YRKESEXAMEN FÖR VINDKRAFTSMONTÖR 2012

Transkript

1 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VINDKRAFTSMONTÖR 2012 Föreskrift 15/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:22

2 Föreskrifter och anvisningar 2012:22 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VINDKRAFTSMONTÖR 2012 Föreskrift 15/011/2012

3 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:22 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (print) ISSN (online) Kopijyvä Oy, Esbo 2012

4

5

6 Innehåll 1 Fristående examina Anordnande av fristående examina Avläggande av fristående examen Grunderna för fristående examen Personlig tillämpning i fristående examen Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Betyg Utbildning som förbereder för fristående examen Uppbyggnaden av yrkesexamen för vindkraftsmontör Yrkeskompetens hos personer som har avlagt examen Examensdelarna Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för vindkraftsmontör (per examensdel), grunderna för bedömningen (föremål och kriterier för bedömningen) samt sätten att påvisa yrkesskickligheten Monterings- och underhållsarbete i ett vindkraftverk Resning och ibruktagning av ett vindkraftverk Service och underhåll av ett vindkraftverk Service och underhåll av el- och automationsanläggningar Mekanisk service och mekaniskt underhåll... 29

7

8 1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examen Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examen I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, grunderna för bedömningen (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att påvisa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att påvisa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten påvisas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att påvisa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

9 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Vid den personliga tillämpningen ska man beakta det som föreskrivs i 11 (L 952/2011) i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning om studerandes rättigheter och skyldigheter. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (43/011/ 2006). 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare påvisat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare påvisat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 8

10 1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Förberedande utbildning ska anordnas i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. När det gäller utbildning som förbereder för en fristående examen ska man också beakta bestämmelserna i 11, 13, 13 a och 16 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för vindkraftsmontör 2.1 Yrkeskompetens hos personer som har avlagt examen Personer som har avlagt yrkesexamen för vindkraftsmontör kan utföra resning, montering, ibruktagning, service och underhåll av ett vindkraftverk på ett säkert sätt och med iakttagande av gällande lagstiftning och standarder inom branschen. De kan arbeta självständigt eller i en arbetsgrupp och utföra arbetsuppgifterna i föränderliga verksamhetsmiljöer och i olika monterings- och serviceförhållanden. De som har avlagt yrkesexamen för vindkraftsmontör kan utföra grundläggande service och underhåll av ett vindkraftverk samt alternativt service- och underhåll av el- och automationsanläggningar eller de arbeten som mekanisk service och mekaniskt underhåll förutsätter. De behärskar användning och hantering av material och arbetsredskap i anslutning till arbetsuppgifterna samt riktiga arbetsmetoder och beaktar miljön och helhetsekonomin i sin verksamhet. De kan testa sitt service- och underhållsarbete och säkerställa att det uppfyller kraven och säkerhetsnivåerna. De kan utarbeta alla dokument i anslutning till montering och mätning och känner sitt ansvar för dokumentens riktighet. De kan utnyttja informations- och kommunikationsteknik vid informationssökning samt använda de vanligaste kontorsprogrammen och övriga program som arbetet kräver. Examinanderna klarar av sitt arbete också på engelska. 9

11 2.2 Examensdelarna För att få ett examensbetyg ska följande examensdelar avläggas 3.1 Monterings- och underhållsarbete i ett vindkraftverk 3.2 Resning och ibruktagning av ett vindkraftverk 3.3 Service och underhåll av ett vindkraftverk och en av följande examensdelar 3.4 Service och underhåll av el- och automationsanläggningar 3.5 Mekanisk service och mekaniskt underhåll 10

12 3 Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för vindkraftsmontör (per examensdel), grunderna för bedömningen (föremål och kriterier för bedömningen) samt sätten att påvisa yrkesskickligheten Yrkesexamen för vindkraftsmontör är avsedd för personer som har en tillräcklig yrkeskompetens för att arbeta självständigt i ett vindkraftverk. Denna yrkesexamen säkerställer examinandernas kompetens på följande områden: arbetarskydd och allmän funktionsberedskap, behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet, färdighet att planera eget arbete, materialhantering, behärskande av arbetsredskap, behärskande av arbetsmetoder, behärskande av arbetet som helhet samt kontroll och dokumentering av arbetet. 3.1 Monterings- och underhållsarbete i ett vindkraftverk Kraven på yrkesskicklighet i examendelen Examinanderna behärskar den kompetens som ett säkert arbetssätt förutsätter. De har kunskaper i arbetarskydd, elarbetssäkerhet och överlevnad. De beaktar vindkraftverkets beteende i olika förhållanden i sitt arbete. De har de kunskaper som arbetet kräver och kan använda de tekniska dokument och källmaterial som behövs i arbetet. De iakttar miljö- och avfallsbestämmelserna för arbetsobjektet. De är kostnadsmedvetna och handlar ekonomiskt. De har samarbetsförmåga. De kan betjäna kunder enligt företagets serviceprinciper. De beaktar säkerheten i sitt arbete och tar hänsyn till miljön. De kan bedöma sin arbetsprestation och motivera sina beslut. Examinanderna är förtrogna med elarbetssäkerhet enligt elsäkerhetsutbildning SFS 6002 kan använda en lyftutrustning säkert kan iaktta miljö- och avfallsbestämmelserna för objektet kan bedöma kvaliteten på arbetet inom det egna uppgiftsområdet kan använda dokument på främmande språk kan kommunicera på engelska i sitt arbete kan utföra behövliga kontroller och dokumentationer kan upprätthålla sin arbetsförmåga kan utveckla sin yrkeskompetens tillsammans med arbetsgemenskapen. Föremål för bedömningen Bedömningskriterierna kan arbeta säkert i ett vindkraftverk Specialkompetens som krävs vid arbete i ett vindkraftverk känner till de säkerhetsfrågor som arbetarskyddskortet förutsätter kan ge första hjälpen på Fhj 1-nivå 11

