Grunderna i stegkodsprogrammering
|
|
- Kristina Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kapitel 1 Grunderna i stegkodsprogrammering Följande bilaga innehåller grunderna i stegkodsprogrammering i den form som används under kursen. Vi kommer att kort diskutera olika datatyper, villkor, operationer och strukturer som främst används i programvaran RSLogix. En del av det diskuterade materialet är även tillämpligt i andra programmeringsspråk. Vi skiljer på operationer och villkor när vi programmerar. Vanliga villkor kan exempelvis vara IF-satser och matematiska villkor (såsom olikhet, likhet, osv.). Operationer kan vara multiplikation, addition eller manipulation av enskilda bitar. Vi gör även skillnad på register- och bitvisa operationer/villkor. Den första typen förändrar/kontrollerar talet som lagras i hela registret och den andra typen förändrar/kontrollerar bara värdet av en bit 1. Slutligen kan vi placera operationer och villkor i strukturer är att göra mer avancerade program. Vi kommer nu i tur och ordning redogöra för dessa begrepp i mer detalj och även ge exempel på hur de kan användas. 1.1 Datatyper och variabler Datatyper kallas de olika typer av data som man kan spara i variabler och liknande. I de flesta programmeringsspråk idag är dessa av typen double vilket är stora flyttal (decimaltal). Inom PLC-programmering är det dock mer vanligt med typen integers (heltal) av en relativt begränsad storlek. Vanligt är att varje integer (i vårt fall) kan innehålla maximalt 16 bitar (varav en teckenbit). En annan typ av data är flaggor eller booleanska variabler, dessa kan antingen vara 0 (falskt) eller 1 (sant). Varje integer kan således innehåller 16 flaggor. 1 Kom ihåg att ett register Nx:y innehåller 16 bitar. Vi når hela registret om vi använder den tidigare hänvisningen och vi kan nå bit z genom att använda oss av adressen: Nx:y/z där z = 0, 1,..., 15 och 15 betecknar registrets teckenbit. 1
2 2 KAPITEL 1. GRUNDERNA I STEGKODSPROGRAMMERING Variabler av heltalstyp lagras som ett register under en datafil. En datafil benämner man som Nx där x är något heltal. Ett exempel på detta är det första registret i datafilen N9 som betecknas N9:0. Om vi istället vill använda registret för att lagra flaggor kan vi använda följande beteckning Nx:y/z där y är något register och z är en bit i registret. I N9:0 kan vi därför lagra flaggor med namnen N9:0/0 upp till N9:0/15 (som också är teckenbiten). Egentligen lagras heltalen i varje register som ett binärt tal. Detta innebär att ett 16-bitars heltal egentligen är 16 platser som vardera kan innehålla 0 eller 1. Vi kan därför se ett heltal som 16 lådor där varje låda också kan vara en flagga. Vi kan undersöka innehållet i en låda genom att använda /-operatorn. Om vi använder oss av operationer som påverkar hela registret kommer vi antagligen att påverka alla bitar/lådor som finns på den adressen. Därför kommer vi göra skillnad på register- och bitvisa operationer. Det är även viktigt att endast använda ett register till enbart flaggor (där varje bit/låda representerar en enskild sak) eller för att presentera ett heltal (där alla bitar/lådor används för att representera en sak). 1.2 Villkor Vi fortsätter med några speciella villkor som finns att tillämpa i stegkodsprogrammering. Några exempel på dessa villkor finns i tabell 1.1 nedan. Det finns två Tabell 1.1: Vanliga villkor i stegkodsprogrammering Typ Kod Symbol Förklaring x:x/x Bitvis XIC x:x/x Testa för hög bit XIO Testa för låg bit Registervis EQU Testa = GEQ Testa GRT Testa > LEQ Testa LES Testa < Special TON Timer för nedklockning RES RES Nollställ timer enkla vanliga bitvisa villkor, nämligen testa för hög bit (ettsatt eller sann) och för låg bit (nollsatt eller falsk). Vi får passera genom dessa villkor om registret som villkoret pekar på faktiskt är ettsatt respektive nollsatt. Denna typ av villkor har alltså ett argument, det register som man vill undersöka om det är ettställt eller nollställt. För att använda oss av dessa jämförelser behöver vi bara använda
