Micro-EH Manual, svenska

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Micro-EH Manual, svenska"

Transkript

1 Micro-EH Manual, svenska Actron AB Importgatan Hisings Backa (Göteborg) Tel: Fax: Support: info@actron.se

2 Micro EH Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1 ATT LÄSA DENNA HANDBOK HISTORIK, BAKGRUND: KORT HISTORIK ACTRON: KORT HISTORIK HITACHI: KORT HISTORIK PLC: BEGREPP, SYMBOLER, FÖRKORTNINGAR ETC SYMBOLISK BILD AV EN PLC: FÖRKORTNINGAR: PROGRAMSYMBOLER: ADRESSERING GENERELLT: In-/ och Utgångar: Interna minnen (hjälpminnen) Flankminnen: Timers och Räknare: Master Control (Huvudrelä) Konstantvärden: Batteribackup (batteriskydd) av minnen: SPECIALMINNEN: Specialminnen Ord Specialminnen Bitar: PROGRAMMERING GRUNDLÄGGANDE LADDER (ELLER RELÄ-) PROGRAMMERING: BEGREPP: Block och gren Gren Kontakt symboler Invertering: Set, Reset Master Control Set (MCS) och Reset (MCR) Master Control Set. Master Control Reset Flankavkänning (DIF och DFN-kontakter) Jämförelsekontakter Aritmetisk box: Timerprogrammering: Räknarprogrammering: Komplex logik Självhållning: Sekvensprogrammering med självhållning: Utstyrning av utgångar i sekvensprogrammering: Timers : Räknare: Sättvärdet (Förinställningsvärdet) på Timers /Räknare Variabel förinställning för timers/räknare Timer/Räknare utläsning av löpande värde: Jämförelseinstruktioner: ARITMETISKA INSTRUKTIONER REFERENS, Tilldelning och indexering (relativ adressering) SAMMANFATTNING AV ARITMETISKA INSTRUKTIONER, Aritmetik Logiska uttryck Jämförelseuttryck Bit operationer Skift och rotationsuttryck Förflyttning av data Copyright Actron AB 2000 H:\ADMIN\Hitachi\EH_Micro\EH Micro Handbok1.doc Skapat den :07 1

3 Innehållsförteckning Micro EH Negationer, absolutbelopp etc Omvandlingar Applikationskommandon Kontrollkommandon (hopp etc.) FUN-instruktioner för Micro EH Tilldelning Indexering (relativ adressering) ARITMETIK Logiska uttryck JÄMFÖRELSEUTTRYCK: BIT-OPERATIONER SKIFT OCH ROTATIONSUTTRYCK FÖRFLYTTNING AV DATA NEGATIONER, ABSOLUTBELOPP ETC OMVANDLINGAR APPLIKATIONSKOMMANDON KONTROLLKOMMANDON (HOPP ETC.) FUN KOMMANDON I/O uppdateringskommandon Snabbräknare, PWM- och pulsutgångar: SPECIAL IN- OCH UTGÅNGAR: INSTÄLLNINGAR SNABBRÄKNARE, PULS OCH PWM Fel-respons Val av funktion på In-Utgångar: DIGITALT FILTER: POTENTIOMETERINGÅNGAR::...70 ANALOG IN/UTGÅNGAR:: SNABBRÄKNARE:: Enable / disable Räknarutgång: fas räknare PWM UTGÅNG: PULSTÅG UTGÅNG: TEKNISK BESKRIVNING: BESTÅNDSDELAR: GRUNDSPECIFIKATION:: ALLMÄN SPECIFIKATION: INGÅNGS SPECIFIKATIONS DC ingångar AC ingångar: UTGÅNGS SPECIFIKATION DC utgång Y100: DC utgångar: för Låg strömbeslastning DC utgångar: för Hög strömbeslastning Reläutgångar:: AC Utgångar SSR: SNABBRÄKNAR SPECIFIKATION PWM UTGÅNG/PULSTÅGS UTGÅNG SPECIFIKATIONS ANALOGINGÅNG SPECIFIKATION: ANALOGUTGÅNG SPECIFIKATION POTENTIOMETER ANALOG INGÅNG SPECIFIKATION: AVBROTTSINGÅNGS SPECIFIKATION: PROCESS SYSTEM In- och utgångsuppdatering AVBROTT INSTALLATION MONTAGE ALLMÄNT: Copyright Actron AB 2000

4 Micro EH Innehållsförteckning Kraft anslutning: V DC Kabeldragning: In- Utgångsanslutning: Reläutgångar: Transistorutgångar: UTGÅNGSANSLUTNING INKOPPLING AV IN/UTGÅNGAR: I/O system I/O system I/O system I/O system Expansions enheter KOMMUNIKATIONS :INSTÄLLNINGAR MICRO-EH PORT 1:: PORT 2:: ENDAST EH-23 OCH EH INSTÄLLNING AV STATIONSNUMMER:: SPARA INSTÄLLNINGAR: DATORKOMMUNIKATION: APPENDIX FELMEDDELANDEN, ÅTGÄRDER OCH UNDERHÅLL Felmeddelanden: Felmeddelanden vid syntaxfel (programfel): Fel under programutförande: Specialminnen Ord detaljerat Specialminnen Bitar detaljerat INDEX Copyright Actron AB 2000 H:\ADMIN\Hitachi\EH_Micro\EH Micro Handbok1.doc Skapat den :07 3

5

6 Micro EH Att läsa denna Handbok 1 Att läsa denna handbok - Historik, Bakgrund (sida 7) Här ges en kort historik och presentation av Actron, Hitachi samt PLC-system i allmänhet. X002 TD15 TD15 Y S - Begrepp, symboler, förkortningar etc. (sida 7) Här beskrivs de grundläggande beståndsdelarna i en PLC. De gemensamma förkortningarna och adresseringsprinciper samt minnesområden (Bl.a. Specialminnen). - Programmering (sida 15) Här beskrivs först den grundläggande ladder (reläschemaprogrammeringen). därefter beskrivs timers, räknare och jämförelser. De aritmetiska instruktionerna anges först i en sammanfattande form med sidhänvisning till den mer detaljerade beskrivningen. Därefter följer en detaljerad beskrivning av instruktionerna. Kapitlet avslutas med blandade programexempel. - Teknisk beskrivning (sida 77) Här beskrivs data etc. på hårdvaran - Installation Här bekrivs installation och montage (sida 87 ) - Kommunikation Här beskrivs kommunikationsinställningar etc. (sida 96) Copyright Actron AB

7 Att läsa denna Handbok Micro EH 2 Historik, bakgrund: 2.1 Kort historik Actron: Actron AB startades 1982 och har byggt upp en stor specialkompetens för PLC. Actron hör till pionjärerna inom nyttjande av PC som programmeringsverktyg. Utvecklingen av dessa hjälpmedel startade redan 1982 och de är idag standard för Hitachi internationellt. 2.2 Kort historik Hitachi: Hitachi Ltd startades 1910 med inriktning på elektroteknik och är idag Japans största elektronikföretag. Det hör även till de 10 största företagen alla kategorier i världen. Idag är Hitachi känt för en lång rad olika produkter (allt ifrån tillverkning av integrerade, konsumentelektronik och kretsar till kraftgeneratorer). Genomgående för produktområdena är det kvalitetstänkande, som särpräglar Hitachi. PLC-systemen från Hitachi är ett bra exempel på detta. Tack vare tillgången till den integrerade kretsutvecklingen kan Hitachi ligga långt framme tekniskt i PLC-utvecklingen. 2.3 Kort historik PLC: "PLC" står för "Programmable Logic Controller". (Programmerbara styrsystem.) PLC-systemen har idag nästan fullt ut ersatt den äldre generationens automatikstyrningar. Dessa bestod bl.a. av relästyrningar, som kunde kopplas så att de bildade logiska villkor mellan in- och utgångar. När mikrodatortekniken blev tillgänglig kontruerades sådana lösningar för att ersätta reläerna. De skilde sig från andra mikrodatorlösningar genom att programuppbyggnaden efterliknade de logiska reläkombinationerna och sättet att löpa igenom programmet gjorde att alla logiska kretsar verkade fungera samtidigt. Det skilde sig också rent fysiskt genom att de var bättre kapslade för att tåla hårda miljöer och yttre störningar. Pga att man fortfarande endast tog hand om de logiska sambanden sköts ordet "Logic" in mellan "Programmable" och "Controller". Eftersom mikrodatortekniken erbjöd större möjligheter än att hantera endast logik var det naturligt att införa bl.a. aritmetiska instruktioner. Det var då naturligt att ta bort ordet "Logic" i namnet (detta skedde i början av 80-talet). Förkortningen "PC" kom snart i konflikt med en annan förkortning, nämligen "PC" för "Personal Computer", vilket ledde till att man återgick till "PLC" trots att denna förkortning inte är helt perfekt. PLC-systemen är uppbyggda kring standardiserade moduler. Dessa tillverkas i mycket stora serier. Det är oftast ekonomiskt fördelaktigt att nyttja denna teknik i stället för specialutvecklade mikrodatorlösningar även om det i vissa fall går att optimera komponenterna i applikationen med en speciallösning. Detta beror bl.a. på att de stora serierna har skapat fördelaktiga priser, enheterna är väl uttestade och felfrekvensen är låg, dokumentationen är standardiserad och kan förstås av många människor samt att det är lätt att erhålla reservdelar i andra länder. 6 Copyright Actron AB 2000

8 Begrep, symboler 3 Begrepp, symboler, förkortningar etc. 3.1 Symbolisk bild av en PLC: In- och utgångar, minne etc. X002 Y102 X013 R034 M002 Y102 Länkminnen (gemensamma med övriga länkade enheter) Minnen för positiv flank Minnen för negativ flank Minnen för Minnen för master control master control (huvudrelä) (huvudrelä) slut start Copyright Actron AB