13 Elarbetssäkerhet Arbete vid ett vindkraftverk Lyftutrustning och lyftarbeten känner till de säkerhetsbestämmelser som certifikatet för heta arbeten förutsätter. har avlagt elsäkerhetsutbildningen enligt SFS har avlagt överlevnadsutbildningen kan kontrollera att säkerhetsanordningarna och skydden uppfyller kraven och föreskrifterna kan kartlägga väderprognoserna och väderriskerna på området kan ta hänsyn till kraftverkets beteende i olika förhållanden identifierar de situationer i verksamheten och arbetet där det finns risker för olycksfall kan beakta riskfaktorerna i samband med en okontrollerad start av kraftverket. kan styra lyftåtgärder tydligt med hjälp av radiotelefon och handtecken kan bedöma lyftutrustningens skick och anmäla brister kan använda en lyftutrustning på ett säkert sätt kan delta i kontroll av en lyftutrustning förstår ansvarsfördelningen vid lyft. känner till de viktigaste faktorerna som påverkar arbetets kvalitet och kostnader. Kostnadsfaktorer och kvalitetsledning Miljökunskap förstår hur arbetskostnaderna uppstår och hur de påverkar ekonomin i sin helhet kan bedöma arbetskvaliteten inom sitt uppgiftsområde utgående från kunden och det egna företagets kvalitetssystem kan bedöma hur länge reparationen av ett fel räcker och rapportera hur arbetet framskrider samt när det blir färdigt till de intressentgrupper som berörs förstår effekten av vindförhållandena för kraftverkets produktion och hur detta påverkar ekonomin. kan beakta anvisningarna i säkerhetsdatabladet vid användning av olika kemikalier och medel kan iaktta miljö- och avfallsbestämmelser som gäller objektet. 12

14 Färdigheter att arbeta i en arbetsgemenskap Upprätthållande av arbetsförmågan och yrkeskompetensen. känner till sina skyldigheter, ansvar och rättigheter som medlem av arbetsgemenskapen känner till etikettsreglerna i arbetsgemenskapen och inom branschen kan arbeta i grupp och behärskar en konstruktiv arbetskultur kan beakta kundspecifika specialkrav till exempel vid rapportering och kommunikation känner till lokala säkerhetsbestämmelser (till exempel om hamnar och fabriksområden). kan bedöma och upprätthålla sin arbetsförmåga kan bedöma sitt arbete och motivera sina beslut upprätthåller och utvecklar sin yrkeskompetens tillsammans med arbetsgemenskapen. behärskar kommunikation och dokumentering. Engelska Kommunikation Informationshantering och dokumentering. kan använda den praktiska terminologin för arbete på vindkraftverk på engelska kan använda dokument på främmande språk kan kommunicera begripligt på engelska. kan ta reda på nödvändiga telefon- och nödtelefonnummer använder radiotelefon klart och tydligt i kommunikationsuppgifter är förtrogen med e-postpraxis och kan utarbeta och ta emot meddelanden och bilagor kan kommunicera med personalen i kraftverkets kontrollrum och med övriga intressentgrupper. utför informationssökning och lagring med beaktande av informationssäkerheten och kundens behov kan utföra dokumentering och anmäla eventuella brister i dokumentationen kan rapportera tillbud kan rapportera kraftverkets brister och objekt som kräver utveckling förstår sitt ansvar för dokumentationens riktighet. 13

15 är beredd att resa i arbetet. Reseberedskap är medveten om särdragen i mobilt arbete kan kartlägga viktiga resgods- och fraktbestämmelser kan vid behov kartlägga trafikförbindelserna inklusive tidtabellerna till arbetsobjektet kan kartlägga monteringsobjektets geografiska förhållanden och väderförhållanden och förbereda sig på dem är medveten om allmänna bestämmelser och ordningsregler samt vilka tillstånd som behövs i arbetet på monteringsobjektet osv. är medveten om arbets- och verksamhetskulturen vid monteringsobjektet. Sätten att påvisa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten och behärskandet av den kunskap och riktiga yrkespraxis samt de principer som ligger till grund för den samt förmågan att tillämpa dem rätt påvisas i en miljö som motsvarar verkligheten. Den specialkompetens som arbetet på ett vindkraftverk förutsätter påvisas med hjälp av tre giltiga intyg: certifikatet för heta arbeten, arbetarskyddskortet och ett livräddande Fhj-intyg. Avlagd överlevnadsutbildning och kompetens i elsäkerhet påvisas med separata intyg. Utbildningsanordnaren gör tillsammans med representanter för arbetslivet nödvändiga arrangemang för examensprestationen. Under arbetets gång får examinanden eventuellt besvara kompletterande frågor för att påvisa den kompetens som kraven på yrkesskicklighet förutsätter. Behärskandet av de centrala färdigheter som ligger till grund för arbetet kan kontrolleras också separat i samband med avläggandet av andra examensdelar. s kompetensnivå kan också kartläggas med hjälp av intervjuer eller andra metoder genom vilka examinandens kunskapsnivå kan preciseras. Före den slutliga bedömningen ska examinanden alltid ges tillfälle att motivera sin arbetsprestation. Examensprestationen kan på basis av hur tidskrävande och omfattande den är uppdelas i lämpliga delar, dock så att kunnandet mäts i den omfattning som kompetenskraven förutsätter. I denna yrkesexamen bedöms yrkesprovet för en examensdel antingen som godkänt eller underkänt. 14

