Programmerbar logik. Kapitel 4

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Programmerbar logik. Kapitel 4"

Transkript

1 Kapitel 4 Programmerbar logik Programmerbar logik (PLC: Programmable Logic Controller; fi. ohjelmoitava logiikka) är en sorts mikrodatorliknande instrument som är speciellt avsedda för logik- och sekvensstyrningsproblem. De introducerades inom den amerikanska bilindustrin på 1970-talet, för att effektivera omställningen av produktionslinjerna vid produktbyten. I dag används programmerbar logik rutinmässigt i all industri. En PLC kan schematisk se ut enligt följande: Insignalerna och utsignalerna är spänningar som kan tänkas Programmeringsenhet Elaggregat Processor Minne Gränssnitt Inputmodul Outputmodul Input Output Figur 4.1: Schematiskt diagram av PLC represenera boolska variabler (hög spänning = 1, låg spänning = 0). En PLC kan programmeras med logiska funktioner, så att utsignalerna är booleska funktioner av insignalerna och eventuellt tillståndsvariabler. Programmering av dagens PLC:n sker idag uteslutande med PC:n. Det existerar en stor mängd olika PLC:n på marknaden, nedan en lista på några viktiga leverantörer (i alfabetisk ordning): - ABB (PROCONTIC) - Allen-Bradley - Mitsubishi - Omron - Philips 61

2 62 KAPITEL 4. PROGRAMMERBAR LOGIK - Schneider (Telemecanique) - Siemens (SIMATIC) - Texas Instruments - Toshiba - m.fl. Figur 4.2: Illustration av modulär uppbyggnad, bilden från Allen-Bradleys websidor Dagens PLC:n har en modulär uppbyggnad, se Fig. 4.2 och 4.3. Man kan således köpa de klossar man behöver, t.ex - Digitala inputs (typiskt i paket av 4-32 st.) - Analoga inputs (typiskt i paket av 4-16 st.)

3 4.1. FUNKTIONSSÄTTET HOS EN PLC 63 Figur 4.3: Närmare bild av PLC, bilden från Omrons websidor - Digitala outputs - Analoga outputs - PID-regulatorer - Redundans för kritiska tillämpningar D.v.s. man kan och brukar även utföra konventionell analog reglering med dagens PLC:n. 4.1 Funktionssättet hos en PLC En PLC opererar enligt sekvensen 1. Läs och lagra insignaler i minnet 2. Exekvera programmet 3. Uppdatera utsignalerna Tillståndsvariablernas och utsignalernas värden evalueras således en gång per cykel, och man undviker problem som hasard, kapplöpning och oskillation som förekommer i analog logik. Däremot förekommer nog liknande beteende i PLC:n också, men det beror i så fall på programmeringsfel! Om t.ex. en variabel A i programmet tilldelas ett värde enligt A = A kommer värdet hos A att alternera periodiskt med den frekvens som sekvensen genomgår. 1 0

4 64 KAPITEL 4. PROGRAMMERBAR LOGIK Tiden för en cykel är typiskt i området ms. Man låter oftast programmets längd påverka cykelns längd, dvs man börjar på nytt genast då man är färdig med en cykel. Leverantörer specificerar tider för hur länge det tar att utföra 1000 ord (time/kword) av programinstruktioner, och hur länge det tar att avläsa I/O. Dessa uppgifter kan användas för uppskattning av tiden t c för en cykel. Denna tid bör beaktas då man har snabba processer eller händelser med kort varaktighet: - Den tid som maximalt kan förflyta innan en förändring i en insignal påverkar utsignalerna är 2 t c (förändringen sker strax efter att insignalerna inlästs). - En insignalförändring som varar en tid kortare än t c kan bli odetekterad. 4.2 Programmering av en PLC Programmering av en PLC sker med hjälp av en skild programmeringsenhet, som i dagens läge är en PC. Det finns ett antal olika sätt att programmera PLC:n, och det finns fem stycken IEC(International Electrotechnical Commission)-standardiserade programmeringsspråk: - Structured Text (ST), hög-nivå textbaserat språk, liknar Pascal - Instruction List (IL), låg-nivå textbaserat språk, liknar assembler, beskrivs närmare i kapitel Ladder Diagram (LD), grafiskt språk, heter kontakt-diagram på svenska. Ett av de mest använda språken, beskrivs närmare i kapitel Function Block Diagram (FBD), grafiskt språk, har bl.a. logiska grindar och vippor som grundelement. - Sequential Function Chart (SFC), grafiskt språk baserat på Grafcet. I praktiken så har varje leverantör sina egna programmeringsverktyg, som mer eller mindre påminner om IEC-standarden. Förutom de ovan nämnda så används åtminstone FUP, vanlig Grafcet samt även C för programmering av PLC:n Låg-nivå programmeringsspråk (IL) PLC:n kan programmeras med speciella assemblerliknande programmeringsspråk. Uppbyggnaden av ett IL-program illustreras med ett exempel: Märke Operator Operand Kommentar LD Count (* Ladda variabeln Count i dataregistret *) loop SUB 1 (* Minska värdet i dataregistret med ett *) NE 0 (* Kolla om dataregistret är 0 *) JMP loop (* Hoppa till märket loop om föregående jämförelse är sann *) Det finns två stycken så kallade modifierare som kan användas i samband av de flesta av operatorerna, t.ex. så betyder LDN att man tar logisk icke på operanden innan den lagras i dataregistret. Parenteser är den andra typen av modifierare, vilket fungerar som väntat som modifierare av beräkningsprioritet.

