Sammanställande och utvärdering av ett svenskt talmaterial för användning med Nasometer

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för logopedi 29 Sammanställande och utvärdering av ett svenskt talmaterial för användning med Nasometer Ida Bergh Examensarbete i logopedi, 20 p Höstterminen 2004 Handledare: Jan van Doorn Karin Brunnegård

2 ABSTRACT Nasometern är ett datorbaserat instrument som används vid undersökning av hypernasalitet hos personer med exempelvis läpp-käkgomspalt och velofarynxinsufficiens. Det främsta syftet med denna studie var att sammanställa ett talmaterial att använda vid Nasometerundersökning, samt att testa materialet på ett antal normaltalande svenskspråkiga barn. Som försökspersoner användes 16 flickor och 13 pojkar (n = 29) i åldersgrupperna 6:0-7:11 och 9:0-10:11 år. Alla talade svenska utan brytning, hade normal tal- och språkutveckling och normal hörsel. Dessutom gjordes fallstudier på två barn med läpp-käk-gomspalt. Talmaterialet bestod av 23 svenska meningar, varav nio meningar utan nasala fonem, sju meningar med i genomsnitt 12,9% nasala fonem och sju meningar med i genomsnitt 26,8% nasala fonem. Medelvärdena för normalgruppen blev 11,46% (SD 3,13) för orala meningar, 30,44% (SD 8,43) för blandade meningar och 57,03% (SD 8,12) för nasala meningar. Det fanns inga signifikanta köns- eller åldersskillnader. Vidare studerades hur nasaleringsvärdet påverkas av dels det fonetiska innehållet, dels längden hos talmaterialet. Vad beträffar stimuluslängd framkom att fem av de orala meningarna, tre av de blandade meningarna och samtliga sju nasala meningar bör användas för att få ett tillförlitligt nasaleringsvärde. 2

3 Ett stort tack till följande personer Jan van Doorn för god handledning, snabba mailsvar, värdefulla synpunkter och uppmuntran från början till slut. Karin Brunnegård för hjälp med inspelningar och försökspersoner, diskussioner och kloka synpunkter. Anders Asplund för datasupport. Skolpersonalen för hjälp med att distribuera brev och för att ni lät oss låna eleverna under lektionstid. Alla barn (med föräldrar) för ert deltagande i studien. Alla klasskamrater i kurs 3 för många diskussioner, fikapauser och glada skratt. Alla andra personer i min närhet för stöd och uppmuntran under arbetets gång. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1 2. BAKGRUND Resonans Hypernasalitet Hyponasalitet Normal anatomi och funktion hos den velofaryngeala sfinktern Nasal resonans hos normala talare Läpp-, käk- och gomspalt incidens, etiologi och behandling Tal- och klangavvikelser vid LKG Nasometern Talmaterial Normvärden Nasaleringsvärden hos personer med LKG Faktorer som kan påverka nasalering Språk och dialekt Ålder Kön Fonetiskt innehåll Stimuluslängd 8 3. SYFTE 8 4. FRÅGESTÄLLNINGAR 8 5. METOD Försökspersoner Rekrytering Inklusionskriterier Normalgrupp Fallstudier Talmaterial Procedur Utrustning Pilotstudie Inspelningsförfarande Reliabilitet Databearbetning Statistisk analys RESULTAT Medelvärden Normalgrupp Barnen med LKG Reliabilitet Åldersskillnader Könsskillnader Korrelation mellan meningstyper 14 4

5 6.6 Skillnader mellan respektive meningar inom olika meningstyper Normalgrupp Barnen med LKG Stimuluslängd DISKUSSION Medelvärden Normalgrupp Barnen med LKG Åldersskillnader Könsskillnader Korrelation mellan meningstyper Fonetiskt innehåll Nasala fonem Vokalkvalitet Konsonanter Stimuluslängd Metodaspekter Försökspersoner Utrustning Förfarande Sammanfattning SLUTSATSER 26 REFERENSER 28 BILAGOR Bilaga 1 Bild på Nasometern 31 Bilaga 2 Lärarbrev 32 Bilaga 3 Föräldrabrev 34 Bilaga 4 Instruktioner till försökspersoner 36 Bilaga 5 Resultattabell Orala testmeningar 37 Bilaga 6 Resultattabell Blandade testmeningar 38 Bilaga 7 Resultattabell Nasala testmeningar 39 5

6 1. INLEDNING Vid en del logopedmottagningar i Sverige används Nasometer för att undersöka hypernasalitet hos patienter med läpp-, käk- och gomspalt (LKG) och velofarynxinsufficiens (VPI). Nasometern är ett databaserat undersökningsinstrument som räknar ut hur stor procent av ljudenergin som kommer via näsan vid tal. Metoden är icke-invasiv och enkel att använda. Dessutom har studier gjorts som visat att mätningarna korrelerar relativt väl med perceptuella bedömningar av hypernasalitet (Dalston m fl, 1991; Watterson m fl, 1998). Normerade talmaterial finns tillgängliga på en rad språk, och normeringar har gjorts på såväl normaltalande som personer med VPI. Dock saknas i dagsläget ett normerat svenskt talmaterial. Huvudsyftet med denna studie är därför att utforma ett svenskt talmaterial att använda vid undersökning med Nasometer, samt att testa detta material på ett antal normalspråkiga barn. En del av de testmeningar som redan används vid bedömning av nasalitet hos framför allt LKG-patienter ingår i talmaterialet, som även kompletterats med ett antal nya meningar. Materialet består av 9 meningar utan nasala ljud, 7 blandade meningar med ungefär samma andel nasaler som standardsvenska samt 7 meningar med hög andel nasala fonem. 2. BAKGRUND 2.1 Resonans Ljudkällan till den mänskliga rösten är utandningsluft från lungorna som passerar förbi stämbanden via svalget och ut genom mun- och näshålan. Då stämbanden sätts i svängning uppstår periodiska tryckvariationer i luftkropparna i ansatsröret. En elastisk kropp 1 som sätts i svängning antar snart en specifik frekvens, egenfrekvens, som bestäms av föremålets material och storlek. Om vibrationen från röstkällan innehåller deltoner som ligger nära egenfrekvenserna hos luftkropparna i ansatsröret, kommer dessa toner att förstärkas. Förstärkningen kallas resonans. Ansatsrörets form, som främst avgörs av tungans, läpparnas och gomseglets rörelser, ändras kontinuerligt under tal, vilket ger upphov till ständigt växlande resonansegenskaper. Allt eftersom luftkropparnas form ändras, får de olika egenfrekvenser, och olika deltoner i vibrationen från ljudkällan förstärks. Akustiskt motsvaras detta av energifördelning på olika frekvenser. De områden på frekvensskalan där deltonerna förstärks på grund av resonans kallas formanter. Formanternas läge på frekvensskalan avgör klangfärgen hos olika ljud, framför allt vokaler (Elert, 1997) Hypernasalitet Enligt Henningsson (1988a) avses med termen hypernasalitet eller öppen nasalering förekomst av nasalklang i vokalklangen. Denna uppfattas lättast på de slutna vokalerna /i/ och /u/. Hypernasalitet beror på en otillräcklig slutning av den velofaryngeala sfinktern, även kallat velofarynxinsufficiens. Orsaken till VPI kan vara någon form av kraniofacial missbildning såsom gomspalt, medfödd disproportion mellan mjuka gommen och svalget (Lindblad, 1992) eller neurologisk skada eller sjukdom (Henningsson, 1988b). VPI kan också uppträda efter abrasio (Andreassen m fl, 1994) eller vid förstorade tonsiller (David och Bagnall, 1990). Då passagen mellan mun- och näshåla är öppen utgör näshålan en sidogren till ansatsröret och resonansförhållandena förändras. Resonans uppstår i förgreningen, vilket innebär att ljudenergi tas bort från råmaterialet vid näshålans egenfrekvenser, och ljudet blir försvagat 1 I detta fall avses de luftkroppar som är inneslutna i ansatsröret. 1

