Grunderna i stegkodsprogrammering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grunderna i stegkodsprogrammering"

Transkript

1 Kapitel 1 Grunderna i stegkodsprogrammering Följande bilaga innehåller grunderna i stegkodsprogrammering i den form som används under kursen. Vi kommer att kort diskutera olika datatyper, villkor, operationer och strukturer som främst används i programvaran RSLogix. En del av det diskuterade materialet är även tillämpligt i andra programmeringsspråk. Vi skiljer på operationer och villkor när vi programmerar. Vanliga villkor kan exempelvis vara IF-satser och matematiska villkor (såsom olikhet, likhet, osv.). Operationer kan vara multiplikation, addition eller manipulation av enskilda bitar. Vi gör även skillnad på register- och bitvisa operationer/villkor. Den första typen förändrar/kontrollerar talet som lagras i hela registret och den andra typen förändrar/kontrollerar bara värdet av en bit 1. Slutligen kan vi placera operationer och villkor i strukturer är att göra mer avancerade program. Vi kommer nu i tur och ordning redogöra för dessa begrepp i mer detalj och även ge exempel på hur de kan användas. 1.1 Datatyper och variabler Datatyper kallas de olika typer av data som man kan spara i variabler och liknande. I de flesta programmeringsspråk idag är dessa av typen double vilket är stora flyttal (decimaltal). Inom PLC-programmering är det dock mer vanligt med typen integers (heltal) av en relativt begränsad storlek. Vanligt är att varje integer (i vårt fall) kan innehålla maximalt 16 bitar (varav en teckenbit). En annan typ av data är flaggor eller booleanska variabler, dessa kan antingen vara 0 (falskt) eller 1 (sant). Varje integer kan således innehåller 16 flaggor. 1 Kom ihåg att ett register Nx:y innehåller 16 bitar. Vi når hela registret om vi använder den tidigare hänvisningen och vi kan nå bit z genom att använda oss av adressen: Nx:y/z där z = 0, 1,..., 15 och 15 betecknar registrets teckenbit. 1

2 2 KAPITEL 1. GRUNDERNA I STEGKODSPROGRAMMERING Variabler av heltalstyp lagras som ett register under en datafil. En datafil benämner man som Nx där x är något heltal. Ett exempel på detta är det första registret i datafilen N9 som betecknas N9:0. Om vi istället vill använda registret för att lagra flaggor kan vi använda följande beteckning Nx:y/z där y är något register och z är en bit i registret. I N9:0 kan vi därför lagra flaggor med namnen N9:0/0 upp till N9:0/15 (som också är teckenbiten). Egentligen lagras heltalen i varje register som ett binärt tal. Detta innebär att ett 16-bitars heltal egentligen är 16 platser som vardera kan innehålla 0 eller 1. Vi kan därför se ett heltal som 16 lådor där varje låda också kan vara en flagga. Vi kan undersöka innehållet i en låda genom att använda /-operatorn. Om vi använder oss av operationer som påverkar hela registret kommer vi antagligen att påverka alla bitar/lådor som finns på den adressen. Därför kommer vi göra skillnad på register- och bitvisa operationer. Det är även viktigt att endast använda ett register till enbart flaggor (där varje bit/låda representerar en enskild sak) eller för att presentera ett heltal (där alla bitar/lådor används för att representera en sak). 1.2 Villkor Vi fortsätter med några speciella villkor som finns att tillämpa i stegkodsprogrammering. Några exempel på dessa villkor finns i tabell 1.1 nedan. Det finns två Tabell 1.1: Vanliga villkor i stegkodsprogrammering Typ Kod Symbol Förklaring x:x/x Bitvis XIC x:x/x Testa för hög bit XIO Testa för låg bit Registervis EQU Testa = GEQ Testa GRT Testa > LEQ Testa LES Testa < Special TON Timer för nedklockning RES RES Nollställ timer enkla vanliga bitvisa villkor, nämligen testa för hög bit (ettsatt eller sann) och för låg bit (nollsatt eller falsk). Vi får passera genom dessa villkor om registret som villkoret pekar på faktiskt är ettsatt respektive nollsatt. Denna typ av villkor har alltså ett argument, det register som man vill undersöka om det är ettställt eller nollställt. För att använda oss av dessa jämförelser behöver vi bara använda

3 1.2. VILLKOR 3 respektive grind ur tabell 1.1 och byta ut argumentet x:x/x till rätt bitadress. Vi förändrar dessa bitar genom de två operation som diskuteras i det kommande avsnittet om operationer. Stegkodningsspråket som vi kommer att nyttja på kursen innehåller även matematiska villkor. Dessa är exempelvis att testa för likhet och olikhet. I tabellen ser ni några exempel på dessa uttryck som har två argument. Vanligtvis fungerar dessa block att om villkoret A B är uppfyllt får vi passera. kan exempelvis vara likhet (=) eller större än eller lika med ( ). I dessa block skriver vi således in argument på två rader där den första raden är källregister A och den andra är källregister B. Vi har därför två argument i denna typ av villkor. Vi avslutar diskussionen om dessa enklare villkoren med två exempel som visas nedan. I det första exemplet är villkoret att 5000 N9:1 och om detta är uppfyllt får vi passera villkoret. Lägg här märke till att vi kan använda oss av både register och tal i vår jämförelse här kan bytas ut till vilket heltal som helst eller ett register, som vi snart kommer att se. I det andra exemplet är villkoret att talen som lagras i register N9:0 och N9:1 ska vara lika. Om talen är lika får vi passera villkoret och då utförs det som står på höger sida av samma rad. Även här är det tillåtet att byta ut ett av registren till ett heltal. Genom att använda förgreningar och placera dessa villkor i rad kan vi vidare skapa de flesta logiska satser. Detta kommer vi att diskutera i ett senare avsnitt Timers En sista typ av villkor är specialvillkor som bland annat innefattar timer och räknare. Timers byggs upp av ett block som ettsätter en bit när en visst uppräkning är slutförd. Som användare kan man ställa in hur ofta man ska räkna upp räknaren, alltså sätta i = i + 1, och vilket som är målvärdet i end. När man sedan når målvärdet med räknaren, alltså då i = i end ettsätter man biten DN annars (när i i end ) så är istället biten EN ettsatt. Ett timerblock ser i praktiken ut som följer:

4 4 KAPITEL 1. GRUNDERNA I STEGKODSPROGRAMMERING TON Timer Time Base Preset Accum Tn:0 t i end i start Tn:0/EN Tn:0/DN där Tn:0 är blockets namn, jämför PID-blocket i laboration 1. Time base indikerar hur lång tid som det ska ta innan man räknar upp variabeln Accum, alltså sätter i = i + 1. Time base beskriver denna tid i sekunder, så om man skriver 0.01 i denna variabel räknar man upp i hundra gånger per sekund, eller i 100 Hz. Preset är målvärdet som man önskar och Accum är det nuvarande värdet på i. Bitarna Tn:0/EN samt Tn:0/DN är ettsatta när vi har inte har nått respektive när vi har nått vårt målvärde. Vi avslutar detta med ett exempel där vi har döpt vår timer till T4:0: TON Timer T4:0 Time Base 0.01 Preset 1000 Accum 0 T4:0/EN T4:0/DN T4:0/DN (stuff) Blah... T4:0/DN T4:0 RES här har vi även lagt till ett villkor som kontrollerar om T4:0/DN är ettsatt. När detta villkor är uppfyllt kommer det som står i rutan stuff att utföras samt så kommer timern att nollställas av RES vilket betyder att Accum nollsätts, alltså i sätts till noll och uppräkningen påbörjas igen. I detta exempel har vi time base 0.01 sekunder (vi kommer alltid att använda denna time base, eftersom att vår PLC arbetar i 100 Hz) och preset är 1000, det kommer således att ta 0, = 10 sekunder innan vi ettsätter T4:0/DN. Därmed kommer vi att göra det som står i stuff -rutan vart tioende sekund. Lägg även märke till att vi kan använda oss av flaggan T4:0/EN för att utföra något annat när vi inte har nått målvärdet. Exempelvis kan detta vara en påfyllnadsprocess där påfyllnad sker sålänge som T4:0/DN är ettsatt och när T4:0/EN ettsätts som byts vagnen som ska fyllas på ut.

5 1.3. OPERATIONER Operationer Operationer används för att förändra data som lagras i olika register. Detta kan vara att sätta registret till ett visst värde eller till något matematiskt uttryck som är funktion av andra register. I tabell 1.2 presenterar vi några vanliga operationer Tabell 1.2: Vanliga operationer stegkodsprogrammering Typ Kod Symbol Förklaring x:x/x Bitvis OTU U x:x/x Nollställa bit OTL L Ettställa bit Registervis MOV Kopiera ADD Addition SUB Subtraktion MUL Multiplikation DIV Division för både bitar och register. Bitvisa operationer har bara ett argument, nämligen den bit som man vill sätta till noll eller till ett. Vill vi således nollsätta biten som vi hittar på adressen S:5/0 (överspillsindikatorn) byter vi ut x:x/x operationen ovan och får följande: Registervisa operationer har två eller tre argument beroende på vilken typ vi använder oss av. Matematiska operationer har ofta tre argument och följer konventionen att A B = C där är exempelvis addition eller multiplikation. Sådana typ av block har alltså tre rader med register, två som kallas källregister (A och B) samt ett målregister C. Ett exempel på detta är: där A =N9:10, B =N9:11 och C =N9:12. På samma sätt kan vi även skapa block för multiplikation, division och subtraktion. MOV-blocket har endast två argument: källa och mål. Det flyttar således det som finns i källregistret till målregistret. Lägg märke till att vi även här kan byta ut ett av registren till något heltal om vi så vill. Detta kommer vi se exempel på i nästa avsnitt där vi behandlar strukturer i stegkodsprogrammering.

6 6 KAPITEL 1. GRUNDERNA I STEGKODSPROGRAMMERING 1.4 Strukturer Man kan slutligen placera operationer och villkor i strukturer för att skapa avancerade program. Den grundläggande strukuren i stegkodsprogrammering består av olika steg. Varje steg är placerad i en rung eller rad. Ett program exekveras sekvensiellt uppifrån och ned i detta språk. Detta innebär att raderna utförs en och en i den ordning som de står i programmet. Varje rad delas in i en villkors- och operationsdel. Villkor placeras till vänster på raden och operationer till höger. Det är tillåtet att placera flera villkor efter varandra (seriekoppling) men endast en operation tillåts på vardera rad. Ett exempel på en enkel rad med flera villkor är som följer: N7:0/1 S:5/0 N9:10/15 MOV N9:12 där vi flyttar talet till registret N9:12 om följande tre villkor är uppfyllda samtidigt: (i) biten N7:0/1 är ettsatt, (ii) biten S:5/0 (överspillsindikatorn) är ettsatt, samt (iii) biten N9:10/15 (teckenbiten) är nollsatt (positivt tal). I detta exempel kontrollerar vi alltså bland annat om vi har ett överspill (vi försöker lagra ett större tal än som får plats i registret) samt om talet är positivt. När detta är uppfyllt skriver vi det största positiva talet vi kan till registret N9:12. Det föregående exemplet var av en struktur med villkor i serie som motsvarar ett logiskt och. Alltså att alla villkor samtidigt måste vara uppfyllda för att något ska hända. En annan vanlig konstruktion är logiskt eller där det räcker med att ett villkor är uppfyllt. Denna typ av struktur motsvarar en parallellkoppling, där man lägger en förgrening så att villkoren ligger över varandra. Ett exempel på detta är: där operationen (som är utelämnad ur figuren) utförs om minst ett av villkoren är uppfyllt, alltså om N9:0 är större än N9:1 eller om N9:2 är större än N9:1. Vi kan även kombinera denna struktur med ett villkor som är kopplat i serie:

7 1.4. STRUKTURER 7 nu kräver vi även att N9:5/4 är ettsatt för att vi ska multiplicera N9:1 och N9:2 och lagra resultatet i N9:3. På detta sätt kan vi skapa stora komplicerade villkor där vi kombinerar jämförelser med logiskt och samt eller. Tidigare nämnde vi begränsningen med att endast en operation får utföras per rad. Detta är ofta begränsande och skulle leda till att vi måste skapa många rader med samma villkor men olika operationer. Vanligtvis vill vi ha så få rader som möjligt där vi försöker att återanvända (modularisera) så mycket av vår kod som möjligt. Detta brukar man betrakta som god programmeringssed. För att undvika begränsningen kan vi lägga ett antal operationer parallellt med hjälp av en förgrening. Detta leder till strukturer som liknar de som vi introducerade för logiskt eller. Som vanligt beskrivs detta enklast med två exempel. I det första exemplet lägger vi ihop två tal från registren N9:10 och N9:11 samt sparar resultatet i N9:12. Samtidigt så nollsätter vi biten S5:/0 som indikerar överspill (den ettsätts då vi försöker lagra ett större tal än möjligt i ett register). ADD N9:10 N9:11 N9:12 S:5/0 U Det andra exemplet är en multiplikation och omskalning av svaret. Vi kommer först att utföra divisionen och sedan multiplikationen. Kom ihåg att vi läser programmet uppifrån och ned. Först skalar (dividerar) vi om registret N10:13 med 128 och sparar resultatet i N10:14. Sedan utför vi multiplikationen mellan talen i registren N10:14 och N10:2 och lagrar detta i registret N10:14.

8 8 KAPITEL 1. GRUNDERNA I STEGKODSPROGRAMMERING DIV N10: N10:14 MUL N10:14 N10:2 N10:14 Här ser vi ett exempel på att vi återanvänder ett register. Först läser vi ett tal från ett register genomför någon matematisk operation och slutligen skriver det till samma register. Detta är en tillåten operation och det enda vi behöver tänka på är i vilken ordning saker utförs: läsa register, utföra beräkning, skriva till register. Vi ser också att det är det skalade talet som vi utför multiplikationen med, vi kan därför göra matematiska operationer i sekvens genom att bygga parallella strukturer. Slutligen borde vi även nämna att man kan skapa nestlade strukturer som är mer avancerade än de som vi har gjort här. I sådana strukturer kan man ha parallella rader (fortfarande som tillhör samma huvudrad) där men både utför operationer och villkor. Detta kommer dock att vara utanför denna kurs och är därmed inte intressanta för våra syften. 1.5 Praktisk programmering Vi avslutar detta dokument men en kort diskussion om hur man praktiskt går tillväga för att programmera ett program. Vi passar även på att nämna några saker som kan vara bra att komma ihåg och hur man skriver ett snyggt program. Som med de flesta saker blir man enbart duktig på programmering om man övar på att att skriva program. Programmering är till lika stor del en praktisk kunskap som en teoretisk. I princip har vi beskrivit all teori som krävs i detta kapitel för att skapa relativt komplicerade program. Det som inte har diskuterats är implementering, felsökning och andra praktiska aspekter. Dessa lär man sig bäst när man sitter vid datorn och provar själv. Ett bra sätt att strukturera sin programmering är att utgå från problemet och bryta ned det i delproblem. Sedan löser man varje delproblem för sig för att sedan plocka samman allt till en lösning av det ursprungliga problemet. För att underlätta detta är det bäst att börja med att skriva en pseudokod där man med enbart ord skriver ned vad som ska hända. Här identifierar man även de olika delar som programmet och problemet består av. Sedan försöker man hitta lösningar till vardera delproblem. Detta innebär att svara på frågor som vart man hittar den informationen man behöver, vilka villkor

9 1.5. PRAKTISK PROGRAMMERING 9 och vilka operationer som är nödvändiga. Tillslut bygger man upp en struktur som löser det problem man är ute efter. När man sedan har tänkt genom detta försöker man hitta grupper av villkor och operationer som återkommer. Detta kallas att modularisera sin kod och då försöker man återanvända så mycket av den som möjligt. Ska man exempelvis utföra samma beräkning på ett antal rader kanske man istället kan kombinera villkoren i en parallell struktur så att man kan slå ihop flera rungs till en. Detta kan även innebära att man skapar subrutiner där man genomför delberäkningar. Slutligen ska man alltid kommentera sin kod, både för sin egen del och för andras. Ute i industrin arbetar man ofta flera stycken med samma program och då behöver man beskriva vad man har gjort. Ni kanske även måste gå tillbaka i kod som ni skrev för flera år sedan. Att man då har kommenterat kort vad varje grupp av rader gör, kan spara mycket tid och möda. Tillsammans med detta tillhör även att döpa variabler till vettiga saker, detta hjälper både i felsökning och i dokumentation.

Exempeluppgift i Logikstyrning. 1 Inledning. 2 Insignaler och utsignaler

Exempeluppgift i Logikstyrning. 1 Inledning. 2 Insignaler och utsignaler Exempeluppgift i Logikstyrning Inledning Idén med detta papper är att ge en allmän beskrivning av labbutrustningen och tips för hur man kan lösa olika praktiska problem i samband med laborationen. Läs

Läs mer

Programmerbar logik. Kapitel 4

Programmerbar logik. Kapitel 4 Kapitel 4 Programmerbar logik Programmerbar logik (PLC: Programmable Logic Controller; fi. ohjelmoitava logiikka) är en sorts mikrodatorliknande instrument som är speciellt avsedda för logik- och sekvensstyrningsproblem.

