CPU. Carry/Borrow IX. Programräknare

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CPU. Carry/Borrow IX. Programräknare"

Transkript

1 Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. CPU ACCA ACCD ACCB 8-bitars ackumulatorer eller 16- bitars ackumulator CCR SXH I NZVC Flaggregister Carry/Borrow IX IY PC Indexregister X Indexregister Y Overflow Zero Negative I-interrupt mask Halfcarry (from bit 3) X-interrupt mask STOP disable Programräknare SP Stackpekare I denna laboration ska vi se hur datorns CPU används för att göra enkla datamanipuleringar och enkla beräkningar. För assemblerprogrammeraren ingår CPU:n i det som brukar kallas programmerarmodellen. För att skriva program i assembler måste man ha goda kunskaper i hur och flaggor används. Om man använder högnivåspråk befrias man däremot från att känna till alla dessa detaljer. Det är kompilatortillverkaren som får sitta inne med dessa kunskaper. Men vid exempelvis felsökning är det viktigt att förstå hur ett program använder de olika registren. I laborationen ska vi se på några enkla programexempel som använder. Vi ska också se hur man med högnivåspråket C utför motsvarande uppgifter och hur kompilatorn utnyttjar CPU:n. Stefan Nyman, MICRONYM

2 Förberedelser: Alla uppgifter i denna laboration kan du lösa med hjälp av kompendiet Bygg och programmera. Speciellt läsvärt är kapitel 2 och 3. Använd också gärna databoken HC11 M68HC11E Family, Technical Data. Alla åtta förberedelseuppgifter ska vara gjorda vid laborationens början. Vissa av laborationsuppgifterna kan också göras i förväg. Uppgifter: Ta reda på följande: 1. Vilken assemblerinstruktion används för att lägga ett visst värde i ackumulator A?.. 2. Vilken instruktion kopierar värdet i ackumulator B till ackumulator A?.. 3. Hur kan man multiplicera innehållet i en ackumulator med 2?.. 4. Med vilken instruktion kan man beräkna skillnaden mellan värdena i ackumulatorerna?.. 5. Vad menas med indexerad adressering? Med vilken instruktion kan man addera ett 8-bitarstal med ett 16-bitarstal? Vad har flaggregistrets Z-flagga för funktion? Vad är skillnaden mellan instruktionerna ldx #$5 och ldx $5?... 2

3 Laborationsuppgifter: Uppgift 1. Ackumulatorer. Öppna projektet Uppgift1.prj. Skriv ett assemblerprogram i filen CPU1.s07 som utför följande i en oändlig loop: Lägg talet 5 i ackumulator A. Kopiera det till ackumulator B. Multiplicera det ena med 4 och det andra med 2. Detta går att göra utan att använda multiplikationsinstruktion! Addera talen! Avsluta med instruktionen: staa $1004 Kör programmet i full fart. Vad blir resultatet av additionen? Stoppa programmet. Öppna fönstret som visar och följ vad som händer när du stegar instruktion för instruktion. Starta från början. Vilka register förändras under programmets gång? Ovanför flaggregistret står det SXHINZVC. Vad betyder Z och C? Lägg in en instruktion i programmet så att Z ettställs! Lägg in en instruktion i programmet så att C ettställs! 3

4 Uppgift 2. Läs ur minnet med indexregister. Använd det färdiga projektet Uppgift2.prj. Komplettera CPU2.s07 med ett program som gör följande: Läs av vilka värden som ligger i området $0000-$0007. Använd X-registret för att peka ut värdena. Varje värde ska i tur och ordning skrivas på adress $1004. När programmet skrivit ut det sista värdet ska det stoppa. Stega igenom programmet och iaktta vad varje instruktion gör. Vilka värden ligger på adresserna ? Varför? Använd debuggerns Memory Window för att ändra på några värden. Stega från början igen och följ förändringarna i flaggregistret! Kan du se om någon instruktion påverkar Z-flaggan? I så fall vilken? Vilka övriga instruktioner i programmet påverkar Z-flaggan? Förklara vad assemblerdirektivet FCB betyder. 4

