och vad som skulle kunna erbjudas av kunskapsmassan. Global utveckling och erfarenheter inom området påverkar även oss. Flera av länderna i vår omvärld har nyligen eller håller på att i ökad grad betona förbättringskunskapens intåg på alla utbildningsnivåer för hälso- och sjukvårdens professionella. Exempel på länder som utvecklar detta arbete som en del av sina nationella strategier utveckling av hälso- och sjukvården är England, Danmark, Norge och USA. Ansträngningar pågår även i Japan och Australien. Förbättringskunskap behövs för att omsätta forskningsresultat i praktiken och som ett sätt att gå mot en mer evidensbaserad hälso- och sjukvård. Professionellt ansvar.att initiera, medverka i och leda kvalitetsutveckling innebär att fullt ut ta professionellt ansvar för vårdens innehåll. I vidsträckt mening kan professionellt ansvar ses som en kedja där forskningen är en bas. För det kliniska arbetet ligger fokus på att använda relevant kunskap i syfte att förbättra vården. Samtidigt måste den genomförda vården följas upp, resultaten utvärderas och förbättringar genomföras. För detta krävs både professionell kunskap och förbättringskunskap. Det är en tydlig observation att i mycket av det uppstartade och pågående förbättringsarbetet inom den nuvarande hälso- och sjukvården tycks vara synnerligen sällsynt att studenter och andra blivande medarbetare blir inbjudna och involverade 4

5 3. Genomförande av projektet USF 1. Idén föddes vid ett möte under tidig höst 2002, mellan Lf, SSF och KI om att starta ett projekt för att stödja införandet av förbättringskunskap i grundutbildningarna. Skälen är identifierade ovan och dessutom fanns det erfarenheter från ett tidigare pilotprojekt Förbättringskunskap för Framtiden (FFF) att bygga på. FFF var ett Lf initiativ Under hösten 2002 vidtog förberedelser och planering för projektets start av projektledarna på Lf och SSF. Svenska Läkarsällskapet (SLS) deltog även initialt, men efter beslut i deras styrelse kunde de inte vara med som organiserande aktör då denna grundutbildningsfråga liksom övriga grundutbildningsfrågor ej hanteras av SLS. Två drivande idéer fanns i planeringen. 1. Att stödja lärarnas kompetensutveckling och stödja framtagandet av kurser och utbildningsmoment i förbättringskunskap och 2. Att skapa nya arenor mellan lärarna på universitet/högskolor och medarbetare på utvecklingsenheter i samarbetande närliggande landsting och kommun. 3. Planeringsarbetet innebar även att identifierade organisationer som bedömdes vara särskilt intresserade kontaktades. Projektledningen tänkte att projektet behöver både bygga på förväntningar på deltagarna och på deltagarnas förväntningar på projektet. Först behövde dock projektidén diskuteras och få stöd av ledningsrepresentanter hos deltagande universitet/högskolor och av utvecklingsenheter i deltagande hälso- och sjukvårdsorganisationer. 4. Möte med ledningsrepresentanter genomfördes den 21 januari 2003 på Landstingsförbundet där projektidén fick starkt stöd. Följande organisationer var representerade vid detta möte. Umeå Universitet, Västerbottens Läns Landsting (Memeologen), Karolinska Institutet (MMC och Omvårdnadsinstitutionen), Stockholms Läns Landsting, Gotlands Kommun, Universitetet i Linköping, Östergötlands Läns Landsting, Hälsohögskolan i Jönköping och Landstinget i Jönköpings Län. Vidare Landstingsförbundet, SSF och SLS. Syftet klargjordes med projektet; Att skapa förutsättningar för ett aktivt samarbete mellan institutionerna, vilka är intresserade av att bidra till utveckling av konkreta kurser och kursmoment i förbättringskunskap i såväl professionella som tvärprofessionella form samt att skapa en arena för dialog och samarbete mellan universitet/högskolor och representanter det i hälso- och sjukvården pågående verksamhetsutvecklingsarbetet. Projektet skall även bidra till lärarnas kompetensutveckling i förbättringskunskap under skapande av kurser, övningar och undervisningsmaterial. 