16 3.2 Resning och ibruktagning av ett vindkraftverk Kraven på yrkesskicklighet Examinanderna behärskar processen inom uppgiftsområdet. De har de kunskaper som arbetet kräver och de kan använda de tekniska handlingar och källmaterial samt mätinstrument som behövs i arbetet. De arbetar systematiskt och konsekvent. De väljer och kan använda riktiga arbetsmetoder och -redskap. De väljer och kan hantera de rätta materialen och tillbehören. De är kostnadsmedvetna och arbetar på ett ekonomiskt sätt. De har samarbetsförmåga och sköter sina åligganden. De kan betjäna kunder enligt företagets serviceprinciper. De beaktar säkerheten och tar hänsyn till miljön i sitt arbete. De kan bedöma sin arbetsprestation och motivera sina beslut. Examinanderna kan kartlägga kraftverkets konstruktion och funktion utföra lyftarbeten enligt anvisningar utan att äventyra arbetarskyddet och de objekt som ska lyftas utföra installationer i anslutning till resning och ibruktagning av ett kraftverk låsa och smörja gänganslutningar utföra momentkontroller utföra behövliga kontroller och dokumenteringar. Föremål för bedömningen Bedömningskriterierna kan i sitt arbete beakta de säkerhetskrav som förutsätts vid resning och ibruktagning av ett vindkraftverk. Att arbeta säkert på arbetsplatsen. arbetar säkert med beaktande av arbetarskyddsbestämmelserna och de arbetsplatsspecifika föreskrifterna arbetar ansvarsfullt och samarbetsvilligt samt sköter sina åligganden beaktar säkerheten i sin helhet vid resning av ett vindkraftverk med tanke på sig själv, arbetsgruppen och miljön kan kontrollera att säkerhetsanordningarna och skydden uppfyller kraven och föreskrifterna identifierar de situationer i verksamheten och arbetet där det finns risker för olycksfall kan ta hänsyn till kraftverkets beteende i olika förhållanden kan beakta riskfaktorerna i samband med en okontrollerad start att kraftverket rapporterar brister i säkerheten och tillbud förstår betydelsen av att rapportera tillbud kan bedöma ungefärligt i vilket skick de centrala delar 15

17 Flytt- och lyftarbeten som främjar kraftverkets säkerhet befinner sig i (ljus, stegar, fästanordningar, säkerhetsportar, nödknappar) kan utvärdera sitt arbete och motivera sina beslut. förstår riskerna i anslutning till stora lyftarbeten kan arbeta enligt anvisningarna vid lyftarbeten utan att äventyra säkerheten i arbetet och för de objekt som ska lyftas kan ingripa i och rapportera observerade missförhållanden under ett lyftarbete beaktar trafiken på arbetsplatsen under lyftarbeten. kan arbeta med hänsyn till kunden och kundbetjäning. Kundbetjäning Färdigheter att fungera i en arbetsgemenskap. arbetar ansvarsfullt och sköter sina åligganden förmår samarbeta och arbeta kundinriktat kan sköta rapporteringen enligt kundens krav och förstår betydelsen av kundbelåtenhet kan beakta kundspecifika specialkrav till exempel vid rapportering och kommunikation. känner till sina skyldigheter, ansvar och rättigheter som medlem av arbetsgemenskapen känner till etikettsreglerna i arbetsgemenskapen och inom branschen kan arbeta i grupp och behärskar en konstruktiv arbetskultur. kan kartlägga vindkraftverkets konstruktion och funktion. Ritningar och arbetsbeskrivningar. Vindkraftverkets konstruktion och funktion. kan tolka monterings- och installationsritningar, funktionsscheman och dokument för ett vindkraftverk identifierar och kan namnge komponenter och arbetsredskap som används vid resning av ett vindkraftverk kan utföra monteringar enligt ritningar och arbetsbeskrivningar. känner till den viktigaste terminologin i anslutning till vindkraft kan kartlägga vindkraftverkets konstruktion och olika anordningars funktion kan ta reda på hur olika mekaniska anslutningar fogas ihop känner till riskerna med ett delvis monterat kraftverk 16

18 kan kartlägga vilka verktyg, råvaror och komponenter som används vid montering av ett vindkraftverk kan undersöka tornets konstruktion visuellt förstår betydelsen av jordning och åskskydd. kan delta i resning och ibruktagning av ett vindkraftverk. Resning och ibruktagning av ett vindkraftverk. känner till installationerna i anslutning till resning och ibruktagning av ett kraftverk kan använda rätt tillbehör, arbetsredskap och arbetsmetoder i sitt arbete. kan utföra gänganslutning. Gänganslutningar kan kartlägga vilka skruvar, moment och spännmetoder som används i olika gänganslutningar kan använda rätt verktyg och material kan utföra låsning och smörjning av gänganslutningar på rätt sätt kan utföra momentkontroll. är förtrogen med informationshantering och dokumentering. Informationshantering och dokumentering. utför informationssökning och lagring med beaktande av informationssäkerheten och kundens behov kan fylla i behövliga dokument och anmäla eventuella brister i dokumentationen kan rapportera tillbud kan rapportera kraftverkets brister och objekt som kräver utveckling bokför lageruttag och -returneringar i databasen bokför utförda arbeten och antal timmar för utfört arbete rapporterar utförda installations- och ibruktagningsarbeten tillräckligt noggrant och begripligt fyller i installationsprotokollet förstår sitt ansvar för dokumentens riktighet. Sätten att påvisa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten påvisas genom att examinanden utför de ifrågavarande arbetena på arbetsplatsen eller som separata arbetsprestationer i en arbetsmiljö som motsvarar verkligheten i sådan omfattning att kunnandet tillförlitligt kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet både i fråga om den praktiska och teoretiska kunskapen. 17

