Kommunikationsplan för projekt Processbaserat ledningssystem för Landstingets i Uppsala län

Transkript

1 Bilaga (version 0.2) Louise Arodén Arvidsson Kommunikationsdirektör Kommunikationsplan för projekt Processbaserat ledningssystem för Landstingets i Uppsala län Bakgrund och syfte Landstingsstyrelsen beslutade den 28 april att anta projektplanen för införande av processbaserat ledningssystem i Landstinget i Uppsala län. Projektet handlar samlat och enkelt uttryckt om landstingets sätt att leda och styra våra verksamheter. Ledningssystemet ska bidra till att skapa en systematisk styrning och uppföljning av all verksamhet i landstinget i syfte att säkra, utveckla och ständigt förbättra verksamhetens kvalitet. Projektet är flerårigt och involverar samtliga förvaltningar som har att upprätta egna projektplaner och projektorganisationer för sina respektive delar, men det hålls samman av en projektledare och ett projektkontor på landstingsnivå. Kommunikationen i och om projektet är avgörande för dess framgång. Alla, chefer och medarbetare kommer att beröras av projektet och det är därför mycket viktigt att tillgång till information om projektet finns lätt att hitta och att löpande kommunikation om projektets framdrift sker med kontinuitet. I denna kommunikationsplan beskrivs den övergripande och gemensamma kommunikationen, vilket innefattar för/med vem vi kommunicerar, vad, hur och när. Kommunikationsplanen är ett levande dokument och kommer att uppdateras över tid, utifrån behov och eventuella förändringar i vår omvärld. I nuläget fokuserar kommunikationsplanen på projektets inledande fas, men är vägledande för hösten hösten Målgrupper Identifierade målgrupper för detta projekt och för resultatet av det är många. I princip kan vi tala om alla landstingets anställda, chefer och medarbetare. En prioritering har dock gjorts, där några initialt är mer viktiga än andra. Förutom de som arbetar i projektet, centralt och ute i förvaltningarna, inklusive referensgrupp och operativ styrgrupp, är viktiga målgrupper i den inledande fasen koncernledning (strategisk styrgrupp), förvaltningsledningar och första linjens chefer. De har prioritet nummer 1. Därutöver har vi identifierat följande intressenter/målgrupper graderade 1-3 i prioritet: Landstingets ledning, såväl politisk- som tjänstemannaledning, 1 Facken (SAMLA), 1 Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 Bilaga (9) Chefsläkargruppen, 2 Medarbetere LUL (samtliga förvaltningar), 2 Kommunikatörer och publicerare, 1 och 2 Verksamhetsutvecklare/Utvecklingsledare, 2 Vårdsystemssamordnare, 2 IT-samordnare, 2 Ekonomer/Controllers, 2 Registratorer, 2 Samverkande organisationer tex kommuner, 3 Lärosäten, studenter, 3 Media, 3 Kommunikationsmål Vi vill med vår kommunikation och information att våra målgrupper ska ha kunskap om och veta vad som hänt och händer i projektet och när det ska hända. Viktigt är också att förstår varför det händer och hur de kommer att påverka organisation/verksamhet och dem som arbetar i den (i den mån det är möjligt). Kommunikationen ska bidra till: Ökad kunskap om vad ledningssystemet är och varför vi behöver det. Den nytta som det kommer att ge för dem vi finns till för, samhällets medborgare, patienter, resenärer, studenter, kunder men också för oss som arbetar i landstinget. Ökat och bibehållet engagemang och delaktighet över tid i arbetet med att införa ledningssystemet i landstinget. Att bidra till att eliminera eller minska risker/hot som finns eller uppkommer under projektets gång och som riskerar att försvåra det. Att projektet uppnår de mål/effektmål som är satta för projektet. Fritt översatt, kommunikationen ska stärka bilden av det vi vill åstadkomma med ett ledningssystem - en tydlig, enkel och överblickbar struktur för ledning och styrning i landstinget, ordning och reda. Att det är lätt att hitta det vi behöver för att utföra eller följa upp vårt dagliga arbete i alla våra verksamheter för att stärka, utvecklar och ständigt förbättra kvaliteten i det vi gör. Att vi har en bättre helhetsbild och bättre förstår att vi alla är delar av ett större sammanhang. Att vi under projektets gång och därefter, när ledningssystemet finns på plats, känner arbetsglädje och trygghet. Kärnan i vår kommunikation och vad den ska leda till kan sammanfattas i fyra ord; Tydlighet, enkelhet, glädje och helhetsyn.

3 Bilaga (9) Framgångsfaktorer Viktiga framgångsfaktorer för att projektet ska gå framåt och leverera är en tydlig ledning av projektet där helheten hålls ihop, att vi har en gemensam målbild om vad det ska leda till, vilken nytta det ska ge och att engagemanget bibehålls över tid. En förutsättning för det är en god, kontinuerlig kommunikation inom projektet, mellan central projektledning och lokala projektledare, men också kommunikationen från projektet ut till externa målgrupper, däribland landstingets ledning, förvaltningsledningar och chefer i första linjen, men självklart även för den breda målgruppen medarbetare. Samtliga projektmedlemmar, inte minst projektledarna, är viktiga ambassadörer för projektet och det är därför en framgångsfaktor för projektet att de ser sig som sådana och får det stöd de behöver för att kunna vara det i kommunikation och handling. Ett stort ansvar för att informationen/kommunikationen förs vidare från projekt centralt, ligger hos de lokala projektledarna och ansvariga förvaltningskommunikatörer. De måste i sin tur säkerställa att ansvariga chefer i verksamheterna, som i sitt uppdrag har ett informationsansvar, förmedlar information vidare i sina respektive verksamheter. Framgångsfaktorerna för en bra kommunikation kan därmed sammanfattas med att vi ska ha: Förutsättningar för kommunikationsutbyte och informationsinhämtning inom projektet tex projektplats, kontinuerliga projektmöten, informationsbrev etc Fungerande kommunikationsvägar inom projektet, från projektet och ut, men också utifrån och in till projektet En tydlighet i ansvar och roller avseende kommunikationen Engagerade och väl informerade projektmedarbetare, ledningar och chefer Ett bibehållet engagemang för projektet över tid genom att bland annat visa på goda exempel i utvecklingen och införandet av ledningssystemet från verksamheterna Att delarna kommunicerar helheten och helheten delarna vi har ett ledningssystem för landstinget, bestående av flera delar och det är delarna tillsammans som utgör helheten. Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategin, dvs hur vi ska göra för att på bästa sätt nå ut till vår målgrupper för att uppnå uppsatta kommunikationsmål kan sammanfattas i nedan följande punkter: Täta informationstillfällen Vi bör ligga steget före hela tiden, vi ska kommunicera och informera genom lämpliga kanaler, med berörda, kontinuerligt. Vi ska informera även när vi inte har nytt att kommunicera. Täta informationstillfällen ger oss också möjligheten att i tid upptäcka eventuella hinder som uppstår och hitta lösningar för att eliminera dessa. Informationstillfällen kan vara såväl fysiska via möten, som digitala via webb, nyhetsbrev, projektplats etc.