9 Begrep, symboler Micro EH 3.2 Förkortningar: b bit In-/Utgång eller minne ("1" eller "0") X Y Ingång (Ingångarna kan behandlas som WX-Ord, se nedan) Utgång (Utgångarna kan behandlas som WY-Ord, se nedan) W Ord (16 bitar i rad) *1 D M R WR TC TD,CU etc Dubbelord (32 bitar i rad). Minne, som delar sitt område mellan Bitar och Ord (M-minnen och WM-minnen delade) Minnesområde med endast Bitar. Minnesområde med endast Ord. Timers och Räknare löpande värde. Olika typer av Timers och Räknare *1 16 bitar i rad ger ett decimalt värde 0-65,535. Hexadecimalt erhålles värdet 0-FFFF *2 32 bitar i rad ger ett decimalt värde 0-4,294,967,295. Hexadecimalt erhålles värdet 0-FFFFFFFF 3.3 Programsymboler: (se vidare under Programmering sid 15) Typ infunktion (kontakt) utfunktion ( spole) Anmärkning Ingång ej möjligt Fysiskt ansluten ingång till systemet, t.ex. Fotocell Utgång Hjälpminne kan avkännas Fysiskt ansluten utgång till systemet, t.ex. Kontaktor. Utgångens status kan avkännas Minne, som håller reda på status "Till/Från" eller "1/0" Specialhjälpminne Timer vissa Minnen med fasta interna funktioner, t.ex. tidstakter Räknare tid utgången timer aktivering räknare klar räknare aktivering Jämförelse ej möjligt Box inom vilken en jämförelse mellan två värden utföres. Jämförelsen ger kontaktfunktion med "Till-/Från"-status. Aritmetisk box ej möjligt Box inom vilken beräkningar etc., som ej kan utföras i logik, utföres.. 8 Copyright Actron AB 2000

10 Begrep, symboler Extern ingång 3.4 Adressering generellt: In-/ och Utgångar: Typ av adress Bit X 0 E K b b X= ingång E=enhet nr. 0-4 Ord W X 0 E K W Y=utgång K=kortplats nr. 0-1 Extern Bit Y 0 E K b b W=Ord (16 bitar) W=ord nr 0-7 utgång Ord W Y 0 E K W WX=ordingång WY=ordutgång Adressering Micro EH 1] Grundenhet Ingångar Utgångar Expansionsenheter Ingångar Lista på I/O nummer för externa I/O Enhet I/O typ 10-I/O typ 14- I/O typ 23- I/O typ 28- I/O typ X000 till X005 WX00 X000 till X007 WX00 X000 till X012 WX00 X000 till X015 WX00 Grundenhett Externa I/O Analog I/O Y100 till Y103 WY10 Y100 till Y105 WY10 Y100 till Y109 WY10 WX30, WX31 DX30 WY40 Expansionsenhet 1 Externa I/O X1000 till X1007 WX100 Y1016 till Y1021 WY101 Expansionsenhet 2 Externa I/O X2000 till X2007 WX200 Y2016 till Y2021 WY201 Expansionsenhet 3 Externa I/O X3000 till X3007 WX300 Y3016 till Y3021 WY301 Expansionsenhet 4 Externa I/O X4000 till X4007 WX400 Y4016 till Y4021 WY401 (Även dubbelord kan teoretiskt användas på In-Utgångarna ) Utgångar Y100 till Y111 WY10 Copyright Actron AB

11 Begrep, symboler Micro EH Interna minnen (hjälpminnen) Bitar /Ord Bit M 0-3FFF Minnesadress gemensamt Ord WM 0-3FF Hexa minne Dubbel-ord DM 0-3FE deci- Bitar /Ord Bit R 0-7BF malt separat minne Ord WR 0-FFF (4096 st) Dubbel-ord DR 0-FFE (2048 st) Special- Bit R 7C0-7FF (64 st) minnen Ord WR F000-F1FF (512 st) Flankminnen: Minnesadress Sid nr Flank- Positiv flank DIF Decimal minnen Negativ flank DFN Adressering Timers och Räknare: Ord//bit Minnesadress Sid nr Tillslagsfördröjning Bit TD Frånslagsfördröjning, 24 Single Shot timer Bit SS Uppräknare Bit CU Upp-/Nerräknare (Upp) Bit CTU Upp-/Nerräknare (Ner) Bit CTD Upp-/Nerräknare (Utgång) Bit CT Timers kan adresseras upp till 255 Räknare kan adresseras upp tii 511 Decimal adressering Återställning av Räknare och integrerande timer Löpande värde timers/räknare Bit CL Ord TC Copyright Actron AB 2000

12 Begrep, symboler Master Control (Huvudrelä) EH150 Sid nr Master Start MCS decimal Control Slut MCR 0-49 adressering Konstantvärden: Ord/bit Konstant Decimal Ord 0-4,294,967,295 värden Hexadecimal Ord H0-HFFFFFFFF Bit Bit 0, Batteribackup (batteriskydd) av minnen: Vid start av systemet och vid nystart efter spänningsbortfall nollställes alla minnen om ej annat anges. Vid programmering kan man specificera valfritt område av R-,WR-, WM-,TD-,DIF-,DFN-minnen. De kommer då att behålla sin gamla status när PLCsystemet åter slås på. (Detta sker under menyn "Inställningar-PLC" i Actsip-H. Se Kortbeskrivning av ActWin) Copyright Actron AB

13 Begrep, symboler Micro EH 3.5 Specialminnen: Specialminnen Ord De viktigaste specialorden (Fullständig förteckning över specialminen, se 100) WRF00B År Realtidsklocka WRF00C Månad, Dag Realtidsklocka WRF00D Veckodag Realtidsklocka WRF00E Timma, Minut Realtidsklocka WRF00F Sekund Realtidsklocka WRF010 max WRF011 tid Maximal registrerad cykeltid WRF012 min Aktuell cykeltid WRF013 WRF015 CPU Minimalt registrerad cykeltid CPU Status WRF016 WRF017 WRF01B Beräknings felkod Beräkning expansionsregister (rest ) -"- vid 32-bitsberäkning WRF01C WRF01D WRF01E WRF01F År Realtidsklocka Inställning Månad, Dag Realtidsklocka Inställning Veckodag Realtidsklocka Inställning Timma, Minut Realtidsklocka Inställning Sekund Realtidsklocka Inställning För att aktivera inställningen, använd flaggan R7F9, se nästa sida. se separat programexempel 12 Copyright Actron AB 2000

14 Begrep, symboler Specialminnen Bitar: De viktigaste specialminnena (Fullständig förteckning, se appendix sid 100) R7C0 Stopp av RUN vid överskriden maxtid i normala skannloopen R7C1 R7C2 R7C8 R7CA!! Stopp av RUN vid överskriden maxtid i periodiska skannloopen Stopp av RUN vid överskriden maxtid i avbrotts skannloop Allvarligt fel på processorn Minnesfel "1"? Stopp om maxtid överskrids "0"? Ej stopp om maxtid överskrids "1"? Stopp om maxtid överskrids "0"? Ej stopp om maxtid överskrids "1"? Stopp om maxtid överskrids "0"? Ej stopp om maxtid överskrids R7D1 R7D2 R7D3 R7D9 - + Normala programcykeln större än satt maxtid Periodiska programcykeln större än maxtid Tid i Avbrottsrutin större än satt maxtid Batterifel R7E3 TILL första programcykeln efter Tillslag R7E4 =1 Alltid TILL R7E sek klockpuls 0.01 s Till och 0.01 s Från R7E6 R7E7 0.1 sek klockpuls 1.0 sek klockpuls R7E8 CPU ockuperad CPU t.ex. ockuperad av kommunikation med annan utrustning R7E9 STOPP av RUN "1" stoppar CPU, "0" möjliggör RUN R7F0 C R7F1 COflw Carry Används i aritmetiska instruktioner Overflow -"- R7F2 0 Skift data Används i skiftinstruktioner R7F3 Fel i beräkning under drift Se detaljerad info i ordet WRF015 R7F R7F8 R7F9 R7FA R7FB Data fel (DF, kallas även DER för Data Error Reg.) Överföring av klockan till inställningsregisterna Flagga, som ställer klockan 30 s justering av realtidsklockan Fel vid tidsinställning Upptäcks under utförande av aritmetiska instruktioner. När flaggan går hög överföres klockans värden till WRF01B-WRF01F När flaggan går hög överföres värdet i WRF01B-WRF01F till realtidsklockan. När flaggan går hög justeras klockan 30 s framåt. Copyright Actron AB

15

16 X002 R034 Y102 X002 X002 Y102 R034 X013 R034 M002 Y102 Micro EH Programmering 4 Programmering 4.1 Grundläggande ladder (eller relä-) programmering: Serie H är internt uppbyggd för att tolka ladder- (eller relä-) symboler på ett optimalt sätt. Det naturligaste vid programmering är därför att rita ladderdiagram i ActWin Det andra huvudalternativet vid programmering är Grafcetprogrammering med Actsip-H eller Actgraph+. Detta genererar automatiskt ett ladderdiagram, som PLC-systemet tolkar. Det finns även möjlighet att symbolisera logiken med instruktionskod. Men eftersom den interna lagringen i PLC-systemet är ladderkod innebär instruktionskoden begränsningar liksom i andra PLC-typer, som har instruktionskod som intern programlagring. Därför rekommenderas ladder- eller grafcetprogrammering. Vid ladder (eller relä-) programmering räcker det att rita slutande och brytande kontakter och sammanbinda dessa med linjer. 4.2 Begrepp: Block och gren Med "block" avses Ladderblock eller reläblock, vilket är en enhet, avslutad med en eller flera utgångsfunktioner eller en aritmetisk box. Programmet består av ett antal sådana block. Normalt kan man betrakta dessa block som att de arbetar helt parallellt med varandra. Det finns dock undantag från denna regel. Nedan visas två exempel på block. Block 1 Block 2 Brytande kontakt Slutande kontakt Utgång (Spole) Gren Gren 1 Ett block kan bestå av flera grenar. Gren 2 Gren 2 Gren 4 Copyright Actron AB