19 Utbildningsanordnaren gör tillsammans med representanter för arbetslivet nödvändiga arrangemang för examensprestationen. Under arbetets gång får examinanden eventuellt besvara kompletterande frågor för att påvisa den kompetens som kraven på yrkesskicklighet förutsätter. Behärskandet av centrala färdigheter som ligger till grund för arbetet kan också kontrolleras med separata prov i den mån de inte framgår vid själva arbetsprestationen. s kompetensnivå kan också kartläggas med hjälp av intervjuer eller andra metoder genom vilka examinandens kunskapsnivå kan preciseras. Före den slutliga bedömningen ska examinanden alltid ges tillfälle att motivera sin arbetsprestation. Examensprestationen kan på basis av hur tidskrävande och omfattande den är uppdelas i lämpliga delar, dock så att kunnandet mäts i den omfattning som kompetenskraven förutsätter. I denna yrkesexamen bedöms yrkesprovet för en examensdel antingen som godkänt eller underkänt. 3.3 Service och underhåll av ett vindkraftverk Kraven på yrkesskicklighet Examinanderna behärskar de grundläggande processerna för underhåll av ett vindkraftverk så att de kan utföra grundläggande service och underhåll av el- och automationsanläggningar samt mekaniskt underhåll. De har de kunskaper som arbetet kräver och de kan använda de tekniska dokument och källmaterial samt mätinstrument och maskiner som behövs i arbetet. De arbetar systematiskt och konsekvent. De väljer och kan använda rätt arbetsmetoder och -redskap. De väljer och kan hantera de rätta materialen och tillbehören. De är kostnadsmedvetna och arbetar ekonomiskt. De är samarbetsvilliga och sköter sina åligganden. De kan betjäna kunder enligt företagets serviceprinciper. De beaktar säkerheten i arbetet och tar hänsyn till miljön. De kan utvärdera sitt arbete och motivera sina beslut. Examinanderna kan utföra en säker fastsättning av lyftutrustningar och lyftobjekt utföra kalibrering och tillståndskontroll av de kontrollanordningar som används utföra kontroll av hydraulsystemet utföra kontroll av lagrens skick hantera och byta smörjmedel och filter hantera och byta kylvätskor utföra kontroll av rotorns komponenter utföra ungefärliga kontroller av elaggregat, dosor och kablar använda mätinstrument och anordningar på ett säkert sätt utföra eltekniska grundläggande mätningar utföra byte av lågspänningskomponenter utföra underhålls- och reparationsarbeten utan att orsaka en okontrollerad stopp- eller startfunktion i systemet utföra behövlig dokumentation. 18

20 Föremål för bedömningen Bedömningskriterierna kan beakta säkerhetskraven i anslutning till service och underhåll av ett vindkraftverk. Att arbeta säkert på arbetsplatsen. Lyftanordningar och lyftarbeten. arbetar säkert med beaktande av arbetarskyddsbestämmelserna och -föreskrifterna arbetar ansvarsfullt och samarbetsvilligt samt sköter sina åligganden beaktar säkerheten i underhållsarbetet i sin helhet med tanke på sig själv, arbetsgruppen och miljön kontrollerar att säkerhetsanordningarna och skydden uppfyller kraven och föreskrifterna tar reda på om kraftverkets släckningsanordning har undersökts identifierar de situationer i verksamheten och arbetet där det finns risker för olycksfall kan beakta anvisningarna i säkerhetsdatabladet vid användning av olika kemikalier och medel kan ta hänsyn till kraftverkets beteende i olika förhållanden kan beakta riskfaktorerna i samband med en okontrollerad start av kraftverket rapporterar brister i säkerheten, tillbud och olycksfall kan klarlägga kraftverkets namn, läge och kontaktinformation kan utvärdera sitt arbete och motivera sina beslut. kan utföra daglig kontroll av lyftanordningar förstår riskerna i anslutning till lyftarbeten kan utföra en säker fastsättning av lyftanordningar och lyftobjekt kan utföra lyftarbeten enligt anvisningar utan att äventyra arbetarskyddet och lyftobjekten kan ingripa i och rapportera observerade missförhållanden under ett lyftarbete. kan beakta kunden och kundbetjäning i sitt arbete. Kundbetjäning arbetar ansvarsfullt och sköter sina åligganden arbetar samarbetsvilligt, kundfokuserat och förtroendeväckande kan sköta rapporteringen enligt kundens krav och förstår betydelsen av kundbelåtenhet. 19

21 har färdigheter att arbeta i ett vindkraftverk. Grunderna för underhållsverksamhet. Utförande av underhåll. förstår grunderna i underhåll av ett vindkraftverk förstår skillnaden mellan förebyggande och reparerande underhåll förstår grundprinciperna för tillståndskontroll och betydelsen av uppföljning förstår vilken betydelse mätning av utgångsvärdena har för tillståndskontroll kan kartlägga vilka kontroller som bör utföras i samband med underhåll av ett vindkraftverk förstår vilken betydelse ordning och reda på arbetsobjektet har för arbetarskyddet och kraftverkets funktion. kan kartlägga metoderna för kontroll av arbetsobjektets tillstånd kan välja och använda de verktyg och tillbehör som arbetsuppgifterna kräver kan ta hänsyn till eventuella risker med arbetsmetoderna med tanke på produkten, miljön och människan kan kartlägga objektets mätstorheter och larmgränser kan kontrollera kalibreringen och tillståndet hos de kontrollanordningar som används kan utföra dokumentation med värmekamera kan överföra och lagra mätresultat kan tolka larmkodernas betydelse och allvar kan arbeta tillsammans med en person som utför vibrationsmätning under mätningen kan observera kraftverkets funktion sensoriskt (med hjälp av syn-, hörsel- och luktsinnet) kan utföra underhållsåtgärder i enlighet med kvalitetssystemet kan returnera begagnade reservdelar, tillbehör, arbetsredskap och smörjmedel till lagret eller för återanvändning. kan utföra mekaniskt underhållsarbete. Tolkning av maskinritningar och scheman. kan tolka vindkraftverkets ritningar, funktionsscheman och dokument kan tolka servicemanualer och bruksanvisningar identifierar komponenter med hjälp av ritningar och scheman kan kartlägga den tekniska informationen för en 20