7 vid dessa frekvenser. Denna försvagning kallas antiresonans. Dessutom uppstår extra nasala formanter. Antiresonanserna bidrar till en försvagning av den totala ljudintensiteten, vilket gör talet mindre tydligt än normalt. Nasalformanterna påverkar klangfärgen och gör att ljuden uppfattas som nasala (Lindblad, 1992) Hyponasalitet Hyponasalitet eller sluten nasalering orsakas av att näshålan är blockerad, och att den luft som normalt ska passera genom näshålan vid produktion av vissa fonem inte kan göra det. Denna typ av nasalitet är således mest märkbar i de talljud som för sin produktion kräver öppen passage genom näshålan (i svenskan m, n och N), men även övriga ljud får en allmänt täppt klang. Detta tyder på att näshålan alltid, även vid produktion av ickenasala ljud, i viss mån påverkar resonansen och därmed röstklangen (Lindblad, 1992). 2.2 Normal anatomi och funktion hos den velofaryngeala sfinktern Vid tal och sväljning ska mun- och näshålan normalt vara separerade. Detta sker genom slutning av den velofaryngeala sfinktern (Fritzell, 1980). Slutning uppnås genom att mjuka gommen spänns och lyfts mot bakre svalgväggen. Svalgets sidoväggar och den bakre svalgväggen rör sig mot mjuka gommen, vilket också bidrar till slutningen (David och Bagnall, 1990). I mjuka gommen och övre delen av svalget finns ett antal pariga muskler som samverkar för att lyfta gomseglet och dra samman svalget. Den viktigaste av dessa muskler är gomlyftarmuskeln, m levator veli palatini, som lyfter mjuka gommen uppåt och bakåt. Denna funktion är avgörande för isolering av mun- och näshåla vid tal (Fritzell, 1969). Separationen av mun- och näshåla fyller två viktiga funktioner vid produktionen av orala talljud 2. Dels är den avgörande för en normal vokalklang, och dels är den nödvändig för att bygga upp det intraorala tryck som behövs för distinkt artikulation av klusiler och frikativor (Fritzell, 1980). 2.3 Nasal resonans hos normala talare Även hos normala talare finns alltid en viss grad av nasal resonans, dock som regel lägre än hos individer med VPI. Studier har visat att Zoo-texten (den engelska text utan nasala ljud som finns med i Nasometerprogrammet) ger nasaleringsvärden på 10-22% hos normala vuxna talare (Leeper m fl, 1992; Rochet m fl, 1998). Enligt Nichols (1999) har flera studier funnit nasaleringsvärden på ungefär 16% för normaltalande på meningar utan nasala fonem. Även när den velofaryngeala sfinktern är stängd, kan nasal resonans uppkomma genom att vibrationer fortplantas genom gommens benvävnad och mjukdelar. Dock bidrar slemhinnan i näskaviteten till att dämpa vibrationerna och minska ljudöverföringen (Fletcher m fl, 1989). Gildersleeve-Neumann och Dalston (2001) använde Nasometer för att undersöka nasalklangen hos 60 normaltalande vuxna. Försökspersonerna fick läsa den engelska standardiserade Zoo-texten, utan nasala fonem, samt hålla ut vokalerna i, a och u, med och utan ocklusion av näsborrarna. De menade att om en signifikant minskning av nasaleringen förelåg vid ocklusion, skulle detta tyda på att en stor del av den ljudenergi som normalt kommer från näshålan vid tal, orsakas av ljudöverföring från munhålan till näshålan via gommen. Det visade sig att nasaleringsvärdet för såväl texten som de uthållna vokalerna sjönk signifikant vid ocklusion av näsborrarna. Detta tyder enligt 2 I svenskan samtliga språkljud utom /m, n, N/. 2

8 artikelförfattarna på att ljudenergi faktiskt förs över från mun- till näshåla. Dock går det inte att säga om orsaken är en inkomplett slutning av den velofaryngeala sfinktern, eller om transmissionen sker via vävnaden i gommen. De menar att ljudtransmission förekommer i ännu högre grad hos personer som opererats för gomspalt, beroende på exempelvis mindre muskelvävnad och/eller ärrbildning i mjuka gommen. Som nämns ovan skriver även Lindblad (1992) att eftersom obstruktion av näshålan vid hyponasalitet påverkar resonansen även hos orala talljud finns det anledning att tro att näshålan alltid i viss mån bidrar med resonansverkan. 2.4 Läpp-, käk- och gomspalt incidens, etiologi och behandling Någon form av läpp-, käk- och gomspalt, LKG förekommer i Sverige hos ungefär två av 1000 födda (Hagberg m fl, 1997). Det är en av de vanligaste medfödda missbildningarna (Watson, 2001a) och beror på att de utskott som under det tidiga fosterstadiet växer samman och bildar överläpp, överkäke och gom, sammanväxt på ett ofullständigt sätt (Gunnilstam, 1982). I cirka 25% av fallen finns även någon associerad missbildning (Henriksson, 1992). Enligt Hagberg m fl skriver Henriksson (1971) att både ärftliga och miljömässiga faktorer kan orsaka LKG-spalt. LKG-spalt påverkar både utseendet, talet och ätförmågan, och barnen opereras tidigt med syfte att dessa funktioner ska bli så normala som möjligt. Ett flertal studier har visat att en tidig slutning av gomspalten ger ett bättre tal, och på de flesta håll sluts gomspalten före 18 månaders ålder. Det har visat sig att tidig slutning av käkspalten kan störa överkäkens tillväxt, varför man ibland väntar med att sluta käkspalten tills en stor del av käkens totala tillväxt ägt rum (Watson, 2001b). De svenska kraniofacialteamen tillämpar två olika operationssätt. I Stockholm, Malmö och Linköping opereras gomspalter i ett steg, omkring månaders ålder medan man i Umeå, Göteborg och Uppsala sluter mjuka gommen mellan sex och nio månader och hårda gommen vid 3 år Tal- och klangavvikelser vid LKG Logopeden följer kontinuerligt LKG-barnens tal- och språkutveckling. Ett flertal studier (Spreisterbach m fl, 1973; Hall och Golding-Kushner, 1989; Witzel, 1991) som refereras i Grunwell och Sell (2001) har undersökt förekomsten av talsvårigheter hos patienter med gomspalt. Resultaten tyder på att mellan 20 och 75% av patienterna efter att spalten slutits har talsvårigheter som kräver behandling. Hypernasalitet är den vanligast förekommande talavvikelsen hos personer med LKG (Witzel, 1995), men även sluten eller blandad nasalklang kan förekomma. Om VPI föreligger kan turbulens av luft i näshålan ge hörbara biljud vid tal. Talet kan även bli kraftlöst, eftersom det blir svårt att bygga upp ett tillräckligt intraoralt tryck. Artikulatoriska avvikelser är också vanliga. Ofta handlar det om bakåtflyttad eller glottal artikulation av framför allt tryckstarka konsonanter. Vid artikulatoriska avvikelser ges talterapi i form av t ex artikulationsövningar och träning av den velofaryngeala sfinktern. När det gäller hypernasalitet eller biljud orsakade av VPI kan talförbättrande kirurgi med velofarynxlambå bli aktuellt (Henningsson, 1988a). 2.5 Nasometern Nasometern lanserades av företaget Kay Elemetrics Till Nasometern hör ett headset med två mikrofoner, separerade av en ljudisolerande platta (för bild, se bilaga 1). Mikrofonerna fångar upp den akustiska signalen från näsan respektive munnen, och 3