5 4.2. PROGRAMMERING AV EN PLC 65 Tabell 4.1: IL-operatorerna enligt IEC Operator Modifierare Operandtyp Beskrivning LD N Alla Ladda operand i dataregister ST N Alla Spara innehållet i dataregistret i operand S BOOL Tilldela operand värdet 1 (sant) om dataregistret sant R BOOL Tilldela operand värdet 0 (falskt) om dataregistret sant AND N och () BOOL Logisk OCH OR N och () BOOL Logisk ELLER XOR N och () BOOL Logisk XOR ADD () Alla Addition SUB () Alla Subtraktion MUL () Alla Multiplikation DIV () Alla Division GT () Alla Större än GE () Alla Större än eller lika med EQ () Alla Lika med NE () Alla Icke lika med LE () Alla Mindre än eller lika med LT () Alla Mindre än JMP N Märke Konditionellt hopp (beroende på senaste jämförelsen) CAL N Namn Konditionellt anrop av funktionsblock RET N Konditionell retur från funktionsblock LD X (* Ladda variabeln X i dataregistret *) GT( A (* Utför GT efter att uttrycket i parentes beräknats *) ADD B (* Beräkna A+B *) ) (* Nu först testas om X > (A+B) *) IL påminner alltså mycket om assembler; man skall komma ihåg att man hela tiden jobbar med register och att beräkningen sker i den ordning som instruktionerna kommer (om man inte sätter parentes, som i exemplet ovan. Instruktionerna LD A ADD B (* A+B *) MUL C (* (A+B)C *) beräknar (A+B)C och inte A+(BC) som i ett högnivå programmeringsspråk. Instruktionerna (operatorerna) som ges av IEC-standarden ses i Tabell 4.1. Uppgift 4.1 Skriv ett PLC-program för den logiska funktionen för tillstånd 1 från alarmuppgiften, dvs Ekv. 3.3, 3.4 och 3.6 S 1 = u 1 u 2 x 3 + u 1 u 2 R 1 = u 1 x 1 = (x 1 + S 1 ) R 1

6 66 KAPITEL 4. PROGRAMMERBAR LOGIK Kontaktdiagram (LD) Kontaktdiagram (e. ladder diagram, ty. kontakt-plan) är en metod för att beskriva och logiska funktioner, som har varit redan länge standardiserad. Metoden härstammar från relä-tekniken, men utnyttjas idag allmänt för att programmering av PLC:n. I ett kontaktdiagram har man två vertikala ledningar, av vilka den vänstra är förbunden med en spänningskälla, och den högra är jordad (Fig. 4.4). Ledningarna är horisontalt förbundna med strömstigar. 1 0 Figur 4.4: Kontaktdiagram Varje horisontal koppling representerar en variabel vars logiska värde är 1 om ström går genom kopplingen, och 0 annars. Funktionerna införs symboliskt; en kontakt som är sluten om u = 1, och annars öppen, anges med symbolen u Denna variabel u som avgör huruvida kopplingen är sluten eller ej kan vara en insignal eller en intern variabel (ett tillstånd). Typiskt så ges denna variabel som parameter till kontakten; man matar in en adress direkt eller en symbol (t.ex. u) som associerats med adressen. Bra minnesregel vid behandling av kontaktdiagram är att normalläge är 0, en 1 kräver en insats. T.ex. ovanstående kontakt är öppen i normalläge, medan u = 1 så sluter den. Symbolen för en kontakt som är sluten i normalläge, dvs då u = 0 ser ut enligt följande u Slutresultatet av varje horisontell rad kan lagras i en variabel, vilket betecknas enligt följande y ( ) Med hjälp av dessa tre grundsymboler kan vi nu konstruera de vanligaste logiska funktionerna med hjälp av kontaktdiagram, se Fig. 4.5.