5. Lärare i deltagande universitet/högskolor inbjöds efter ledningsstödet till projektet som deltagare. Dialog och föreberedelseearbete genomfördes. 6. Projektuppstart sker, med lärare och en del av representanter från utvecklingsenheter, på Karolinska Institutet den 3 april Ömsesidiga förväntningar från projektledning och projektdeltagare klargörs och viktiga frågor för lärandet i projektet inventeras vilket resulterar i en läragenda. Vidare planeras former för det fortsatta projektet. Planeringen resulterar i en serie möten med roterande värdskap mellan deltagande universitet/högskolor i samarbete med projektledningen och mellanliggande perioder med uppgifter. 5

6 Varje projektmöte förväntades innehålla följande delmoment: * Tema för mötet med koppling till de initialt identifierade frågorna från deltagarna * Lokalt arbete med erfarenheter och utmaningar lyfts fram * Gästpresentatör med erfarenhet från utbildning inom området bjuds in * Erfarenhetsutbyte mellan projektdeltagarna * Uppgifter för mellanperioderna 7. Projektmöten genomfördes därefter i Linköping den 11 september 2003 Integration mellan utbildningsprogrammen som tema och lokalt arbete från hälsouniversitetet lyfts fram Erfarenhetsutbyte och diskussion MMC, KI berättar om startande av kursen Bygg framtidens hälso- och sjukvård Jane Mikkelsen Kyrkjebö från Universitet i Bergen berättar om sina utbildningserfarenheter och universitetets arbete med internt förbättringsarbete. Uppgiften för mellanperioden är att kartlägga vad som undervisas om i nuvarande utbildningar i relation tillbeskrivna kunskapsdomäner för förbättringskunskapen. Projektdeltagare 11 september 2003 Foto: Staffan Pelling Umeå den 20 november 2003 Samspel med utvecklingsenheter som tema Julie Mohr från Chicago berättar om undervisning och mikrosystem Memeologen berättar om vad personalen arbetar med när de arbetar med förbättringsarbete och samspel med universitetet Redovisning av hur nuvarande utbildning av delar förbättringskunskapen bedrivs i dagsläget från Jönköping, Linköping och Umeå Jönköping den 3 februari 2004 Tema är att bygga förutsättningar för träning av kliniskt förbättringsarbete Presentation av pågående utvecklingsarbete i Landstinget i Jönköpings län och Qulturum Lokala erfarenheter av pilotutbildningar i förbättringskunskap inklusive Personliga förbättringsprojekt 6

7 huvudhandledarorganisationens roll Erfarenhetsutbyte mellan projektdeltagarna om samspelet mellan utbildningsinstitutioner och vårdverksamheten inklusive förbättringsarbetet. Skevik, Stockholm den maj 2004 Reflektioner över lärandet under resan i projektet individuellt, i grupp och från projektledningens sida. Mötet faciliteras och leds av Peter Rindeborn och Torie Palm- Ernsäter. Nuläget och idéer för framtida aktiviteter för projektdeltagarna efter projektet diskuteras. 4.Resultat Projektet har bidragit till/underlättat för att följande kommit till stånd och gjort erfarenheter: Konkreta kurser Bygg framtidens hälso- och sjukvård 5p är en valfri kurs arrangerad av MMC på KI. Den är öppen för alla vårdprofessioner. Denna kurs har planerats och genomförts vid två tillfällen, hösten 2003 och våren Höstens kurs pågår. Kursen bygger på en upplevelsebaserad pedagogik och innehåller även att kursdeltagarna gör Personliga Kvalitetsförbättringsprojekt med hjälp av en arbetsbok. Mer finns att läsa på; och i dokument på USF:s hemsida. Totalt antal kursdeltagare vid de två första kurserna var 45. Tredje kursen pågår. Projektdeltagare från Jönköping har under projektet genomfört tre steg av utbildningar. I steg ett