9 omvandlar dem till elektriska signaler. Signalerna bearbetas sedan av ett dataprogram som räknar ut ett procentuellt värde [N / (N+O) 100], där N = nasal ljudenergi och O = oral ljudenergi (Fletcher, 1989). Detta värde kallas nasalance, och utgör det akustiska korrelatet till perceptuellt bedömd nasalitet 3 (Kay Elemetrics websida). Den inspelade talsignalen visas i realtid på en dataskärm, och kan sparas för redigering och analys. 2.6 Talmaterial Vid flera studier har båda uthållna vokaler, meningar och text använts (Lewis m fl, 2000; Gildersleeve-Neumann och Dalston, 2001; Swennen m fl, 2004). I Nasometerns programvara finns tre engelska standardiserade texter: Zoo passage, en engelsk text helt utan nasala fonem, Rainbow passage, vars fonetiska innehåll ska motsvara engelskt spontantal, med 11,5% nasala konsonanter, samt så kallade nasal sentences, fem meningar med 35% nasala fonem. Ett alternativ till dessa texter är SNAP Test, som utvecklades av MacKay och Kummer (1994). Testet är indelat i tre delar, inriktade på stavelserepetition, meningar respektive sammanhängande text. Var och en av delarna går fort att utföra, och lämpar sig enligt MacKay och Kummer därför även för små barn och andra patienter som inte vill medverka till undersökning. För att passa vid undersökning av barn bör stimulus vara grammatiskt och semantiskt enkla och lätta att uttala (Tachimura m fl, 2000). Watterson m fl (1996) skriver att talflytet kan ha betydelse för nasalering, eftersom den velofaryngeala sfinktern kan hinna öppnas mellan stavelser om talet är för långsamt. Enligt Nichols (1999) bör stimuli vara neutral in content and affect and appropriate for readers of all ages. Dalston och Seaver (1992) lät 155 försökspersoner med olika typer av läpp-, käk- och gomspalt läsa Zoo-texten, Rainbow-texten samt nasala meningar, och jämförde nasometriska data med aerodynamiska data från velofarynx och näshåla, samt perceptuell bedömning av hyper- och hyponasalitet. Man fann att Rainbow-texten inte ger någon kliniskt relevant information som inte fås från antingen orala eller nasala stimuli. Dessutom menar de att texten är för lång, för syntaktiskt komplex samt innehåller ord som kan vara svåra för yngre barn att uttala. Med stöd av detta anser de att Rainbow passage kan uteslutas vid undersökning. Även Whitehill (2001) rekommenderar dels en textpassage utan nasala fonem, dels meningar rika på nasala fonem för kliniskt bruk. Det finns för närvarande inget svenskt standardiserat talmaterial för användning med Nasometer. Dock är ett svenskt artikulations- och nasalitetstest, SVANTE, under arbete. SVANTE ska användas för perceptuell bedömning av artikulation och nasalitet utifrån ord, meningar och spontantal. Det är konstruerat av Sveriges LKG-logopeder och beräknas tas i bruk under 2005 (Lohmander m fl, 2004). Två magisteruppsatser i logopedi vid logopedutbildningen i Göteborg har normerat materialet på ett 110-tal barn i åldrarna 3, 5, 7 och 10 år (Bringfelt och Lingsta, 2004; Björkman och Samuelsson, 2004). 3 På svenska används ofta termen nasalitet för att beteckna perceptuellt bedömd nasalitet, medan termen nasalering är akustisk och motsvarar det engelska begreppet nasalance. Fortsättningsvis används den svenska översättningen nasaleringsvärde för att beteckna vad som i den engelskspråkiga litteraturen benämns nasalance score. 4

10 2.7 Normvärden Normerade talmaterial och referensvärden för normalspråkiga barn och vuxna har tagits fram på en rad språk. I de studier som refereras nedan har man vanligen använt sig av tre typer av stimuli: Meningar/text helt utan nasala fonem Meningar/text med hög andel (28-60%) nasala fonem Meningar/text vars fonetiska innehåll speglar den fonetiska balansen i det aktuella språket. I nedanstående studier motsvarar detta 11,5-18% nasala fonem. För svenska är siffran 12,7% (/n/ 8,2%, /m/ 3,4%, /N/ 0,8% och / / 0,3%) (Sigurd, 1991). Två olika studier har gjorts i Kanada, där man jämfört engelsk- och fransktalande personer i olika åldrar. Man har, förutom att ta fram normvärden, sökt efter köns- och åldersskillnader. Leeper m fl (1992) testade 1356 engelsktalande personer (varav 754 kvinnor och 602 män), samt 395 fransktalande (216 kvinnor och 179 män) från tre olika regioner. Försökspersonerna, som var från 7 år och uppåt, delades in i sex åldersgrupper. Till de engelsktalande personerna användes de engelska standardiserade talmaterialen Zoo passage (utan nasala fonem), Rainbow passage (11,5% nasaler) och nasala meningar (35% nasaler). Till de franskspråkiga försökspersonerna konstruerades en passage utan nasala fonem, en med 14% och en med 28% nasala fonem. De genomsnittliga värdena för de engelskspråkiga försökspersonerna blev 10-15% för orala meningar, 32-37% för oronasala stimuli, och 60-64% för nasala stimuli. För de fransktalande personerna blev resultaten 10-16% för orala, 24-31% för oronasala och 30-42% för nasala stimuli. Rochet m fl (1998) jämförde 468 normaltalande individer i åldrarna 9-85 år, från västra Kanada. 315 av dessa (166 kvinnor och 149 män) var engelskspråkiga, och 153 stycken (93 kvinnor och 60 män) franskspråkiga. Man använde sig av samma stimuli som i ovanstående studie. Genomsnittliga värden för engelsktalande var omkring 11% för orala, 33-35% för oronasala och 62-63% för nasala stimuli. Motsvarande siffror för fransktalande var 12%, 26-28% respektive 36-39%. Normvärden för 245 normalspråkiga australiensiska barn, 123 flickor och 122 pojkar i åldrarna 4:0-9:3 år, har tagits fram av van Doorn och Purcell (1998). Som stimuli användes Zoo passage och nasala meningar, och det genomsnittliga resultatet blev 13% för den orala texten och 60% för nasalmeningarna. Normvärden för flamländska 4 har tagits fram i en studie på 30 kvinnor och 28 män i åldrarna år. Man använde sig av det holländska talmaterial som van de Weijer och Slis tagit fram och normerat 1991 (Van Lierde m fl, 2001). Det består av tre texter, en utan nasala fonem, en som korrelerar med standardnederländska (11,67% nasala fonem mot 11,63% i nederländska) och en med 57% nasala fonem. Genomsnittliga mätvärden för den orala texten var 12% för kvinnor och 10% för män. För den blandade texten var siffrorna 36% för kvinnor och 32% för män, och för den nasala texten 57% för kvinnor och 54% för män (Van Lierde m fl, 2001). Tachimura m fl (2000) rapporterar ett genomsnittligt värde på 9% för 100 vuxna japanska talare, 50 män och 50 kvinnor i åldrarna år, på en text utan nasala ljud. 4 Den dialekt av nederländska som talas i Flandern i Belgien ( 5