7 4.2. PROGRAMMERING AV EN PLC 67 z = x 1 x 2 z = x 1 + x 2 z = x z = x 1 + x 2 z = x 1 x 2 z = x 1 x 2 z = x 1 + x 2 Figur 4.5: Vanliga logiska fuktioner som kontaktdiagram. Observera de avvikande beteckningarna (x=insignal, z=utsignal). Vi ser att logisk OCH fås med en seriekoppling och logisk ELLER med en parallellkoppling. RS-vippor konstrueras i IEC-standarden (och i labben) med hjälp av speciella S och R resultatvariabler. x (S) x (R) Då det logiska uttrycket till vänster är sant så betyder det att den logiska variabeln associerad med RS-vippan (x i det här fallet) kommer att sättas till 1 respektive 0. Det finns många olika beteckningar och funktionssätt för timer-funktionen, och det finns ingen egentlig standardbeteckning. Timer-funktioner har oftast flera utsignaler, förutom den egentligen fördröjda signalen även interna variabler som t.ex. själva klockräknaren.

8 68 KAPITEL 4. PROGRAMMERBAR LOGIK Uppgift 4.2 Konstruera ett kontaktdiagram för de boolska funktionerna y 1, y 2, V A, V B och V R i Ex H A H B L A A B L B V A y 1 V B L R y 2 V R

Programmering av ett industrikap med GRAPH 7 / Programming of an industrial cutting machine in GRAPH 7

Programmering av ett industrikap med GRAPH 7 / Programming of an industrial cutting machine in GRAPH 7 School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI Programmering av ett industrikap med GRAPH 7 / Programming of an industrial cutting machine in GRAPH 7 Sep MSI Report

Läs mer

Exempeluppgift i Logikstyrning. 1 Inledning. 2 Insignaler och utsignaler

Exempeluppgift i Logikstyrning. 1 Inledning. 2 Insignaler och utsignaler Exempeluppgift i Logikstyrning Inledning Idén med detta papper är att ge en allmän beskrivning av labbutrustningen och tips för hur man kan lösa olika praktiska problem i samband med laborationen. Läs

Läs mer

Grunderna i stegkodsprogrammering

Grunderna i stegkodsprogrammering Kapitel 1 Grunderna i stegkodsprogrammering Följande bilaga innehåller grunderna i stegkodsprogrammering i den form som används under kursen. Vi kommer att kort diskutera olika datatyper, villkor, operationer

Läs mer

Övervakning & Programspråk

Övervakning & Programspråk Övervakning & Programspråk Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i vad ett driftövervakningssystem är. Vad kan man se? Olika tekniska funktioner? Fördelar? Även en inblick i hur man programmerar

Läs mer

Övervakning & Programspråk

Övervakning & Programspråk Övervakning & Programspråk Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i vad ett driftövervakningssystem är. Vad kan man se? Olika tekniska funktioner? Fördelar? Även en inblick i hur man programmerar

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION

LABORATIONSINSTRUKTION Högskolan Dalarna Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION Trafikljus med SFC-programmering KURS El- och styrteknik för tekniker ET1015 INNEHÅLL LAB NR PLC 5 Ver 1.0 1. Inledning 2. Laborationskortet

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION

LABORATIONSINSTRUKTION Högskolan Dalarna Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION Introduktion till PLC-programmering KURS ETB016 Styrteknik LAB NR PLC 1 INNEHÅLL 1. PLC systemet FX1S 2. Introduktion till GX IEC Developer

Läs mer

Ladderprogrammering steg för steg

Ladderprogrammering steg för steg Ladderprogrammering steg för steg En introduktion till LD-programmering för kursen MIE 012 Elektroteknikens Grunder vid LTH. Gunnar Lindstedt Introduktion Den dominerande typen av styrsystem för binära

Läs mer

F5 Introduktion till digitalteknik

F5 Introduktion till digitalteknik George Boole och paraplyet F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant p = b! (s " r) George Boole (1815-1864) Professor i Matematik, Queens College, Cork, Irland 2 Exklusiv

Läs mer

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som

Läs mer

Twincat: PLC Control

Twincat: PLC Control Dokument Förklaring Dat. Revision KI-221-003-003 Kom igång med trukturerad Text 080402 1.0 Twincat: PLC Control Kom igång med Strukturerad Text (ST) programmering 1. Kod exempel. a. Exemplen som demonstreras

Läs mer

Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden

Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden PLC2C:1 MELSEC FX I kursen styrteknik används styrsystemet FX1S som är ett litet system i MELSEC FX-serien. Vår version av FX1S har endast digitala in- och utgångar men oftast finns det både digitala och

Läs mer

Styrteknik : Funktioner och funktionsblock

Styrteknik : Funktioner och funktionsblock PLC2A:1 Variabler och datatyper Allmänt om funktioner och funktionsblock Programmering av funktioner Programmering av funktionsblock PLC2A:2 Variabler i GX IEC Developer Global and Local Variables Variables

Läs mer

Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas

Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas Tentamen i ET1014 Introduktion till elektroteknik och styrteknik 7.5 hp 2012-08-22 14.00-18.00, Sal Sxxx Hjälpmedel: Miniräknare, formelblad (bifogad)