4 Bilaga (9) Ett delegerat informationsansvar Det centrala projektkontoret har ett övergripande ansvar avseende informationen i och om projektet i sin helhet. Men för att nå framgång, krävs att förvaltningarna tar ett delegerat informationsansvar. Förvaltningsdirektören är ytterst ansvarig för att det delegerade informationsansvaret efterlevs. Enhetlig information Vi bör hålla oss till gemensamma budskap, säga samma sak, informationen ska vara enhetlig och sammanhållen. En förutsättning är att central projektledning och lokala projektledare och projektorganisationer (arbetsgrupper) är uppdaterade och sampratade och att ett gemensamt informations-/presentationsmaterial och eventuella verktyg finns att tillgå för dem som behöver. Tillgänglig information Öppet, enkelt och begripligt är tre ledord. Information om projektet och dess framskridande ska vara lätt att hitta på Navet. Det ska vara möjligt för den som önskar att prenumerera på statusuppdateringar/nyhetsbrev. Samtliga beslut kopplat till ledningssystemet samt styrdokument så som uppdragsdirektiv, övergripande projektplan, förvaltningarnas projektplaner ska finnas åtkomlig via den sida som upprättas på Navet. Budskap Budskapen ska svara på vad och varför. Inledningsvis ligger fokus på att förmedla nyttan som ska tillskapas genom ledningssystemet, vad vi vill uppnå såväl för organisationen som för dem som vi erbjuder våra tjänster. Orsak: Vi utgår ifrån problemet. Vi behöver skapa bättre tydlighet i hur landstinget styrs och ledas, bättre ordning och reda, bättre förutsättningar för uppföljning. Det som idag uppfattas som rörigt, otydligt, svårt att följa upp och som försvårar vår arbetsvardag och hindrar utveckling för bättre kvalitet i det vi gör, såväl för chef och/eller medarbetare ska förbättras. Vi tänker allt för mycket i stuprör och har en tendens att se delar istället för helhet. Det är dyrt att inte ha ett ledningssystem. Argument för varför: Skapa mer nytta för skattebetalarna våra kunder. För att underlätta vår arbetsvardag. Det ska bli lättare att systematiskt följa upp, utvärdera, utveckla och ständigt förbättra kvaliteten i det vi gör och levererar. Det ska bli enklare och tydligare att förstå och följa hur landstingets styrs och leds. Konsekvenser: Tydlighet i ledning och styrning, enkelhet att hitta det vi behöver för att utföra vårt arbete, oavsett verksamhet. Möjlighet att bättre mäta det vi gör och att se/utvärdera/analyser att vi gör rätt saker. Bättre flöden, gränsöverskridande processer för kundens bästa, mindre friktion, bättre samarbeten över förvaltningsgränser. Vi kan bli bättre för dem vi är till för, för dem som nyttjar våra tjänster våra medborgare, kunder, patienter, samarbetspartners mfl.

5 Bilaga (9) Huvudbudskapen kan sammanfattas enligt nedan: Skapa mer nytta för pengarna för våra medborgare/kunder samhällsnytta. Ledningssystemet ett gemensamt sätt att styra och leda landstinget Vi vill uppnå tydlighet, enkelhet och trygghet som underlättar i chefer och medarbetares arbetsvardag, i att utföra de uppdrag det är satta till att utföra. Säkerställa och skapa förutsättning för uppföljning, god utveckling och ständiga förbättringar i kvalitet i det vi gör och levererar. Kanalval Hur vi väljer att kommunicera och sprida information beror på vilka vi vill nå med informationen/kommunikationen och vilken effekt vi vill uppnå. I ett nuläge sker den mesta och viktigaste kommunikationen inom projektet och från projektet till, landstingets ledning. Källa: Nordisk Kommunikation Vi kommer att i huvudsak använda oss av våra egna kanaler och kommunuikationsvägar för spridning och förmedling av information om projektet. Den viktigaste kanalen är det personliga mötet, men då det inte alltid finns möjlighet till det (svårt att koordinera och arrangera, svårt för alla att närvara etc) är det ett måste att vi använder oss av våra elektroniska kanaler, en projektplats som upprättas, e-post och Navet. Ett särskilt nyhetsbrev kommer att tas fram. Nyhetsbrevet ska dels kunna fås via e-postprenumeration eller nås via Navet, projektets sida. Projektmöten och arbetsgruppsmöten är naturliga och självklara tillfällen för informationsspridning. Projektmöten hålls kontinuerligt, vid behov bör extra möten kunna sättas in. Arbetsgruppsmöten, styrgruppsmöte ska även dessa hålls kontinuerligt.

6 Bilaga (9) För spridning av information gentemot de målgrupper som identifierats används med fördel redan etablerade och befintliga möten så som tex, förvaltningsledningsmöten, chefsmöten, politiska styrelsemöten, arbetsplatsmöten (APT), SAMLA mfl. Roller och ansvar för kommunikationen inom projektet Projektkontor/-ledningen (inklusive kommunikationsansvar), roll och ansvar Projektkontoret, projektets ledning har ett övergripande ansvar för kommunikationen. Till sitt stöd har de en kommunikatör på 50 %. I projektkontorets ansvar ligger: Att ha ett övergripande kommunikationsansvar och ansvara för generella kommunikationsinsatser gällande projektets syfte och mål, ambitioner och att samordna och kommunicera projektets framskridande. Att till hela projektet, centralt och lokalt, förmedla strategiska vägval och för projektet viktig information som kan leda till ändringar i tidplan, resurstilldelning mm. Att tillhandahålla informations-/presentationsmaterial och eventuella verktyg för att underlätta för förvaltningarna i kommunikationen lokalt Att ansvara för kommunikationen med landstingets ledning och politik Att ha ett huvudansvara för kontakter med media Att kontinuerligt uppdatera övergripande kommunikationsplan vid behov och följa upp att de centrala kommunikationsaktiviteter som ska göras blir gjorda. Lokal projektledare, roll och ansvar Projektledaren på respektive förvaltning har en samordnande roll för förvaltningens del i projektet och leder arbetet framåt. I projektledarens ansvar ligger: Att upprätta en lokal projektplan inklusive kommunikationsplan. Att hålla sig underrättad om vad som händer och sker i projektet i sin helhet (centralt) Att delta vid eventuella projektmöten som anordnas centralt Att vidareförmedla informationen från central projektledning till det lokala projektet och till eventuella respektive arbetsgrupper inom projektet. Att ansvara för att föra information gällande det lokala projektets framskridande, eventuella hinder etc vidare till projektkontoret för bedömning och eventuell stöd till hantering. Att ansvara för att kommunikationsstöd finns för förvaltningens projekt för de kommunikationsinsatser som behöver göras lokalt. Lokal kommunikatör, roll och ansvar En kommunikatör på respektive förvaltning har ett ansvar för att stödja den lokala projektledningen och ligger i det delegerade kommunikationsansvaret. I kommunikatörens ansvar ligger: Att tillsammans med den lokala projektledningen ta fram en kommunikationsplan för respektive förvaltnings projekt.