11 Vad gäller spanska har studier gjorts såväl på spanska som puertoricanska (Anderson, 1996) och mexikanska (Nichols, 1999) populationer. Nichols har undersökt två mexikanska populationer i tre åldersintervaller: 6-8, och år, av båda könen. Syftet var dels att fastställa referensvärden, dels att kartlägga eventuella köns-, ålders- samt dialektala skillnader. Försökspersonerna kom från två städer i centrala Mexico. Som stimuli användes 20 meningar, tio meningar utan nasala fonem och tio meningar med i genomsnitt med 20% nasala fonem. Genomsnittsvärdet för de ickenasala meningarna blev 17%, och för de nasala meningarna 55%. Anderson (1996) studerade 40 normaltalande kvinnor i åldrarna år för att ta fram normativa värden för puertoricansk spanska. Tre typer av stimuli användes; en text utan nasala fonem, en text med 19% nasala fonem, vilket är jämförbart med andelen nasaler i spanskan, samt fem meningar med hög andel nasala fonem (mellan 33% och 60%.) Medelvärdena för dessa tre stimulustyper var 22% för oral text, 36% för blandad text och 62% för de nasala meningarna. Referensvärden för 42 normaltalande finska individer (37 kvinnor och fem män) i åldrarna 3-54 år har tagits fram av Haapanen (1991). Dessutom undersöktes en patientgrupp bestående av sex barn födda med läppspalt och två barn födda med läpp- och käkspalt, samtliga sex år gamla. Som talmaterial användes tre meningar. Den första innehöll endast vokaler samt /l/. Den andra innehöll 25% vokaler och 75% /p, t, k/, som är de klusiler som förekommer i finskan. Den tredje meningen innehöll 57% nasala fonem (/m, n/) och 43% vokaler. Medelvärdet för båda de ickenasala meningarna var 13%. Den nasala meningen gav medelvärdet 69%. För de sex barnen med läpp- respektive läpp- och käkspalt gav meningen med klusiler och vokaler ett genomsnittsvärde på 15%, och meningen med vokaler och /l/ på 10%, vilket gav medelvärdet 13% för båda de ickenasala meningarna. Den nasala meningen gav genomsnittsvärdet 69%. Whitehill (2001) har tagit fram normvärden för 141 kantonesisktalande kvinnor i åldrarna år. Meningar utan nasala ljud gav ett genomsnittligt nasaleringsvärde på 17% och meningar med hög andel nasala fonem gav ett genomsnittligt värde på 56%. Även två texter undersöktes, en utan nasala ljud (jämförbar med Zoo passage) och en med 17% nasala fonem (att jämföra med Rainbow passage, som dock endast innehåller 12% nasala ljud). Texten utan nasala fonem gav medelvärdet 14%, medan den blandade texten gav ett värde på 35%. 2.8 Nasaleringsvärden hos personer med LKG Van Lierde m fl (2003) har studerat ett antal vuxna LKG-patienter i Belgien med syftet att utvärdera den kirurgiska och logopediska behandlingen. 14 personer, varav åtta med unilateral och sex med bilateral LKG-spalt undersöktes med avseende på förståelighet, artikulation, resonans och röst. Samtliga försökspersoner hade genomgått likvärdig kirurgisk behandling, och alla hade erhållit talträning. Resonans bedömdes dels utifrån Nasometertestning, dels genom perceptuell bedömning. Som stimuli användes tre texter: en oral, en blandad och en nasal, samt fonemen /a, i, u, m/. Vid perceptuell bedömning klassades 57% av försökspersonerna som hypernasala i någon grad. Medelvärdena för båda grupperna tillsammans blev 22% för oral, 39% för blandad och 55% för nasal text. Gruppen med bilateral spalt hade något högre värden än gruppen med unilateral spalt, men skillnaden var inte signifikant. Däremot hade personerna i LKG-gruppen signifikant högre nasaleringsvärden jämfört med en kontrollgrupp utan LKG. 6

12 I en nederländsk studie av Keuning m fl (2001) fick 43 personer mellan 4 och 83 år, med olika typer av LKG, eller VPI med annan etiologi läsa eller upprepa en text utan nasala fonem och en text med hög andel nasaler. Medelvärdet för den orala texten var 40% och för den nasala texten 52%. I en studie gjord på 125 tyska tonåringar (74 pojkar och 51 flickor) med olika typer av LKG, användes uthållna vokaler, en oral mening, en mening med hög andel nasala fonem, samt tre texter med balanserad andel nasala fonem. Den orala meningen befanns ge värden mellan 27% och 34%, beroende på spalttyp. Den nasala meningen gav värden på mellan 66% och 70%. De blandade texterna gav värden från 39% till 47%, beroende på spalttyp och text. De ungdomar som hade gomspalt (isolerad eller i kombination med uni- eller bilateral läppspalt) uppvisade högre nasaleringsvärden än de med isolerad läppspalt på samtliga testmeningar utom den nasala meningen samt vokalen /a/. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan grupperna (Swennen m fl, 2004). 2.9 Faktorer som kan påverka nasalering Nasalering påverkas av en rad faktorer, bl.a. språk/dialekt, kön, ålder och typ av stimuli (Swennen m fl 2004). Dessa har studerats i varierande grad och med varierande resultat Språk och dialekt Enligt van Doorn och Purcell (1998) har både Seaver m fl (1991) och Dalston m fl (1993) funnit signifikanta skillnader i nasalitet mellan två amerikanska dialekter (midatlantic och midwest) på den orala Zoo-texten. Leeper m fl (1992) fann signifikanta skillnader mellan franska och engelska talare i tre olika kanadensiska provinser. I den sistnämnda studien fann man även signifikanta skillnader mellan fransk- respektive engelsktalande i olika regioner Ålder Såväl Rochet m fl (1998) som Leeper m fl (1992) har i sina studier på fransk- och engelsktalande personer i Kanada funnit att barn och tonåringar har signifikant lägre grad av nasalitet än medelålders och äldre. Detta gäller både orala, nasala och blandade stimuli. Haapanen (1991) fann däremot i sin studie av 42 normaltalande individer mellan 3 och 54 år att graden av nasalitet tycktes minska något med stigande ålder. Dessutom uppvisade yngre barn i samma studie större variation i nasaleringsvärden än vuxna, framför allt på den testmening som innehöll klusiler och vokaler. van Doorn och Purcell (1998) fann inte några signifikanta skillnader mellan barn i åldersgrupperna 4:0-4:11, 5:0-5:11, 6:0-6:11, 7:0-7:11 och 8:0-8:11 år Kön Studier av könsskillnader har gett motstridiga resultat. I vissa studier har kvinnor påvisats ha signifikant högre grad av nasalering än män, men bara på blandade och/eller nasala stimuli (Leeper m fl, 1992; Van Lierde m fl, 2001). I andra studier har ingen signifikant könsskillnad kunnat påvisas (Nichols, 1999; Rochet m fl, 1998; Tachimura m fl, 2000). Gildersleeve-Neumann m fl (2001) fann att män var något mer nasala än kvinnor på en text utan nasala fonem. Skillnaden var dock inte signifikant. Beträffande könsskillnader bland barn och ungdomar fann van Doorn och Purcell (1998) i sin studie på 245 barn (123 flickor, 122 pojkar) i åldrarna 4:0-9:3 år, inga signifikanta könsskillnader för vara sig orala eller nasala stimuli. 7