Läs mer

Grundläggande digitalteknik

Grundläggande digitalteknik Grundläggande digitalteknik Jan Carlsson Inledning I den verkliga världen vet vi att vi kan få vilka värden som helst när vi mäter på något. En varm sommardag visar termometern kanske 6, 7 C. Men när det

Läs mer

HÖGSKOLAN I KALMAR Institutionen för teknik Erik Loxbo 06 03 04 LABORATION I PLC-TEKNIK SEKVENSSTYRNING AV TRANSPORTBAND SIMATIC S7 - GRAPH

HÖGSKOLAN I KALMAR Institutionen för teknik Erik Loxbo 06 03 04 LABORATION I PLC-TEKNIK SEKVENSSTYRNING AV TRANSPORTBAND SIMATIC S7 - GRAPH HÖGSKOLAN I KALMAR Institutionen för teknik Erik Loxbo 06 03 04 LABORATION I PLC-TEKNIK SEKVENSSTYRNING AV TRANSPORTBAND SIMATIC S7 - GRAPH Uppgift: Lös nedanstående problemställning med hjälp av programvaran

Läs mer

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION

LABORATIONSINSTRUKTION Högskolan Dalarna Institutionen för Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION LOG/iC, PLD, kombinatorik, sekvensnät KURS Digitalteknik LAB NR 6 INNEHÅLL. Inledning 2. Prioritetskodare 3. Elektronisk

Läs mer

Logik och kontrollstrukturer

Logik och kontrollstrukturer Logik och kontrollstrukturer Flödet av instruktioner i ett programmeringsspråk bygger vi upp med hjälp av dess kontrollstrukturer. I C har vi exemplen if, if else, while, do while. Dessutom finns switch

Läs mer

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION

LABORATIONSINSTRUKTION Högskolan Dalarna Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION PLC-styrning av ett minimalt parkeringsgarage KURS El- och styrteknik för tekniker ET 1015 INNEHÅLL LAB NR 4 Ver 1.0 1. Inledning 2. Laborationskortet

Läs mer

T1-modulen Lektionerna 10-12. Radioamatörkurs OH6AG - 2011 OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

T1-modulen Lektionerna 10-12. Radioamatörkurs OH6AG - 2011 OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH T1-modulen Lektionerna 10-12 Radioamatörkurs OH6AG - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Logikkretsar Logikkretsarna är digitala mikrokretsar.

Läs mer

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans

Läs mer

Styrteknik 4.5/7.5 hp distans: Programmering med IEC 61131-3 PLC1B:1. Styrteknik

Styrteknik 4.5/7.5 hp distans: Programmering med IEC 61131-3 PLC1B:1. Styrteknik Styrteknik 4.5/7.5 hp distans: Programmering med IEC 61131-3 PLC1B:1 Styrteknik Allmänt om styrsystem (PLC) Grundinstruktioner Introduktion av GX IEC Developer Benämningar Minne SET- och RST-instruktioner

Läs mer

Laboration 1 Styrteknik

Laboration 1 Styrteknik 090120/ Thomas Munther IDE-sektionen, Halmstad Högskola Laboration 1 Styrteknik Starta upp programmet GX IEC Developer ligger på skrivbordet eller alternativt under program. Gå sedan in under Project-

Läs mer

IEC Delstandard av IEC 61131, vilken totalt består av

IEC Delstandard av IEC 61131, vilken totalt består av Delstandard av IEC 61131, vilken totalt består av - IEC 61131-1: Allmän information - IEC 61131-2: Hårdvara - : Programmeringsspråken (IL, LD, FBD, SFC, ST) - IEC 61131-4: Riktlinjer för användare - IEC

Läs mer

Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1

Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1 Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner

Läs mer

Styrteknik : Programmering med IEC 61131-3. Styrteknik

Styrteknik : Programmering med IEC 61131-3. Styrteknik PLC1B:1 Styrteknik Allmänt om styrsystem (PLC) Grundinstruktioner Introduktion av GX IEC Developer Benämningar Minne SET- och RST-instruktioner PLC1B:2 PLC står för Programmable Logical Controller Kom

Läs mer

Programmeringsteknik med C och Matlab

Programmeringsteknik med C och Matlab Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 2: C-programmeringens grunder Henrik Björklund Umeå universitet Björklund (UmU) Programmeringsteknik 1 / 32 Mer organisatoriskt Imorgon: Datorintro i lab Logga

Läs mer

Tentamen SSY 065, lördag 14/4, 08:30-12:30, M. Examinator: Martin Fabian, (772) 3716 Tider för lärarens närvaro: 09:30, 11:30

Tentamen SSY 065, lördag 14/4, 08:30-12:30, M. Examinator: Martin Fabian, (772) 3716 Tider för lärarens närvaro: 09:30, 11:30 Industriautomation Tentamen SSY 065, lördag 14/4, 08:30-12:30, M Examinator: Martin Fabian, (772) 3716 Tider för lärarens närvaro: 09:30, 11:30 Fullständig lösning ska lämnas på samtliga uppgifter. I förekommande