Läs mer

Industriella Styrsystem Övningskompendium

Industriella Styrsystem Övningskompendium Industriella Styrsystem Övningskompendium 14 mars 2013 REGLERTEKNIK AUTOMATIC CONTROL LINKÖPING Reglerteknik, Institutionen för systemteknik, Linköpings universitet, 581 83 Linköping www.control.isy.liu.se

Läs mer

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,

Läs mer

Programmeringsteknik med C och Matlab

Programmeringsteknik med C och Matlab Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 2: C-programmeringens grunder Henrik Björklund Umeå universitet Björklund (UmU) Programmeringsteknik 1 / 32 Mer organisatoriskt Imorgon: Datorintro i lab Logga

Läs mer

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program Dagens föreläsning Programmeringsteknik för Ingenjörer VT05 Föreläsning 3-4 Repetition Datatyper Uttryck Operatorer Satser Algoritmer Programmeringsteknik VT05 2 Repetition Repetition - Programmering i

Läs mer

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1. PASS 9. OLIKHETER 9. Grundbegrepp om olikheter Vi får olikheter av ekvationer om vi byter ut likhetstecknet mot något av tecknen > (större än), (större än eller lika med), < (mindre än) eller (mindre än

Läs mer

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.

Läs mer

Objektorienterad programmering D2

Objektorienterad programmering D2 Objektorienterad programmering D2 Laboration nr 2. Syfte Att få förståelse för de grundläggande objektorienterade begreppen. Redovisning Källkoden för uppgifterna skall skickas in via Fire. För senaste

Läs mer

Fortsättningskurs i programmering F 2. Algoritmer i Programutveckling Hugo Quisbert 20130122. Problemexempel 1

Fortsättningskurs i programmering F 2. Algoritmer i Programutveckling Hugo Quisbert 20130122. Problemexempel 1 Fortsättningskurs i programmering F 2 Algoritmer i Programutveckling Hugo Quisbert 20130122 1 Exempel 1 Problemexempel 1 En souvenirbutik behöver ett datorprogram som omvandlar ett pris i svenska kronor

Läs mer

Sidor i boken 110-113, 68-69 2, 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom

Sidor i boken 110-113, 68-69 2, 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom Sidor i boken 110-113, 68-69 Räkning med polynom Faktorisering av heltal. Att primtalsfaktorisera ett heltal innebär att uppdela heltalet i faktorer, där varje faktor är ett primtal. Ett primtal är ett

Läs mer

Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??

Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära

Läs mer

Föreläsning 6: Introduktion av listor

Föreläsning 6: Introduktion av listor Föreläsning 6: Introduktion av listor Med hjälp av pekare kan man bygga upp datastrukturer på olika sätt. Bland annat kan man bygga upp listor bestående av någon typ av data. Begreppet lista bör förklaras.

Läs mer

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Denna föreläsning Vad händer under kursen? praktisk information Kursens mål vad är programmering? Skriva små program i programspråket Java Skriva program som använder färdiga

Läs mer

SMD 134 Objektorienterad programmering

SMD 134 Objektorienterad programmering SMD 134 Objektorienterad programmering Dagens agenda: Typer i Java: primitiva datatyperna, referenstyper Variabler och variabeltilldelningar med primitiva typer Konstanter av de olika typerna. Heltalsräkning

Läs mer

Tentamen i. för D1 m fl, även distanskursen. fredag 13 januari 2012

Tentamen i. för D1 m fl, även distanskursen. fredag 13 januari 2012 1 of 6 Örebro universitet Akademin för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen

Läs mer

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program Dagens föreläsning Programmeringsteknik för Ingenjörer VT05 Föreläsning 3-4 Repetition Datatyper Uttryck Operatorer Satser Algoritmer Programmeringsteknik för ingenjörer, VT06 2 Repetition Repetition -

Läs mer

Grundläggande programmering med C# 7,5 högskolepoäng

Grundläggande programmering med C# 7,5 högskolepoäng Grundläggande programmering med C# 7,5 högskolepoäng Provmoment: TEN1 Ladokkod: NGC011 Tentamen ges för: Omtentamen DE13, IMIT13 och SYST13 samt öppen för alla (Ifylles av student) (Ifylles av student)

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014 Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 7 Logaritmer 9 6 Facit 0 Repetitionsuppgifter

Läs mer

Digitalt lärande och programmering i klassrummet

Digitalt lärande och programmering i klassrummet Digitalt lärande och programmering i klassrummet Innehåll Programmering Vad är programmering och varför behövs det? Argument för (och emot) programmering Kort introduktion om programmering Några grundbegrepp

Läs mer

Programmering A C# VT 2010. Ett kompendie över Programmering A (50p) i c# Stefan Fredriksson 2010 02 08

Programmering A C# VT 2010. Ett kompendie över Programmering A (50p) i c# Stefan Fredriksson 2010 02 08 Programmering A C# VT 2010 Ett kompendie över Programmering A (50p) i c# Stefan Fredriksson 2010 02 08 Innehåll Hjälp och referenser... 3 Kap 1 Introduktion... 3 Steg för steg... 3 Kapitel 2 Variabler...

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) 27+15=42 1 (22)

Inledande programmering med C# (1DV402) 27+15=42 1 (22) 27+15=42 1 (22) Variabler Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll

Läs mer

Översikt 732G11 PROGRAMMERING 1. Personal. Kursens mål. Litteratur. Kursens innehåll 2010-04-22

Översikt 732G11 PROGRAMMERING 1. Personal. Kursens mål. Litteratur. Kursens innehåll 2010-04-22 Översikt 732G11 PROGRAMMERING 1 Institutionen för datavetenskap Om kursen Vad är programmering (bra för)? Programmeringsspråket Java Utvecklingsmiljön Eclipse Genomgång av några programexempel Programmering

Läs mer

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab Datorlektion 2. Villkor och Repetition 1 Logiska uttryck Uppgift 1.1 Låt a=3 och b=6 Vad blir resultatet av testerna ab? Uppgift 1.2 Låt a, b,

Läs mer

I denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal.

I denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal. Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. I denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal. Förberedelser:

Läs mer

Lektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram

Lektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram Lektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram 2.1 Grundläggande matematik 2.1.1 Potensfunktioner xmxn xm n x x x x 3 4 34 7 x x m n x mn x x 4 3 x4 3 x1 x x n 1 x n x 3 1 x 3 x0 1 1

Läs mer

Laboration Kombinatoriska kretsar

Laboration Kombinatoriska kretsar Laboration Kombinatoriska kretsar Digital Design IE1204/5 Observera! För att få laborera måste Du ha: bokat en laborationstid i bokningssystemet (Daisy). löst ditt personliga web-häfte med förkunskapsuppgifter

Läs mer

Uppgift (poäng) 1 (2) 2 (3) 3 (4) 4 (4) 5 (3) 6 (4) 7 (6) 8 (6) 9 (8) Summa

Uppgift (poäng) 1 (2) 2 (3) 3 (4) 4 (4) 5 (3) 6 (4) 7 (6) 8 (6) 9 (8) Summa Lena Kallin Westin 2005-08-22 Institutionen för datavetenskap Umeå universitet TENTAMEN Uppgift (poäng) 1 (2) 2 (3) 3 (4) 4 (4) 5 (3) 6 (4) 7 (6) 8 (6) 9 (8) Summa Inlämnad Poäng Kurs : Programmeringsteknisk

Läs mer

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Skriven av Michael Andersson Introduktion Programmering I högnivåspråk fokuserar på själv problemet (algoritmen) istället

Läs mer

Institutionen för datavetenskap 2014/15

Institutionen för datavetenskap 2014/15 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Datorer och datoranvändning Institutionen för datavetenskap 2014/15 ME en dator 1 Inledning ME är en påhittad dator, men den har likheter med riktiga datorer: det finns ett maskinspråk

Läs mer

Att använda pekare i. C-kod

Att använda pekare i. C-kod Att använda pekare i C-kod (Bör användas av de som känner sig lite hemma med C-programmering!) Rev 1, 2005-11-23 av Ted Wolfram www.wolfram.se Syfte: Man kan tycka att det är komplicerat att använda pekare

Läs mer

RödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: 40-120 minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar

RödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: 40-120 minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar Aktivitetsbeskrivning Denna aktivitet är utformat som ett spel som spelas av en grupp elever. En elev i taget agerar Gömmare och de andra är Gissare. Den som är gömmare lagrar (gömmer) tal i några av räknarens

Läs mer

Abstrakt algebra för gymnasister

Abstrakt algebra för gymnasister Abstrakt algebra för gymnasister Veronica Crispin Quinonez Sammanfattning. Denna text är föreläsningsanteckningar från föredraget Abstrakt algebra som hölls under Kleindagarna på Institutet Mittag-Leffler

Läs mer

Logik och kontrollstrukturer

Logik och kontrollstrukturer Logik och kontrollstrukturer Flödet av instruktioner i ett programmeringsspråk bygger vi upp med hjälp av dess kontrollstrukturer. I C har vi exemplen if, if else, while, do while. Dessutom finns switch

Läs mer

Föreläsning 4: Poster

Föreläsning 4: Poster Föreläsning 4: Poster Följande är genomgånget: type Person_Type is Namn : String(30); Skonr : Float; Kon : Boolean; Diskussion runt detta med olika typer m.m. Har tagit upp vilka operationer man kan göra

Läs mer

Decimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4

Decimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4 Kapitel 1 6A-boken inleds med ett kapitel om decimaltal. Kapitlet börjar med en repetition av tiondelar och hundradelar. Sedan följer en introduktion av tusendelar med utgångspunkt i hur vikt anges på

Läs mer

Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden

Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden PLC2C:1 MELSEC FX I kursen styrteknik används styrsystemet FX1S som är ett litet system i MELSEC FX-serien. Vår version av FX1S har endast digitala in- och utgångar men oftast finns det både digitala och

Läs mer

F5 Introduktion till digitalteknik

F5 Introduktion till digitalteknik George Boole och paraplyet F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant p = b! (s " r) George Boole (1815-1864) Professor i Matematik, Queens College, Cork, Irland 2 Exklusiv

Läs mer

Matematik Åk 9 Provet omfattar stickprov av det centrala innehållet i Lgr-11. 1. b) c) d)

Matematik Åk 9 Provet omfattar stickprov av det centrala innehållet i Lgr-11. 1. b) c) d) 1. b) c) d) a) Multiplikation med 100 kan förenklas med att flytta decimalerna lika många stg som antlet nollor. 00> svar 306 b) Använd kort division. Resultatet ger igen rest. Svar 108 c) Att multiplicera

Läs mer

Objektorienterad programmering i Java I. Uppgifter: 2 Beräknad tid: 5-8 timmar (OBS! Endast ett labbtillfälle) Att läsa: kapitel 5 6

Objektorienterad programmering i Java I. Uppgifter: 2 Beräknad tid: 5-8 timmar (OBS! Endast ett labbtillfälle) Att läsa: kapitel 5 6 Laboration 2 Objektorienterad programmering i Java I Uppgifter: 2 Beräknad tid: 5-8 timmar (OBS! Endast ett labbtillfälle) Att läsa: kapitel 5 6 Syfte: Att kunna använda sig av olika villkors- och kontrollflödeskonstruktioner

Läs mer

Föreläsning 2: Avlusning och antilustekniker

Föreläsning 2: Avlusning och antilustekniker 2D1458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 2: Avlusning och antilustekniker Datum: 2007-09-11 Skribent(er): Emil Hesslow, Stefan Pettersson Föreläsare: Per Austrin Föreläsningen handlade