13 Swennen m fl (2004) fann i sin studie på 125 tyska ungdomar (74 pojkar och 51 flickor) med uni- eller bilateral LKG, unilateral läppspalt eller isolerad gomspalt, inga könsskillnader inom de respektive grupperna Fonetiskt innehåll Nasaleringen påverkas naturligtvis också i hög grad av det fonetiska innehållet i talet. Studier har visat att meningar med hög andel nasala fonem och blandade meningar ger signifikant högre nasaleringsvärden än meningar utan nasala fonem, såväl för patienter med VPI som normalgrupp (Watterson m fl, 1996). Många studier har visat att öppningsgraden hos de vokaler som ingår i ett talmaterial har inverkan på nasaleringen. Termerna sluten och öppen används för att beteckna vidden på passagen mellan tungryggens högsta punkt och gomtaket vid produktion av vokaler. Slutna vokaler produceras med tungryggens högsta punkt nära gommen, och passagen är då relativt trång. Vid uttalandet av öppna vokaler befinner sig tungryggens högsta punkt längre ner, och passagen är mer öppen (Elert, 1997). Lewis m fl (2000) har studerat hur nasaleringen påverkas av vokalkvaliteten. De fann att meningar med enbart slutna vokaler (i och u), eller meningar med både slutna och öppna vokaler, ger signifikant högre nasaleringsvärden än meningar med enbart öppna vokaler (Q och a), hos barn både med och utan VPI. Då försökspersonerna fick hålla ut ovanstående vokaler visade det sig att /i/ gav högst nasaleringsvärden både hos VPI- och kontrollgruppen Stimuluslängd Av praktiska skäl bör talmaterialet vara så kort som möjligt, dock får det inte vara så kort att nasaleringsvärdet påverkas (Tachimura m fl, 2000). Watterson m fl (1999) har undersökt hur stimuluslängden påverkar nasalering och hur långt talmaterial som krävs för att ge ett tillförlitligt nasaleringsvärde. Värdena för passager på 44 respektive 17 stavelser jämfördes med meningar på 6 stavelser samt tvåstaviga ord. 20 barn som bedömdes vara i riskzonen för VPI och 5 normalbarn kontrollerades. Man fick jämförbara nasaleringsvärden för samtliga stimuli utom de tvåstaviga orden, som alltså bedömdes vara för korta för att ge tillförlitliga siffror. 3. SYFTE Huvudsyftet med denna studie är att utforma ett svenskt talmaterial att använda vid undersökning med Nasometer, samt att testa detta material på ett antal normalspråkiga barn. Dessutom syftar studien till att kartlägga eventuella ålders- och könsskillnader, samt att undersöka hur längden och det fonetiska innehållet hos talmaterialet påverkar nasaleringsvärdet. 4. FRÅGESTÄLLNINGAR Vilka är de genomsnittliga nasaleringsvärdena för svenska normaltalande barn i olika åldrar, för orala, blandade respektive nasala meningar? Hur skiljer sig nasaleringsvärdena åt mellan normal- och patientgruppen? Finns signifikanta ålders- eller könsskillnader? Hur påverkas nasaleringsvärdet av det fonetiska innehållet i testmeningarna? (Vokalkvalitet; konsonanter; nasaler/icke-nasaler.) 8

14 Hur många testmeningar behöver användas för att ge ett rättvisande nasaleringsvärde? 5. METOD 5.1 Försökspersoner Gruppen bestod av 29 barn, 16 flickor och 13 pojkar, i åldrarna 6:4-10:8 år som inte haft LKG eller någon annan form av kraniofaciala missbildningar. Dessutom genomfördes fallstudier på två barn med LKG, som av sin behandlande logoped bedömts som hypernasala Rekrytering Normalgruppen rekryterades via sina lärare. Två klassföreståndare i årskurs 1 och årskurs 4 kontaktades per telefon. Då inspelningen skulle genomföras på skolan under lektionstid, fick de först ta ställning till om deras klass skulle medverka. De fick även ta del av ett informationsbrev (bilaga 2) om syftet med studien, och vad inspelningstillfället innebar. Efter att lärarna lämnat sitt godkännande, skickades brev (bilaga 3) ut till målsmännen för samtliga barn i de båda klasserna, med information om studien, inklusionskriterier samt blankett för godkännande till barnens deltagande. Två av barnen rekryterades genom personlig kontakt med deras målsman, som fick ta del av samma informationsbrev som övriga föräldrar. Samtliga målsmän till de deltagande barnen lämnade sitt muntliga eller skriftliga godkännande. Barnen i patientgruppen behandlades av LKG-teamet vid Norrlands Universitetssjukhus. De rekryterades via LKG-teamets logoped, som gav barnen och deras målsmän muntlig information om studien. Godkännande om deltagande lämnades muntligen Inklusionskriterier: De barn som valdes ut att delta i studien skulle uppfylla följande krav: ha fyllt sex men inte åtta år, respektive nio men inte elva år vid inspelningstillfället. ha en normal tal- och språkutveckling. tala svenska utan brytning. ha genomgått sedvanliga hörselscreeningar och befunnits vara normalhörande. inte ha opererat bort tonsiller eller adenoid under de senaste 12 månaderna. inte vara förkylda eller täppta i näsan vid inspelningstillfället Normalgrupp Normalgruppen bestod av 29 barn, 17 stycken i åldern 6:4-7:7 år (M = 7:2 år, Md = 7:3 år) och 12 stycken i åldern 9:0-10:8 år (M = 10:2 år, Md = 10:2 år). 16 var flickor och 13 var pojkar. Tabell 1: Antal försökspersoner; kön och ålder. Antal fp 6:0-7:11 år 9:0-10:11 år n = Flickor Pojkar n =