Läs mer

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som

Läs mer

Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring

Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring Syntax: Class Declaration Modifier Class Body Basic Class Member Klassdeklaration class Class Member Field Declaration Constructor Declaration Method Declaration Identifier Class Associations Motsvarar

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION

LABORATIONSINSTRUKTION Högskolan Dalarna Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION Introduktion till PLC-programmering KURS Styrteknik ET1001, ET1007, ET1009 LAB NR 1 INNEHÅLL 1. PLC systemet FX1S 2. Introduktion till

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-06-01 Skrivtid 9.00-14.00 (5 timmar) Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376

Läs mer

1 Strömmen I skall mätas med en amperemeter. Amperemetern är inställd på området 30 ma. Vad kommer amperemetern att visa?

1 Strömmen I skall mätas med en amperemeter. Amperemetern är inställd på området 30 ma. Vad kommer amperemetern att visa? Högskolan Dalarna Sida 1 av 11 Elektroteknik Per Liljas/Lars-Erik Cederlöf Tentamen i ET1014 Introduktion till elektroteknik och styrteknik 7.5 hp 2011-08-22 9.00-13.00, Sal Sxxx Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I

Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 Innehåll 1 Inledning 2 2 En enkel dator 2 3 Komponenter 3 3.1 Register............................... 3 3.2 Universalräknare..........................

Läs mer

16 Programmering TI -86 F1 F2 F3 F4 F5 M1 M2 M3 M4 M5

16 Programmering TI -86 F1 F2 F3 F4 F5 M1 M2 M3 M4 M5 16 Programmering Skriva program till TI-86... 214 Köra program... 221 Arbeta med program... 223 Hämta och köra assemblerprogram... 226 Arbeta med strängar... 227 TI -86 M1 M2 M3 M4 M5 F1 F2 F3 F4 F5 214

Läs mer

CE_O1. Nios II. Enkla assembler-instruktioner.

CE_O1. Nios II. Enkla assembler-instruktioner. IS1500 ösningsförslag till övning CE_O1 2014 CE_O1. Nios II. Enkla assembler-instruktioner. 1.1. Datorarkitektur för Nios II a) Tabell 3 1 i Nios II Processor Reference Handbook visar processorns register:

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-

Läs mer

2. Reglertekniska grunder

2. Reglertekniska grunder 2.1 Signaler och system 2.1 Signaler och system Ett system växelverkar med sin omgivning via insignaler, som påverkar systemets beteende utsignaler, som beskriver dess beteende Beroende på sammanhanget

Läs mer

Laboration Kombinatoriska kretsar

Laboration Kombinatoriska kretsar Laboration Kombinatoriska kretsar Digital Design IE1204/5 Observera! För att få laborera måste Du ha: bokat en laborationstid i bokningssystemet (Daisy). löst ditt personliga web-häfte med förkunskapsuppgifter

Läs mer

F5 Introduktion till digitalteknik

F5 Introduktion till digitalteknik Exklusiv eller XOR F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant På övning 2 stötte ni på uttrycket x = (a b) ( a b) som kan utläsas antingen a eller b, men inte både a och

Läs mer

Laboration D184. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD

Laboration D184. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Lars Wållberg/Dan Weinehall/ Håkan Joëlson 2010-05-06 v 1.7 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D184 Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION

LABORATIONSINSTRUKTION Högskolan Dalarna Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION Introduktion till PLC-programmering KURS Styrteknik grundkurs ET1009 INNEHÅLL LAB NR 1 Ver 1.1 1. PLC systemet FX1S 2. Introduktion till

Läs mer

Sidor i boken 110-113, 68-69 2, 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom

Sidor i boken 110-113, 68-69 2, 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom Sidor i boken 110-113, 68-69 Räkning med polynom Faktorisering av heltal. Att primtalsfaktorisera ett heltal innebär att uppdela heltalet i faktorer, där varje faktor är ett primtal. Ett primtal är ett

Läs mer

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt

Läs mer

Programmering A. Johan Eliasson johane@cs.umu.se

Programmering A. Johan Eliasson johane@cs.umu.se Programmering A Johan Eliasson johane@cs.umu.se 1 Jag Undervisar mest grundläggande programmering på Institutionen för datavetensakap Applikationsutveckling för iphone Applikationsutveckling i Java Datastrukturer

Läs mer

VHDL och laborationer i digitalteknik

VHDL och laborationer i digitalteknik V:1.1 VHDL och laborationer i digitalteknik Vid laborationskursen i digitalteknik används VHDL till alla laborationerna utom den första. VHDL är ett stort språk och enbart en liten del av språket behövs

Läs mer

Introduktion till logik

Introduktion till logik Introduktion till logik Av Johan Johansson Johan.johansson@guldstadsgymnasiet.se Logik sägs som många andra saker komma från de grekiska filosoferna, och ordet kommer också därifrån. Grekerna kallade det