3 1.2. VILLKOR 3 respektive grind ur tabell 1.1 och byta ut argumentet x:x/x till rätt bitadress. Vi förändrar dessa bitar genom de två operation som diskuteras i det kommande avsnittet om operationer. Stegkodningsspråket som vi kommer att nyttja på kursen innehåller även matematiska villkor. Dessa är exempelvis att testa för likhet och olikhet. I tabellen ser ni några exempel på dessa uttryck som har två argument. Vanligtvis fungerar dessa block att om villkoret A B är uppfyllt får vi passera. kan exempelvis vara likhet (=) eller större än eller lika med ( ). I dessa block skriver vi således in argument på två rader där den första raden är källregister A och den andra är källregister B. Vi har därför två argument i denna typ av villkor. Vi avslutar diskussionen om dessa enklare villkoren med två exempel som visas nedan. I det första exemplet är villkoret att 5000 N9:1 och om detta är uppfyllt får vi passera villkoret. Lägg här märke till att vi kan använda oss av både register och tal i vår jämförelse här kan bytas ut till vilket heltal som helst eller ett register, som vi snart kommer att se. I det andra exemplet är villkoret att talen som lagras i register N9:0 och N9:1 ska vara lika. Om talen är lika får vi passera villkoret och då utförs det som står på höger sida av samma rad. Även här är det tillåtet att byta ut ett av registren till ett heltal. Genom att använda förgreningar och placera dessa villkor i rad kan vi vidare skapa de flesta logiska satser. Detta kommer vi att diskutera i ett senare avsnitt Timers En sista typ av villkor är specialvillkor som bland annat innefattar timer och räknare. Timers byggs upp av ett block som ettsätter en bit när en visst uppräkning är slutförd. Som användare kan man ställa in hur ofta man ska räkna upp räknaren, alltså sätta i = i + 1, och vilket som är målvärdet i end. När man sedan når målvärdet med räknaren, alltså då i = i end ettsätter man biten DN annars (när i i end ) så är istället biten EN ettsatt. Ett timerblock ser i praktiken ut som följer:
4 4 KAPITEL 1. GRUNDERNA I STEGKODSPROGRAMMERING TON Timer Time Base Preset Accum Tn:0 t i end i start Tn:0/EN Tn:0/DN där Tn:0 är blockets namn, jämför PID-blocket i laboration 1. Time base indikerar hur lång tid som det ska ta innan man räknar upp variabeln Accum, alltså sätter i = i + 1. Time base beskriver denna tid i sekunder, så om man skriver 0.01 i denna variabel räknar man upp i hundra gånger per sekund, eller i 100 Hz. Preset är målvärdet som man önskar och Accum är det nuvarande värdet på i. Bitarna Tn:0/EN samt Tn:0/DN är ettsatta när vi har inte har nått respektive när vi har nått vårt målvärde. Vi avslutar detta med ett exempel där vi har döpt vår timer till T4:0: TON Timer T4:0 Time Base 0.01 Preset 1000 Accum 0 T4:0/EN T4:0/DN T4:0/DN (stuff) Blah... T4:0/DN T4:0 RES här har vi även lagt till ett villkor som kontrollerar om T4:0/DN är ettsatt. När detta villkor är uppfyllt kommer det som står i rutan stuff att utföras samt så kommer timern att nollställas av RES vilket betyder att Accum nollsätts, alltså i sätts till noll och uppräkningen påbörjas igen. I detta exempel har vi time base 0.01 sekunder (vi kommer alltid att använda denna time base, eftersom att vår PLC arbetar i 100 Hz) och preset är 1000, det kommer således att ta 0, = 10 sekunder innan vi ettsätter T4:0/DN. Därmed kommer vi att göra det som står i stuff -rutan vart tioende sekund. Lägg även märke till att vi kan använda oss av flaggan T4:0/EN för att utföra något annat när vi inte har nått målvärdet. Exempelvis kan detta vara en påfyllnadsprocess där påfyllnad sker sålänge som T4:0/DN är ettsatt och när T4:0/EN ettsätts som byts vagnen som ska fyllas på ut.
5 1.3. OPERATIONER Operationer Operationer används för att förändra data som lagras i olika register. Detta kan vara att sätta registret till ett visst värde eller till något matematiskt uttryck som är funktion av andra register. I tabell 1.2 presenterar vi några vanliga operationer Tabell 1.2: Vanliga operationer stegkodsprogrammering Typ Kod Symbol Förklaring x:x/x Bitvis OTU U x:x/x Nollställa bit OTL L Ettställa bit Registervis MOV Kopiera ADD Addition SUB Subtraktion MUL Multiplikation DIV Division för både bitar och register. Bitvisa operationer har bara ett argument, nämligen den bit som man vill sätta till noll eller till ett. Vill vi således nollsätta biten som vi hittar på adressen S:5/0 (överspillsindikatorn) byter vi ut x:x/x operationen ovan och får följande: Registervisa operationer har två eller tre argument beroende på vilken typ vi använder oss av. Matematiska operationer har ofta tre argument och följer konventionen att A B = C där är exempelvis addition eller multiplikation. Sådana typ av block har alltså tre rader med register, två som kallas källregister (A och B) samt ett målregister C. Ett exempel på detta är: där A =N9:10, B =N9:11 och C =N9:12. På samma sätt kan vi även skapa block för multiplikation, division och subtraktion. MOV-blocket har endast två argument: källa och mål. Det flyttar således det som finns i källregistret till målregistret. Lägg märke till att vi även här kan byta ut ett av registren till något heltal om vi så vill. Detta kommer vi se exempel på i nästa avsnitt där vi behandlar strukturer i stegkodsprogrammering.