7 Bilaga (9) Chefer i berörda verksamheter, roll och ansvar Information till berörd personal bör ske i linjen, via närmaste chef. Detta ställer krav på att i synnerhet representanterna i projektet är synkade och uppdaterade och därmed har förutsättningar att ge samma budskap vid kommunikation i linjen. Avlämnande och mottagande chef måste ha en fungerande kommunikation och ansvarsfördelning. Aktiviteter/tidplan Nedan en påbörjad aktivitetsplan, denna uppdateras allt eftersom behov uppstår och aktiviteter tillkommer. Tider för aktiviteter är preliminära. Aktivitet Målgrupp/målgupper Syfte/Önskad effekt Information om projektets övergripande kommunikationsplan Information på LS om projektets övergripande kommunikationsplan Informations- /nyhetsbrev Att ansvara för de kommunikativa insatser som krävs för lokal spridning och förankring av projektet görs. Att stötta chefer i respektive förvaltningen för vidare spridning av information i verksamheten om projektet (lokalt och centralt). Att delta i arbetet med att ta fram ett generellt och övergripande informations- /presentationsmaterial för projektet. Att vara kontaktperson gentemot den centralt samordnande kommunikatörer för projektet. Att om behov uppstår, delta på möten och/eller finnas till hands för synpunkter/idéer för uppdatering av den övergripande kommunikationsplanen. Presentations- /informationsmaterial Strategisk styrgrupp (koncernledning) Landstingsstyrelsen 1. Projektets medlemmar och 2.för intresserade chefer och medarbetare Lokal projektledning/projektorganisation.. Förvaltningsledningar. Chefer i berörda verksamheter När Ansvar Information 18/6 Louise För deras vetskap och information. För att de ska kunna bidra till att kommunicera projektet i olika sammanhang Uppdaterade projektmedlemma r och övriga intresserade om vad som hänt/händer Underlätta för förvaltningarna, projektledning och chefer att kommunicera projektet med sina medarbetare. Gemensamma 23/6 Louise v V Andreas med stöd från Jessica (första brevet) Projektkommunikatör, centralt

8 Bilaga (9) budskap, säkerställa att vi säger samma saker. Projektplats Projektets medlemmar Ordning och redan, för att hålla koll på vad som händer, när och hur. Information på Navet (nyhet) Möten med förvaltningsledningarna Frågefunktion på Navet Ledningsinformation - Eva har ordet! Internt LUL, medarbetare och chefer Förvaltningsledningar Internt LUL, medarbetare och chefer Internt LUL, medarbetare och chefer Öka kännedomen om projektet Information, förankring och delaktighet/engag emang För ökad kunskap, minskad oro, ökad trygghet, För att stärka projektets legitimitet och öka engagemanget? Projektadministratör, centralt v Start efter 11 aug v 38 I samband med att sida för projektet på Navet är klar och lanseras Projektkommunikatör, centrlat i samarbete med kommunikationsavdel ningen LLK Andreas Projektledning centralt, m kommunikatör, kan också delegeras till lokal projektledare beroende på fråga. Eva med stöd av Andreas och kommunikatör

9 Bilaga (9) SWOT-analys (Bilaga till kommunikationsplan ledningssystem) Vid en gemensam workshop för kommunikationsplanering av projektet Processbaserat ledningssystem i landstinget gjordes en SWOT-analys. Analysen användes som underlag för att ta fram den övergripande kommunikationsplanen för projektet. Den kan också användas löpande för att bereda budskap för att stärka redan identifierade styrkor och möjligheter eller för att eliminera eller minska risker som redan finns eller uppkommer under projektets gång. Med vid workshopen var verksamhetsrepresentanter från samtliga förvaltningar (exkl Resurcsentrum) samt ansvariga kommunikatörer. Styrkor Projektet beslutat, resurssatt och finansierat Tydliga delprojekt Insikt om att detta tar tid Styra mot resultat, värde för kunden/medborgaren Politiskt beslut på högsta nivå med befintlig projektplan. Finansieringen Värdebaserad vård- projektet. Erfarenheter av pilotprojekten. Revision genomförd av piloterna. Finansieringen klar, projektplan, kommunikationsplan finns. Ett gemensamt projekt där alla deltar Stort behov finns i verksamheten Andreas i ledningen och har detta som en stående punkt. Mer transparens Möjligheter Längtan efter gemensamt synsätt- helhet Få bättre processer och flöden inom egen förvaltning+lul. Mer tid för kärnverksamheten Nystart för att skapa en gemensam syn på vård och övr. Vi kan använda goda berättelser från piloterna. Medarbetarna upplever mervärde relativt snabbt i de processer de medverkar i. kommunikationsinsatser för att öka kunskapen om ledningssystemet. skapar engagemang då man ser nyttan Positiva förväntningar uppmärksamma delmålen så känns inte sträckan så lång förankring och förståelse i ledning Visa målbilder där effekterna syns på lokal nivå Svagheter Kan vara svårt att engagera våra interna resurser pga ordinarie verksamhet. Ledning på olika förvaltningar olika engagerade. Ovana i organisationen att göra stora gemensamma projekt fullt ut. När delarna startar på var sitt håll är det svårt att få ihop helheten Begrepp och språk som avskräcker. Finns inget gemensamt forum för FV projektledarna att utbyta erfarenheter. För få som har kunskap om verksamhetsutveckling och led.system på chefsnivå. Alla har inte en gemensam bild av vad ledningssystemet är. Löper över lång tid. Utmaning att hålla uppe engagemanget. Målet är långt borta. Kan finnas en trötthet inför nya system och processer och flöden Ekonomiska läget kan påverka resurser Hot/risker Olika utgångslägen alla förvaltningar Olika verksamhet/förvaltning kan upplevas svårt hitta minsta gem. nämnare. Anpassning av ledningssystem till egna verksamheten gör att det blir för olika, vi känner inte igen oss Omfattande projekt att kartlägga alla processer gäller hamna rätt i detaljnivå + tidsbristen. Traditionen läkare = autonom För mycket fokus på vård på bekostnad av övrig verksamhet. Svårt att bryta gamla föreställningar och erfarenhet. Finansieringen (sker årligen) Att delprojekten metodhandboken process styrningen blir bemannad i tid. Den ekonomiska verkligheten besparingar i verksamheten. Verksamheten förstå inte varför vi gör detta Ej prioriterat i ledningen Alla känner inte igen sig, lätt att fokus blir vård Tekniken strular och skapar hinder för utvecklingen. Oro för att det blir mer administration, mer att följa upp och oftare rapportering. oro för detaljstyrning Kultur och attityder påverkar