Läs mer

Institutionen för datavetenskap 2014/15

Institutionen för datavetenskap 2014/15 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Datorer och datoranvändning Institutionen för datavetenskap 2014/15 ME en dator 1 Inledning ME är en påhittad dator, men den har likheter med riktiga datorer: det finns ett maskinspråk

Läs mer

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN RUMSUPPFATTNING GEOMETRI OCH MÄTNING MATEMATIK REDOVISNING OCH MATEMATISKT SPRÅK TALUPPFATTNING, OCH RÄKNEMETODER STATISTIK Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i matematik Lgr

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION

LABORATIONSINSTRUKTION Högskolan Dalarna Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION KURS ET1001 Styrteknik LAB NR PLC 5 INNEHÅLL 1. Inledning 2. Laborationskortet i styrteknik 3. Laborationsuppgifter NAMN KOMMENTARER PROGRAM/KURS

Läs mer

Industriella styrsystem, TSIU04. Föreläsning 1

Industriella styrsystem, TSIU04. Föreläsning 1 Industriella styrsystem, TSIU04 Föreläsning 1 Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Mål Ge kunskaper och färdigheter om reglerteknik närmare verkligheten. Mera precist: Trimning av PID-regulatorer.

Läs mer

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn. 0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter

Läs mer

Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar

Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Moment 2 - Digital elektronik Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Jan Thim 1 F1: Binära tal och logiska grindar Innehåll: Introduktion Talsystem och koder Räkna binärt Logiska grindar Boolesk

Läs mer

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab Datorlektion 2. Villkor och Repetition 1 Logiska uttryck Uppgift 1.1 Låt a=3 och b=6 Vad blir resultatet av testerna ab? Uppgift 1.2 Låt a, b,

Läs mer

2.4. Teckensträngar och logiska uttryck

2.4. Teckensträngar och logiska uttryck 2.4. Teckensträngar och logiska uttryck I Fortran sparar man text i variabler av typen CHARACTER. För varje tecken reserveras normalt 1 byte i minnet. För att deklarera en teckenvariabel TEXT och samtidigt

Läs mer

i LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp

i LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp Institutionen för elektroteknik Några programmeringstekniska grundbegrepp 1999-02-16 Inledning Inom datorprogrammering förekommer ett antal grundbegrepp som är i stort sett likadana oberoende om vi talar

Läs mer

Föreläsning 6: Introduktion av listor

Föreläsning 6: Introduktion av listor Föreläsning 6: Introduktion av listor Med hjälp av pekare kan man bygga upp datastrukturer på olika sätt. Bland annat kan man bygga upp listor bestående av någon typ av data. Begreppet lista bör förklaras.

Läs mer

Styrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll

Styrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll Styrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll Kontroll av programflöde Instruktionerna är ordnade sekventiellt i minnet och utförs normalt i denna ordning. Vissa programkonstruktioner kräver dock

Läs mer

CoDeSys 2.3.x.x Svensk installationsguide

CoDeSys 2.3.x.x Svensk installationsguide CoDeSys 2.3.x.x Svensk installationsguide WAGO Kontakttechnik GmbH & Co. KG / Jonas Hedlöf & Simon Nilsson WAGO Sverige 1 Target Settings del 1 - Starta CodeSys -Välj rätt targetfil beroende på vilken

Läs mer

Wienerprocesser. Finansiell statistik, vt-05. Enkel slumpvandring. Enkel slumpvandring. Varför: model för aktiekurs (dock med aber...

Wienerprocesser. Finansiell statistik, vt-05. Enkel slumpvandring. Enkel slumpvandring. Varför: model för aktiekurs (dock med aber... Varför: model för aktiekurs dock med aber... exempel: Black-Scholes jfr Binomialoptionsmodellen Johan Koskinen Statistiska institutionen Stockholms universitet Finansiell statistik vt-05 F5 Tidsserieanalys

Läs mer

Abstrakt algebra för gymnasister

Abstrakt algebra för gymnasister Abstrakt algebra för gymnasister Veronica Crispin Quinonez Sammanfattning. Denna text är föreläsningsanteckningar från föredraget Abstrakt algebra som hölls under Kleindagarna på Institutet Mittag-Leffler

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014 Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 7 Logaritmer 9 6 Facit 0 Repetitionsuppgifter

Läs mer

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program Dagens föreläsning Programmeringsteknik för Ingenjörer VT05 Föreläsning 3-4 Repetition Datatyper Uttryck Operatorer Satser Algoritmer Programmeringsteknik VT05 2 Repetition Repetition - Programmering i

Läs mer

Programmerbara styrsystem

Programmerbara styrsystem Styrteknik ETB016 Allmänt om styrsystem (PLC) Grundinstruktioner Introduktion av GX IEC Developer Benämningar Minne SET- och RST-instruktioner Programmerbara styrsystem PLC står för Programmable Logical