lärde sig fakultetsgruppen själva sig grundläggande förbättringskunskap. I steg 2 arrangerade fakulteten i steg 1 en kurs för studenter. I steg 3 arrangerades en kurs för studenter, fakultet och kliniska handledare i grundläggande förbättringskunskap. Även här genomförde kursdeltagarna personliga förbättringsprojekt. De kliniska handledarna kommer under hösten 2004 att handleda studenterna vidare in i kliniska förbättringsprojekt. Antal utbildade deltagare vid utbildningarna var 49. Kursmoment och övningar Inventering av redan befintliga kursmoment i nuvarande professionella utbildningar har genomförts av projektdeltagarna. Flera gap mellan det som idag undervisas och vad som definierats som förbättringskunskap har synliggjorts Nya övningar har prövats kring olika moduler i förbättringskunskapen, inklusive patientsäkerhet. Exempelvis kan nämnas en övning som en del av patientsäkerhetsavsnittet i 5p-kursen som MMC, KI genomfört. Studiehandledning för Förbättringskunskap i Sjuksköterskeprogrammet på Distans Gotland,KI har utvecklats för integration av ämnet i sjuksköterskeutbildningen. Undervisningsmaterial- exempel Arbetsboken för Personligt Kvalitetsförbättringsprojekt har uppdaterats till version 2 med bl.a. svenska och norska exempel från version ett som innehöll amerikanska exempel. Denna arbetsbok har prövats extensivt. Materialet används av allt fler i Sverige och har en förlaga från Case Western Reserve University i Cleveland. Jane Mikkelsen Kyrkjebö i Bergen forskar på den norska versionens användning i sjuksköterskeutbildningen och lade fram sin 7

8 avhandling den 15 oktober Learning to improve Integrating continuous quality improvement into nursing education. Universitetet i Bergen. Referensartiklar och referenslitteratur har identifierats och kommit projektdeltagarna till del. Samverkan Nya arenor för dialog mellan projektdeltagare från universitet och utvecklingsenheter från deltagande landsting och kommun har utvecklats med ett gott samarbetsklimat. Kompetensutveckling Lärare i projektet (över 20) har gjort värdefulla insikter och utvecklat sin kompetens i förbättringskunskap, vilket en del av kursdeltagarna omsatt i praktiken. Det är få aktiviteter som att planera för andras lärande, som är så lärande i sig. Positiv feedback från studenter som deltagit i kurser i förbättringskunskap har varit ett stimulerande inslag i projektet. Internationella kontakter och andra viktiga påfyllnadsinslag i projektet Internationella kontakter och erfarenheter från andra länders utveckling (t.ex. Norge och USA) har varit en viktig del i kompetensutvecklingen för projektdeltagarna. Konkreta presentationer har genomförts och studiebesök för en del av projektdeltagarna har genomförts och bidragit till lärandet och utvecklingen. Bidrag till andra länders utveckling av nationella strategier kring utbildning i förbättringskunskap har lämnats. Samarbete har inletts på flera områden med t.ex. Norge, England och USA. Konkreta exempel är den nya norska Nationella strategien för kvalitetsutvikling for Sosial- og Helsetjenesten (presenteras under hösten 2004), dialog med ansvarig för utveckling av NHS University, och presentationer av USF och MMC vid ett av mötena för IHI Medical School Collaborative i USA. Presentationer har genomförts och lämnats vid flera internationella möten och dokumentation kommer att göras tillgängligt på nätet -projektets hemsida på Lf. Planering och genomförande av, samt deltagande i ett för utbildningarna viktigt forum har genomförts Rosendalsmötet maj 2003; Advancing Medical Education The Roles of Quality and Patient Safety: How do we get there? i anslutning till Europeiskt Forum on Quality Improvement in Healthcare i Bergen. Mer om det mötet på Några citat från deltagare i projektet; Det är konstigt med förbättringskunskapskurser alla har roligt och är glada Allvarliga samtal mellan vuxna människor kan aldrig bli fel Det är inte fel att ha roligt när man lär Vi är inte färdiga men vi är på väg Nu är jag redo att börja Vi vägrar göra något vi inte begriper men vill gärna lära oss det Jag känner mig som en USF:are Det har varit högt i tak och stor öppenhet för att släppa in fler intresserade i projektet 8