22 Kraftöverföring och mekaniska anslutningar. Hydraulikens grunder. Lager anläggning eller komponent med hjälp av ritningar och övriga dokument och lokalisera underhållsobjekt kan utnyttja ritningar och reservdelsförteckningar som finns i datasystem. kan kartlägga vindkraftverkets kraftöverföring känner till de kopplingar som används i ett vindkraftverk och deras egenskaper kan kartlägga konstruktionen hos de växeltyper som används kan ta reda på principerna för hur vindkraftverkets bromsar fungerar förstår vilken betydelse balansering och riktning har för maskinkomponenterna samt kraven på installationsnoggrannhet och vet vilka källor som anger installationsnoggrannheterna kan beakta riskerna i anslutning till montering och avmontering av utrustningsskydd kan underhålla gänganslutningar med hjälp av rätt verktyg och material kan utföra låsning och smörjning av gänganslutningar på rätt sätt kan utföra momentkontroll kan utföra kontroll av mekaniska fogar och fästen. identifierar de vanligaste komponenterna i hydrauliksystem kan utnyttja hydraulscheman och sluta sig till systemets arbetsrörelser kan kontrollera att trycket är avlägsnat från systemet för att säkerställa att arbetet sker säkert kan undersöka läckage och fogar i slangar och skarvstycken kan kontrollera att det finns tillräckligt med hydrauloljor. identifierar lager och lagertyper kan kontrollera lagermärkningar och lagertypens riktighet förstår betydelsen av smörjning och rengöring med tanke på lagrens skick kan kontrollera lagrets skick ungefärligt och identifierar en lagerskada. 21

23 Grunderna för smörjunderhåll Kylsystem Rotor förstår smörjningens betydelse, dess grunder och uppgifter förstår innehållet i säkerhetsdatabladet kan skilja mellan olika smörjmedel och känner till deras användning förstår betydelsen av att smörjmedlen är rena kan kontrollera att det finns tillräckligt med smörjoljor kan ta prover på smörjmedel kan hantera och byta smörjmedel och filter. förstår betydelsen av avkylning förstår innehållet i säkerhetsdatabladet kan skilja mellan olika kylvätskor och identifierar den kylvätska som används i kraftverket kan kontrollera att det finns tillräckligt med kylvätska kan hantera och byta kylvätska. förstår rotorns konstruktion och beteende kan namnge rotorns komponenter kan undersöka rotorns komponenter visuellt kan utföra grundläggande underhåll av rotorns komponenter. kan utföra underhåll av el- och automationsanläggningar. Elsäkerhet förstår riskerna med kraftverkets elaggregat förstår vilken betydelse jordning av utrustningen har kan ta reda på om arbetsobjektet är i spänningsfritt läge kan beakta andra system i anslutning till utrustningen som eventuellt fungerar med någon annan form av energi än elenergi kan bedöma skador i elaggregatens dosor och kablar och anmäla dem kan vid hantering av komponenter beakta risken för elektrostatisk urladdning (ESD) och se upp för statisk elektricitet kan använda mätinstrument säkert och undvika risker i anslutning till mätning. 22

24 Tolkning av el- och automationsritningar och scheman. Kännedom om el- och automationsanläggningar. Grunderna i el- och automationsteknik. Grunderna för underhåll av el- och automationsanläggningar. kan tolka el- och automationsritningar, funktionsscheman och dokument för ett vindkraftverk kan tolka servicemanualer och bruksanvisningar identifierar komponenter med hjälp av ritningar och scheman och lokaliserar objekt som kräver service. förstår principen med kortslutningsskydd kan skydda sig mot elstötar förstår säkerhetskretsarnas funktion identifierar centrala el- och automationskomponenter i ett kraftverk kan bedöma fel i elaggregat och kablar. kan fastställa ström, spänning och effekt kan välja rätt mätinstrument och mätområde kan mäta resistans, ström och spänning och bedöma resultatet. kan utföra de mätningar som krävs vid felsökning kan utföra fotografering med värmekamera kan byta komponenter i ett lågspänningssystem där det inte finns risk för kortslutningsström kan utföra underhålls- och reparationsarbeten med beaktande av el- och automationsanläggningarnas funktion utan att orsaka en okontrollerad stopp- eller startfunktion i systemet. är förtrogen med informationshantering och dokumentering. Informationshantering och dokumentering. kan utföra informationssökning och lagring i databasen kan fylla i behövliga dokument och anmäla eventuella brister i dokumentationen kan rapportera observerade brister och utvecklingsobjekt i samband med underhållsarbeten fyller i kontroll- och underhållsprotokoll bokför utförda arbeten och antal timmar för utfört arbete rapporterar utfört service- och underhållsarbete tillräcklig noggrant och begripligt förstår sitt ansvar för dokumentens riktighet. 23