5 Uppgift 3. Läs ur minnet C-program. När man skriver program i högnivåspråk är det mycket osannolikt att man vill eller behöver känna till de verkliga adresserna till en dataarea. I exemplet i uppgift 2 kunde man ju också använda namnet före datafältet, så man kunde nå det utan att referera till absolutadresser. Utgå från projektet med namnet Uppgift3.prj. Det innehåller två filer, CPU2.c och cstartup.s07. Komplettera while-satsen och resten av huvudprogrammet. Ladda ner och stega igenom så att du får alla siffrorna i tur och ordning på displayen. Öppna följande fönster: Register window, Memory window och Watch window. På vilken adress ligger variabeln i? Studera noga hur kompilatorn hanterar fält och index. Denna kompilator använder också register X för att nå ett speciellt element i fältet. Med hjälp av indexvärdet i och startadressen för fältet data beräknas adressen med fem instruktioner. Vilka är det?... Ändra fältdeklarationen till const unsigned char data[] = {10,20,30,40,50,60,70,80}; På vilken adress ligger nu variabeln i och var finns fältet med 8 värden? Nu beräknas adressen i X på ett annat sätt. Vilka instruktioner gör detta?... Ändra i programmet så att i blir en 16-bitarsvariabel. Hur beräknas nu adressen i X?... 5

6 Uppgift 4. Beräkning av medelvärde. Utgå från uppgift Spar projektet med nytt namn: Uppgift4.prj. 2. Spar CPU2.c med nytt namn: medel.c. 3. Byt ut under Projekt/Files: CPU2.c medel.c. Skriv om huvudprogrammet så att det beräknar medelvärdet av de åtta talen som ligger i fältet data. Du kan behöva en variabel för summan. Provkör och titta på assemblerkoden. Hur utförs divisionen i medelvärdesuträkningen?... Lägg till ett nionde element till fältet och beräkna medelvärdet på de nio. Hur utförs nu divisionen?... Ta bort ett element i fältet; d.v.s. återställ fältets storlek till 8 platser. Låt fortfarande medelvärdet beräknas som om det hade nio element. Vad händer?... Det finns anledning att varna för att C-språket inte är så säkert att hantera. Man måste noga kolla index och gränser och framför allt inte glömma att det första elementet i ett fält har nr 0! Uppgift 5. Beräkning av medelvärde i assembler. Skriv ett program i assembler som beräknar medelvärdet av nio tal som ligger fr.o.m. adress $0000. Skapa ett projekt Uppgift5.prj och en assemblerfil, medel.s07. Utgå från samma dataarea som i uppgift

7 Uppgift 6. Talcirkeln. Nytt projekt: Uppgift6.prj med assemblerfilen talcirkel.s07. Stega detta omfattande program och notera när flaggorna N, Z, V och C ändrar värde. Vilken av flaggorna ändrar sig inte?... Instruktionen inca kan bytas ut mot en annan utan att programmets funktion förändras, men så att alla fyra flaggor påverkas. Vilken instruktion gör samma jobb som inca?... Byt ut inca mot denna instruktion och fyll i nedanstående: N ettställs när ackumulator A ändrar värde från... till... N nollställs när ackumulator A ändrar värde från... till... Z ettställs när ackumulator A ändrar värde från... till... Z nollställs när ackumulator A ändrar värde från... till... V ettställs när ackumulator A ändrar värde från... till... V nollställs när ackumulator A ändrar värde från... till... C ettställs när ackumulator A ändrar värde från... till... C nollställs när ackumulator A ändrar värde från... till Ytterligare en flagga ändras lite då och då. Vilken? Varför?... 7

I denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal.

I denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal. Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. I denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal. Förberedelser:

Läs mer

Datorteknik 2 (AVR 2)

Datorteknik 2 (AVR 2) Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp Datorteknik 2 (AVR 2) LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Enkel in- och utmatning. Drivrutiner. Bithantering. I denna laboration ska vi förbättra

Läs mer

PC-teknik, 5 p LABORATION ASSEMBLERINTRODUKTION

PC-teknik, 5 p LABORATION ASSEMBLERINTRODUKTION PC-teknik, 5 p LABORATION ASSEMBLERINTRODUKTION Laborationsansvarig: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-08-31 Laborant(er): 1 Syfte Laborationen ska ge studenten möjlighet att genom assemblerinlägg

Läs mer

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647 Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