9 Projektledningserfarenheter Det var varit ett gott samspel i projektledningen. Vi fick inte det deltagande från Läkarprogrammet i Umeå som vi hade hoppats på. En omorganisation av FOU-verksamheten har troligtvis bidragit till detta. Vidare hade vi hoppats på Svenska Läkarsällskapets medverkan. De snabba läraktiviteterna i fakultetsgruppen i samarbete med QULTURUM i Landstinget i Jönköpings Län, vilket resulterade i tre steg av utbildningsaktiviteter under projekttiden har varit imponerande. 5. På gång... Idéer från kursdeltagare och projektledning för fortsatt arbete efter projektet Presentationer vid konferenser Två workshops vid SSF:s sjuksköterskedagar Lust & Kunskap 30/9-1/10 04 med Andreas Longueville, Torie Palm-Ernsäter och Åsa Paulsson, Jönköping samt Åsa Andersson Klinisk utbildning i akademiska vårdutbildningar Lund 15-16/ Föredrag av Åsa Paulsson och Torie Palm -Ernsäter på Svensk Sjuksköterskeförenings årliga konferens kring klinisk utbildning som i år anordnas i samarbete med Lunds Universitet. En konferens för dig som undervisar eller på annat sätt är intresserad av den kliniska utbildningens kvalitet och utveckling, oavsett om du är klinisk verksam sjuksköterska, student, lärare eller sjuksköterska i ledande befattning Mer på Vårdstämman 2005 Bidrag presenteras om USF. Presentation på HSU:s kontaktpersonträff för kontaktpersoner från Landstingen i utvecklingsarbetet. Den 7-8 oktober Webben Information och dokument (rapport, utbildningsmaterial och annat som kan vara till hjälp för lärare och andra intresserade) finns på projektets hemsida på Lf:s och SSF:s hemsidor. I projektet har en arbetsgrupp framhållit vikten av en sådan resurssida. Projektledningen har föreslagit att en sådan resurssida skulle kunna hanteras av ett roterande värdskap mellan universiteten för att få ett fördelat ansvar för att uppdatera information. Tid av engagerad person och webbmaster behövs sannolikt. En interimslösning är att lägga nuvarande existerande dokument och resurser på projektets hemsida på HSU:s hemsida (Lf). Ingen nystartad egen hemsida behövs då. En intressegrupp för fortsatt process av denna fråga är bildad. Skrift och handbok Projektdeltagarna har framfört behovet av en introducerande skrift i kunskapsområdet för studenter och med tiden en handledningsbok för lärare som stöd i erbjudandet av fortsatta lärmöjligheter i utbildningarna. En arbetsgrupp har bildats för vidare process av denna fråga. 9

10 Lf och SSF kan stödja detta arbete. Skriften skulle kort introducera studenter för området och peka på litteratur och länkar för fortsatt lärande och dessutom till de redan befintliga resurssidor på nätet. Återrapportering till lokala ledningar och lokala artiklar Projektdeltagarna har tagit på sig att genomföra återrapporteringar lokalt och diskussion samt ställningstagande till fortsatt arbete. Vidare att verka för att erfarenheter blir uppmärksammade lokalt i media. Projektledningen inbjuds vid behov för att ge översikt och stödja det lokala utvecklingsarbetet. Artiklar för att dela erfarenheter och material från USF Sammanfattande artiklar i omvårdnadsmagasinet, Läkartidningen, Dagens Medicin och ev. något reportage i Dagens Samhälle är andra möjligheter som överväges om intresse finns. Uppföljande möte Projektdeltagarna har tagit initiativ till eget nytt möte efter projektet