6 6 KAPITEL 1. GRUNDERNA I STEGKODSPROGRAMMERING 1.4 Strukturer Man kan slutligen placera operationer och villkor i strukturer för att skapa avancerade program. Den grundläggande strukuren i stegkodsprogrammering består av olika steg. Varje steg är placerad i en rung eller rad. Ett program exekveras sekvensiellt uppifrån och ned i detta språk. Detta innebär att raderna utförs en och en i den ordning som de står i programmet. Varje rad delas in i en villkors- och operationsdel. Villkor placeras till vänster på raden och operationer till höger. Det är tillåtet att placera flera villkor efter varandra (seriekoppling) men endast en operation tillåts på vardera rad. Ett exempel på en enkel rad med flera villkor är som följer: N7:0/1 S:5/0 N9:10/15 MOV N9:12 där vi flyttar talet till registret N9:12 om följande tre villkor är uppfyllda samtidigt: (i) biten N7:0/1 är ettsatt, (ii) biten S:5/0 (överspillsindikatorn) är ettsatt, samt (iii) biten N9:10/15 (teckenbiten) är nollsatt (positivt tal). I detta exempel kontrollerar vi alltså bland annat om vi har ett överspill (vi försöker lagra ett större tal än som får plats i registret) samt om talet är positivt. När detta är uppfyllt skriver vi det största positiva talet vi kan till registret N9:12. Det föregående exemplet var av en struktur med villkor i serie som motsvarar ett logiskt och. Alltså att alla villkor samtidigt måste vara uppfyllda för att något ska hända. En annan vanlig konstruktion är logiskt eller där det räcker med att ett villkor är uppfyllt. Denna typ av struktur motsvarar en parallellkoppling, där man lägger en förgrening så att villkoren ligger över varandra. Ett exempel på detta är: där operationen (som är utelämnad ur figuren) utförs om minst ett av villkoren är uppfyllt, alltså om N9:0 är större än N9:1 eller om N9:2 är större än N9:1. Vi kan även kombinera denna struktur med ett villkor som är kopplat i serie:
7 1.4. STRUKTURER 7 nu kräver vi även att N9:5/4 är ettsatt för att vi ska multiplicera N9:1 och N9:2 och lagra resultatet i N9:3. På detta sätt kan vi skapa stora komplicerade villkor där vi kombinerar jämförelser med logiskt och samt eller. Tidigare nämnde vi begränsningen med att endast en operation får utföras per rad. Detta är ofta begränsande och skulle leda till att vi måste skapa många rader med samma villkor men olika operationer. Vanligtvis vill vi ha så få rader som möjligt där vi försöker att återanvända (modularisera) så mycket av vår kod som möjligt. Detta brukar man betrakta som god programmeringssed. För att undvika begränsningen kan vi lägga ett antal operationer parallellt med hjälp av en förgrening. Detta leder till strukturer som liknar de som vi introducerade för logiskt eller. Som vanligt beskrivs detta enklast med två exempel. I det första exemplet lägger vi ihop två tal från registren N9:10 och N9:11 samt sparar resultatet i N9:12. Samtidigt så nollsätter vi biten S5:/0 som indikerar överspill (den ettsätts då vi försöker lagra ett större tal än möjligt i ett register). ADD N9:10 N9:11 N9:12 S:5/0 U Det andra exemplet är en multiplikation och omskalning av svaret. Vi kommer först att utföra divisionen och sedan multiplikationen. Kom ihåg att vi läser programmet uppifrån och ned. Först skalar (dividerar) vi om registret N10:13 med 128 och sparar resultatet i N10:14. Sedan utför vi multiplikationen mellan talen i registren N10:14 och N10:2 och lagrar detta i registret N10:14.