Läs mer

Modbus. WAGO Contact SA TSS STR

Modbus. WAGO Contact SA TSS STR Modbus WAGO Contact SA TSS STR 2011 1 Modbus över Ethernet En enorm mängd produkter stöder modbus. Modbus kallas ibland för automationens minsta gemensamma nämnare. Kanske är det för att modbus är relativt

Läs mer

7, Diskreta strukturer

7, Diskreta strukturer Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2015 Modeller Matematiska modeller Kontinuerliga modeller Kontinuerliga funktioner

Läs mer

M7005 Fischer/Weisser mätstyrningsserver M9003 ersatt med Simens S7-1200 Plc

M7005 Fischer/Weisser mätstyrningsserver M9003 ersatt med Simens S7-1200 Plc Matematikföretaget jz www.m7005.metem.se 160121/SJn M7005 Fischer/Weisser mätstyrningsserver M9003 ersatt med Simens S7-1200 Plc M7005, Fischer/Weisser mätstyrningsserver M9003 ersatt med Siemens S7-1200

Läs mer

SMD 134 Objektorienterad programmering

SMD 134 Objektorienterad programmering SMD 134 Objektorienterad programmering Dagens agenda: Typer i Java: primitiva datatyperna, referenstyper Variabler och variabeltilldelningar med primitiva typer Konstanter av de olika typerna. Heltalsräkning

Läs mer

FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM

FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM Innehåll Designflöde Översikt av integrerade kretsar Motivation Hardware Description Language CAD-verktyg 1 DESIGNFLÖDE FÖR DIGITALA

Läs mer

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I. Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.. Uttryckt i decimal form: A=28+32+8 + 2 =70 B=59 C=7 A+B+C=246 2. Jag låter A' betyda "icke A" A'B'C'D'+ABC'D'+A'BCD'+AB'CD'=D'(A'(B'C'+BC)+A(BC'+B'C))=

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #5 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad är ett bra grindnät? De egenskaper som betraktas som

Läs mer

Digitalt lärande och programmering i klassrummet. Introduktionsworkshop - Bygg ett akvarium i Scratch

Digitalt lärande och programmering i klassrummet. Introduktionsworkshop - Bygg ett akvarium i Scratch Digitalt lärande och programmering i klassrummet Introduktionsworkshop - Bygg ett akvarium i Scratch Introduktion Scratch är en programmeringsomgivning utvecklad av forskare på Massachusetts Institute

Läs mer

Beräkningsvetenskap föreläsning 2

Beräkningsvetenskap föreläsning 2 Beräkningsvetenskap föreläsning 2 19/01 2010 - Per Wahlund if-satser if x > 0 y = 2 + log(x); else y = -1 If-satsen skall alltid ha ett villkor, samt en då det som skall hända är skrivet. Mellan dessa

Läs mer

Processidentifiering och Polplacerad Reglering

Processidentifiering och Polplacerad Reglering UmU/TFE Laboration Processidentifiering och Polplacerad Reglering Introduktion Referenser till teoriavsnitt följer här. Processidentifiering: Kursbok kap 17.3-17.4. Jämför med det sista exemplet i kap

Läs mer

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. 2008-01-24 v 2.1

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. 2008-01-24 v 2.1 UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Christer Ardlin/Lars Wållberg/ Dan Weinehall/Håkan Joëlson 2008-01-24 v 2.1 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D181 Kombinatoriska kretsar,

Läs mer

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar 1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:

Läs mer

Fria matteboken: Matematik 2b och 2c

Fria matteboken: Matematik 2b och 2c Fria matteboken: Matematik 2b och 2c Det här dokumentet innehåller sammanfattning av teorin i matematik 2b och 2c, för gymnasiet. Dokumentet är fritt att använda, modifiera och sprida enligt Creative Commons

Läs mer

A-del motsvarande KS1

A-del motsvarande KS1 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik CT3760 Datum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 Svar till A- och B-del A-del motsvarande KS1 Uppgift A1. Vad blir resultatet då instruktionen

Läs mer

Programmering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010

Programmering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010 Föreläsning 6 Kapitel 5 5.1 switch-satsen Vi ser på ett par exempel ur boken: int a; srand(time(0)); a=rand()%6+1; if(a==1) printf("hej Du glade\n"); else if(a==2) printf("god dag\n"); else if(a==3) printf("är

Läs mer

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna

Läs mer

Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen. x y (x > 0) (y > 0) xy > 0 Domän D = R

Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen. x y (x > 0) (y > 0) xy > 0 Domän D = R Föreläsning Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen För att göra ett påstående av en öppen utsaga med flera variabler behövs flera kvantifierare.