Att använda pekare i. C-kod

Att använda pekare i. C-kod Att använda pekare i C-kod (Bör användas av de som känner sig lite hemma med C-programmering!) Rev 1, 2005-11-23 av Ted Wolfram www.wolfram.se Syfte: Man kan tycka att det är komplicerat att använda pekare

Läs mer

AVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser

AVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp AVR 3 - datorteknik LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Avbrott. Syften med den här laborationen är att introducera avbrott. Avbrott som uppkommer

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola F-36 FLEX- och FLIS-datorn Ext-8 Tallriksmodellen Stackoperationer

Läs mer

Laboration 2 i Datorteknik- Assemblerprogrammering II

Laboration 2 i Datorteknik- Assemblerprogrammering II Högskolan i Halmstad 1 (8) - Assemblerprogrammering II Målet med laborationen är att få begrepp om Subrutiner. in/utparametrar. Lokala variabler Maska in bitar till ett register Konstruktion av subrutiner

Läs mer

Bygg och programmera med enchipsdatorn 68HC11

Bygg och programmera med enchipsdatorn 68HC11 Stefan Nyman Bygg och programmera med enchipsdatorn 68HC11 MICRONYM 27 november 22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FIGURER 6 FÖRORD 9 1 HUR EN DATOR FUNGERAR. 11 1.1 CPU. 14 1.2 Programmerarmodellen. 16 1.3 Datorns

Läs mer

CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2.

CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2. IS1500 Exempelsamling till övning CE_O5, 2014 CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2. 5.1. Medeltidshistoria Diskutera förloppet då CPU:n gör en läsreferens i huvudminnet dvs information kopieras från huvudminne

Läs mer

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng:

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte ARM-instruktioner, A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: TENTAMEN D1/E1/Mek1/Ö1 1400-1800 Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor Maxpoäng: Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 60p 24p 36p 48p Frågor under tentamen: Börje Delistrand tel. +46702986358 Bilaga

Läs mer

CE_O1. Nios II. Enkla assembler-instruktioner.

CE_O1. Nios II. Enkla assembler-instruktioner. IS1500 ösningsförslag till övning CE_O1 2014 CE_O1. Nios II. Enkla assembler-instruktioner. 1.1. Datorarkitektur för Nios II a) Tabell 3 1 i Nios II Processor Reference Handbook visar processorns register:

Läs mer

Besvara de elektroniska frågorna (se kurshemsidan). Läs kapitel i kursbok

Besvara de elektroniska frågorna (se kurshemsidan). Läs kapitel i kursbok Namn: Laborationen godkänd: Laboration 2. Cacheminne Laborationens syfte I laborationen ska du bekanta dig med cacheminnen. Genom laborationen fås kunskap om hur cacheminnen är konstruerade och hur de

Läs mer

Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704

Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Svar Svar till uppgifterna lämnas på separat papper. En poäng per uppgift. Max 30 poäng. Bonuspoäng beräknas enligt följande tabell: 6-10 poäng

Läs mer

LABORATION DATORTEKNIK D. Pipelining. Namn och personnummer. Version: (OS,OVA,AN)

LABORATION DATORTEKNIK D. Pipelining. Namn och personnummer. Version: (OS,OVA,AN) LABORATION DATORTEKNIK D Pipelining Version: 1.4 2016 (OS,OVA,AN) Namn och personnummer Godkänd 1 blank sida 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Syfte................................. 5 1.2 Förberedelser............................

Läs mer

Programmering av inbyggda system. Kodningskonventioner. Viktor Kämpe

Programmering av inbyggda system. Kodningskonventioner. Viktor Kämpe Kodningskonventioner Viktor Kämpe Varför kodningskonventioner? Förståelse för Skillnaden mellan lokala/globala variabler. Funktionsargument. Returvärde. Möjliggör Mix av assembler och C. Kodningskonventioner/VK

Läs mer

Assemblerprogrammering del 1

Assemblerprogrammering del 1 Assemblerprogrammering del 1 Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 Arbetsboken kapitel 15 Ur innehållet: Assemblerspråket Programmerarens bild Assemblering/disassemblering Funktion: Översätter

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa

Läs mer

Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering

Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering För denna övning behöver man adresskarta och beskrivning av laborationsplattform. Finns bland föreläsningsanteckning samt i bilaga l till Lab l. Använd även

Läs mer

Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering)

Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering) Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering) Programutveckling i assemblerspråk Begreppet assemblerspråk introduceras i häftet Ext-20. En del korta programavsnitt skrivs med assemblerspråk i övningsuppgifterna

Läs mer

Studera databladen för LCD på sid 4, 5, 7, 8, 14, 18, 19, 20 och 23. Datablad finns på kurshemsidan.