10 Bilaga 123

11 Bilaga 123

12 Bilaga 123

13 Bilaga 123

14 Bilaga 123

15 Bilaga 123

16 Bilaga 123

17 Bilaga 123

18 Bilaga 123

19 Bilaga 123

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75 Bilaga 125 Samarbetsavtal mellan landstingen i Uppsala Örebro sjukvårdsregion om ambulanshelikopterverksamhet

76 Bilaga AVTALETS INNEHÅLL OCH SYFTE Detta avtal är ett underavtal till ramavtalet om samverkan mellan de sju landstingen i Uppsala- Örebrosjukvårdsregion angående hälso-och sjukvårdstjänster. Syftet med detta samverkansavtal är attsäkra en hög kvalitet på den akutmedicinska beredskapen i samtliga landsting. Det är avtalsparternas intention att utnyttja existerande ambulanshelikopterresurser optimalt utan att hindras av landstingsgräns. Till avtalet bifogas utlarmningskriterier för respektive avtalspart. Avtalsparter och kontaktpersoner Kontaktperson för Samverkansnämndens kansli: Kontaktpersoner för Landstinget Dalarna Namn Eva-Lena Aspetorp Namn Gösta Andersson E-post eva-lena.aspetorp@liv.se E-post gosta.andersson@ltdalarna.se Telefon Telefon Kontaktperson för Landstinget Gävleborg Kontaktperson för Landstinget Sörmland Namn Jörgen Tranevik VC Namn Hans Svensson E-post jorgen.tranevik@lg.se E-post hans.svensson@dll.se Telefon Telefon KontaktpersonLandstinget i Uppsala län Kontaktperson Landstinget i Värmland Namn Johann Valtysson Namn Eva-Lena Aspetorp E-post johann.valtysson@akademiska.se E-post eva-lena.aspetorp@liv.se Telefon Telefon Kontaktperson för Landstinget Västmanland Kontaktpersoner Örebro läns landsting Namn Anders Sandvik Namn Mats Björeman E-post anders.sandvik@ltv.se E-post mats.bjoreman@orebroll.se Telefon Telefon

77 Bilaga AVTALSTID OCH MÖJLIGHET TILL FÖRLÄNGNING Avtalet gäller till Om avtalet inte sägs upp av någon av parterna senast 6 månader innan avtalstidens utgång förlängs avtalet med 12 månader. Utvärdering av detta avtal ska ske senast UPPDRAGET 3.1 VÅRD Detta samverkansavtal omfattar händelser där användning av annat landstings/regions ambulanshelikopter ger snabbare hjälp än användning av egna resurser. Samarbetet omfattar akutmedicinska uppdrag i respektive avtalsparts geografiska ansvarsområde. 3.2 UTKALLNING OCH BESLUTSANSVAR Mottagande larmcentral avgör om indikation för nyttjande av någon av sjukvårdsregionens ambulanshelikoptrar föreligger enligt kriterier nedan och enligt bilagorna med utlarmningskriterier. Om så är fallet och eventuell egen ambulanshelikopterär upptagen med annat uppdrag har larmcentralen tillstånd att larma helikopter från annat landsting. Primäruppdrag: Prio 1 med förmodat behov av specialistkompetens på platsen för händelsen och/eller brådskande transport till sjukhus är nödvändigt. Primäruppdrag: Prio 2 i väglös terräng, då fördröjd transport innebär en risk för försämring av patientens tillstånd och då användning av ambulanshelikopter från annat landsting ger snabbare hjälp. Sekundäruppdrag: Överföring mellan sjukhus då patientens tillstånd kräver kvalificerad intensivvård under transport och då fördröjd transport till adekvat behandling innebär risk för försämring av patientens tillstånd och prognos. Är egen ambulanshelikopter inte tillgänglig (samtidighetskonflikt) kan egen ambulanshelikopterläkares besluta begära assistans från angränsande landstingsambulanshelikopter. Stora olyckor, katastrofer eller händelser som hotar samhällets säkerhet eller infrastruktur, då den regionens samlade helikopterresurser innebär ett viktigt bidrag i hjälparbetet. Jourhavande ambulanshelikopterläkare i det landsting som erhåller begäran om assistans har att besluta om assistans kan ges. Vid bedömning om assistans kan ges tas hänsyn till medicinsk indikation och prioritering vid eventuell samtidighetskonflikt eller annan orsak som förhindrar att uppdraget kan genomföras samt flygoperativa förutsättningar för uppdragets genomförande (till exempel väderförhållanden och tekniskt fel). Extra ordinära beredskapssituationer i eget ansvarsområde ska också ingå i värderingen. Befälhavaren har beslutsansvar avseende flygoperativa förhållanden. 3.3 LEDNING PÅ SKADEPLATS Ambulanshelikoptern är på olycksplats underställd lokal medicinsk ledare enligt det landstings regler som gäller där olyckan inträffat. 4. VAL AV VÅRDINRÄTTNING Ambulanshelikopterläkaren som behandlar patienten avgör vart patienten ska föras och hur transporten ska ske. Huvudregeln är patientnyttan, det innebär att patienten förs till närmsta