25 Sätten att påvisa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten påvisas genom att examinanden utför de ifrågavarande arbetena på arbetsplatsen eller som separata arbetsprestationer i en arbetsmiljö som motsvarar verkligheten i sådan omfattning att kunnandet tillförlitligt kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet både i fråga om den praktiska och teoretiska kunskapen. Utbildningsanordnaren gör tillsammans med representanter för arbetslivet nödvändiga arrangemang för examensprestationen. Under arbetets gång får examinanden eventuellt besvara kompletterande frågor för att påvisa den kompetens som kraven på yrkesskicklighet förutsätter. Behärskandet av centrala färdigheter som ligger till grund för arbetet kan också kontrolleras med separata prov i den mån de inte framgår vid själva arbetsprestationen. s kompetensnivå kan också kartläggas med hjälp av intervjuer eller andra metoder genom vilka examinandens kunskapsnivå kan preciseras. Före den slutliga bedömningen ska examinanden alltid ges tillfälle att motivera sin arbetsprestation. Examensprestationen kan på basis av hur tidskrävande och omfattande den är uppdelas i lämpliga delar, dock så att kunnandet mäts i den omfattning som kompetenskraven förutsätter. I denna yrkesexamen bedöms yrkesprovet för en examensdel antingen som godkänt eller underkänt. 3.4 Service och underhåll av el- och automationsanläggningar Kraven på yrkesskicklighet Examinanderna behärskar processen inom uppgiftsområdet. De har de kunskaper som arbetet kräver och de förmår använda de tekniska dokument och källmaterial samt mätinstrument som behövs i arbetet. De arbetar systematiskt och konsekvent. De väljer och kan använda rätt arbetsmetoder och -redskap. De väljer och kan hantera de rätta materialen och tillbehören. De är kostnadsmedvetna och arbetar ekonomiskt. De är samarbetsvilliga och sköter sina åligganden. De kan betjäna kunder enligt företagets serviceprinciper. De beaktar säkerheten i arbetet och tar hänsyn till miljön. De kan utvärdera sitt arbete och motivera sina beslut. Examinanderna kan utföra mätningar och kontroller i anslutning till service och underhåll enligt gällande elsäkerhetsstandard utföra behövliga testningar utföra kontroll och underhåll av sensorsystem utföra felsökning och underhåll av elanordningarna och anläggningarna i ett vindkraftverk utföra felsökning och underhåll av automationsanläggningarna i ett vindkraftverk undersöka och utföra elmätningar i generatorerna utföra behövlig dokumentation. 24

26 Föremål för bedömningen Bedömningskriterierna kan arbeta vid ett vindkraftverk i enlighet med elsäkerhetsstandarden. Elsäkerhetsstandarden och att arbeta säkert på arbetsplatsen. arbetar säkert med beaktande av arbetarskyddsbestämmelserna och -föreskrifterna arbetar ansvarsfullt och samarbetsvilligt samt sköter sina åligganden använder säkerhetsanordningar och skydd som uppfyller bestämmelserna och föreskrifterna i sitt arbete identifierar de situationer i verksamheten där det finns risker för olycksfall eller fallrisker kan beakta riskfaktorerna i samband med en okontrollerad start av kraftverket och förhindrar att anläggningen startar kan utföra elarbeten i samband med service och underhåll enligt gällande elsäkerhetsstandard kan utföra mätningar och kontroller i anslutning till service och underhåll enligt gällande standarder kan beakta andra system i anslutning till el- och automationsanläggningen som eventuellt fungerar med någon annan form av energi än elenergi (till exempel hydrauliska och mekaniska) kan beakta vilken effekt låsningarna och nöd/stoppkretsarna har på arbetarskyddet och brukssäkerheten kan iaktta säkerhetsdatabladet och miljöskyddsanvisningarna vid hantering av begagnade medel och material anmäler säkerhetsbrister, tillbud och olycksfall kan bedöma sitt arbete och motivera sina beslut. kan utföra kontroll av el- och automationsanläggningarna vid ett vindkraftverk i enlighet med underhållsprogrammet. Kontroll av automationsanläggningarna på ett vindkraftverk i enlighet med underhållsprogrammet. kan utföra kontroll och testning av el- och automationsanläggningarna vid ett kraftverk kan utföra kontroll och testning av elskydd förstår åskskyddens betydelse. kan utföra service och underhåll av elutrustningen på ett vindkraftverk. El- och automationsritningar kan tolka el- och automationsritningar, funktionsscheman och dokument vid ett vindkraftverk 25

27 Kontroll och underhåll av sensorsystemet. Lokalisering och reparation av fel. Kännedom om elanläggningar och elutrustning samt underhåll och reparation av dem. kan tolka servicemanualer och bruksanvisningar identifierar komponenter med hjälp av ritningar och scheman och lokaliserar objekt som kräver service. kan utföra kontroll av sensorsystemen kan byta och underhålla sensorer och ställdon. kan använda en systematisk felsökningsmetod kan lokalisera fel i elsystem och -anordningar använder mätinstrument på rätt sätt och utför mätningar pålitligt och säkert kan utföra de mätningar som krävs vid felsökning kan tolka erhållna mätresultat i relation till tidigare mätningar och utgående från dem sluta sig till förändringar i anläggningens skick byter komponenter med iakttagande av gällande elsäkerhetsbestämmelser. kan göra ett arbetsobjekt spänningsfritt och säkert under tiden för underhållet kan underhålla elanläggningar och elutrustningar enligt gällande bestämmelser kan välja kabeltyper och montera ledningar med beaktande av det elektriska och mekaniska skyddet kan undersöka och byta kolborstar kan säkerställa att objektet kan tas i säkert bruk efter underhålls- och reparationsarbetena. kan utföra service och underhåll av automationsanläggningarna på ett vindkraftverk. Automationsritningar och scheman. Automationssystemets ställdon. kan tolka logik- och automationsanläggningarnas scheman och ritningar kan tolka servicemanualer och bruksanvisningar. känner till funktionsprinciperna och egenskaperna hos ställdon samt manöver- och kontrollanordningar i anslutning till ett automationssystem samt hur dessa manövreras kan följa med programmet med hjälp av programförteckningen eller logikschemat kan göra ändringar i manöver- och reglerparametrarna och rapportera ändringarna. 26