Studera databladen för LCD på sid 4, 5, 7, 8, 14, 18, 19, 20 och 23. Datablad finns på kurshemsidan. Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 p Datorprojekt, del 2 L T H I n g e n j ö r s h ö g s k o l a n v i d C a m p u s H e l s i n g b o r g Projektlaboration 2, skrivning till LCD. Förberedelser:

Läs mer

Extra lab. Nu på fredag kl 8-12 Frivillig Enbart hjälp med projektuppgiften Ingen examination

Extra lab. Nu på fredag kl 8-12 Frivillig Enbart hjälp med projektuppgiften Ingen examination Extra lab Nu på fredag kl 8-12 Frivillig Enbart hjälp med projektuppgiften Ingen examination Erfarenheter från projektstart Läs på i Downey om klasser och objekt! När kan/ska man använda self? När bollarna

Läs mer

Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering)

Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering) Ext-15 (2013-08-26) sida 1 Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering) Programutveckling i assemblerspråk Begreppet assemblerspråk introduceras i arbetsboken (ARB) kapitlen 14-16. En del korta programavsnitt

Läs mer

Föreläsning 6 pekare och pekare tillsammans med arrayer

Föreläsning 6 pekare och pekare tillsammans med arrayer Föreläsning 6 pekare och pekare tillsammans med arrayer Vi ska nu undersöka vad pekare egentligen är och hur de relaterar till arrayer. Det är ett centralt tema i C-programmering. Vi följer boken och går

Läs mer

Instruktion för laboration 1

Instruktion för laboration 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för matematisk statistik MD, ANL, TB (rev. JM, OE) SANNOLIKHETSTEORI I Instruktion för laboration 1 De skriftliga laborationsrapporterna skall vara

Läs mer

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen)

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) MÄLRLENS HÖGSKOL Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik T3760 atum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 nsvarig lärare: Olof ndersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) Om du klarat samtliga

Läs mer

LABORATION. Datorteknik Y

LABORATION. Datorteknik Y LABORATION Datorteknik Y Mikroprogrammering Version 3.3 2012 (AE) 2013 (AE) 2017 (KP) Namn och personnummer Godkänd Uppg. 1-3 1 1 Inledning Syftet med laborationen är att skapa en känsla för vad som händer

Läs mer

Centralenheten: ALU, dataväg och minne

Centralenheten: ALU, dataväg och minne Centralenheten: ALU, dataväg och minne Dagens föreläsning: Kompendium kapitel 7 Arbetsbokens kapitel 11,12 RTN - Register Transfer Notation Förenklat skrivsätt för att specificera operationer där register

Läs mer

Grunderna i stegkodsprogrammering

Grunderna i stegkodsprogrammering Kapitel 1 Grunderna i stegkodsprogrammering Följande bilaga innehåller grunderna i stegkodsprogrammering i den form som används under kursen. Vi kommer att kort diskutera olika datatyper, villkor, operationer

Läs mer

Assemblerprogrammering

Assemblerprogrammering 2012-02-14 Assemblerprogrammering Övningsuppgifter 2011 Lösningar (Med reservation för diverse fel!) 1. Hur många E-klockperioder använder CPU12 (HCS12) för att köra programsekvensen nedan? ORG $1000 LDAA

Läs mer

Drivrutiner för att hantera teckenfönster.

Drivrutiner för att hantera teckenfönster. Laboration: Teckenfönster Drivrutiner för att hantera teckenfönster. I denna laboration ska vi göra funktioner som på ett praktiskt sätt hanterar en tvåradig display av typ LM162XXX (se LCD.pdf). Displayen

Läs mer

Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar.

Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar. ATMega16 Laborationer av Kjell 2 Rev:5 Datum: 29.09.2010 Page 1 of 7 Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar. Inledning: Laborationskortet EasyAVR6 har bland annat tryckknappar

Läs mer

Assemblerprogrammering del 3

Assemblerprogrammering del 3 Assemblerprogrammering del 3 Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 och 10.4 Arbetsboken kapitel 16 Ur innehållet: Modularisering, subrutiner och strukturerad programutveckling (flödesdiagram)

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga

Läs mer

Lösningsförslag tenta

Lösningsförslag tenta Lösningsförslag tenta 2013-12-16 (Version 5 med reservation för eventuella fel. Uppdaterad 140417.) 1. X = 1010 0101 2 ; Y = 0101 1011 2 (8 bitars ordlängd) a) [0, 2 n 1] = [0, 2 8 1] = [0, 255] b) [ 2

Läs mer

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Sammanfattning period 1 Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 oktober 2013 Översikt Ett C++-programs uppbyggnad Variabler Datatyper Satser Uttryck Funktioner

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p

Tentamen PC-teknik 5 p Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar med kommentarer Program: Di2 Datum: 05-01-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal He303 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Bilaga: Ingen Examinator:

Läs mer

[] Arrayer = Indexerad variabel

[] Arrayer = Indexerad variabel [] Arrayer = Indexerad variabel Lagra många värden i en variabel Jmfr inom matematiken, variabler x 0, x 1, x 2, I detta dokument tas upp hur man skapar och hanterar sådana variabler i java. Dessa kallas

Läs mer

Instruktion för laboration 1

Instruktion för laboration 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för matematisk statistik ANL/TB SANNOLIKHETSTEORI I, HT07. Instruktion för laboration 1 De skrifliga laborationsrapporterna skall vara skrivna så att

Läs mer

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma

Läs mer

Ulf Assarsson. Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Läromoment:

Ulf Assarsson. Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Läromoment: Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volafle, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgi9er: v2. Föregående

Läs mer

Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson

Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volatile, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgifter: v2. Föregående

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Datorn, som vi byggde i förra föreläsningen, har en stor brist. Den saknar I/O. I denna föreläsning kompletterar

Läs mer

Programallokering. Programtyper. Att placera program i flashrespektive. Program i FLASH-minne. Program i RAM-minne

Programallokering. Programtyper. Att placera program i flashrespektive. Program i FLASH-minne. Program i RAM-minne Programallokering Att placera program i flashrespektive RAM-minne Program i FLASH-minne Bara lokala variabler Globala oinitierade variabler Globala initierade variabler Program med avbrott Program i RAM-minne

Läs mer

Laborationens mål är att få displayen att visa timmar, minuter och sekunder samt att kunna ställa klockan.

Laborationens mål är att få displayen att visa timmar, minuter och sekunder samt att kunna ställa klockan. Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 p L T H I n g e n j ö r s h ö g s k o l a n v i d C a m p u s H e l s i n g b o r g Datorprojekt, del 3 Projektlaboration 3, hantering av klocka. Laborationsuppgifter:

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??

Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära

Läs mer

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-

Läs mer

Assemblerprogrammeringsuppgifter för FLIS-processorn

Assemblerprogrammeringsuppgifter för FLIS-processorn 1 (2013-05-02) Assemblerprogrammeringsuppgifter för FLIS-processorn 1. I simulatorn för FLISP-datorn kan man ansluta strömbrytarmodulen DIPSWITCH till en inport och sifferindikatorn 7-SEGMENT till en utport.

Läs mer

Tentamen. EDA485 Maskinorienterad programmering Z DAT015 Maskinorienterad programmering IT. Tisdag xx yyyy 2006, kl. 8.30-12.

Tentamen. EDA485 Maskinorienterad programmering Z DAT015 Maskinorienterad programmering IT. Tisdag xx yyyy 2006, kl. 8.30-12. EDA485 Maskinorienterad programmering Z DAT015 Maskinorienterad programmering IT Tentamen Tisdag xx yyyy 2006, kl. 8.30-12.30 i V-salar Examinatorer Rolf Snedsböl, tel. 772 1665 Jan Skansholm, tel. 772

Läs mer

Laboration nr2 med enchipsdatorn PIC-16F877

Laboration nr2 med enchipsdatorn PIC-16F877 Laboration nr2 med enchipsdatorn PIC-16F877 Inledning Målet med laborationen är främst att bli bekant med skift-, villkorliga- och ovillkorligaoperationer samt hur man strukturerar enklare flödesscheman.