78 Bilaga 125 sjukhus/sjukvårdsinrättning med rätt kompetens och vid val mellan likvärdiga sjukhus styr patientens hemort. 5. DOKUMENTATION Sjukvårdspersonalen ska dokumentera ärende- och patientuppgifter samt medicinska uppgifter som bedömningar och åtgärder i den egna organisationens journalhandlingar. Nödvändig dokumentation ska överlämnas till mottagande sjukvårdsinrättning. I händelse av anmälningsfall ska dokumentation kunna bifogas som underlag i den andra avtalspartens utredning. 6. OPERATÖRER Avtalsparterna förbinder sig att inarbeta detta avtals regler, rutiner och principer i befintliga avtal med operatörer. Vid upphandling av nya avtal ska operatörer vara skyldiga att utföra uppdrag enligt detta avtal. 7. KRAV PÅ LARM-, HELIKOPTEROPERATÖRER SAMT EGEN PERSONAL Landstingen kan ha olika förutsättningar och krav på respektive parts alarmeringstjänst och ambulanshelikopterverksamheten. Parterna i detta avtal är överens om att vid nyttjande av varandras hjälp med ambulanshelikopter gäller de krav och riktlinjer för tjänstens utförande mm som helikopterns hemlandsting kräver. 8. PLANERINGS- OCH UPPFÖLJNINGSMÖTEN Representanter från de sju landstingen skall ha planerings- och uppföljningsmöten minst två gånger per år, där rapportering och uppföljning av gjorda insatser sker, samt diskussioner hålls om eventuella förändringar av uppdrag. Parterna ska gemensamt utveckla statistik- och verksamhetsuppföljningsmodell vid dessa planeringsmötens- och uppföljningsmöten. Genomförandet av planerings- och uppföljningsmöten är ett gemensamt åtagande, varför arrangörsansvaret växlar mellan de sju landstingen enligt överenskommen turordning. 9. ERSÄTTNINGSVILLKOR 9.1 PRISER Ersättning för helikoptertransporterna sker utifrån den regionala prislistan som årligen fastställs av sjukvårdsregionens samverkansnämnd. Tiden för uppdraget räknas från helikopterns start på egen bas tills patienten lämnats och egen landstingsgräns har passerats. När egen landstingsgräns passerats har hemlandstingets egenberedskap återupptagits och annat landsting ska ej belastas med kostnader. Endast fullgjorda uppdrag får faktureras. Innebär att uppdrag som avbryts, exempelvis på grund av att ett mer brådskande uppdrag inkommer, inte ska faktureras. 9.2 FAKTURERING Faktura skickas efter utförda och godkända tjänster normalt inom 1 månad, dock senast 6 månader, efter aktuell transport. Fakturan skickas till: För Landstinget Dalarna För Landstinget Gävleborg Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg Box 1030 AE/Kostnadsställe: ÖSTERSUND Söderhamn

79 Bilaga 125 För Landstinget Sörmland För Landstinget i Uppsala län Landstinget Sörmland Akademiska sjukhuset FM0019 FE77 Box 529 Box ESKILSTUNA Uppsala För Landstinget i Värmland För Landstinget Västmanland Landstinget i Värmland Landstinget Västmanland Beställar-ID: aktivitet Leverantörsfakturor Box 5081 Ansvar Karlstad Box Västerås För Örebro läns landsting Örebro läns landsting Fakturaservice Box Örebro 9.3 BETALNINGSVILLKOR Betalning sker senast 30 dagar efter fakturans ankomstdag. Fakturerings-, expeditions- eller andra avgifter godkänns ej. Vid försenad betalning utgår dröjsmålsränta enligt gällande räntelag. 10. VÅRDSTATISTIK Redovisning av antal transporter sker månadsvis i samband med faktureringen. 11. ÖVRIGT 11.1 INFORMATION Parterna förbinder sig att fortlöpande informera varandra och samråda i frågor av betydelse för den verksamhet avtalet omfattar. Alla förändringar skall meddelas både handläggare av avtalet samt samtliga enheter som berörs av förändringen. Respektive landsting svarar för att andra vårdgivare inom landstinget i erforderlig utsträckning delges information kring innehållet i detta avtal OMFÖRHANDLING Parterna har rätt att begära förhandling om det under avtalstiden sker väsentliga förändringar av de förutsättningar som avtalet baseras på. Omförhandling skall begäras hos motparten så snart orsak föreligger ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG Ändringar och tillägg i detta avtal skall för att äga giltighet vara undertecknade av samtliga parter. 12. UNDERSKRIFTER Detta avtal har upprättats i åtta (8) likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt.

80 Bilaga 125 För Landstinget Dalarna För Landstinget Dalarna För Landstinget Gävleborg För Landstinget Gävleborg För Landstinget Sörmland För Landstinget Sörmland För Landstinget i Uppsala län För Landstinget i Uppsala län För Landstinget i Värmland För Landstinget i Värmland

81 Bilaga 125 För Landstinget Västmanland För Landstinget Västmanland För Örebro läns landsting För Örebro läns landsting Bilaga 1 7: Utalarmeringskriterier av ambulanshelikopter för respektive landsting

82 Bilaga Dnr CK Landstingets revisorer Revisionssvar avseende granskning av risken för driftstopp i landstingets informationssystem Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer angående granskning av risken för driftstopp i landstingets informationssystem. Revisorerna rekommenderar landstinget att se över sin styrmodell inom IT samt lämpligheten i den organisationsstruktur som finns idag. Landstingsstyrelsen delar revisorernas uppfattning och genomför en översyn av landstingets hela IT-verksamhet. Denna väntas undergå politisk behandling under hösten 2014 varefter landstingsstyrelsen återkommer med ytterligare åtgärder på området. För Landstinget i Uppsala län Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung Landstingsdirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

83 Bilaga Dnr CK Landstingsdirektörens stab Jessica Bräck Tfn E-post Sveriges kommuner och landsting Remissyttrande angående förslag till reviderat riksavtal för utomlänsvård Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län har erbjudits att yttra sig över förlag till reviderat riksavtal för utomlänsvård. Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen har lämnat ett gemensamt yttrande för landstingen i Uppsala, Sörmlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Landstinget hänvisar till detta gemensamma svar. För Landstinget i Uppsala län Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung Landstingsdirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