17 Programmering Micro EH Seriekoppling: Efter varandra kopplade kontakter eller grenar. Kan även symboliseras med OCH eller enl. nedan Parallellkoppling: Parallellt kopplade kontakter eller grenar. Kan även symboliseras med ELLER eller enl. nedan AND OR Vidare jämförelser med Logikboxar och Boolsk algebra, se appendix Kontakt symboler Slutande kontakt. Logiskt aktiv när kontakten är TILL X,Y,R,.M TD,SS,CU Slutande kontakt. Logiskt aktiv när kontakten är FRÅN Utgång (spole) Y,R,M TD,SS,CU,CT CTU,CTD,CL Exempel: (Markerade kontakter symboliserar "logiskt flöde" TILL.) X002 X013 R034 Y102 Y102 M002 Kontakt Logiskt flöde Före Minnets status Funktion: (Brytande/ Slutande) Status: (TILL/ FRÅN) Logiskt flöde Efter Utgång Status X002 TILL TILL Slutande TILL TILL Y102 FRÅN X013 TILL TILL Slutande TILL TILL R034 TILL TILL Brytande FRÅN FRÅN Y102 TILL TILL Slutande TILL TILL M002 FRÅN FRÅN Slutande FRÅN FRÅN Exempel: (Markerade kontakter symboliserar "logiskt flöde" TILL.) X002 X013 R034 Y102 Y102 M002 Kontakt Logiskt flöde Före Minnet s status Funktion: (Brytande/ Slutande) Status: (TILL/ FRÅN) Logiskt flöde Efter Utgång X002 TILL TILL Slutande TILL TILL Y102 TILL X013 TILL FRÅN Slutande FRÅN FRÅN R034 TILL FRÅN Brytande TILL TILL Y102 TILL TILL Slutande TILL TILL M002 TILL FRÅN Slutande FRÅN FRÅN Invertering: 16 Copyright Actron AB 2000 Status

18 Micro EH Programmering Invertering. Ändrar det logiska tillståndet. TILL blir FRÅN / FRÅN blir TILL NOT Kontakt Logiskt flöde Före Minnet s status Funktion: (Brytande/ Slutande) Status: (TILL/ FRÅN) Logiskt flöde Efter Utgång X002 TILL TILL Slutande TILL TILL Y102 TILL X013 TILL FRÅN Slutande FRÅN FRÅN R034 FRÅN TILL Brytande FRÅN FRÅN Y102 TILL TILL Slutande TILL TILL TILL FRÅN Efter Y102 M002 FRÅN FRÅN Slutande FRÅN FRÅN FRÅN TILL Efter R Set, Reset Status Sätt Utgång/minne TILL. Sker när logiken i kretsen är TILL. Behåller sedan TILL-status även när logiken i kretsen är FRÅN. Återställer Utgång/minne till FRÅN. Sker när logiken i kretsen är TILL. Behåller sedan FRÅN-status även när logiken i kretsen är FRÅN. Y,R,.M Y,R,.M Minnet som adresseras av SET-utgången är FRÅN så länge villkoret innan är FRÅN. När villkoret går TILL sätts minnet TILL och kvarstannar tills motsvarande villkor för RST-utgång. A B C M066 är FRÅN och villkoret (eller SET-ingången) X002 är FRÅN. SET-ingången (X002) går TILL och M066 sätts TILL. SET-ingången (X002) går FRÅN men M066 kvarstannar TILL. X002 M066 SET A B C M066 är TILL och villkoret (eller RESET-ingången) X003 är FRÅN. RESET-ingången (X002) går TILL och M066 återställs till FRÅN. X003 M066 RESET-ingången (X002) går FRÅN men M066 stannar FRÅN. X003 M066 Om både SET och RESET är aktiva bestämmer den av dessa instruktioner, som ligger sist i programmet. RST RST Copyright Actron AB

19 Programmering Micro EH Master Control Set (MCS) och Reset (MCR) MCS Master Control Set Gemensam kontroll av kommande reläblock: Start MCR Master Control Reset Gemensam kontroll av kommande reläblock: Slut I stället för att behöva återupprepa ett och samma villkor, som är gemensamt för flera block kan beskriva det gemensamma villkoret och låta det avslutas med en MCS-utgång. Villkoret kommer då att gälla övergripande för samtliga block tills en MCR-utgång påträffats Master Control Set. Master Control Reset. X002 X003 MCS4 MCR4 Det gemensamma logiska villkoret för ett programavsnitt anges framför MCS-utgången. Varje MCR måste svara mot en MCS med samma nummer. MCR-utgången skall anges utan logiskt villkor framför. Programavsnitt med ett övergripande villkor: Detta omformas enl. nedan, där MCS2 svarar mot MCR2: MCS och MCR ringas in: MCS och MCR kan programmeras i upp till 8 nivåer (ett MCS-MCR par inom ett annat MCS-MCR par). Samma nummer av MCS-MCR kan återanvändas i programmet (när föregående användning är avslutad med MCR. 18 Copyright Actron AB 2000

20 Micro EH Programmering Flankavkänning (DIF och DFN-kontakter) Positiv flank TILL en programcykel Negativ flank TILL en programcykel Positiv flank Negativ flank Exempel DIF-kontakt aktiv DFN-kontakt aktiv X002 Y102 DIF10 X013 Y102 1 X002 Y102 DIF10 X013 Y102 4 X002 DIF10 X013 Y102 X002 DIF10 X013 Y102 Y102 2 Y102 5 X002 DIF10 X013 Y102 X002 DIF10 X013 Y102 Y102 3 Y102 6 X002 X013 DIF10 Y Adressen på DIF- (DFN-) funktionen är unik och får endast användas på ett ställe. Copyright Actron AB

21 Programmering Micro EH Jämförelsekontakter Jämförelserna kan läggas in i blocket på samma sätt som en kontaktsymbol. Resultatet av jämförelsen blir antingen sant (TILL) eller falskt (FRÅN). (se vidare Jämförelseinstruktioner.) X002 S1 = S2 R034 Y102 Kontakt Logiskt Minnets Brytande/ TILL/ Logiskt flöde Utgång flöde före status Slutande FRÅN X002 TILL TILL Slutande TILL TILL Y102 FRÅN S1=S2 TILL FRÅN (Slutande) FRÅN FRÅN R034 FRÅN FRÅN Brytande TILL FRÅN X002 S1 = S2 R034 Y102 Kontakt Logiskt flöde före Minnets status Brytande/ Slutande TILL/ FRÅN Logiskt flöde efter Utgån g X002 TILL TILL Slutande TILL TILL Y102 TILL S1=S2 TILL FRÅN (Slutande) TILL TILL R034 TILL FRÅN Brytande FRÅN TILL Aritmetisk box: Instruktionerna i boxen utföres när det logiska flödet är TILL. Annars utföres ej instruktionerna. (se vidare aritmetiska instruktioner nedan) X002 S1 = S2 R034 WR010 = WM WM000 = WR100 (WM001) SHL ( WM20, 4 ) Kontakt Logiskt Minnets Brytande/ TILL/ Logiskt Utgång flöde före status Slutande FRÅN flöde efter X002 TILL TILL Slutande TILL TILL Aritmetisk box Utföres S1=S2 TILL TILL (Slutande) TILL TILL R034 TILL FRÅN Brytande TILL TILL 20 Copyright Actron AB 2000

22 Micro EH Programmering Timerprogrammering: Exempel på användning av timer (tillslagsfördröjd timer). Utgång Y102 slår till 3.5 s efter det att ingång X002 går till. Se vidare under "Timers" sid 23. X002 TD15 TD15 Y S Räknarprogrammering: Exempel på användning av räknare (uppräknare). Utgång Y102 slår till när ingång X002 har räknat in 25 pulser och nollställes av ingång X014. Se vidare under "Räknare" sid 25. X002 CU16 25 X014 CL16 CU16 Y Komplex logik Serie H tillåter logik, som ej naturligt kan symboliseras med instruktionskod, t.ex.: Copyright Actron AB

23 Programmering Micro EH Självhållning: Självhållning av minnen kan skapas på olika sätt: Dels genom "traditionell självhållning", som består av ett block med ett Sättvillkor och ett Uppbrytande villkor enl. nedan. X002 R014 X003 R014 Självhållning kan även genereras med hjälp av SET och RESET funktioner, se sid Sekvensprogrammering med självhållning: Utstyrning av utgångar i sekvensprogrammering: Grafisk sekvens Sekvensdel i ladder Utstyrning i ladder fortsättning 22 Copyright Actron AB 2000

24 Micro EH Programmering Timers : sid nr TD Tillslagsfördröjning (frånslagsfördröjning, sid 24) SS Single Shot timer TC Löpande värde på timer/räknare Se vidare under TC När man programmerar en timer måste man också ange den förinställda tiden. Man skriver in denna som ett decimaltal. Inskrivning 1.23 visas som 123 x 0.01, (12.3 visas som 123 x 0.1) etc. Tidsbasen 0.01 kan endast användas på timer Tillslagsfördröjd timer TD När timerns ingång aktiveras börjar den inställda tiden att löpa. När denna har löpt ut aktiveras timerns utgång, som kan användas som kontaktfunktion för andra kretsar. När timeringången slås från återgår timern till sitt utgångstillstånd. Ovan, tidsdiagram. Till höger, händelseförlopp enligt tidsdiagrammet. (Tiden fortsätter att löpa i timern efter tillslaget upp till och nollställes först när timeringången går låg.) Copyright Actron AB

25 Programmering Micro EH Frånslagsfördröjning: För att generera en frånslagsfördröjning används en tillslagsfördröjd timer på följande vis: Single Shot Timer SS När timerns ingång aktiveras börjar den inställda tiden att löpa. Om tiden redan löper vid detta tillfälle börjar den om från början. Det är endast i ögonblicket när timerns ingång går till som aktivering sker. Det spelar alltså ingen roll om ingången går från direkt efter. Timerutgången går till direkt och slås från när tiden har löpt ut. X002 SS12 X002 Y102 SS12 Y S 3.5 s 0 s 0 s 0 s Räknare: CU Uppräknare Sid nr CTU Upp-/Nerräknare (Upp) CTD Upp-/Nerräknare (Ner) CT Upp-/Nerräknare (Utgång) CL Återställning av Räknare Copyright Actron AB 2000

26 Micro EH Programmering Uppräknare CU Uppräknaren räknar upp på den positiva flanken av ingångspulsen och nollställes av CL-pulsen med motsvarande nummer. Så länge CL-pulsen är TILL kvarstannar räknaren på noll. När den har räknat upp till sin förinställning går räknarutgången hög. X002 X005 CU11 CU11 CL11 Y102 4 (Räknaren fortsätter att räkna efter tillslaget upp till och nollställes först när CLingången går hög.) X002 X005 (CL11) CU11 (Y102) Räkningen nollställs och stoppas. Räknaren = sin förinställning och utgången går till. Räkningen nollställs och stoppas och räknarens utgång återställes Upp-/Nerräknare En upp-/och nerräknare består av en uppräknaringång, en nerräknaringång och en nollställningsingång. När räknaren når sitt förinställningsvärde går utgången HÖG. Utgången kallas CT med samma nummer som räknaren. Så länge nollställnings-ingången är hög förblir räknaren nollställd. Copyright Actron AB