15 5.1.4 Fallstudier Patient 1. Flicka 7:1 år, som föddes med spalt i hårda och mjuka gommen. Hade genomgått gomoperation i två steg, vilket innebär att mjuka gommen slöts vid 6 månader och hårda gommen vid 2-3 års ålder. Bedömdes av sin logoped vid inspelningstillfället vara lätt till måttligt hypernasal och ha hörbart nasalt luftflöde, men inga artikulatoriska avvikelser. Väntade på velofarynxlambå. Patient 2. Pojke 8:11 år som föddes med unilateral läpp-käk-gomspalt och hade opererat mjuka och hårda gommen i två steg enligt ovan. Käkspalten var inte åtgärdad, varför han hade en synlig restspalt. Hade vid inspelningstillfället haft velofarynxlambå i sex månader. Effekten av lambån hade dock inte blivit den önskade, och han bedömdes fortfarande av sin ordinarie logoped som måttligt hypernasal. Graden av hypernasalitet varierade dock ganska kraftigt i hans tal, och som regel var klangen mer normal i övnings- och testsituationer än i spontantalet. Vid inspelningstillfället hade han nyligen varit förkyld och logopeden upplevde honom som något mer hyponasal än vanligt. Hade tidigare haft nasala friktionsljud vid artikulation av klusiler, men detta var inte hörbart vid inspelningstillfället. 5.2 Talmaterial Som talmaterial användes 23 svenska meningar av vilka tolv hämtades ur SVANTE och på vissa håll redan användes i samband med talbedömningar av patienter med hypernasalitet. Ytterligare sju meningar togs ur olika material som varit spridda bland logopeder och som använts vid bedömning av LKG-tal. Dessutom konstruerades fyra nya meningar. Materialet var uppdelat i tre delar: orala, blandade och nasala meningar. De orala meningarna (tabell 2) innehöll inga nasala fonem. Samtliga nio meningar var hämtade ur SVANTE. Varje mening har ett målljud, nämligen klusilerna p, b, t, d, k och g, samt frikativorna s, f och v (SVANTE-manualen). De blandade meningarna (tabell 3) innehöll mellan 10 och 18% nasala fonem (M = 12,9%) att jämföra med andelen nasaler i standardsvenska, som är 12,7% (Sigurd, 1991). En av dessa meningar var hämtad ur SVANTE och fyra ur övriga bedömningsmaterial. Två meningar var nykonstruerade. De sju nasala meningarna (tabell 4) innehöll 24-33% nasala fonem (M = 27%). Två av dessa meningar hämtades ur SVANTE och ytterligare tre ur andra bedömningsmaterial. Två meningar var nykonstruerade. Tabell 2: Orala testmeningar; antal fonem. Samtliga meningar ur SVANTE. Orala meningar Antal fonem 1. Pippis apa piper Bibbi bara jobbar Titti tittar på teve David å du leder Kicki kokar korv Giggi vill väga guld Sissi å Lasse sover Fiffi får kaffe Vivvi vevar 9 Totalt

16 Tabell 3: Blandade testmeningar; antal fonem, samt andel nasala fonem. Meningen märkt * ur SVANTE, meningar märkta ** ur övriga material. Meningar märkta *** är nykonstruerade. Blandade meningar Antal fonem Varav nasala % nasala fonem 1. Svante vill inte ha vantar* ,3 2. Eva har en vovve** ,3 3. Kalle har en kompis*** ,3 4. Barnen går till skolan*** ,6 5. Solen lyser** ,0 6. Finn tio fel** ,1 7. En kopp kaffe** ,1 Totalt ,9 Tabell 4: Nasala testmeningar; antal fonem samt andel nasala fonem. Meningen märkt * ur SVANTE, meningar märkta ** ur övriga material. Meningar märkta *** är nykonstruerade. Nasala meningar Antal fonem Varav nasala % nasala fonem 1. Mamma å Mimmi är hemma* ,3 2. Hämta inte mina vantar** ,3 3. Ankan simmar runt i vattnet** ,8 4. Mormor hämtar tidningen*** ,0 5. Kaninen äter morot*** ,0 6. Anki hämtar hinken* ,0 7. Knut tänder lampan** ,0 Totalt ,9 5.3 Procedur Utrustning Vid inspelningarna användes Nasometer modell 6400 ansluten till en bärbar dator av märket Dell Latitude C400 och en dockningsstation. Nasometern var således portabel och inspelningarna kunde göras utanför logopedmottagningen. Då Nasometern nyligen kalibrerats enligt tillverkarens instruktioner gjordes inte någon ny kalibrering inför inspelningstillfällena. Däremot kontrollerades balansen mellan Nasometerns mun- och näsmikrofoner inför varje inspelningstillfälle Pilotstudie Inför inspelningen av försökspersonerna testades talmaterialet på två normaltalande vuxna män. Syftet var dels att träna på att applicera nasometerns headset på ett korrekt sätt, dels att bedöma hur lång tid en inspelning skulle ta Inspelningsförfarande Inspelningen av barnen i normalgruppen ägde rum på barnens skola under två dagar. Båda årskurserna spelades in i ett tyst rum i direkt anslutning till sina respektive klassrum. Två personer var närvarande vid inspelningen. En instruerade barnet och genomförde testningen, och en skötte Nasometern och inspelningen. Innan inspelningarna påbörjades fick hela gruppen en kort gemensam information om vad som skulle ske. Varje försöksperson instruerades sedan enskilt inför inspelningen. Instruktionerna fanns nedskrivna (bilaga 4), men gavs fritt till varje försöksperson, och var alltså inte ordagrant lika mellan försökspersonerna. Barnen i patientgruppen samt två av barnen i normalgruppen spelades in i ett tyst rum på logopedmottagningen på Norrlands 11

17 universitetssjukhus. Vid inspelningstillfället närvarade även barnens målsmän. Innan inspelningen instruerades barnen enligt ovan. Nasometerns headset justerades efter barnets huvudomfång. Den ljudseparerande plattan reglerades för att sitta i rät vinkel mot ansiktet och sluta tätt mot överläppen. Därefter kontrollerades att headsetet satt ordentligt fast. För att inte läsförmågan skulle inverka på resultatet lästes testmeningarna upp, en i sänder, av en av försöksledarna. Inspelningen sattes igång och därefter gavs tecken till barnet att upprepa meningen. Samtliga försökspersoner fick höra meningarna i samma ordning. Inspelningen registrerades av Nasometern. I de fall där det var tydligt att hela meningen inte spelats in, togs den om, liksom i de fall barnet inte uppfattade meningen, kom av sig eller sade fel. Mellan varje försöksperson desinficerades de delar av headsetet som kom i direktkontakt med barnets huvud med spritlösning. Detta enligt instruktion från hygienansvarig sjuksköterska vid Norrlands Universitetssjukhus Reliabilitet Sex personer (tre i varje åldersgrupp) fick upprepa testmeningarna två gånger, som underlag för reliabilitetsbedömning. 5.4 Databearbetning Samtliga originalinspelningar brändes på en CD-skiva. Därefter avlyssnades samtliga ljudfiler och felaktigheter såsom upprepningar, tvekan etc. klipptes bort. Totalt fanns 93 filer registrerade. Av dessa redigerades 53. Därefter användes Nasometerprogrammets analysfunktion för att beräkna värdet för varje enskilt barn. Följande värden beräknades för varje barn: Det genomsnittliga värdet för samtliga orala, blandade och nasala meningar. Det genomsnittliga värdet för varje enskild mening inom respektive grupp av meningar. Värdet för mening 1, mening 1+2, mening etc inom respektive grupp av meningar beräknades för tio av barnen i normalgruppen. 5.5 Statistisk analys Samtliga värden lades in i en Exceldatabas. Statistiska beräkningar utfördes med hjälp av Excel och SPSS. Effekten av kön och ålder samt interaktionen mellan dessa variabler för var och en av meningstyperna beräknades med 2 way ANOVA. Korrelation mellan medelvärdena för respektive meningstyp beräknades med Pearsons r. Erforderlig stimuluslängd för respektive meningstyp beräknades med repeated measures ANOVA. 6. RESULTAT 6.1 Medelvärden Normalgrupp Medelvärdet för samtliga försökspersoner på de orala testmeningarna blev 11% (SD 4,4). För de blandade meningarna blev medelvärdet 30% (SD 6,4) och för de nasala meningarna 57% (SD 7,1). Medelvärdena för de enskilda försökspersonerna redovisas i bilaga