Läs mer

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar skall inlämnas.

Läs mer

A-del motsvarande KS1

A-del motsvarande KS1 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik CT3760 Datum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 Svar till A- och B-del A-del motsvarande KS1 Uppgift A1. Vad blir resultatet då instruktionen

Läs mer

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C Namn: Laborationen godkänd: Tekniska gränssnitt 7,5 p Vt 2014 Laboration 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Temperaturmätning med analog givare. Syftet med laborationen är att studera analog

Läs mer

Det finns en handledning till kortet på hemsidan. AVR STK500.

Det finns en handledning till kortet på hemsidan. AVR STK500. Laboration 1 (ver 1) Uppgifter: AVR Studio 4.lnk Bli bekant med utvecklingskortet, och AVR studio. Skriva in program för binärräknare. Simulera detta samt ladda ner det till kortet. Förse ovanstående program

Läs mer

Stack och subrutiner Programmeringskonventionen

Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Du ska förstå hur en instruktion behandlas i processorn Du ska känna till några fler instruktioner Du ska veta hur maskinkoden för ett program byggs upp

Läs mer

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod

Läs mer

Lathund. C för inbyggda system

Lathund. C för inbyggda system Lathund C för inbyggda system Revision 1 2000-09-21 Anders Arvidsson Jonny Martinsson Synpunkter välkomnas! Innehållsförteckning 1 Introduktion...3 1.1 Assembler kontra C...3 1.2 Kodexempel...3 1.3 MPLAB...4

Läs mer

Mål. Datorteknik. Innehåll. Vad händer med en add-instruktion? Vad händer med en add-instruktion. Instruktioner som bitmönster i minnet

Mål. Datorteknik. Innehåll. Vad händer med en add-instruktion? Vad händer med en add-instruktion. Instruktioner som bitmönster i minnet Mål Datorteknik Föreläsning 2 Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler Att känna till något om programmeringstekniker Att

Läs mer

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner Ext-3 (Ver 203-04-2) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Figur på sidan 2 i detta häfte visar hur datorn FLEX är uppbyggd. På sidan visas dessutom hur ALU:ns funktion väljs med styrsignalerna

Läs mer

Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING

Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING Laborationsansvariga: Anders Arvidsson, Björn Lundblad Utskriftsdatum: 2002-10-31 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att öva användningen

Läs mer

LABORATION DATORTEKNIK Y DATORTEKNIK D

LABORATION DATORTEKNIK Y DATORTEKNIK D LABORATION DATORTEKNIK Y DATORTEKNIK D Avbrottsprogrammering på M68008 Version: 3.2 203 (OVA) Namn och personnummer Godkänd Till laboranten Inledning Syftet med laborationen är först att ge övning i avbrottsprogrammering

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Skriven av Michael Andersson Introduktion Programmering I högnivåspråk fokuserar på själv problemet (algoritmen) istället

Läs mer

Institutionen för datavetenskap 2014/15

Institutionen för datavetenskap 2014/15 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Datorer och datoranvändning Institutionen för datavetenskap 2014/15 ME en dator 1 Inledning ME är en påhittad dator, men den har likheter med riktiga datorer: det finns ett maskinspråk

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Processorn Maskininstruktioner Dator Primärminne Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction

Läs mer

Övning 6. Parallellport, timer

Övning 6. Parallellport, timer Övning 6 Parallellport, timer 6.1 de2_pio_toggles18 Memory-Mapped addresses LEDG8 LEDR17 LEDR16 LEDR15 LEDR14 LEDR13 LEDR12 LEDR11 LEDR10 LEDR9 LEDR8 LEDR7 LEDR6 LEDR5 LEDR4 LEDR3 LEDR2 LEDR1 LEDR0 LEDG7

Läs mer

C++ Funktioner 1. int summa( int a, int b) //funktionshuvud { return a+b; //funktionskropp } Värmdö Gymnasium Programmering B ++ Datainstitutionen

C++ Funktioner 1. int summa( int a, int b) //funktionshuvud { return a+b; //funktionskropp } Värmdö Gymnasium Programmering B ++ Datainstitutionen C++ Funktioner 1 Teori När programmen blir större och mer komplicerade är det bra att kunna dela upp programmet i olika delar som gör specifika saker, vilket kan göra programmet mer lättläst. Ett sätt

Läs mer

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data. 1 3 4 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är

Läs mer

7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin.