Läs mer

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647 Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

Tentamen SSY 065, lördag 14/4, 08:30-12:30, M. Examinator: Martin Fabian, (772) 3716 Tider för lärarens närvaro: 09:30, 11:30

Tentamen SSY 065, lördag 14/4, 08:30-12:30, M. Examinator: Martin Fabian, (772) 3716 Tider för lärarens närvaro: 09:30, 11:30 Industriautomation Tentamen SSY 065, lördag 14/4, 08:30-12:30, M Examinator: Martin Fabian, (772) 3716 Tider för lärarens närvaro: 09:30, 11:30 Fullständig lösning ska lämnas på samtliga uppgifter. I förekommande

Läs mer

Övningar Dag 2 En första klass

Övningar Dag 2 En första klass Kurs i C++ Sid 1 (5) Övningar Dag 2 En första klass Denna övning går ut på att steg för steg bygga upp en klass och skapa objekt. Vi kommer att utgå från en sammansatt datatyp i en struct och parallellt

Läs mer

"if"-satsen. Inledande programmering med C# (1DV402)

if-satsen. Inledande programmering med C# (1DV402) "if"-satsen Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll i verket if-satsen

Läs mer

8-4 Ekvationer. Namn:..

8-4 Ekvationer. Namn:.. 8-4 Ekvationer. Namn:.. Inledning Kalle är 1,3 gånger så gammal som Pelle, och tillsammans är de 27,6 år. Hur gamla är Kalle och Pelle? Klarar du att lösa den uppgiften direkt? Inte så enkelt! Ofta resulterar

Läs mer

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer

Läs mer

Problem: BOW Bowling. Regler för Bowling. swedish. BOI 2015, dag 1. Tillgängligt minne: 256 MB. 30.04.2015

Problem: BOW Bowling. Regler för Bowling. swedish. BOI 2015, dag 1. Tillgängligt minne: 256 MB. 30.04.2015 Problem: BOW Bowling swedish BOI 0, dag. Tillgängligt minne: 6 MB. 30.04.0 Byteasar tycker om både bowling och statistik. Han har skrivit ner resultatet från några tidigare bowlingspel. Tyvärr är några

Läs mer

IE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2

IE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2 IE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2 Talrepresentationer Ett tal kan representeras binärt på många sätt. De vanligaste taltyperna som skall representeras är: Heltal, positiva heltal (eng. integers)

Läs mer

Hanne Solem Görel Hydén Sätt in stöten! MATEMATIK

Hanne Solem Görel Hydén Sätt in stöten! MATEMATIK Hanne Solem Görel Hydén Sätt in stöten! MATEMATIK Multiplika tion Multiplikation, 5-tabellen Att multiplicera är detsamma som att addera samma tal flera gånger. Det kallar vi upprepad addition. 3 5 kan

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3

Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datoraritmetik Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Hur stora tal kan vi få med N bitar? Största

Läs mer

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144 Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6 Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144 Avsikten med de ledtrådar som ges nedan är att peka på

Läs mer

Omtentamen (del 1, 6 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201)

Omtentamen (del 1, 6 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201) Omtentamen (del 1, 6 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201) Lars-Henrik Eriksson Fredag 5 april 2013, kl 14:00 17:00, i Polacksbackens skrivsal Hjälpmedel: Inga. Inte heller elektronisk

Läs mer

Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen. x y (x > 0) (y > 0) xy > 0 Domän D = R

Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen. x y (x > 0) (y > 0) xy > 0 Domän D = R Föreläsning Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen För att göra ett påstående av en öppen utsaga med flera variabler behövs flera kvantifierare.

Läs mer

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken. Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det

Läs mer

Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar

Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Moment 2 - Digital elektronik Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Jan Thim 1 F1: Binära tal och logiska grindar Innehåll: Introduktion Talsystem och koder Räkna binärt Logiska grindar Boolesk

Läs mer

Labb i industriella styrsystem. Processdator. Denna version: 13 april 2015. Namn: Personnr: Datum: Godknd: LINKÖPING

Labb i industriella styrsystem. Processdator. Denna version: 13 april 2015. Namn: Personnr: Datum: Godknd: LINKÖPING Labb i industriella styrsystem Processdator Denna version: 13 april 2015 REGLERTEKNIK Namn: Personnr: AUTOMATIC LINKÖPING CONTROL Datum: Godknd: Innehåll 1 Syfte och organisation 4 1.1 Laborationens syfte

Läs mer

Nallelek Lärarvägledning

Nallelek Lärarvägledning NALLELEK - LÄRA MERA PROGRAM AB Nallelek Lärarvägledning NALLELEK... 2 1.1 Programmet... 2 1.2 Övningar som stärker förmågan att iaktta bilder och se detaljer... 3 1.2.1 Pedagogiska tips... 3 1.3 Kategorisering

Läs mer

Objektorienterad programmering Föreläsning 4

Objektorienterad programmering Föreläsning 4 Objektorienterad programmering Föreläsning 4 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@dynamicos.se www.webbacademy.se Agenda Introduktion till objektorientering Klasser och Objekt Instansvariabler Metoder Introduktion

Läs mer

PROGRAMMERING 2 GRUNDLÄGGANDE SEMANTIK 4

PROGRAMMERING 2 GRUNDLÄGGANDE SEMANTIK 4 Modul 2 Byggstenar PROGRAMMERING 2 GRUNDLÄGGANDE SEMANTIK 4 Byggstenar 4 Nyckelord 4 Tecken 4 Syntax 5 Standardbibliotek 5 Vårt första program 5 Variabler 6 Konstanter 9 Operatorer 9 Övningar 9 Mer operatorer

Läs mer

DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING

DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) 1. Benämn med korrekt terminologi talen som: adderas. subtraheras. multipliceras. divideras.. Addera 10 och. Dividera sedan med. Subtrahera 10 och. Multiplicera sedan med..