18 6.1.2 Barnen med LKG Resultatet för de båda patienterna redovisas i tabell 5. Pat 1 har genomgående fått högre värden än de genomsnittsvärden som uppmätts för barnen i normalgruppen. Pat 2 har fått ett högre medelvärde än normalgruppen på de orala meningarna, men för blandade och nasala meningar är hans medelvärden jämförbara med normalgruppens. Något medelvärde för de båda barnen med LKG har inte beräknats, då underlaget endast bestod av två personer och deras värden skilde sig kraftigt åt. Tabell 5: LKG-barnens medelvärde i % och standardavvikelse för orala, blandade respektive nasala meningar. Fp nr Orala Blandade Nasala M SD M SD M SD 1 48,44 7,58 55,57 7,72 63,00 5, ,11 12,38 30,86 13,61 55,14 3, Reliabilitet Skillnaden mellan första och andra mätningen, räknat i procentenheter, visas i tabell 6. Skillnaden var två procentenheter eller mindre för fem av sex försökspersoner i normalgruppen för samtliga tre meningstyper. En försöksperson varierade inte mindre än nio procentenheter mellan första och andra mätningen av de orala meningarna, vilket är anmärkningsvärt. För patientgruppen gjordes ingen reliabilitetsbedömning. Tabell 6: Skillnaden i procentenheter mellan nasaleringsvärdena vid första och andra inspelningen för 6 barn i normalgruppen. Person Orala Blandade Nasala Åldersskillnader Barnen i åldersgruppen 9:0-10:11 år fick genomgående högre värden än barnen i gruppen 6:0-7:11 år. Resultaten redovisas i tabell 7. Tabell 7: Medelvärde i % och standardavvikelse för åldersgrupperna 6:0-7:11 och 9:0-10:11 år i normalgruppen för orala, blandade respektive nasala meningar. Orala Blandade Nasala Ålder M SD M SD M SD 6;0-7;11 11,33 4,48 29,26 7,24 55,34 7,49 9;0-10;11 11,66 4,46 32,11 4,93 59,44 5,91 Totalt 11,46 4,39 30,44 6,44 57,03 7, Könsskillnader Medelvärdena för flickor respektive pojkar för orala, blandade och nasala meningar redovisas i tabell 8. Pojkgruppen hade högre medelvärden än flickgruppen på samtliga typer av meningar. 13

19 Tabell 8: Medelvärde i % och standardavvikelse för flickor respektive pojkar i normalgruppen för orala, blandade respektive nasala meningar. Orala Blandade Nasala Kön M SD M SD M SD Flickor 10,78 4,71 29,48 6,70 55,80 7,90 Pojkar 12,31 3,99 31,62 6,17 58,55 5,86 Totalt 11,46 4,39 30,44 6,44 57,03 7,07 Statistisk analys med between groups ANOVA (ålder kön) visade ingen signifikant effekt av variablerna ålder eller kön, och ingen signifikant interaktion mellan variablerna ålder och kön. 6.5 Korrelation mellan meningstyper Korrelationen mellan de respektive meningstyperna visas i figur 1. Analys med Pearsons r visade ett signifikant samband mellan nasaleringsvärdena för samtliga tre meningstyper. (Orala-blandade: r(27)=0.73, p<.001; blandade-nasala: r(27)=0.81, p<.001; nasala-orala: r(27)=0.58, p=.001.) Nasaleringsvärde (%) Fp nr Orala Blandade Nasala Figur 1: Korrelationen mellan respektive försökspersons medelvärden för orala, blandade respektive nasala meningar. Normalgruppen. 6.6 Skillnader mellan respektive meningar inom olika meningstyper Normalgrupp Normalgruppens medelvärden för de orala, blandade respektive nasala meningarna visas i tabell Av de orala meningarna fick meningen Giggi vill väga guld det högsta gruppmedelvärdet, 15,72%. Drygt hälften av försökspersonerna hade sitt högsta värde på denna mening. Meningen Bibbi bara jobbar fick det lägsta medelvärdet, 9,55%. Ungefär hälften av försökspersonerna hade sitt lägsta värde på denna mening. 14

20 Tabell 9: Orala meningar, sorterade efter högst nasaleringsvärde. Medelvärde i % samt standardavvikelse. Orala meningar nr M SD 6 Giggi vill väga guld 15,72 6,40 9 Vivvi vevar 12,72 5,51 4 David å du leder 12,38 7,26 3 Titti tittar på teve 11,97 5,51 5 Kicki kokar korv 10,62 4,12 1 Pippis apa piper 10,55 4,29 7 Sissi å Lasse sover 9,97 4,43 8 Fiffi får kaffe 9,69 4,94 2 Bibbi bara jobbar 9,55 4,16 Av de blandade meningarna gav meningen Barnen går till skolan högst gruppmedelvärde, 37,48%. Ungefär hälften av försökspersonerna hade sitt högsta värde på denna mening. Meningen Eva har en vovve lägst fick det lägsta medelvärdet, 18,45%. Nästan samtliga försökspersoner hade sitt lägsta värde på denna mening. Tabell 10: Blandade meningar, sorterade efter högst nasaleringsvärde. Andel nasala fonem och medelvärde i % samt standardavvikelse. Blandade meningar nr Nasaler % M SD 4 Barnen går till skolan 17,6 37,48 8,41 7 En kopp kaffe 11,1 37,41 8,50 6 Finn tio fel 11,1 33,41 10,67 1 Svante vill inte ha vantar 14,3 33,10 6,35 3 Kalle har en kompis 13,3 27,97 7,31 5 Solen lyser 10,0 25,24 8,67 2 Eva har en vovve 8,3 18,45 6,00 Av de nasala meningarna fick meningen Mamma å Mimmi är hemma det högsta gruppmedelvärdet, 69,41%. Nästan samtliga av försökspersonerna hade sitt högsta värde på denna mening. Lägst medelvärde bland nasalmeningarna, 47,10%, fick meningen Knut tänder lampan. Ungefär två tredjedelar av försökspersonerna hade sitt lägsta värde på denna mening. Tabell 11: Nasala meningar, sorterade efter högst nasaleringsvärde. Andel nasala fonem och medelvärde i % samt standardavvikelse. Nasala meningar nr Nasaler % M SD 1 Mamma å Mimmi är hemma 33,3 69,41 7,59 4 Mormor hämtar tidningen 30,0 59,07 7,56 5 Kaninen äter morot 25,0 58,79 7,71 2 Hämta inte mina vantar 26,3 56,69 8,44 6 Anki hämtar hinken 25,0 56,24 9,01 3 Ankan simmar runt i vattnet 23,8 51,52 7,75 7 Knut tänder lampan 25,0 47,10 10, Barnen med LKG Av de orala meningarna fick Pat 1 sitt högsta värde, 63%, på meningen Giggi vill väga guld och Pat 2 fick sitt högsta värde, 40%, på meningen Titti tittar på teve. Bland de blandade meningarna fick både Pat 1 och Pat 2 sina högsta värden (68% respektive 49%) på meningen Finn tio fel. Av de nasala meningarna fick Pat 1 sitt högsta värde, 70%, på meningen Anki hämtar hinken och Pat 2 fick sitt högsta värde, 61% på meningen 15