7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin. 1(5) Övningstentamen i Mikrodatorer och assemblerprogrammering, ELGA05 Hjälpmedel: Bifogad lista med memokoder för MC68xxx. Samtliga programmeringsuppgifter ska innehålla flödesschema med förklaringar

Läs mer

Användarhandledning Version 1.2

Användarhandledning Version 1.2 Användarhandledning Version 1.2 Innehåll Bakgrund... 2 Börja programmera i Xtat... 3 Allmänna tips... 3 Grunderna... 3 Kommentarer i språket... 4 Variabler... 4 Matematik... 5 Arrayer... 5 på skärmen...

Läs mer

Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden

Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden PLC2C:1 MELSEC FX I kursen styrteknik används styrsystemet FX1S som är ett litet system i MELSEC FX-serien. Vår version av FX1S har endast digitala in- och utgångar men oftast finns det både digitala och

Läs mer

Övningsuppgifter STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010

Övningsuppgifter STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010 STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010 1. Uppgift M10 (5p) aug-09 Skriv ett program i PIC-assembler som - gör PortB till utport - ettställer bit 0, 3 och 4 i PortB - nollställer bit 5 och 6 i PortB

Läs mer

Ladda upp filer fra n PLC till PC

Ladda upp filer fra n PLC till PC Supportdokument Ladda upp filer fra n PLC till PC Synpunkter, felaktigheter, önskemål etc. för dokumentet meddelas Fil: Malthe_Suppo_Ladda upp filer från.docx Innehållsförteckning 1. Allmänt... 2 2. Installation

Läs mer

Boken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera och ett enkelt program Variabler printf

Boken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera och ett enkelt program Variabler printf Föreläsning1 Boken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera och ett enkelt program Variabler printf scanf Ni behöver läsa boken både för att

Läs mer

Minnets komponenter. Digitala System: Datorteknik. Programexekvering. Programexekvering. Enhet för utdata. Enhet för indata CPU.

Minnets komponenter. Digitala System: Datorteknik. Programexekvering. Programexekvering. Enhet för utdata. Enhet för indata CPU. Digitala System: Datorteknik Minnets komponenter ERIK LARSSON Enhet för indata CPU Enhet för utdata Sekundärminne Programexekvering Program i högnivåspråk.. Z:=(Y+X)*3. Kompilator Exekverbart program i

Läs mer

Läsminne Read Only Memory ROM

Läsminne Read Only Memory ROM Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har

Läs mer

*Pekarvärden *Pekarvariabler & *

*Pekarvärden *Pekarvariabler & * *Pekarvärden *Pekarvariabler & * Motivering Pekare är ett fundamentalt koncept i C (och C++) Multipla returvärden från funktioner. Arrayer hanteras via pekare Dynamiskt minne (kommer i slutet av kursen)

Läs mer

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera

Läs mer

GPT- föreläsning 10. För en vecka sedan Problemlösning på lägre nivå kan sortera funktioner Förra gången

GPT- föreläsning 10. För en vecka sedan Problemlösning på lägre nivå kan sortera funktioner Förra gången GPT- föreläsning 10 För en vecka sedan Problemlösning på lägre nivå kan sortera funktioner Förra gången poparoramometoterorövoverorfoförorinongog Denna gång Olika typer av fel Felsökning och felsökningsverktyg

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #19 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Normaltillstånd vs undantagstillstånd I normaltillstånd

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

OBS! All teori i detta och följande dokument kompletteras med genomgångar på lektionerna. Så det är viktigt att närvara och göra egna anteckningar.