27 Programmering Micro EH Sättvärdet (Förinställningsvärdet) på Timers /Räknare När timern eller räknaren programmeras kommer programmeringssystemet att fråga även efter förinställningsvärdet (det värde den skall löpa till innan tiden resp. räkningen har gått ut) hos timern eller räknaren. Förinställningen hos en timer sträcker sig från 0.01 s till s och för en räknare från 0 till pulser. Detta kan skrivas in som ett konstantvärde, t.ex. "123.5 s" för en timer eller för en räknare. Se exempel på timers och räknare sid 23. När en timer skrivs med decimaler visas den på följande sätt: 1235 x 0.1 s i stället för s eller 1235 x 0.01 s i stället för s Önskas högre förinställningsvärde, använd kaskadkoppling. Se separat programexempel Variabel förinställning för timers/räknare. För att man skall kunna variera förinställningen under drift måste man skriva in ett Ord i st för en Konstant som förinställning. Man kan här använda WX, WY, WR eller WM. Ingångsordet WX001 (16 ingångar) är anslutna till binärkodat tumhjul eller liknade. När räkningen börjar är inställningen "4" men ändras senare under drift till "2", vilket gör att räknarutgången då går hög tidigare. TC Timer/Räknare utläsning av löpande värde: Löpande värde timers/räknare Det löpande värdet på en timer eller räknare kan alltid avkännas och användas i jämförelser eller i aritmetiska boxar under drift genom att man använder en typ av ord, som kallas TC vars nummer svarar mot timern eller räknaren. (Se vidare under separata programexempel.) 26 Copyright Actron AB 2000

28 Micro EH Programmering Jämförelseinstruktioner: Skapa "jämförelsekontakten" i reläprogrammering och skriv in jämförelseuttrycket. Jämförelsekontakterna kan läggas in i programmet på samma sätt som vanliga kontaktsymboler. Jämförelseboxen utför heltalsjämförelser. I H250-H2002 finns även möjlighet till "Signed" jämförelse, vilket betyder att jämförelsen kan ske med tecken (+ eller -). ("Signed" är endast möjlig på dubbelord) Resultat av jämförelse Ord/Bit = S1=S2 TILL om S1=S2 FRÅN om S1 ej = S2 <> S1<>S2 TILL om S1 ej =S2 FRÅN om S1 = S2 < S1<S2 TILL om S1 < S2 FRÅN om S1 >eller = S2 <= S1<=S2 TILL om S1< eller =S2 FRÅN om S1 >S2 S= S1 S=S2 TILL om S1=S2 FRÅN om S1 ej = S2 S<> S1 S<>S2 TILL om S1=S2 FRÅN om S1 ej = S2 S< S1 S<S2 TILL om S1=S2 FRÅN om S1 ej = S2 S<= S1 S<=S2 TILL om S1=S2 FRÅN om S1 ej = S2 16-bitarsord: WX,WY,WR,WM,T C och konstanter H0-HFFFF 32-bitarsord: DX,DY,DR,DM, TC och konstanter H0-HFFFFFFFF 32-bitarsord: DX,DY,DR,DM, TC och konstanter H0-HFFFFFFFF Exempel: (Status när t.ex. WX11=1702, WM200=1234, WR22=1235, WR223=2000) X013 X002 WX11 = 1802 WM200 < WR <= WR223 Y102 Kontakt Logiskt flöde före Minne TILL/ FRÅN Brytande/ Slutande Värde på orden TILL/ FRÅN Logiskt flöde efter Utgång X013 TILL TILL Slutande TILL TILL Y102 TILL WX11=1802 TILL FRÅN (Slutande) WX FRÅN FRÅN X002 TILL TILL Slutande TILL TILL WM200<WR22 TILL TILL (Slutande) WM200: 1234 TILL TILL WR22: <=WR223 TILL TILL (Slutande) WR223: 2000 TILL TILL Copyright Actron AB

29 Programmering Micro EH 4.3 Aritmetiska instruktioner referens, applikationsinstruktioner, kontrollinstruktioner (instruktionerna i aritmetiska boxar.) "d" "S" S2 är "P" betyder destination (står för "destiny") eller där resultatet hamnar. (står för "source") betyder värde, som resultatet kalkyleras från. (S1 och Värde1 och Värde2) står för pekare Tilldelning och indexering (relativ adressering) Instruktion Beteckning Förklaring Bit/Ord Möjlig typ Sid nr d=s Tilldelning d tilldelas innehållet i S d=s(p) d(p)=s d(p1)=s(p2) Indexerad adressering d tilldelas innehållet i adressen S+P Adressen d+p tilldelas innehållet i S Bit d: Y,R,M S: X,Y,R, M,Konst Ord d: WY,WR, WM,TC S,P: WX,WY,WR,,WM,TC, Konstanter Dubbelord d: DY,DR, DM S: DX,DY,DR,,DM,Konst. Indexering används för att adressera relativt i ett adressområde av Ord eller Bitar. BASADRESS(INDEXADRESS) Om adresseringen ligger utanför tillåtna adressområdet blir DER (Data Error Register, adress R7F4) "1" och operationen utföres ej. WR1FF WR1FE WR107 WR106 WR105 WR104 WR103 WR102 WR101 WR100 WR100(WX10) WX10=6 WX10 28 Copyright Actron AB 2000

30 Micro EH Programmering 4.4 Sammanfattning av aritmetiska instruktioner, samt applikationsinstruktioner, kontrollinstruktioner (instruktionerna i de aritmetiska boxarna.) (Se vidare under detaljerad förklaring av dessa instruktioner) Aritmetik d=s1 + S2 d=s1 B + S2 d=s1 - S2 d=s1 B - S2 d=s1 * S2 d=s1 S* S2 d=s1 B * S2 d=s1 / S2 d=s1 S/ S2 d=s1 B / S2 Beteckning Förklaring Bit/Ord* 1 Binär addition BCD addition Binär subtraktion BCD subtraktion Binär multiplikation -"- med +/- tecken BCD multiplikation Binär divison -"- med +/- tecken BCD division d är den binära summan av S1 och S2 d är BCD-summan av BCD-värdena S1 och S2 d är den binära skillnaden mellan S1 och S2 d är BCD-skillnaden mellan BCD-värdena S1 och S2 d är den binära produkten av S1 och S2 -"- med +/- tecken S = "Sign" d är BCD-produkten av BCD-värdena S1 och S2 d är den binära kvoten mellan S1 och S2 -"- med +/- tecken S = "Sign" d är BCD-kvoten mellan BCD-värdena S1 och S2 W d: WY,WR,W M S1, S2: WX,WY,W R,,WM,TC, Konstant Sid nr D 39 d: DY,DR,DM S1, S2: DX,DY,DR, DM, Konstant Logiska uttryck Instruktion Beteckning Förklaring Bit/Or d Sid nr d= S1 OR S2 OR d =S1 + S2 b 41 d=s1 AND S2 AND d = S1 * S2 W 42 d=s1 XOR S2 EXKL. OR d = S1 exklusivt eller S2 D 42 *1 b = bit W=Ord (16 bitar) D=Dubbelord (32 bitar) Copyright Actron AB

31 Programmering Micro EH Jämförelseuttryck Instruktion Betecknin g Förklaring Bit/ Ord Sid nr d=s1 == S2 Jämförelse lika Om S1 = S2 så är d=1 annars är d=0 43 d=s1 S == S2 -"- med +/- tecken Om S1 = S2 så är d=1 annars är d=0 44 d=s1 <> S2 Jämförelse ej lika Om S1 <> S2 så är d=1 annars är d=0 43 d=s1 S <> S2 -"- med +/- tecken Om S1 <> S2 så är d=1 annars är d=0 W 44 d=s1 < S2 Jämförelse mindre än Om S1 < S2 så är d=1 annars är d=0 D 43 d=s1 S < S2 -"- med +/- tecken Om S1 < S2 så är d=1 annars är d=0 44 d=s1 <= S2 Jämf.mindr e eller lika Om S1 <= S2 så är d=1 annars är d=0 43 d=s1 S <= S2 -"- med +/- tecken Om S1 <= S2 så är d=1 annars är d= Bit operationer Instruktion Beteckning Förklaring Bit/Or d Sid nr BSET (d,n) Bit set "1" sätts i bit nr "n" i ordet "d" W 45 BRES (d,n) Bit Reset "0" sätts i bit nr "n" i ordet "d" D 45 BTS (d,n) Bit test Värdet ("1" eller "0" i bit nr "n" i ordet "d" kopieras till C Skift och rotationsuttryck Instruktion Beteckning Förklaring Bit/Ord Sid nr SHR (d,n) Skift Höger Ordet d skiftas n bitar höger 46 SHL (d,n) Skift Vänster Ordet d skiftas n bitar vänster 47 ROR (d,n) Rotera Vänster d roterar n bitar höger med C- flaggan ROL (d,n) Rotera Höger d roterar n bitar vänster med C- flaggan W LSR (d,n) Logiskt Högerskift d skiftas n bitar höger. "0" skiftas in D- 48 LSL (d,n) Logiskt Vänsterskift d skiftas n bitar vänster. "0" skiftas in BSR (d,n) BCD skift höger Skiftar d n gånger 4 bitar åt höger 49 BSL (d,n) BCD skift vänster Skiftar d n gånger 4 bitar åt vänster Copyright Actron AB 2000

32 Micro EH Programmering Förflyttning av data Instruktion Beteckning Förklaring Bit/ Ord Sid nr MOV (d,s,n) Flytta data n ord eller bitar från s till d 50 COPY (d,s,n) Kopiera data Innehållet i S till n ord eller bitar från d och uppåt 51 XCG (d1,d2,n) Ubyte av data n ord eller bitar mellan s och d Negationer, absolutbelopp etc. Instruktion Beteckning Förklaring Bit/Ord Sid nr NOT (d) Invertering av ord Ordet d inverteras bit för bit b/w/d 53 NEG (d) Gör negativ d görs negativt (+ till -, - till +) W/D 53 ABS (d,s) Absolutbelopp Absolutbeloppet av S läggs i d Omvandlingar Instruktion Beteckning Förklaring Bit/ Ord BCD (d,s) BIN BCD Omvandlar ett binärt ord till BCD 54 Sid nr BIN (d,s) BCD BIN Omvandlar ett BCD ord till Binärt ord 54 DECO (d,s,n) Decode Avkodning av S (med n bitar) W 55 ENCO (d,s,n) Encode Kodning av n bitar till ord 55 Instruktion Applikationskommandon Betecknin g Förklaring BCU (d,s) Bit count Antalet "1"-bitar i S till d W/ D Bit/ Ord SWAP (d) Platsbyte 8 högsta och lägsta bitarna byter plats. 56 UNIT (d,s,n) Förena 4-bitsdata från n ord fr.o.m. S till d 56 DIST (d,s,n) Distribuera 4-bitsdata till d från ord fr.o.m. S 57 Sid nr 56 Copyright Actron AB