under våren Gotlandsgruppen har inviterat för fortsatt erfarenhetsutbyte och lärande kring fortsatt arbete. Lärarseminarium och kurs för fortbildningskurs för lärare I projektplaneringen under hösten 2003 planerade projektledningen för ett lärarseminarium och stöd till något universitet för utveckling av fortbildningskurs för lärare under hösten Genomförandet av ett sådant lärarseminarium med hjälp av ett par projektdeltagare är en möjlighet under våren Distansutbildning En annan spännande idé som framkom från flera projektdeltagare är möjligheten att utveckla distans-/nätbaserade kurser i förbättringskunskap. Det skulle kunna göras för både studenter och lärare och dessutom vara en viktig utveckling av betydelse för flera utbildningsnivåer (grundutbildning, fortutbildning och vidareutbildning). Möjligheter finns att stimulera tvärprofessionella inslag beroende på hur den utformas. Initiala kontakter med Myndigheten Nätuniversitetet är tagna och lokalt arbete med inbjudan till samarbete diskuteras i Jönköping och Linköping. Dessa utbildningsformer är sannolikt också av intresse för andra arbetande förändringsteam i hälso- och sjukvården Återrapporteringsansvaret och stöd till lärande i ett internationellt perspektiv Att lära av andra innebär också att återföra och bjuda på sina erfarenheter i en internationell kontext. Det underlättar det fortsatta samarbetet och lärandet. Vidare har fler lärare uttryckt behovet av ytterligare introduktion till och förmedlande av sådana kontakter. Vi lär och utbyter erfarenheter över Atlanten, men kanske alltmer inom Europa. Det senare är EURIPEC (European Network for Interdisciplinary Education Collaborative on Quality Improvement) ett exempel på. Några fortsatta kontakter och erfarenhetsåterföring är planerade sedan våren 2004 med europeiska lärpartners. Exempelvis presenterades erfarenheter från projektet av några projektdeltagare och projektledning vid Transforming learning and the skills of healthcare quality management and quality improvement (Möte för European Educators) i Hastings, UK 1-3 september 2004 med deltagare från UK, Irland, Nederländerna, Polen, Norge, Sverige och Portugal. Rapport från detta möte är under sammanställning. Potentiell del i framtida samverkan mellan förbunden och kommuner och landsting Förbättringskunskap är sannolikt inte mindre viktigt för blivande medarbetare i omsorg och skola. Ett möjligt samverkansområde finns här. 10

11 Vill du veta mer? Kontaktvägar finns i början av denna rapport. Nedladdningsbara dokument finns på Lf:s hemsida. Sök på UniversitetsSamverkan för förbättringskunskap. Keep on learning. Help others. Projektledningen i USF vill ge ett erkännande till stödet för projektets lärande till Jane Mikkelsen Kyrkjebö. Vårdlärare, Författare, PhD-Student, Universitetet i Bergen, Norge Julie Mohr, PhD, MSPH, BA, Department of Medicine, Chicago Linda Headrick, Medical School Collaborative Meeting Co-chair, Senior Associate Dean for Education & Faculty Development, School of Medicine, University of Missouri Columbia & Colleagues at University of Missouri Duncan Neuhauser, Professor, CWRU, Cleveland, USA Paul B. Batalden, Director of Health Care Improvement, Dartmouth Medical School, N.H. USA Hans Asbjörn Holm, Vice Generalsekreterare, Den Norske Laegeforening, Norge Sosial- og Helsedirektoratet Norge Peter Willcock, Director, NHS University, UK Peter Rindeborn, BKV, Utvecklingsenheten, SLL Sherril B. Gelmon Portland, USA Donald Berwick, Director of Institute for Healthcare Improvement, Boston, USA IHI Medical School Collaboratives deltagande universitet och nätverksledning Participants in the Rosendale Meeting - Advancing Medical Education The Roles of Quality and Patient Safety: How do we get there? Rosendal, Norway, May 18-19,