84 Bilaga Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport juni 2014 Listning över länsgränser Avtalen mellan Stockholms läns landsting och Landstinget Gävleborg är beslutade i landstingstyrelsen den 26 maj. Avtalen kommer att gälla från 1 juli Landstinget har då avtal med fyra landsting: Sörmland, Västmanland, Stockholm och Gävleborg. För närvarande är 54 västmanlänningar listade i vårt län och 65 upplänningar har listat sig i Västmanland. Det är åtta sörmlänningar som har listat sig i vårt län och fyra upplänningar som har listat sig i Sörmland. Rapport om vårdavtalsarbetet Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping I de vårdavtalsmöten som genomförts med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping under maj månad har parterna fokuserat på att gå igenom ekonomi, verksamhetsförändringar och mål. Arbetet har också handlat om att klargöra ansvarsfördelning mellan förvaltningarna i vissa frågor. Parterna har även diskuterat hur det nya ersättningssystemet kommer att påverka förutsättningarna för vårdavtalen. HSA har tillsammans med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping även gått igenom och uppdaterat samtliga mål och krav på uppföljning som redovisas under rubriken hälso- och sjukvård i respektive vårdavtal. Undergrupperna kunskapsstyrning och hälsoinriktat arbete har lämnat in sina förslag under arbetets gång. Under nästkommande förhandlingsmöten kommer fokus ligga på att uppdatera den målrelaterade ersättningen kopplat till krav på uppföljning. Preliminära versioner av alla vårdavtal kommer att presenteras vid HSS sammanträde den 18 juni. Utveckling av diagnosspecifika beskrivningssystem och värdebaserade ersättningssystem Nationell samverkan i SVEUS Landstinget Uppsala län och sex andra landsting deltar tillsammans med Socialdepartementet, Socialstyrelsen och SKL i ett nationellt projekt för att utveckla nya diagnosspecifika beskrivningssystem och värdebaserade ersättningssystem (SVEUS) inom specifika diagnosområden. De nya systemen ska både följa upp vilket värde varje patient får av vården och stimulera till en mer effektiv och patientcentrerad vård. Projektets första fas kommer att pågå till slutet av Med de nya diagnosspecifika beskrivningssystemen kommer det bli möjligt att jämföra vilket värde vården ger och hur effektiv den är mellan olika vårdgivare och landsting.

85 Bilaga De valda diagnosområdena är höft- och knäprotesoperationer, ryggkirurgi, obesitaskirurgi, förlossningsvård, strokevård, diabetesvård, osteoporosvård och bröstcancer. Landstinget Uppsala län har valt det sistnämnda området, bröstcancer och projektet har klinisk projektledare från Akademiska sjukhuset. Det finns mer att läsa om SVEUS-projektet på Lokal utveckling av värdebaserade ersättningsformer I enlighet med intentionerna i det nationella samverkansprojektet, SVEUS, om effektivare vård för patient och vårdgivare driver hälso- och sjukvårdsavdelningen, tillsammans med Primärvården och Akademiska sjukhuset också lokala projekt för utveckling av värdebaserade ersättningsformer för olika diagnosområden. De lokala projekt som nu bedrivs syftar till att införa vårdepisoder/värdebaserade ersättningsformer inom diagnosområdena koloncancer, sekundärprevention diabetes och hud. Nationella patientenkäten Under våren har Nationell patientenkät för tredje gången genomförts för öppen och sluten psykiatrisk och somatisk vård. Resultatet kommer enligt plan att presenteras i september månad. Direktupphandling Ändrade regler för direktupphandling enligt LOU införs from 1 juli 2014 vilket bl a innebär att gränsen för direktupphandling hös till kr. Samtidigt införs dokumentationsplikt för upphandlingar över kr. Annonsering bör ske av direktupphandlingar som inte är av lågt värde. Upphandlingsenheten tar fram nya riktlinjer för direktupphandling vilka ska beslutas av Landstingsstyrelsen. Nationell samverkan runt utveckling av Folktandvårdens journalsystem Folktandvårdens journalsystem T4 går in i en ny utvecklingsfas. Totalt 14 folktandvårdsorganisationer över landet, med fler än användare, jobbar i T4. Samarbetet mellan landstingen intensifieras alltmer. Bland annat har en gemensam kravsamordare anställts för att skapa en större tydlighet mot leverantören i olika samarbetsfrågor. Kravsamordnaren är anställd av Folktandvården Uppsala men arbetar på nationell nivå. Arbetet med att, tillsammans med leverantören Care Stream Dental (CSD), utveckla nästa generation av T4 har också startat. CSD håller just nu på att utveckla en ny grundplattform, T4 Version 3, som tandvårdsorganisationerna har möjlighet att påverka och anpassa efter sina behov. På nationell nivå har de 14 involverade landstingen skapat en programförklaring, där visionen är att enas om gemensamma, effektiva arbetsflöden för att bl.a. skapa möjlighet för samordnade IT-lösningar och en samordnad drift/förvaltning när nästa generation IT-stöd är färdigutvecklad. En projektorganisation har skapats och under 2014 kommer 20 olika arbetsgrupper med vardera 5 7 representanter från de olika användarlandstingen att arbeta med att ta fram kravspecifikationer för olika områden, från tandvård till patientadministrativa flöden. Uppsala kommer att ha med representanter i sju av dessa grupper. Arbetet med

86 Bilaga kravspecifikationerna ska vara avslutat vid årsskiftet. Därefter fortsätter utvecklingsarbetet. Hösten 2015 kommer Folktandvården i Västra Götalandsregionen förhoppningsvis att kunna provköra en första version av T4 Version 3. Under 2016 planeras sedan pilotinstallationer i samtliga berörda landsting. Förbättrat anhörigstöd - Landstinget har vunnit första pris för bästa närståendeprojekt Arbetet med förbättrat anhörigstöd fortsätter inom landstinget. Exempelvis har Akademiska sjukhusets psykiatridivision, avdelning 3 i samarbete med Röda Korset, HSO och Vuxenskolan utvecklat metoder för att möta anhöriga i grupp enligt Akermodellen. Detta arbete har varit en del i det av Sveriges kommuner och landsting (SKL) finansierat projekt benämnt "Bättre vård mindre tvång" som vunnit första pris för bästa närståendeprojekt. Projektet har fokuserat på individuellt stöd till närstående, anhörigas, delaktighet, anhörigcafé samt implementering av anhöriggrupp enligt Akermodellen Motiveringen löd: "Team 169, avdelning 3, Akademiska sjukhuset har på ett föredömligt sätt funnit nya arbetssätt kring att lyfta närståendes medverkan och närvaro i vården. Genom att engagera personal och närstående i bland annat närståendekvällar har man ökat kunskapen och stärkt delaktigheten hos både personal och närstående." Kompletterande vaccinationer av hälso- och sjukvårdspersonal I samband med mässlingsutbrottet under våren 2013 på Akademiska sjukhuset uppmärksammades brister i personalens vaccinationstäckning. Smittskyddsläkaren har på uppdrag av landstingets styrgrupp för smittskydd och vårdhygien utrett frågan i samråd med HR-avdelningen och huvudskyddsombuden. Förslaget, som godkändes av produktionsstyrelsen , innebär att verksamhetsansvariga ska inventera behovet av kompletterande vaccinationer för personal som arbetar i patientnära verksamhet och erbjuda kostnadsfri vaccination mot mässling och hepatit B för de som saknar skydd. Dessutom ska personal, speciellt de som kommer i kontakt med flyktingar, och som saknar en femte poliospruta erbjudas detta. När det gäller personal som arbetar med små barn och som saknar immunitet mot vattkoppor erbjuds också vattkoppsvaccinering. Förslaget innebär även att verksamhetsansvariga får mandat att för personal som arbetar i känsliga miljöer, framförallt i vård av små barn eller personer med nedsatt immunförsvar, kunna ställa krav på att personalen har bevisad immunitet. Vaccinationerna är frivilliga och kostnadsfria för den enskilde medarbetaren. Kostnaderna för personalvaccinering läggs på respektive verksamhet. Smittskyddsläkaren beräknar att kostnaden uppgår till 1,2 miljoner kronor för vaccinet och kr i personalkostnad. Produktionsstyrelsen kommer att följa upp kostnadsökningen för sjukvårdsförvaltningarna.