33 Programmering Micro EH Kontrollkommandon (hopp etc.) Instruktion Beteckning Förklaring Sid nr END Slut Slut på normal programcykel 57 CEND (S) Condition END Villkorligt programslut med villkoret S 57 JMP n Jump Ovillkorligt hopp till Label 58 CJMP n(s) Condition Jump Villkorligt hopp till Label 58 LBL(n) Label Slutadress för hopp 58 FOR n (S) For-loop Upprepning av programloop n ggr. start 59 NEXT n Upprepning av programloop n ggr. stopp 59 CAL n CALL Subrutinanrop till rutin nr n 60 SB n Subrutin Subrutinanrop nr n start 60 RTS Return Subrutinanrop nr n slut 60 INT n Interupt Avbrottsrutin typ n start 61 RTI Return Återgång från subrutin FUN-instruktioner för Micro EH Instruktion Förklaring sida FUN 80 Uppdatera alla IO Uppdaterar alla IO under programcykel. 62 FUN 81 Uppdatera vissa IO Uppdaterar In / Ut eller Länkminnen under 62 programcykel. FUN 82 Uppdatera vissa IO Uppdaterar bestämda kortplatser under 62 programcykel. FUN 140 Snabbräknar kontroll Kontrollerar start och stopp av räknadet på vald 63 räknare FUN 141 Snabbräknar Möjliggör att en snabbräknarutgång (vid uppnått 63 utgångss funktion värde) går till. FUN 142 Upp/nerräknarkontroll Avgör om det skall vara upp eller nerräkning på 63 en enfasräknare. FUN 143 Överför ärvärde till Skriver värde till räknarens ackumulator 63 räknare FUN 144 Läs ärvärde på 63 räknare FUN 145 Nollställ ärvärde på 63 räknare FUN 146 Ställ börvärde på 63 räknare FUN 147 PWM utgång 64 start/stopp FUN 148 PWM frekvens 64 ändring under gång FUN 149 Puls utgång start och 64 antal pulser FUN 150 Puls frekvens 64 ändring FUN 151 Puls utgång med acc-/retardation Copyright Actron AB 2000

34 Micro EH Programmering Tilldelning d=s Tilldelning d tilldelas innehållet i S d resp. S kan vara bitar, ord eller dubbelord. Exempel: När X100 går TILL tilldelas WR010 värdet från ingångsordet WX000 och M10 tilldelas "1" eller "0" från ingång X101 X100 DIF10 WR010 = WX000 M10 = X Indexering (relativ adressering) d=s(p) Indexerad d tilldelas innehållet i adressen S+P d(p)=s adressering adressen d+p tilldelas innehållet i S d(p1)=s(p2) adressen d+p1 tilldelas innehållet i S+P2 Indexering används för att adressera relativt i ett adressområde av Ord eller Bitar. Indexering kan användas i tilldelningssatser men ej i andra satser. BASADRESS(INDEXADRESS) Om adresseringen ligger utanför tillåtna adressområdet blir DER (Data Error Register adress R7F4) "1" och operationen utföres ej. Exempel: När ingång X200 går TILL skall det inlästa värdet på WX000 läsas in till ett minnesord med adress WR-adressen innehållet i WX10 ("6"), vilket ger adress WR106. WR1FF WR1FE WR107 WR106 WR105 WR104 WR103 WR102 WR101 WR WX10 WX0F WX05 WX04 WX03 WX02 WX01 WX00 X200 DIF10 WR100(WX10) = WX000 Copyright Actron AB

35 Programmering Micro EH Exempel: När ingång X200 går TILL skall det inlästa värdet på ingångsord WX med adress 0 + innehållet i WR101 läsas in till ett minnesordet WR100. WR1FF WR1FE WR107 WR106 WR105 WR104 WR103 WR102 WR101 WR WX10 WX0F WX05 WX04 WX03 WX02 WX01 WX00 X200 DIF10 WR100 = WX000(WR101) Exempel: När ingång X200 går TILL skall det inlästa värdet på ingångsord WX med adress 0 + innehållet i WR1FF ("3"), vilket ger adress WX003, läsas in till ett minnesord med adress WR-adressen innehållet i WR1FE ("5"), vilket ger adress WR105. WR1FF WR1FE WR107 WR106 WR105 WR104 WR103 WR102 WR101 WR WX10 WX0F WX05 WX04 WX03 WX02 WX01 WX00 X200 DIF10 WR100(WR1FE) = WX000(WR1FF) 34 Copyright Actron AB 2000

36 Micro EH Programmering 4.5 Aritmetik Serie H arbetar normalt binärt. Detta innebär att ett vanligt Ord antar ett värde decimalt. (0-FFFF hexadecimalt eller binärt). Detta är effektivare än BCD aritmetik eftersom man där endast kan representera värdena och instruktionstiden blir längre. Om man skall läsa in från t.ex. BCD-kodade tumhjul eller presentera värden på utgångar, t.ex. BCD-kodade displayer, kan det emellertid vara en fördel att använda BCD-aritmetik för att slippa göra två omvandlingar. Det finns tre st flaggor, som ger information om hur operationerna har gått: "C" (Adress R7F0) Carryflaggan ger information om resultatet har blivit större än resultatregistrets kapacitet, vilket kan nyttjas för att räkna upp en mer signifikant siffra. "Of" (adress R7F1) Overflow ger information om att operationen har gått fel. "DF" (adress R7F4) Data Fel. Signed (eller aritmetik med +/-tecken) innebär att man i stället för att tolka FFFF som motsvarar FFF som och 8000-FFFF som På så sätt kan man räkna med både positiva och negativa värden. + F FF FF F FE F E -2 (-2 dec) +10 (16 dec) = + E (14 dec) I dubbelordshantering innebär detta att: FFF FFFF motsvarar och FFFF FFFF motsvarar Exempel på binär aritmetik: Additionen sker binärt internt och resultatet blir ett binärt tal. X200 WX F WX F WR E c 0 X200 DIF10 WR100 = WX000 +WX001 Decimalt W X = W X0 0 0 W R1 0 0 Exempel på BCD-aritmetik: Additionen sker i BCD-form internt och resultatet blir ett BCD-tal. X200 WX WX WR c 0 X200 DIF10 WR100 = WX000 B +WX001 Decimalt W X W X = W R1 0 0 Copyright Actron AB

37 Programmering Micro EH d=s1 + S2 Binär addition d är den binära summan av S1 och S2 När summan S1 +S2 >FFFF hexadecimalt eller S1+S2 > decimalt sätts en carryflagga "C". Denna finns på adressen R7F0. Denna kan senare avfrågas i programmet för att indikera om additionen har gått bra. Exempel på binär addition: Om summan av WX000 och WX001 > blir carryflaggan (R7F0) HÖG. Då går även utgång Y201 HÖG och indikerar att additionen har gått fel. WX0=0999 och WX1=2345 WR100 blir 2CDE, C blir 0 WX0=FFFF och WX1=0002 WR100 blir 0001, C blir 1 WX000 WR100 = WX000 +WX001 Y201 = R7F0 C=R7F0 + C = WX000 WX001 WX000 WR F F F F WR100 2CDE WX001 WX001 c WR c 1 För dubbelordsaddition gäller att "C" blir HÖG om S1+S2 >FFFFFFFF eller decimalt S1+S2> Om Signed addition utföres och S1+S2 ger ett icke signifikant resultat sätts ytterligare en flagga "Of" (Overflow), som finns på adressen R7F1. Om dubbelordsaddition utföres utan hänsyn till +/- är Of-flaggan ointressant (Om S1m är den mest signifikanta biten i S1, S2m är den mest signifikanta biten i S2 och dm är den mest signifikanta biten i d, gäller följande i Boolsk algebra: C (R7F0) =S1m*S2m+S1m*dm+S2m*dm Of (R7F1) =S1m*S2m*dm+S1m*S2m*dm Exempel på binär dubbelordsaddition: Om summan av DX000 och DX002 > FFFFFFFF hexadecimalt blir carryflaggan (R7F0) HÖG. Då går även utgång Y201 HÖG och indikerar att summan ej ryms i DR100. Om DX0 och DX2 är positiva tal och DR100 blir negativt eller om DX0 och DX2 är negativa tal och DR100 blir positiv indikerar Of-flaggan. Då går även utgång Y202 HÖG. 7FFF FFF är det högsta positiva talet. När detta adderas till 1 blir resultatet , som är det lägsta negativa talet. Att det har gått fel indikeras av Overflow-flaggan. DX000 7 DX002 0 DR100 = DX000 + DX002 Y201 = R7F0 Y202 = R7F1 Of=R7F1 C=R7F0 + Of C = F F F F F F F WX001 WX000 WR100 DR c Of Copyright Actron AB 2000

38 Micro EH Programmering d=s1 B + S2 BCD addition d är BCD summan av S1 och S2 När summan S1 +S2 >9999 decimalt sätts en carryflagga "C". Denna finns på adressen R7F0. Om innehållet i S1 eller S2 är otillåtet sättes Data Fel-flaggan. Denna finns på adress R7F4. Detta sker om S1 eller S2 ligger utanför BCD-området. t.ex. om S1 är "9A55" hexadecimalt. "A" eller "1010" är ej tillåtet som BCD-värde. Exempel på BCD addition: Om summan av WX000 och WX001 > 9999 blir carryflaggan (R7F0) HÖG. Då går även utgång Y201 HÖG och indikerar att additionen har gått fel. WX0=1111 och WX1=2345 WR100 blir 3456, C blir 0 WX0=9999 och WX1=0001 WR100 blir 0000, C blir 1 WX000 WR100 = WX000 B + WX001 Y201 = R7F0 C=R7F0 + C = WX WR c 0 WX001 WX000 WR100 WX000 9 WX WR c 1 d=s1 - S2 Binär subtraktion d är den binära skillnaden mellan S1 och S2 När skillnaden S1 -S2 < 0 sätts en carryfagga "C". Denna finns på adressen R7F0. Denna kan senare avfrågas i programmet för att indikera om subtraktionen har gått bra. Exempel på binär subtraktion: Om skillnaden mellan WX001 och WX000 > 0 (m.a.o. att WX000 är större än WX001) blir carryflaggan (R7F0) HÖG. Då går även utgång Y201 HÖG och indikerar att subtraktionen har gått fel. WX000 9 WX001 5 WR100 = WX000 - WX001 Y201 = R7F0 C=R7F0 - C = 9 9 A WR c 0 WX001 WX000 WR100 WX WX WR100 FFFF c 1 Om Signed subtraktion utföres och S1-S2 ger ett icke signifikant resultat sätts ytterligare en flagga "Of" (Overflow), som finns på adressen R7F1. (Om S1m är den mest signifikanta biten i S1, S2m är den mest signifikanta biten i S2 och dm är den mest signifikanta biten i d, gäller följande: C (R7F0) =S1m*S2m+S1m*dm+S2m*dm Of (R7F1) =S1m*S2m*dm+S1m*S2m*dm Copyright Actron AB