28 Underhåll av automationssystem. Felsökning och underhåll av automationsanläggningar. kan utföra nödvändiga eltekniska mätningar kan byta en automationsanläggning helt eller delvis kan välja kabeltyper och installera ledningar med beaktande av elektriskt eller mekaniskt skydd kan vid behov ladda och lagra de program som behövs. kan testa de vanligaste komponenterna kan lokalisera fel i automationssystem och anläggningar kan använda en systematisk felsökningsmetod kan använda mät- och programmeringsanordningar och utföra mätning pålitligt och säkert kan byta ställdon eller komponenter rätt och säkert kan underhålla ställdon rätt och säkert. kan utföra service och underhåll av generatorn och varvtalsregulatorn i ett vindkraftverk. Koppling av kraftverket till nätet. Underhåll av generatorn. Underhåll av varvtalsregulatorn. kan kartlägga gränsen mellan kraftverket och nätet kan koppla en anläggning till och från nätet kan utföra arbetsjordning av en anläggning kan beakta nätets effekt på kraftverket och kraftverkets effekt på nätet. kan beakta skillnaderna mellan olika generatortyper känner till de undersökningar och elmätningar som görs på generatorer kan kontrollera jordningen av en generator kan utföra isolationsmätning av en generator kan undersöka och underhålla kylsystemet på en generator kan kontrollera och byta sensorer. kan tolka styrlogiken i en varvtalsregulator kan byta moduler kan underhålla kylsystemet i en varvtalsregulator. är förtrogen med informationshantering och dokumentering. Informationshantering och dokumentering. kan utföra informationssökning och lagring i databasen kan fylla i behövliga dokument och anmäla eventuella 27

29 kan hantera material. brister i dokumentationen rapporterar observerade brister och utvecklingsobjekt i samband med underhållsarbeten fyller i kontroll- och underhållsdokumenten bokför utförda arbeten och antal timmar för utfört arbete rapporterar utförda service- och underhållsarbeten tillräckligt noggrant och begripligt rapporterar mätresultaten i underhållssystemet förstår sitt ansvar för dokumentens riktighet. Materialhantering kan använda rätt reservdelar, verktyg och arbetsmetoder vid underhållsarbete och utför arbetet omsorgsfullt och riktigt kan returnera begagnade och oanvända reservdelar och tillbehör avlägsnar utsorterade komponenter, material, tillbehör och lättantändligt material från vindkraftverket i samband med underhållsarbetet kan se till att problemavfallet blir ändamålsenligt omhändertaget. Sätten att påvisa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten påvisas genom att examinanden utför de ifrågavarande arbetena på arbetsplatsen eller som separata arbetsprestationer i en arbetsmiljö som motsvarar verkligheten i sådan omfattning att kunnandet tillförlitligt kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet både i fråga om den praktiska och teoretiska kunskapen. Utbildningsanordnaren gör tillsammans med representanter för arbetslivet nödvändiga arrangemang för examensprestationen. Under arbetets gång får examinanden eventuellt besvara kompletterande frågor för att påvisa den kompetens som kraven på yrkesskicklighet förutsätter. Behärskandet av centrala färdigheter som ligger till grund för arbetet kan också kontrolleras med separata prov i den mån de inte framgår vid själva arbetsprestationen. s kompetensnivå kan också kartläggas med hjälp av intervjuer eller andra metoder genom vilka examinandens kunskapsnivå kan preciseras. Före den slutliga bedömningen ska examinanden alltid ges tillfälle att motivera sin arbetsprestation. Examensprestationen kan på basis av hur tidskrävande och omfattande den är uppdelas i lämpliga delar, dock så att kunnandet mäts i den omfattning som kompetenskraven förutsätter. I denna yrkesexamen bedöms yrkesprovet för en examensdel antingen som godkänt eller underkänt. 28

30 3.5 Mekanisk service och mekaniskt underhåll Kraven på yrkesskicklighet Examinanderna behärskar processen inom uppgiftsområdet. De har de kunskaper som arbetet kräver och de förmår använda de tekniska dokument och källmaterial samt mätinstrument som behövs i arbetet. De arbetar systematiskt och konsekvent. De väljer och kan använda rätt arbetsmetoder och -redskap. De väljer och kan hantera de rätta materialen och tillbehören. De är kostnadsmedvetna och arbetar ekonomiskt. De är samarbetsvilliga och sköter sina åligganden. De kan betjäna kunder enligt företagets serviceprinciper. De beaktar säkerheten i arbetet och tar hänsyn till miljön. De kan utvärdera sitt arbete och motivera sina beslut. Examinanderna kan utföra mätningar och kontroller i anslutning till service och underhåll av mekanik de testningar som krävs kontroll och underhåll av hydraulsystem kontroll och spänning av gänganslutningar löstagning och montering av kopplingar kontroll och underhåll av lager service och underhåll av kraftöverföringar smörjunderhåll behövlig dokumentering. Föremål för bedömningen Bedömningskriterierna kan arbeta säkert på ett vindkraftverk. Arbetarskydd och att arbeta säkert på arbetsplatsen. arbetar säkert enligt arbetarskyddsbestämmelserna och -föreskrifterna arbetar ansvarsfullt och samarbetsvilligt samt sköter sina åligganden använder i arbetet säkerhetsanordningar och skydd som uppfyller bestämmelserna och föreskrifterna identifierar de situationer i verksamheten där det finns risker för olycksfall eller fallrisker kan beakta riskfaktorerna i samband med en okontrollerad start av kraftverket kan förhindra att anläggningen startar okontrollerat kan kontrollera att trycket är avlägsnat från hydraulsystemet för att säkerställa att arbetet sker säkert kan beakta vilken effekt låsningarna och nöd/stoppkretsarna har på arbetarskyddet och brukssäkerheten beaktar brandrisken i anslutning till elektrostatisk urladdning 29