87 Bilaga Tillgänglighet i april 2014 Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården har inkommit med rapporter hur man lyckats nå den lagstadgade vårdgarantin och kömiljarden under april månad Nivån för målrelaterad ersättning är 90 procent för både telefontillgänglighet och tillgänglighet till läkarbesök inom sju dagar. Den offentliga primärvården klarar ersättningsnivån för telefontillgänglighet (90 procent). Tiillgänglighetsmålet till läkarbesök inom sju dagar uppnås däremot inte (88 procent). Den privata primärvården klarar varken nivån för telefontillgänglighet (86 procent) eller nivån för tillgängligheten till läkare inom sju dagar (88 procent). Kömiljardensgrundkrav på 70 procent inom 60 dagar uppnås för väntande till första besök (72,4 procent) och för väntande till operation/åtgärd (74,1 procent). Kömiljardensprestationskrav på 70 procent inom 60 dagar uppnås inte för faktiskt utförda besök (66,1 procent). Däremot uppnås prestationskravet för faktiskt utförda operationer (70,1 procent). Antal väntande till första besök ökar med 323 i april (9 937) jämfört med mars (9 614). Däremot minskar antal väntande till operation med 230 i april (3 344) jämfört med mars (3 574). Antal utförda besök är i april att jämföras med mars då antalet var vilket således innebär en minskning med 699 utförda besök i april. Antal operationer i april är 1 559, vilket är något färre än i mars som då var rekordhögt med Akademiska sjukhuset klarar grundkravet för både första besök till läkare (72,6 procent) och operation (70,6 procent). Akademiska sjukhuset klarar inte prestationskravet, varken för faktiska första besök (68,9 procent) eller för faktiska operationer (64,6 procent). Lasarettet i Enköping klarar grundkravet både för första besök till läkare (70,3 procent) och för operation (86,3 procent). Lasarettet i Enköping klarar prestationskravet för faktiska operationer (79,2 procent), dock inte för faktiska första besök (56,1 procent). Tolkcentralen först i landet med ny teknik för skrivtolkning Tolkcentralen i Uppsala är först ut i landet med att använda en ny trådlös teknik vid skrivtolkning. Med den nya tekniken kan skrivtolken överföra texter trådlöst direkt till tolkanvändarens surfplatta eller dator. Vid rikstolkkonferensen i Örebro juni, kommer Tolkcentralen att hålla i en workshop inom området. Skrivtolkning är en tolkmetod för personer med hörselnedsättning eller som blivit döva i vuxen ålder. Akademiska sjukhuset Milstolpe för Framtidens Akademiska när 85 B återinvigdes Den 14 maj återinvigdes strokeavdelningens lokaler på 85 B. Avdelningen evakuerades våren 2013 som ett led i det fleråriga om- och nybyggnadsprojektet Framtidens Akademiska. Nu återvänder avdelningen till moderniserade lokaler som innebär fördelar för både patienter och medarbetare. Med enkelrum för alla patienter värnas integriteten samtidigt som risken för smittspridning och vårdrelaterade infektioner minskar. För

88 Bilaga personalen kommer de omgjorda vårdrummen innebära en bättre arbetsmiljö, med nya patientnära arbetssätt och närhet till modernt IT-stöd och annan utrustning. Kommande månader kommer flera avdelningar i 85-huset successivt flytta tillbaka varefter ombyggnaderna blir klara. Hela huset beräknas vara ombyggt våren Snabbare strokebehandling räddar miljontals hjärnceller för varje patient Tiden för trombolys vid stroke har nästan halverats på Akademiska sjukhuset sedan En viktig förklaring är att propplösande behandling, så kallad trombolys, numera ges redan på röntgen. En annan bidragande orsak är det konsekventa arbete som pågår för att korta ledtiderna i hela vårdkedjan, från ambulansen, via akuten till strokeavdelningen. Detta uppmärksammades med anledning av internationella strokedagen den 13 maj. Under våren har väntetiden till trombolys legat på i genomsnitt 45 minuter jämfört med 54 minuter i fjol och 94 minuter Det är viktiga framsteg eftersom minuter spelar roll för patienten. När stroke orsakas av blodpropp i hjärnan dör ungefär två miljoner hjärnceller varje minut. Mediebilden av landstinget 1-31 maj 2014 Större nyheter För andra månaden i rad var den väntade bristen på barnmorskor under sommaren den största frågan i medierna. De alternativa planer som tagits fram presenterades. Samtidigt fördes det fram kritik mot kostnaderna för att skicka barnaföderskorna till andra landsting. Helhetsbilden drog åt det negativa. Invigningen av den nya strokeavdelningen på Akademiska, där den nya standardlösningen för enpatientrum visades, gav ett positivt genomslag i medierna. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Ny vårdavdelning ska avlasta akutmottagning Stor donation till Akademiska Snabbspår vid vård Lasarettet får nya glasögon först ut att HBT-certifieras Snabbare strokevård med tidig behandling Ny ersättningsmodell för landstinget ska ge stabilare vård Lättare få vård i andra län Vårdköerna kortas i Uppsala län Promenadstråk med kultur och natur på Akademiska Fritt internet ska locka fler till bussen Landstinget sätter mål för miljön Negativt:

89 Bilaga Vårdcentraler brister i hur de skriver journaler och rapporterar Försämrad ekonomi för Lasarettet i Enköping Få erfarna läkare vill jobba på akuten Dog efter miss på SOS Alarm Tvist om ambulanspersonalens arbetsmiljö Uppsala Cancer Clinic i konkurs Chef på Akademiska sjukhuset misstänks ha stulit morfin Landstinget har dålig mutberedskap Akademiska hotas av vite för smittorisk Neutralt: Ålands avtal med Akademiska förlängs Inget beslut om sprutbyten SJ vill stoppa tågsatsning Medeltida ugnar hittade vid sjukhus Högre löner för vårdpersonal Politisk oenighet kring sjukhusmaten Kaféfråga i Uppsala får EU att resa ragg Större Uppsala kräver en ny ambulansstation Vårdcentraler i socialt utsatta områden får mer pengar Gonorrétest på köpet vid klamydiatest Nu har Akademiska fått en budget Gratis vaccin för vårdpersonal Kostnader för nya bussdepåer granskas