Läs mer

varandra. Vi börjar med att behandla en linjes ekvation med hjälp av figur 7 och dess bildtext.

varandra. Vi börjar med att behandla en linjes ekvation med hjälp av figur 7 och dess bildtext. PASS 8 EKVATIONSSYSTEM OCH EN LINJES EKVATION 8 En linjes ekvation En linjes ekvation kan framställas i koordinatsystemet Koordinatsystemet består av x-axeln och yaxeln X-axeln är vågrät och y-axeln lodrät

Läs mer

Mintermer. SP-form med tre mintermer. William Sandqvist

Mintermer. SP-form med tre mintermer. William Sandqvist Mintermer OR f 2 3 En minterm är en produktterm som innehåller alla variabler och som anger den kombination av :or och :or som tillsammans gör att termen antar värdet. SP-form med tre mintermer. f = m

Läs mer

TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli

TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli Daniel Johansson danjo133@student.liu.se Rickard Jonsson ricjo400@student.liu.se 1. Sammanfattning Vad vi ville komma fram till i denna studie var huruvida

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

RödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: 40-120 minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar

RödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: 40-120 minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar Aktivitetsbeskrivning Denna aktivitet är utformat som ett spel som spelas av en grupp elever. En elev i taget agerar Gömmare och de andra är Gissare. Den som är gömmare lagrar (gömmer) tal i några av räknarens

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2011-08-26 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Kommentarmaterial, Skolverket 1997

Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att utveckla förstf rståelse för f r hela tal Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att lära sig matematik handlar om att se sammanhang och att kunna föra logiska resonemang genom att känna igen, granska

Läs mer

Styrteknik: SFC Introduktion

Styrteknik: SFC Introduktion SFC_A:1 SFC = Sequential Function Chart Language SFC är ett grafiskt programspråk som används för att beskriva sekvenser i styrtekniska tillämpningar. Många styrtekniska uppgifter är sekvensiella, dvs

Läs mer

Extra övningar på SDD:er/SDT:er

Extra övningar på SDD:er/SDT:er Extra övningar på SDD:er/SDT:er Bakvända meningar Grammatik: sentence word sentence sentence ε sentence space sentence word char word char 1 char 2 word char 1 word 1 char 2 Symbolen sentence producerar

Läs mer

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt

Läs mer

Välkommen till. Styrteknik grundkurs

Välkommen till. Styrteknik grundkurs Välkommen till Styrteknik grundkurs Allmänt om styrsystem (PLC) Ladder och Logik Grundinstruktioner Tidskretsar Räknare Minne SET- och RST-instruktioner Strukturering av program Sekvensprogrammering överkurs

Läs mer

Digitala Projekt (EITF11)

Digitala Projekt (EITF11) Digitala Projekt (EITF11) Temperaturgivare med larm Handledare: Bertil Lindvall 2014-05-20 Erik Hellered, I-11 Andreas Sjöblom, I-11 Philip Dahlström, I-11 Table of Contents Inledning... 1 Kravspecifikation...

Läs mer

IE1205 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering

IE1205 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering IE25 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering Mintermer 2 3 OR f En minterm är en produktterm som innehåller alla variabler och som anger den kombination av :or och :or som

Läs mer

Nordisk Synsupport AB Informationsteknik för synskadade. Användarmanual & Monterings anvisning IDEA-CX

Nordisk Synsupport AB Informationsteknik för synskadade. Användarmanual & Monterings anvisning IDEA-CX Användarmanual & Monterings anvisning IDEA-CX Nordisk Synsupport Tel. +46 (0)470 72 98 88 1. Ingående Delar ( Gäller standard system) 2. Montering och kopplingar 3. Genomgång av funktioner och knappar

Läs mer

2. Reglertekniska grunder

2. Reglertekniska grunder 2. Reglertekniska grunder 2.1 Signaler oc system Ett system växelverkar med sin omgivning via insignaler, som åverkar systemets beteende, oc utsignaler, som beskriver dess beteende. Beroende å sammananget

Läs mer

Vad bör göras? Steg 1. RISC => pipelining. Parallellism. Pipelining. Nya LDA 13. RISC(reduced instruction set computer) Öka klockfrekvensen

Vad bör göras? Steg 1. RISC => pipelining. Parallellism. Pipelining. Nya LDA 13. RISC(reduced instruction set computer) Öka klockfrekvensen Föreläsning 11 OR-datorn är för långsam! Alternativa arkitekturer kritik av OR-datorn RISC => pipelining LDA 13 (exempelvis) Hämta : 3CP 2 1 CP Absolut,1: 3 CP EXE: 4 CP Summa: 11 CP mem ADR XR SP DR TR

Läs mer

Grunderna i SQL del 1

Grunderna i SQL del 1 Grunderna i SQL del 1 1. SELECT-frågor 2. SELECT 3. WHERE 4. ORDER BY 5. Inre join 6. Yttre join 7. Andra typer av join 8. Union 9. Aggregatfunktioner 10. Gruppera och summera Kap. 3 Kap. 4 Kap. 5 utom

Läs mer