39 Programmering Micro EH d=s1 B - S2 BCD subtraktion d är BCD skillnaden mellan S1 och S2 När skillnaden S1 -S2 < 0 decimalt sätts en carryflagga "C". Denna finns på adressen R7F0. Om innehållet i S1 eller S2 är otillåtet sättes Data Fel-flaggan och operationen utföres ej. Denna finns på adress R7F4. Detta sker om S1 eller S2 ligger utanför BCD-området. T.ex. om S1 är "999A" hexadecimalt. "A" eller "1010" är ej tillåtet som BCDvärde. C kommer att bli hög om summan är större än 9999 WX A WR100 xxxx c DF WX001 d=s1 * S2 Binär multiplikation d är binära produkten av S1 och S2 S1 och S2 multipliceras binärt och resultatet hamnar i två ord, där d1 (den minst signifikanta delen av resultatet) är identisk med ordet som specificeras. d1 och d2 är närmast högre ord (d+1). d kan alltså inte vara det högsta ordet i ett minnesområde, t.ex. WM3FF eftersom då d2 kommer att ligga utanför. Om så sker kommer DF (adress R7FE) att indikera fel. = d2 S1 S2 d1 Produkten av 999A och 5556 i binär multiplikation blir 3333BBBC. När resultatet läggs i det högsta ordet sätts DFflaggan. DF = WX000 9 WX001 5 WR100 = WX000 * WX001 DF=R7F4 9 9 A 5 5 WR101 6 X WR WR100 BBBC DF 0 WX001 WX000 WR100 WX000 9 WX A WM3FF BBBC DF 1 Om Dubbelord användes kommer resultatet att läggas ut på följande sätt: DX0 WX1 WX0 DX2 WX3 WX2 DR10 = DX000 * DX002 DR12 DR10 = WR13 WR12 WR11 WR10 38 Copyright Actron AB 2000

40 Micro EH Programmering d=s1 B* S2 BCD multiplikation d är BCD produkten av S1 och S2 S1 och S2 BCD multipliceras och resultatet hamnar i två ord, där d1 (den minst signifikanta delen av resultatet) är identisk med ordet, som specificeras, d1. och d2 är närmast högre ord (d+1). d kan alltså inte vara det högsta ordet i ett minnesområde, t.ex. WM3FF eftersom då d2 kommer att ligga utanför. Om så sker kommer DF (adress R7FE att indikera fel om värdet som skulle hamnat i d2 är skilt från 0. Om innehållet i S1 eller S2 är otillåtet sättes Data Fel-flaggan och operationen utföres ej. Denna finns på adress R7F4. Detta sker om S1 eller S2 ligger utanför BCD-området. = d2 S1 S2 d1 Om S1 är "999A" hexadecimalt. "A" eller "1010" är ej tillåtet som BCD-värde eller när resultatet läggs i det högsta ordet sätts DF-flaggan. DF = WX000 9 WX001 5 WR100 = WX000 B * WX001 DF=R7F4 9 9 A 5 5 WR101 6 WR101 xxxx WR100 xxxx DF 1 X WX001 WX000 WX000 0 WX001 5 WR WM3FF 6666 DF 1 Om Dubbelord användes kommer resultatet att läggas ut på följande sätt: DX0 WX1 WX0 DX2 WX3 WX2 DR12 DR10 DR10 = DX000 B * DX002 = WR13 WR12 WR11 WR10 Copyright Actron AB

41 Programmering Micro EH d=s1 S * S2 Binär multiplikation med +/- tecken d är binära produkten av S1 och S2 Detta gäller endast dubbelord. Två Ord där innehållet tolkas som Signed (+/- tecken) multipliceras och resultatet läggs ut som ett Signed värde. Se i övrigt Binär multiplikation. d=s1 / S2 Binär division d är binära kvoten mellan S1 och S2 S1 divideras binärt med S2 och kvoten hamnar i d. Resten hamnar i adress WRF016. Om divisorn S2 är 0 sätts DF (adress R7FE) till "1" och ingen operation utföres. S1 S2 = Kvot d Rest WRF016 Kvoten av 9999 och 2222 i binär division blir 0004 och resten blir När division sker med noll utföres ej operationen och DFflaggan sätts till 1. DF=R7F4 DF WX000 9 WX WR100 = WX000 / WX001 9 WX000 WX001 WRF WR DF WX000 9 WX001 = 9 9 WRF016 WR Rest Kvot WRF016 xxxx WR100 xxxx DF 1 Om Dubbelord användes kommer resultatet att läggas ut på följande sätt: DF=R7F4 DR100 = DX000 / DX002 DF WX001 DX000 WX000 WX003 WX002 DX002 DRF016 Rest WRF017 WRF016 = WR101 DR100 Kvot WR Copyright Actron AB 2000

42 Micro EH Programmering d=s1 B / S2 BCD division d är BCD kvoten mellan S1 och S2 S1 BCD divideras med S2 och kvoten hamnar i d. Resten hamnar i adress WRF016. Om divisorn S2 är 0 sätts DF (adress R7FE) till "1" och ingen operation utföres. Om innehållet i S1 eller S2 är otillåtet sättes Data Fel-flaggan och operationen utföres ej. Denna finns på adress R7F4. Detta sker om S1 eller S2 ligger utanför BCD-området. S1 S2 = Kvot d Rest WRF016 Om S1 är "9999" och S2 är 32 blir kvoten 312 och resten blir 15. Om S2 är 0 eller om någon siffra i operationen ej är en riktig BCD-siffra sätts DF-flaggan och operationen utföres ej. DF=R7F4 DF WX000 9 WX WR100 = WX000 B / WX001 WX000 WX001 WRF WR DF 0 WX WX = WRF016 xxxx WR100 xxxx DF 1 WRF016 WR100 WX000 9 A WX001 9 E Rest Kvot WRF016 xxxx WR100 xxxx DF 1 d=s1 S / S2 Binär division med +/- tecken d är binära kvoten mellan S1 och S2 Detta gäller endast dubbelord. Två Ord där innehållet tolkas som Signed (+/- tecken) divideras och resultatet läggs ut som ett Signed värde. Se i övrigt Binär division Logiska uttryck S1, S2 och d kan vara antingen bitar eller ord. d=s1 OR S2 S1, S2 och d kan även vara dubbelord. Logiskt OR på Ord d är logiska summan av S1 och S2 Ett logiskt "eller" utföres på S1 och S2 på resp. bit i orden. Detta innebär att "1" och "1", "1" och "0" samt "0" och "1" ger "1" medan "0" och "0" ger "0" S1 OR S d Copyright Actron AB

43 Programmering Micro EH d=s1 AND S2 Logiskt AND på Ord d är logiska produkten av S1 och S2 Ett logiskt "och" utföres på S1 och S2 på resp. bit i orden. Detta innebär att "1" och "1" ger "1" medan "1" och "0", "0" och "1" samt "0" och "0" ger "0". S1 AND S d d=s1 XOR S2 Logiskt XOR på Ord d är Exklusivt Eller på S1 och S2 Ett logiskt "exklusivt eller" utföres på S1 och S2 på resp. bit i orden. Detta innebär att "1" och "1" samt "0" och "0" ger "0" medan "1" och "0" samt "0" och "1" ger "1". S1 XOR S d Copyright Actron AB 2000

PNSPO! Adressering i Omrons PLC. 14 mars 2012 OMRON Corporation

PNSPO! Adressering i Omrons PLC. 14 mars 2012 OMRON Corporation PNSPO! 14 mars 2012 OMRON Corporation 2/19 Läs detta innan du bläddrar vidare PNSPO! Denna bok är avsedd som ett tillägg till de ursprungliga manualerna för OMRONs produkter. Använd den som en hjälp att

Läs mer

Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik

Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik Digitalteknik 3p, vt 01 Struktur: Elektroteknik A Kurslitteratur: "A First Course in Digital Systems Design - An Integrated Approach" Antal föreläsningar: 11 (2h) Antal laborationer: 4 (4h) Examinationsform:

Läs mer

Grunderna i stegkodsprogrammering

Grunderna i stegkodsprogrammering Kapitel 1 Grunderna i stegkodsprogrammering Följande bilaga innehåller grunderna i stegkodsprogrammering i den form som används under kursen. Vi kommer att kort diskutera olika datatyper, villkor, operationer

Läs mer

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.