90 Bilaga 131 Landstingsdirektörens ekonomirapport Maj 2014

91 Bilaga (5) Ekonomi Landstingets årsprognos är miljoner kronor. Det kraftigt positiva resultatet jämfört med budget beror på försäljningen av Ulleråkersområdet till Uppsala kommun. Observera dock att försäljningen hanteras som en balanskravsjustering och ingår därför inte i balanskravsresultatet. Det prognostiserade balanskravsresultatet (det vill säga bortsett från reavinsten från försäljningen av Ulleråker) beräknas efter maj till minus 62 miljoner kronor, vilket ska jämföras med den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten på plus 68 miljoner kronor 1. Avvikelsen mot budget beror främst på det underskott som finns på Akademiska sjukhuset på 190 miljoner kronor. Balanskravsresultatet på minus 62 miljoner kronor är en förbättring med 11 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Förbättringen beror framför allt på att hälso- och sjukvårdsstyrelsen förbättrar sin prognos med 10 miljoner kronor, främst till följd av minskade kostnader för köpt vård. Även Lasarettet i Enköping och Kollektivtrafikförvaltningen förbättrar sina resultat något. Tabell 1: Årsprognos 2014 Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Progn jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Årets resultat Balanskravsjusteringar Årets resultat enligt balanskrav Akademiska sjukhuset lämnar en oförändrad prognos även i majrapporten. Enligt Akademiskas rapport pekar resultatet nu mot minus 220 miljoner kronor Målsättningen är dock att 30 miljoner kronor ska hämtas tillbaka under hösten. En avgörande faktor för att det ska ske är att riksoch regionvården har en högre produktion jämfört med samma period För att det ska vara möjligt krävs fler sjuksköterskor och vårdplatser. Utöver landstingets prognos så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en prognos på plus 6 miljoner kronor innan dispositioner och skatt. Detta är 4 miljoner kronor lägre än budgeterat. Nettokostnadsutveckling i landstinget Prognosen för nettokostnadsutvecklingen 2014 är 5,2 procent (exklusive den jämförelsestörande posten avseende försäljning av Ulleråker). Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen 2014 är 3,1 procent. Den höga nettokostnadsutvecklingen jämfört med budget beror främst på Akademiska sjukhusets underskott, då detta inte är med i fullmäktiges budget. Den prognostiserade skatte- och statsbidragsutvecklingen 2014 är 2,7 procent. Även 2014 ser alltså nettokostnadsutvecklingen ut att bli betydligt högre än utvecklingen av skatter och statsbidrag. 1 I LPB är budgeten 108 mnkr. Efter att budgeten togs i juni har LF tagit ett tilläggsbeslut om att tillföra hälso- och sjukvårdsstyrelsen 40 mnkr till kösatsningar, vilket innebär att budgeten då blir 68 mnkr.

92 Bilaga (5) Procent Prognos Budget Utfall Utfall Utfall * Nettokostnadsutveckling 5,2 3,1 5,6 3,2 4,0 *Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen baseras på budgeterad nettokostnad i LPB jämfört med nettokostnaden i bokslutet 2013 (justerat för jämförelsestörande poster). Likvida medel och pensionsplaceringar Landstingets likvida medel uppgår till miljoner kronor. Medelsavkastningen på de korta finansiella placeringarna uppgår till cirka 1 procent. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på miljoner kronor och ett marknadsvärde på miljoner kronor har avkastat 0,9 procent under maj månad. Investeringar Landstingets investeringsbudget 2014 är totalt miljoner kronor, varav miljoner kronor är fastighetsinvesteringar respektive 517 miljoner kronor är utrustningsinvesteringar. Prognosen för investeringarna är miljoner kronor det vill säga 229 miljoner kronor under budget. Detta beror på att fastigheterna inte beräknas nå budget. Det ackumulerade utfallet för fastighetsinvesteringarna är betydligt lägre än den ackumulerade budgeten. Att fastighetsinvesteringarna ökar mot hösten är dock ganska sannolikt varför prognosen är rimlig. Det ackumulerade utfallet för utrustningsinvesteringarna ligger inte heller i paritet med budget. Det krävs en rejäl ökning av investeringstakten för att kunna nå upp till årets utrustningsinvesteringsbudget. Utifrån detta kan konstateras att det finns en överhängande risk att planerade investeringar inte hinner genomföras. Medarbetare Timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,3 procent jämfört med Bedömningen är att den ligger på en rimlig nivå efter årets första fem månader. I maj betalades ny lön och retroaktiv lön ut för flertalet förbund. Återstår gör läkare som kommer att få ny lön och retroaktiv lön i samband med juni månads löneutbetalning och för tandläkare blir utbetalning av ny lön och retroaktiv lön efter sommaren. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en ökning med 234 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med maj i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 2,8 procent. Flera förvaltningar har ökat antalet årsarbetare där det för några förvaltningar kan förklaras med landstingsinterna organisatoriska förändringar. Akademiska sjukhuset har ökat antalet årsarbetare med i genomsnitt 196 årsarbetare varav 24 är en följd av att barnspecialistmottagningarna numera organisatoriskt tillhör Akademiska, effekt av närpsykiatrin i Enköping 15 årsarbetare och externa projekt 12 årsarbetare. Sett till befattningar har bland annat specialistutbildade sjuksköterskor och sjuksköterskor ökat med 59 årsarbetare samt undersköterskor med 34. Vid en jämförelse av antalet årsarbetare samma period 2012, 2013 och 2014 har antalet årsarbetare varit 6 136, och i år Landstingets kostnader för inhyrd personal efter årets första fem månader är 32 miljoner kronor, varav 24 miljoner kronor är för inhyrda läkare. Inhyrd personal för övriga yrkesgrupper har ökat med nästan 7 miljoner kronor jämfört med samma period i fjol. Det är främst vid Akademiska och Lasarettet i Enköping. Årsbudgeten för inhyrd personal är 48 miljoner kronor. Sett till Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården är deras sammantagna årsprognos 55 miljoner kronor. Akademiska har brist på specialistläkare inom främst psykiatrin, Lasarettet har svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden och Primärvården har ett relativt stadigt behov av inhyrning av läkare. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter maj 4,8 procent vilket är något lägre än föregående månad. Det är fortfarande en ökning