31 kan beakta anvisningarna i säkerhetsdatabladet och miljöskyddsbestämmelserna vid hantering av begagnade medel rapporterar brister i säkerheten, tillbud och olycksfall kan bedöma sitt arbete och motivera sina beslut. kan utföra kontroller i enlighet med vindkraftverkets mekaniska underhållsprogram. Kontroller av anläggningarna i ett vindkraftverk i enlighet med dess underhållsprogram. kan utföra kontroller och testningar av de mekaniska ställdonen i ett kraftverk kan utföra kontroll av kylsystemen i ett kraftverk kan utföra kontroll av smörj- och hydrauloljesystemen i ett kraftverk kan utföra kontroll och testning av kontrollanläggningar. kan utföra service och underhåll av vindkraftverkets hydraulsystem. Ritningar och arbetsbeskrivningar. Service och underhåll av hydraulsystemet. kan tolka vindkraftverkets monterings- och installationsritningar, funktionsscheman och dokument kan tolka servicemanualer och bruksanvisningar kan utföra service och underhåll med hjälp av ritningar och arbetsbeskrivningar. känner till systematiken i anslutning till utredning av felsituationer förstår betydelsen av att hydraulsystemet är rent och filtrerat förstår funktionerna i ett elstyrt system kan använda rätt arbetsmetoder, verktyg och tillbehör i sitt arbete kan ta prover av hydrauloljor kan utföra kontroller och underhåll av hydraulsystem beaktar tryckackumulatorernas riskfaktorer i sitt arbete. kan utföra kontroll och underhåll av anslutningar. Gänganslutningar förstår gängans funktion, gängtyperna och skruvarnas hållfasthetsklasser förstår betydelsen av rätt spänning kan spänna gänganslutningar med olika metoder känner till spänningsenheterna (moment [Nm] och kraft [N]) 30

32 Mekaniska anslutningar. Svetsanslutningar känner till gänganslutningarnas låsningar kan kontrollera spänningen i en skruvanslutning med hjälp av arbetsbeskrivningen kan underhålla gänganslutningar med hjälp av rätt verktyg, material och smörjmedel kan utföra reparation av en gänga. känner till olika metoder för axelanslutning kan lösgöra och installera kopplingar känner till olika nitförband kan utföra underhåll av ett nitförband. identifierar svetsprocesserna kan utföra enkla svetsningar på konstruktionsstål på en stadigvarande svetsarbetsplats kan använda en gassvetsutrustning förstår att svetsarbete utförs endast med specialtillstånd och enligt instruktionerna vid ett kraftverk. kan utföra service och underhåll av lager. Lager och smörjning. Lagerunderhåll kan kartlägga lagermärkningarna och lagertyperna kan kartlägga lagerhusets konstruktion och täthet kan med hjälp av servicemanualer kartlägga vilka smörjmedel som används för lagren känner till metoderna för tillståndskontroll av lager och smörjning av lager förstår renhetens betydelse vid underhåll av lager. kan beakta toleranser och adaptrar mellan axlar och lager kan beakta riskerna med hydraulisk montering och avmontering av lager kan montera och avmontera lager kan kontrollera lagrets skick och identifiera en lagerskada kan använda riktiga arbetsmetoder, verktyg och tillbehör i sitt arbete kan underhålla lager med hjälp av riktiga och säkra metoder samt montera, täta, smörja och underhålla lager självständigt. 31

33 kan utföra service och underhåll av kraftöverföring. Kraftöverföringens komponenter. Service och underhåll av kraftöverföringen. kan vidta förberedande åtgärder innan arbetet inleds kan beakta riskerna i anslutning till att skydden avlägsnas och monteras kan beakta riskerna i anslutning till att bromssystemet tas ur bruk kan beakta riskfaktorerna i anslutning till testning av anläggningen kan kartlägga vilka kopplingar som används i ett vindkraftverk och deras funktion kan kartlägga funktionen hos olika bromsar som används i vindkraftverk förstår betydelsen av arbetsplanering och komponenternas montering i rätt ordning förstår vilken betydelse balansering och riktning har för maskinkomponenterna samt kraven på installationsnoggrannhet och känner till de källor som anger installationsnoggrannheterna. kan utföra service och underhåll av kraftöverföringens komponenter enligt underhållsanvisningarna kan kartlägga begränsningarna och noggrannheterna för olika riktningsanordningar kan underhålla bromsar som används i ett vindkraftverk kan utföra de testningar som behövs. kan utföra smörjunderhåll. Smörjmedlens användningsändamål, smörjmetoder och användning. förstår innehållet i säkerhetsdatabladet beträffande medel som används vid underhåll kan hantera smörjmedel säkert och med beaktande av miljön kan välja en säker arbetsmetod och utrustning som lämpar sig för ett arbetsobjekt, miljön och användningsändamålet kan kartlägga typiska smörjobjekt och metoderna för smörjunderhåll förstår vilka effekter smörjunderhållet har på brukssäkerheten förstår betydelsen av rena smörjmedel. 32