Läs mer

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E HÖSTEN 1996

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E HÖSTEN 1996 Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av mars 1997. NATIONELLT PROV

Läs mer

Stack och subrutiner Programmeringskonventionen

Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Du ska förstå hur en instruktion behandlas i processorn Du ska känna till några fler instruktioner Du ska veta hur maskinkoden för ett program byggs upp

Läs mer

Den matematiska analysens grunder

Den matematiska analysens grunder KTH:s Matematiska Cirkel Den matematiska analysens grunder Katharina Heinrich Dan Petersen Institutionen för matematik, 2012 2013 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse Innehåll 1 Grundläggande

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION

LABORATIONSINSTRUKTION Högskolan Dalarna Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION PLC-styrning av ett minimalt parkeringsgarage KURS El- och styrteknik för tekniker ET 1015 INNEHÅLL LAB NR 4 Ver 1.0 1. Inledning 2. Laborationskortet

Läs mer

Kommentarmaterial, Skolverket 1997

Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att utveckla förstf rståelse för f r hela tal Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att lära sig matematik handlar om att se sammanhang och att kunna föra logiska resonemang genom att känna igen, granska

Läs mer

Tentamen OOP 2015-03-14

Tentamen OOP 2015-03-14 Tentamen OOP 2015-03-14 Anvisningar Fråga 1 och 2 besvaras på det särskilt utdelade formuläret. Du får gärna skriva på bägge sidorna av svarsbladen, men påbörja varje uppgift på ett nytt blad. Vid inlämning

Läs mer

Introduktion till integrering av Schenkers e-tjänster. Version 2.0

Introduktion till integrering av Schenkers e-tjänster. Version 2.0 Introduktion till integrering av Schenkers e- Version 2.0 Datum: 2008-06-18 Sida 2 av 8 Revisionshistorik Lägg senaste ändringen först! Datum Version Revision 2008-06-18 2.0 Stora delar av introduktionen

Läs mer

NXT LEGO-robot laboration Programmering och felsökning av en LEGOrobot

NXT LEGO-robot laboration Programmering och felsökning av en LEGOrobot KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN NXT LEGO-robot laboration Programmering och felsökning av en LEGOrobot Gabriel Vilén 30/8-2012 gvilen@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning Vi har programmerat

Läs mer

MMA132: Laboration 1 Introduktion till MATLAB

MMA132: Laboration 1 Introduktion till MATLAB MMA132: Laboration 1 Introduktion till MATLAB De flesta numeriska metoder låter oss få en tillräckligt bra lösning på ett matematiskt problem genom att byta ut komplexa matematiska operationer med kombinationer

Läs mer

8-1 Formler och uttryck. Namn:.

8-1 Formler och uttryck. Namn:. 8-1 Formler och uttryck. Namn:. Inledning Ibland vill du lösa lite mer komplexa problem. Till exempel: Kalle är dubbelt så gammal som Stina, och tillsammans är de 33 år. Hur gammal är Kalle och Stina?

Läs mer

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

Björn Abelli Programmeringens grunder med exempel i C#

Björn Abelli Programmeringens grunder med exempel i C# Björn Abelli Programmeringens grunder med exempel i C# Övningshäfte (bearbetning pågår) Senaste uppdatering: 2004-12-12 I denna version finns övningar för de mest centrala avsnitten. Häftet kommer att

Läs mer

Övningsuppgifter till föreläsning 2 Variabler och uttryck

Övningsuppgifter till föreläsning 2 Variabler och uttryck Sid 1 (5) Övningsuppgifter till föreläsning 2 Variabler och uttryck Syfte Syftet med övningsuppgifterna är att träna på: Aritmetik, variabler, tilldelning, scanf och printf Generellt Diskutera gärna uppgifterna

Läs mer

Peter Ottosson 31/8-2012 petott@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310

Peter Ottosson 31/8-2012 petott@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Robotlabb En introduktion till Datateknik 31/8-2012 petott@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte

Läs mer

VHDL och laborationer i digitalteknik

VHDL och laborationer i digitalteknik V:1.1 VHDL och laborationer i digitalteknik Vid laborationskursen i digitalteknik används VHDL till alla laborationerna utom den första. VHDL är ett stort språk och enbart en liten del av språket behövs

Läs mer

Javisst! Uttrycken kan bli komplicerade, och för att få lite överblick över det hela så gör vi det så enkelt som möjligt för oss.

Javisst! Uttrycken kan bli komplicerade, och för att få lite överblick över det hela så gör vi det så enkelt som möjligt för oss. 8-2 Förenkling av uttryck. Namn: eller Konsten att räkna algebra och göra livet lite enklare för sig. Inledning I föregående kapitel lärde du dig vad ett matematiskt uttryck är för någonting och hur man

Läs mer

Grunderna i SQL del 1

Grunderna i SQL del 1 Grunderna i SQL del 1 1. SELECT-frågor 2. SELECT 3. WHERE 4. ORDER BY 5. Inre join 6. Yttre join 7. Andra typer av join 8. Union 9. Aggregatfunktioner 10. Gruppera och summera Kap. 3 Kap. 4 Kap. 5 utom

Läs mer

Mattestegens matematik

Mattestegens matematik höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite

Läs mer

Lathund algebra och funktioner åk 9

Lathund algebra och funktioner åk 9 Lathund algebra och funktioner åk 9 För att bli en rackare på att lösa ekvationer är det viktigt att man kan sina förutsättningar, dvs vilka matematiska regler som gäller. Prioriteringsreglerna (vilken

Läs mer

Föreläsning 2. Variabler, tilldelning och kodblock{} if-satsen Logiska operatorer Andra operatorer Att programmera