Läs mer

Välkommen till. Styrteknik grundkurs

Välkommen till. Styrteknik grundkurs Välkommen till Styrteknik grundkurs Allmänt om styrsystem (PLC) Ladder och Logik Grundinstruktioner Tidskretsar Räknare Minne SET- och RST-instruktioner Strukturering av program Sekvensprogrammering överkurs

Läs mer

General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18

General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18 F3 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-08-29 Kärnan i microcontrollern består av ett antal register och en ALU. Till detta kommer också ett antal portar. Det finns 64 st portar. Några är anslutna mot

Läs mer

Programmerbara styrsystem

Programmerbara styrsystem Styrteknik ETB016 Allmänt om styrsystem (PLC) Grundinstruktioner Introduktion av GX IEC Developer Benämningar Minne SET- och RST-instruktioner Programmerbara styrsystem PLC står för Programmable Logical

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #24 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Allmänt Behovet av processorinstruktioner för multiplikation

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast

Läs mer

Digital elektronik CL0090

Digital elektronik CL0090 Digital elektronik CL9 Föreläsning 3 27--29 8.5 2. My Talsystem Binära tal har basen 2 Exempel Det decimala talet 9 motsvarar 2 Den första ettan är MSB, Most Significant Bit, den andra ettan är LSB Least

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-10-26 Lokal TER1, TER3 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden

Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden PLC2C:1 MELSEC FX I kursen styrteknik används styrsystemet FX1S som är ett litet system i MELSEC FX-serien. Vår version av FX1S har endast digitala in- och utgångar men oftast finns det både digitala och

Läs mer

PNSPO! Tips! CP1W-AD och DA. 14 mars 2012 OMRON Corporation

PNSPO! Tips! CP1W-AD och DA. 14 mars 2012 OMRON Corporation PNSPO! Tips! CP1W-AD och DA 14 mars 2012 OMRON Corporation 2/28 Läs detta innan du bläddrar vidare PNSPO! Denna bok är avsedd som ett tillägg till de ursprungliga manualerna för OMRONs produkter. Använd

Läs mer

Q64AD, Q68ADV/ADI, analoga ingångsmoduler KI00105E

Q64AD, Q68ADV/ADI, analoga ingångsmoduler KI00105E 1 Funktion och användningsområde Q64AD och Q68ADV/ADI omvandlar analoga ström- eller spänningssignaler till digitala värden. 2 Om Kom-igång dokumentet Detta Kom-igång-dokument skall ej ses som en fullständig

Läs mer

Bruksanvisning Kopplingsur 19 164 70

Bruksanvisning Kopplingsur 19 164 70 Bruksanvisning Kopplingsur 19 164 70 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER 1. Läs igenom hela bruksanvisningen innan installation. 2. Installation skall göras av behörig elektirker. 3. Bryt strömmen innan installation.

Läs mer

Övervakning & Programspråk

Övervakning & Programspråk Övervakning & Programspråk Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i vad ett driftövervakningssystem är. Vad kan man se? Olika tekniska funktioner? Fördelar? Även en inblick i hur man programmerar

Läs mer

DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA

DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA Innehåll Talsystem och koder Aritmetik för inära tal Grundläggande logiska operationer Logiska grindar Definitioner i Boolesk algera Räknelagar BINÄRA TALSYSTEMET Binärt

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa

Läs mer

Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers"

Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers" Slides! Per Lindgren! EISLAB! Per.Lindgren@ltu.se! Original Slides! Ingo Sander! KTH/ICT/ES! ingo@kth.se! Talrepresentationer" Ett tal kan representeras

Läs mer

Vi börjar med att titta på ELC-12 standard CPU, denna har 3st kommunikationsportar.

Vi börjar med att titta på ELC-12 standard CPU, denna har 3st kommunikationsportar. XLogic.se MODBUS-GUIDE Vi ska här försöka reda ut lite grunder angående modbus-kommunikation med/mellan våra produkter. Till att börja med så är modbus ett kommunikationsprotokoll. Detta protokoll kan

Läs mer

Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3

Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datoraritmetik Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Hur stora tal kan vi få med N bitar? Största

Läs mer

ÖH kod. ( en variant av koden används i dag till butikernas streck-kod ) William Sandqvist

ÖH kod. ( en variant av koden används i dag till butikernas streck-kod ) William Sandqvist ÖH 8.4 7-4-2-1 kod Kodomvandlare 7-4-2-1-kod till BCD-kod. Vid kodning av siffrorna 0 9 användes förr ibland en kod med vikterna 7-4-2-1 i stället för den binära kodens vikter 8-4-2-1. I de fall då en

Läs mer

Styrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll

Styrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll Styrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll Kontroll av programflöde Instruktionerna är ordnade sekventiellt i minnet och utförs normalt i denna ordning. Vissa programkonstruktioner kräver dock

Läs mer

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner Ext-3 (Ver 203-04-2) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Figur på sidan 2 i detta häfte visar hur datorn FLEX är uppbyggd. På sidan visas dessutom hur ALU:ns funktion väljs med styrsignalerna

Läs mer

CanCom C721 RadioTransceiver V1.19

CanCom C721 RadioTransceiver V1.19 CanCom C721 RadioTransceiver V1.19 art. 80-721xx CanCom kretskort C721 är avsedd att användas i portabla fjärrstyrningsutrustningar. Radion har dubbelriktad kommunikation så att man kan visa status och

Läs mer

Dokumentation för funktionsblocksbibliotek MwaCOMLI

Dokumentation för funktionsblocksbibliotek MwaCOMLI Dokumentation för funktionsblocksbibliotek MwaCOMLI 1. Allmänt... 2 1.1. Versionshistoria... 2 1.2. Implementerade Telegram... 3 1.3. Adressering Flaggor... 4 1.4. Registervärden... 5 2. Fboxar... 6 2.1.

Läs mer

F2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning

F2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning Datarepresentation F2 Binära tal EDA070 Roger Henriksson I en dator lagras och behandlas all information i form av binära tal ettor och nollor. En binär siffra kallas för en bit BInary digit. Ett antal

Läs mer

i LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp

i LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp Institutionen för elektroteknik Några programmeringstekniska grundbegrepp 1999-02-16 Inledning Inom datorprogrammering förekommer ett antal grundbegrepp som är i stort sett likadana oberoende om vi talar

Läs mer

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen)

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) MÄLRLENS HÖGSKOL Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik T3760 atum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 nsvarig lärare: Olof ndersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) Om du klarat samtliga

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-06-01 Lokal Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen

Läs mer

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner Ext-3 (Ver 204-04-08) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Figur på sidan 2 i detta häfte visar hur datorn FLEX är uppbyggd. På sidan visas dessutom hur ALU:ns funktion väljs med styrsignalerna

Läs mer

Programmerbar logik. Kapitel 4

Programmerbar logik. Kapitel 4 Kapitel 4 Programmerbar logik Programmerbar logik (PLC: Programmable Logic Controller; fi. ohjelmoitava logiikka) är en sorts mikrodatorliknande instrument som är speciellt avsedda för logik- och sekvensstyrningsproblem.

Läs mer

Manual FKC01C924 TID/PULS/FREKVENSMÄTARE

Manual FKC01C924 TID/PULS/FREKVENSMÄTARE Manual FKC01C924 TID/PULS/FREKVENSMÄTARE Bruksanvisning Elektronisk förvalsräknare Typ Serie FKC01C924 1. Beskrivning - 6 digital siffrig räknare, 1 förval add. / subtr. - Ljus 2-linje LCD display med

Läs mer

Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704

Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Svar Svar till uppgifterna lämnas på separat papper. En poäng per uppgift. Max 30 poäng. Bonuspoäng beräknas enligt följande tabell: 6-10 poäng

Läs mer

A-del motsvarande KS1

A-del motsvarande KS1 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik CT3760 Datum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 Svar till A- och B-del A-del motsvarande KS1 Uppgift A1. Vad blir resultatet då instruktionen

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register

Läs mer

"Crash Course in Programming"

Crash Course in Programming "Crash Course in Programming" Denna genomgång har fokus på programmering. Den följer PBasic-syntaxen för Basic Stamp II, men är i övrigt i stort sett frikopplad från BS2. Vissa aspekter som tas upp följer

Läs mer

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i

Läs mer

Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik för U2

Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik för U2 i Mikrodatorteknik för U2 Skriv instruktioner som utför följande operationer (angivna tal antas givna i hexadecimal form om inget annat anges): 1. (0x20) + 25 (0x30) 2. (0x22) - (0x31) (0x25) 3. (w) +

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-08-15 Lokal TER4 Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen

Läs mer

Styrteknik : Programmering med IEC 61131-3. Styrteknik

Styrteknik : Programmering med IEC 61131-3. Styrteknik PLC1B:1 Styrteknik Allmänt om styrsystem (PLC) Grundinstruktioner Introduktion av GX IEC Developer Benämningar Minne SET- och RST-instruktioner PLC1B:2 PLC står för Programmable Logical Controller Kom

Läs mer

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen 68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder

Läs mer

Extrauppgifter för CPU12

Extrauppgifter för CPU12 1 Extrauppgifter för CPU12 X1a) Skriv en instruktionssekvens som nollställer bit 3-0 i alla minnesord i adressintervallet 2035H, 2049H Använd X-registret för adressering X1b) Skriv en subrutin som maskerar

Läs mer

VÅGINSTRUMENT LD 5208

VÅGINSTRUMENT LD 5208 VÅGINSTRUMENT LD 5208 Viktdisplay 6-siffrig display för visning av vikt (brutto eller netto), funktioner eller felmeddelanden. Siffrornas höjd ca 20 mm. Överlast indikeras med på displayen. Underlast indikeras

Läs mer

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-

Läs mer

Ladderprogrammering steg för steg

Ladderprogrammering steg för steg Ladderprogrammering steg för steg En introduktion till LD-programmering för kursen MIE 012 Elektroteknikens Grunder vid LTH. Gunnar Lindstedt Introduktion Den dominerande typen av styrsystem för binära

Läs mer

CPU. Carry/Borrow IX. Programräknare

CPU. Carry/Borrow IX. Programräknare Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. CPU ACCA ACCD ACCB 8-bitars ackumulatorer eller 16- bitars ackumulator CCR 1 1 1 SXH I NZVC Flaggregister Carry/Borrow IX IY PC Indexregister X Indexregister

Läs mer

Kort beskrivning av Sveriges första dator BESK

Kort beskrivning av Sveriges första dator BESK Kort beskrivning av Sveriges första dator BESK Bo Einarsson MAI 10 januari 2005 Den första svenska egentliga datorn är BESK, vilket står för Binär Elektronisk SekvensKalkylator. Den var körklar den 6 november

Läs mer

Brand-/Brandgasspjällstyrning för två spjäll m. rökdetektor 8SC2:004, 8SC2-1:004 (endast ett spjäll)

Brand-/Brandgasspjällstyrning för två spjäll m. rökdetektor 8SC2:004, 8SC2-1:004 (endast ett spjäll) Produktbeskrivning: Brand-/Brandgasspjällstyrning Funktion: SIOX-modul: Processbild: Brand-/Brandgasspjällstyrning för två spjäll m. rökdetektor 8SC2:004, 8SC2-1:004 (endast ett spjäll) 8SC2_004.DFF Inkopplingsbeskrivning

Läs mer

Avant BRUKSANVISNING. FAKTARUTA AVANT Hög utnivå med förstärkning upp till 57 db. Automatiska funktioner för tilt och förstärkning