21 Mamma å Mimmi är hemma. Patienternas värden för respektive meningar visas i tabell Tabell 12: De två LKG-barnens nasaleringsvärden i % på de orala meningarna, sorterade efter högst nasaleringsvärde. Orala meningar Mening nr Pat 1 Mening nr Pat 2 6 Giggi vill väga guld 63 3 Titti tittar på teve 40 2 Bibbi bara jobbar 53 5 Kicki kokar korv 34 4 David å du leder 51 6 Giggi vill väga guld 25 9 Vivvi vevar 50 4 David å du leder 18 3 Titti tittar på teve 49 9 Vivvi vevar 13 5 Kicki kokar korv 46 2 Bibbi bara jobbar 12 7 Sissi å Lasse sover 45 1 Pippis apa piper 10 1 Pippis apa piper 44 7 Sissi å Lasse sover 6 8 Fiffi får kaffe 35 8 Fiffi får kaffe 5 Medel = 48,44 18,11 Tabell 13: De två LKG-barnens nasaleringsvärden i % på de blandade meningarna, sorterade efter högst nasaleringsvärde. Blandade meningar Mening nr Pat 1 Mening nr Pat 2 6 Finn tio fel 68 6 Finn tio fel 49 5 Solen lyser 60 5 Solen lyser 46 7 En kopp kaffe 58 4 Barnen går till skolan 35 1 Svante vill inte ha vantar 57 7 En kopp kaffe 32 4 Barnen går till skolan 53 1 Svante vill inte ha vantar 23 3 Kalle har en kompis 48 3 Kalle har en kompis 16 2 Eva har en vovve 45 2 Eva har en vovve 15 Medel = 55,57 30,86 Tabell 14: De två LKG-barnens nasaleringsvärden i % på de nasala meningarna, sorterade efter högst nasaleringsvärde. Nasala meningar Mening nr Pat 1 Mening nr Pat 2 6 Anki hämtar hinken 70 1 Mamma å Mimmi är hemma 61 7 Knut tänder lampan 68 6 Anki hämtar hinken 57 2 Hämta inte mina vantar 66 4 Mormor hämtar tidningen 56 1 Mamma å Mimmi är hemma 64 5 Kaninen äter morot 56 4 Mormor hämtar tidningen 60 2 Hämta inte mina vantar 55 3 Ankan simmar runt i vattnet 57 7 Knut tänder lampan 52 5 Kaninen äter morot 56 3 Ankan simmar runt i vattnet 49 Medel = 63,00 55, Stimuluslängd Värdena för tio försökspersoner i normalgruppen, fem ur vardera åldersgruppen, analyserades. Värdet för mening 1, mening 1-2, mening 1-3 etc. jämfördes med värdet för samtliga meningar inom respektive meningstyp. För orala meningar var medelvärdet efter de tre första meningarna inom 1%, vilket syns i figur 2. Statistisk beräkning med repeated measures ANOVA visade att det fanns ett signifikant samband mellan de första fem meningarna. Det vill säga att värdena för meningarna 6, 7, 8 och 9 inte ger någon 16

22 signifikant ändring i nasaleringsvärdet. Medelvärdet för normalgruppen efter ett givet antal meningar redovisas i figur 2. p- och F-värdena redovisas i tabell 15. Orala Nasalering (%) 13 12,8 12,5 12,3 12, ,6 12,4 12,5 11,5 11, ,1 10,7 10, Meningar nr Figur 2: Medelvärdet (i %) för barnen i normalgruppen efter orala meningar 1, 1-2, 1-3 etc. Tabell 15: p- och F-värden för orala meningar 1, 1-2, 1-3 etc. Orala Meningar p F 1_1 vs 1_ ,328 1_2 vs 1_ ,576 1_3 vs 1_9.04 5,363 1_4 vs 1_9.04 5,667 1_5 vs 1_9.04 5,113 1_6 vs 1_9.55 0,767 1_7 vs 1_9.35 1,217 1_8 vs 1_9.59 0,31 För blandade meningar var medelvärdet efter de tre första meningarna inom 1%, vilket illustreras i figur 3. Statistisk beräkning med repeated measures ANOVA visade att det finns ett signifikant samband mellan de tre första meningarna. Det innebär att värdet för meningarna 4, 5, 6 och 7 inte ger någon signifikant ändring i nasaleringsvärdet. Medelvärdet för samtliga personer i normalgruppen efter ett givet antal meningar redovisas i figur 3. p- och F-värdena redovisas i tabell 16. Blandade Nasalering (%) ,4 29,9 30, ,8 26, Meningar nr 30,9 Figur 3: Medelvärdet (i %) för barnen i normalgruppen efter blandade meningar 1, 1-2, 1-3 etc. Tabell 16: p- och F-värden för blandade meningar 1, 1-2, 1-3 etc. Blandade Meningar p F 1_1 vs 1_ ,949 1_2 vs 1_ ,122 1_3 vs 1_ ,373 1_4 vs 1_7.16 2,374 1_5 vs 1_7.10 3,045 1_6 vs 1_7.05 5,444 För nasala meningar var medelvärdet efter de tre första meningarna inom 1%, vilket syns i figur 4. Trots detta visade statistisk beräkning med repeated measures ANOVA ett signifikant samband mellan samtliga meningar. Samtliga meningar påverkar alltså nasaleringsvärdet signifikant. Medelvärdet för samtliga personer i normalgruppen efter ett givet antal meningar redovisas i figur 4. p- och F-värdena redovisas i tabell 17. Nasala Nasalering (%) , , ,6 60,8 61,1 60,4 59, Meningar nr Figur 4: Medelvärdet (i %) för barnen i normalgruppen efter nasala meningar 1, 1-2, 1-3 etc. Tabell 17: p- och F-värden för nasala meningar 1, 1-2, 1-3 etc. Nasala Meningar p F 1_1 vs 1_ ,255 1_2 vs 1_ ,306 1_3 vs 1_7.01 8,658 1_4 vs 1_ ,757 1_5 vs 1_7.01 9,889 1_6 vs 1_ ,224 17