Föreläsning 2. Variabler, tilldelning och kodblock{} if-satsen Logiska operatorer Andra operatorer Att programmera Föreläsning 2 Variabler, tilldelning och kodblock if-satsen Logiska operatorer Andra operatorer Att programmera Variabler Det är i variabler som all data (information) lagras. Genom att ändra värde på

Läs mer

FÖRBEREDANDE KURS I MATEMATIK 1

FÖRBEREDANDE KURS I MATEMATIK 1 FÖRBEREDANDE KURS I MATEMATIK 1 Till detta kursmaterial finns prov och lärare på Internet Ger studiepoäng Kostnadsfritt Fortlöpande anmälan på wwwmathse Eftertryck förbjudet utan tillåtelse 2007 MATHSE

Läs mer

Parameteröverföring. Exempel. Exempel. Metodkropp

Parameteröverföring. Exempel. Exempel. Metodkropp Exempel atriangle.changesize (100, 50); // OK atriangle.changesize (100); // fel antal atriangle.changesize ( 1, 50); // fel datatyp char c = atriangle.getarea (); // fel datatyp Parameteröverföring I

Läs mer

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term

Läs mer

Denna uppdelning är ovanlig i Sverige De hela talen (Både positiva och negativa) Irrationella tal (tal som ej går att skriva som bråk)

Denna uppdelning är ovanlig i Sverige De hela talen (Både positiva och negativa) Irrationella tal (tal som ej går att skriva som bråk) UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Olof Johansson, Nina Rudälv 2006-10-24 SÄL 1-10p Avsnitt 1.1 Grundläggande begrepp Detta avsnitt behandlar de symboler som används

Läs mer

Programmering A. Johan Eliasson johane@cs.umu.se

Programmering A. Johan Eliasson johane@cs.umu.se Programmering A Johan Eliasson johane@cs.umu.se 1 Jag Undervisar mest grundläggande programmering på Institutionen för datavetensakap Applikationsutveckling för iphone Applikationsutveckling i Java Datastrukturer

Läs mer

Laboration Kombinatoriska kretsar

Laboration Kombinatoriska kretsar Laboration Kombinatoriska kretsar Digital Design IE1204/5 Observera! För att få laborera måste Du ha: en bokad laborationstid i bokningssystemet (Daisy). löst ditt personliga web-häfte med förkunskapsuppgifter

Läs mer

Programmering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010. Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk:

Programmering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010. Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk: Föreläsning 1 OH: Övergripande information Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk: * maskinspråk = ettor och nollor, kan bara en maskin förstå. * programmeringsspråk

Läs mer

Data, typ, selektion, iteration

Data, typ, selektion, iteration Data, typ, selektion, iteration En programmeringkurs på halvfart IDT, MDH ttp://www.negative-g.com/nolimits/no%20limits%20defunct%20coasters.htm 1 Dagens agenda Talrepresentation Typkonvertering Sekvens

Läs mer

Algoritmer och interaktiv Python

Algoritmer och interaktiv Python Algoritmer och interaktiv Python Linda Mannila 11.9.2007 Denna föreläsning Räkneövningstider Algoritmer Interaktiv Python Datatyper Variabler Typning Repetition Vad vi än skall göra måste vi veta hur vi

Läs mer

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära

Läs mer

1 Datorn som miniräknare. 1.1 Räkneoperationer. 1.2 Variabler

1 Datorn som miniräknare. 1.1 Räkneoperationer. 1.2 Variabler 1 Datorn som miniräknare I detta avsnitt tas upp hur man kan skriva program som utför enkla räkneoperationer och skriver resultat på skärmen. Syftet är i huvudsak att se hur flera satser kan bygga upp

Läs mer

Betygskriterier Matematik E MA1205 50p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna

Betygskriterier Matematik E MA1205 50p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna Betygskriterier Matematik E MA105 50p Respektive programmål gäller över kurskriterierna MA105 är en nationell kurs och skolverkets kurs- och betygskriterier finns på http://www3.skolverket.se/ Detta är

Läs mer

1DV433 HT13. I vilken utsträckning har kursens innehåll och uppläggning gett förutsättningar för att du ska ha uppnått respektive lärandemål?

1DV433 HT13. I vilken utsträckning har kursens innehåll och uppläggning gett förutsättningar för att du ska ha uppnått respektive lärandemål? 1DV33 HT13 Antal : I vilken utsträckning har kursens innehåll och uppläggning gett förutsättningar för att du ska ha uppnått respektive lärandemål? - ha fått grundläggande kunskaper om strukturerad programmering

Läs mer

TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015

TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015 TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015 Fredrik Andersson Mikael Langer Johan Thim All kursinformation finns också på courses.mai.liu.se/gu/tatm79 Innehåll 1 Kursinnehåll 2 1.1 Reella och komplexa

Läs mer

LEGO Mindstorm-robot

LEGO Mindstorm-robot KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN LEGO Mindstorm-robot Programmering av LEGO Mindstorm-robot i språket NXC Kim Hammar 2/6-2013 Kimham@kth.se Introduktionskurs i Datateknik 1311 Sammanfattning En viktig del av

Läs mer

Sätt att skriva ut binärträd

Sätt att skriva ut binärträd Tilpro Övning 3 På programmet idag: Genomgång av Hemtalet samt rättning Begreppet Stabil sortering Hur man kodar olika sorteringsvilkor Inkapsling av data Länkade listor Användning av stackar och köer

Läs mer

ANDRA BASER ÄN TIO EXTRAMATERIAL TILL. Matematikens grunder. för lärare. Anders Månsson

ANDRA BASER ÄN TIO EXTRAMATERIAL TILL. Matematikens grunder. för lärare. Anders Månsson ANDRA BASER ÄN TIO EXTRAMATERIAL TILL Matematikens grunder för lärare Anders Månsson Extramaterial till boken Matematikens grunder för lärare (art.nr. 38994), Anders Månsson. Till Tallära-kapitlet: Andra

Läs mer