Avant BRUKSANVISNING. FAKTARUTA AVANT Hög utnivå med förstärkning upp till 57 db. Automatiska funktioner för tilt och förstärkning SE-2 000920 00896 Rev 1 Avant FAKTARUTA Hög utnivå med förstärkning upp till 57 db Automatiska funktioner för tilt och förstärkning Välj mellan 3 UHF-ingångar, BI/BIII, bredbandsingång och satellit-mf)

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-08-16 Lokal TER2, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Programmering av Tidur E 18 978 85

Programmering av Tidur E 18 978 85 Programmering av Tidur E 18 978 85 Programmering av Tidur E 18 978 85... 1 1 Funktion... 2 2 Programmering... 2 2.1 Inställning av aktuella data... 2 2.1.1 Inställning sommar-/vintertid... 2 2.1.2 Inställning

Läs mer

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647 Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

OMRON. PLC till PLC kommunikation (CP1L-E) Ethernet. 22 april 2014 OMRON Corporation

OMRON. PLC till PLC kommunikation (CP1L-E) Ethernet. 22 april 2014 OMRON Corporation Ethernet 22 april 2014 OMRON Corporation 2/16 Läs detta innan du bläddrar vidare OMRON Denna bok är avsedd som ett tillägg till de ursprungliga manualerna för Omrons produkter. Använd den som en hjälp

Läs mer

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ? Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska

Läs mer

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn. 0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter

Läs mer

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll: F: Minneselement Innehåll: - Latchar - Flip-Flops - egister - Läs- och skrivminne (andom-access Memory AM) - Läsminne (ead Only Memory OM) Ett minneselements egenskaper Generellt sett så kan följande operationer

Läs mer

Följddiagram för händelsestyrda rörelser

Följddiagram för händelsestyrda rörelser Följddiagram för händelsestyrda rörelser 2 STYROBJEKT UNIKA FASER Två arbetscylindrar ska röra sig i följande ordning. När man ger startkommando ska kolvstången i cylinder gå ut. När den har nått sitt

Läs mer

Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621

Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Lunds Universitet LTH Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 8.00-13.00 Inga tillåtna hjälpmedel Uppgifterna i tentamen ger maximalt 60 poäng. Uppgifterna är

Läs mer

Digitala Kopplingsur DATA Micro+ DATA MICRO 2+

Digitala Kopplingsur DATA Micro+ DATA MICRO 2+ DATA MICRO+ Programmeringsexempel hittar du längst bak i denna manual (fr sid 5) Instruktioner Beskrivning DATA MICRO+ är ett kopplingsur utvecklat för att kontrollera vilken elektrisk installation som

Läs mer

Avbrottshantering. Övningsuppgifter

Avbrottshantering. Övningsuppgifter Avbrottshantering Övningsuppgifter 2013 Besvara kortfattat följande frågor rörande CPU12. Redogör för vad som händer vid RESET och varför detta sker. Förklara kortfattat vad som händer vid ett IRQ avbrott

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2011-08-26 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP.

Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP. Övningsuppgifter Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP. F.2 Ett antal på varandra följande minnesord har

Läs mer

Dataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte

Dataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 4 Tisdag 2005-09-06 Stacken I datasammmanhang är en stack ett minnesområde. Det är processorn som använder stacken. För att skapa en stack anger man en adress i stackpekarregistret.

Läs mer

IE1204 Digital Design

IE1204 Digital Design IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2 LAB2 Låskretsar, vippor, FSM

Läs mer

IE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2

IE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2 IE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2 Talrepresentationer Ett tal kan representeras binärt på många sätt. De vanligaste taltyperna som skall representeras är: Heltal, positiva heltal (eng. integers)

Läs mer

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna

Läs mer

PGC: Läser från fotocell och lackar efter avläst. Läser från fotocell och lackar efter programerat. Detaljräknare

PGC: Läser från fotocell och lackar efter avläst. Läser från fotocell och lackar efter programerat. Detaljräknare STJ: Läser från fotocell och lackar efter programerat Detaljräknare PGC: Läser från fotocell och lackar efter avläst Avstånd fotocell till Pistol Start före objektet Start efter objektet Grund-inställningar

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Speciella egenskaper: Systemet

Läs mer

Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik

Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 6 Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik TSEA Digitalteknik D TSEA5 Digitalteknik Y TDDC75

Läs mer

F8: Undantagshantering

F8: Undantagshantering F8: Undantagshantering Undantagshantering i 68 Vad är ett undantag? Typer av undantag Att skriva undantagsrutiner Undantagshantering, vad och varför? Exempel: Ett system ska mäta temperatur var :e sekund

Läs mer

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Digitala kursmoment D1 Binära tal, talsystem och koder D2 Boolesk Algebra D3 Grundläggande logiska grindar D4 Minneselement, register,

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-08-18 Lokal TERE, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I. Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.. Uttryckt i decimal form: A=28+32+8 + 2 =70 B=59 C=7 A+B+C=246 2. Jag låter A' betyda "icke A" A'B'C'D'+ABC'D'+A'BCD'+AB'CD'=D'(A'(B'C'+BC)+A(BC'+B'C))=

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION

LABORATIONSINSTRUKTION Högskolan Dalarna Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION PLC-styrning av ett minimalt parkeringsgarage KURS El- och styrteknik för tekniker ET 1015 INNEHÅLL LAB NR 4 Ver 1.0 1. Inledning 2. Laborationskortet

Läs mer

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Jämförelse mellan 68705P3 och 16F84 externt MC68705P3 PIC16F84 I/O 20 13 Kapsling 28-pin DIL 18-pin DIL Drivförmåga på pinnar PortB 10mA Sink,

Läs mer

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 11-01-12 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar

Läs mer

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

Styrteknik: Tidskretsar, räknare

Styrteknik: Tidskretsar, räknare PLC4A:1 Timer: Tidtagare, automatisk till- eller frånkoppling. Timer för PLC (Tidkrets) En tidsstyrd ett- eller noll-ställning av en utgång/minnescell. Tidsstyrningen kan vara tillslagsfördröjd (on delay

Läs mer

CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time

CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time IS1200 Exempelsamling till övning CE_O3, 2015 CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time 3.1. Logiska operationer (se uppgift 1.2 c) Repetera (eller lär dig) innebörden av de logiska operationerna "bitvis AND",

Läs mer

Datakommunikation med IR-ljus.

Datakommunikation med IR-ljus. Datakommunikation med -ljus. I den här uppgiften skall du kommunicera med hjälp av infrarött () ljus. Du skall kunna sända tecken från tangentbordet samt ta emot tecken och visa dem på skärmen. Genom att

Läs mer

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 13 mars 2013, klockan 14:00 19:00 i Vic 2 A-D, 3 A-C. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad

Läs mer

IE1204/IE1205 Digital Design

IE1204/IE1205 Digital Design TENTAMEN IE1204/IE1205 Digital Design 2012-12-13, 09.00-13.00 Inga hjälpmedel är tillåtna! Hjälpmedel Tentamen består av tre delar med sammanlagd tolv uppgifter, och totalt 30 poäng. Del A1 (Analys) innehåller

Läs mer

SafeLine VV3. Handhavande manual. Visar våningar, pilar och rullande meddelanden.

SafeLine VV3. Handhavande manual. Visar våningar, pilar och rullande meddelanden. SafeLine VV3 Handhavande manual Visar våningar, pilar och rullande meddelanden. SafeLine VV3 Handhavande manual safeline.eu Innehållsförteckning Installation & Test Montering 5 Tecken som kan användas

Läs mer

F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!

F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson! F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Roger Henriksson Von Neumann-arkitekturen Gemensamt minne för programinstruktioner och data. Sekventiell exekvering av instruktionerna.

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #16 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Behovet av ändring av programflödet För att kunna skriva

Läs mer

LABORATIONER I STYRTEKNIK. Grundläggande PLC- programmering

LABORATIONER I STYRTEKNIK. Grundläggande PLC- programmering 1 LABORATIONER I STYRTEKNIK LABORATION : Grundläggande PLC- programmering 2 Övning 1. Rita ur reläschemat nedan ett ladderschema i GX IEC Developer. Kör programmet och prova funktionen med hjälp av ingångssimulatorn.

Läs mer

Reducerad INSTRUKTIONSLISTA för FLIS-processorn

Reducerad INSTRUKTIONSLISTA för FLIS-processorn Reducerad INSTRUKTIONSLI för FLIS-processorn 2013-11-08 2(10) Innehåll Sidan 3 Programmerarens bild av FLIS-processorn 4 Förklaring av beteckningar i instruktionslistan 5 Enkel dataflyttning 5 Logik 5

Läs mer

Övervakning & Programspråk

Övervakning & Programspråk Övervakning & Programspråk Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i vad ett driftövervakningssystem är. Vad kan man se? Olika tekniska funktioner? Fördelar? Även en inblick i hur man programmerar

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #16 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Behovet av ändring av programflödet För att kunna skriva

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Speciella egenskaper: Systemet arbetar med kodord (s k

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblatorer vs kompilatorer En assemblator är ett program

Läs mer

Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar

Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Moment 2 - Digital elektronik Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Jan Thim 1 F1: Binära tal och logiska grindar Innehåll: Introduktion Talsystem och koder Räkna binärt Logiska grindar Boolesk

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

Mattias Wiggberg Collaboration

Mattias Wiggberg Collaboration Informationsteknologi sommarkurs 5p, 24 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE75 5 Uppsala +46 847 3 76 Collaboration Jakob Carlström Binära tal Slideset 5 Agenda Binära tal Talbaser

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

Styrteknik 4.5/7.5 hp distans: Programmering med IEC 61131-3 PLC1B:1. Styrteknik

Styrteknik 4.5/7.5 hp distans: Programmering med IEC 61131-3 PLC1B:1. Styrteknik Styrteknik 4.5/7.5 hp distans: Programmering med IEC 61131-3 PLC1B:1 Styrteknik Allmänt om styrsystem (PLC) Grundinstruktioner Introduktion av GX IEC Developer Benämningar Minne SET- och RST-instruktioner

Läs mer

Installationsanvisning av proximityläsare 1103/2. Mod. 1103/2

Installationsanvisning av proximityläsare 1103/2. Mod. 1103/2 Installationsanvisning av proximityläsare 1103/2 Mod. 1103/2 EGENSKAPER: Proxiläsaren tillåter tidsreglerad öppning från 0 99 sekunder när: En användare placerar sin proxinyckel framför frontpanelen. En

Läs mer