OBS! All teori i detta och följande dokument kompletteras med genomgångar på lektionerna. Så det är viktigt att närvara och göra egna anteckningar. Värmdö Gymnasium Programmering A 110123 Lektion C1 Grunder Att programmera handlar mycket om att lära sig att analysera det problem eller den funktion man vill att programmet ska ha, och översätta det

Läs mer

Objektorienterad programmering i Java

Objektorienterad programmering i Java bild 1 Objektorienterad programmering i Java Föreläsning 1 Kapitel 1-3 i kursboken Java Software Solutions bild 2 Läsanvisningar Kapitel 1 är en repetition av det ni förväntas kunna sedan tidigare. Det

Läs mer

Laboration Datorteknik TSIU02 2. I/O-programmering

Laboration Datorteknik TSIU02 2. I/O-programmering Laboration Datorteknik TSIU02 2. I/O-programmering Stefan Gustafsson version 1.1 1. Inledning Laboration: I/O-programmering Du skall i denna laboration programmera TUTOR till att signalera i Morsekod.

Läs mer

Enkla datatyper minne

Enkla datatyper minne Enkla datatyper minne 143.56 sant Sonja A falskt 18 1999-10-29 Bertil Gralvik, KTH Ingenjörsskolan 1 Addera två tal Algoritmen Summera tal Mata in två tal Beräkna Skriv ut resultat Mata in tal 1 Mata in

Läs mer

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Summera med while"-satsen

Inledande programmering med C# (1DV402) Summera med while-satsen Summera med while"-satsen Upphovsrätt för detta verk Inledande programmering med C# (1DV402) Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får

Läs mer

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning 32 Bitar Blir 64 Sammanfattning Syftet med rapporten är att ge en insyn i det tillvägagångssätt och problem som uppstod i utvecklingen från 32 bitars CPUs till 64 bitars CPUs samt inblick i skillnaden

Läs mer

PC-teknik, 5 p LABORATION FILHANTERING

PC-teknik, 5 p LABORATION FILHANTERING PC-teknik, 5 p LABORATION FILHANTERING Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2004-09-14 Laborant(er): 1 Syfte Laborationen ska illustrera möjligheten att använda funktioner i DOS för att

Läs mer

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Checklista. Föreläsning 1-2 Innehåll. Programmering.

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Checklista. Föreläsning 1-2 Innehåll. Programmering. EDAA20 Programmering och databaser Mål komprimerat se kursplanen för detaljer Läsperiod 1 7.5 hp anna.aelsson@cs.lth.se http://cs.lth.se/edaa20 Mer information finns på kursens webbsida samt på det utdelade

Läs mer

Arduinokurs. Del 1 - Vett och etikett. Talsystem. Binärt ettor och nollor

Arduinokurs. Del 1 - Vett och etikett. Talsystem. Binärt ettor och nollor Del 1 - Vett och etikett Talsystem Binärt ettor och nollor Det binära (Bin) talsystemet är grundläggande för alla datorer och logiska system. Ett värde kan endast vara sant eller falskt ett eller noll!

Läs mer

Maskinorienterad programmering. Mekatronikingenjör åk 2/ lp 3. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. vid flera tillfällen.

Maskinorienterad programmering. Mekatronikingenjör åk 2/ lp 3. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. vid flera tillfällen. Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Maskinorienterad programmering PROGRAM: Dataingenjör och elektroingenjör åk 1/ lp 3 Mekatronikingenjör åk 2/

Läs mer

Minnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile.

Minnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile. CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 2 Tisdag 2005-08-30 Minnestyper. Atmega 16 innehåller följande minnestyper: SRAM för dataminne FLASH för programminne EEPROM för parametrar och konstanter. Minnen delas

Läs mer

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.

Läs mer

Laboration 1 Introduktion till Visual Basic 6.0

Laboration 1 Introduktion till Visual Basic 6.0 Laboration 1 Introduktion till Visual Basic 6.0 Förberedelse Förbered dig genom att läsa föreläsningsanteckningar och de kapitel som gåtts igenom på föreläsningarna. Läs även igenom laborationen i förväg.

Läs mer

Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic

Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Inledning Starta Microsoft Visual Studio 2005. Välj create Project Välj VB + Vindows Application och välj ett nytt

Läs mer

Lathund. C för inbyggda system

Lathund. C för inbyggda system Lathund C för inbyggda system Revision 2 2001-04-13 Anders Arvidsson Jonny Martinsson Synpunkter välkomnas! Innehållsförteckning 1 Introduktion... 3 1.1 Assembler kontra C... 3 1.2 Kodexempel... 3 1.3

Läs mer