8 8 KAPITEL 1. GRUNDERNA I STEGKODSPROGRAMMERING DIV N10: N10:14 MUL N10:14 N10:2 N10:14 Här ser vi ett exempel på att vi återanvänder ett register. Först läser vi ett tal från ett register genomför någon matematisk operation och slutligen skriver det till samma register. Detta är en tillåten operation och det enda vi behöver tänka på är i vilken ordning saker utförs: läsa register, utföra beräkning, skriva till register. Vi ser också att det är det skalade talet som vi utför multiplikationen med, vi kan därför göra matematiska operationer i sekvens genom att bygga parallella strukturer. Slutligen borde vi även nämna att man kan skapa nestlade strukturer som är mer avancerade än de som vi har gjort här. I sådana strukturer kan man ha parallella rader (fortfarande som tillhör samma huvudrad) där men både utför operationer och villkor. Detta kommer dock att vara utanför denna kurs och är därmed inte intressanta för våra syften. 1.5 Praktisk programmering Vi avslutar detta dokument men en kort diskussion om hur man praktiskt går tillväga för att programmera ett program. Vi passar även på att nämna några saker som kan vara bra att komma ihåg och hur man skriver ett snyggt program. Som med de flesta saker blir man enbart duktig på programmering om man övar på att att skriva program. Programmering är till lika stor del en praktisk kunskap som en teoretisk. I princip har vi beskrivit all teori som krävs i detta kapitel för att skapa relativt komplicerade program. Det som inte har diskuterats är implementering, felsökning och andra praktiska aspekter. Dessa lär man sig bäst när man sitter vid datorn och provar själv. Ett bra sätt att strukturera sin programmering är att utgå från problemet och bryta ned det i delproblem. Sedan löser man varje delproblem för sig för att sedan plocka samman allt till en lösning av det ursprungliga problemet. För att underlätta detta är det bäst att börja med att skriva en pseudokod där man med enbart ord skriver ned vad som ska hända. Här identifierar man även de olika delar som programmet och problemet består av. Sedan försöker man hitta lösningar till vardera delproblem. Detta innebär att svara på frågor som vart man hittar den informationen man behöver, vilka villkor
9 1.5. PRAKTISK PROGRAMMERING 9 och vilka operationer som är nödvändiga. Tillslut bygger man upp en struktur som löser det problem man är ute efter. När man sedan har tänkt genom detta försöker man hitta grupper av villkor och operationer som återkommer. Detta kallas att modularisera sin kod och då försöker man återanvända så mycket av den som möjligt. Ska man exempelvis utföra samma beräkning på ett antal rader kanske man istället kan kombinera villkoren i en parallell struktur så att man kan slå ihop flera rungs till en. Detta kan även innebära att man skapar subrutiner där man genomför delberäkningar. Slutligen ska man alltid kommentera sin kod, både för sin egen del och för andras. Ute i industrin arbetar man ofta flera stycken med samma program och då behöver man beskriva vad man har gjort. Ni kanske även måste gå tillbaka i kod som ni skrev för flera år sedan. Att man då har kommenterat kort vad varje grupp av rader gör, kan spara mycket tid och möda. Tillsammans med detta tillhör även att döpa variabler till vettiga saker, detta hjälper både i felsökning och i dokumentation.
Industriella Styrsystem Övningskompendium
Industriella Styrsystem Övningskompendium 27 mars 2012 REGLERTEKNIK AUTOMATIC CONTROL LINKÖPING Reglerteknik, Institutionen för systemteknik, Linköpings universitet, 581 83 Linköping www.control.isy.liu.se
Läs merExempeluppgift i Logikstyrning. 1 Inledning. 2 Insignaler och utsignaler
Exempeluppgift i Logikstyrning Inledning Idén med detta papper är att ge en allmän beskrivning av labbutrustningen och tips för hur man kan lösa olika praktiska problem i samband med laborationen. Läs
Läs merProgrammerbar logik. Kapitel 4
Kapitel 4 Programmerbar logik Programmerbar logik (PLC: Programmable Logic Controller; fi. ohjelmoitava logiikka) är en sorts mikrodatorliknande instrument som är speciellt avsedda för logik- och sekvensstyrningsproblem.
Läs merFöreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt
Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,
Läs mera), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.
PASS 9. OLIKHETER 9. Grundbegrepp om olikheter Vi får olikheter av ekvationer om vi byter ut likhetstecknet mot något av tecknen > (större än), (större än eller lika med), < (mindre än) eller (mindre än
Läs merIndustriella Styrsystem Övningskompendium
Industriella Styrsystem Övningskompendium 14 mars 2013 REGLERTEKNIK AUTOMATIC CONTROL LINKÖPING Reglerteknik, Institutionen för systemteknik, Linköpings universitet, 581 83 Linköping www.control.isy.liu.se
Läs merDagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program
Dagens föreläsning Programmeringsteknik för Ingenjörer VT05 Föreläsning 3-4 Repetition Datatyper Uttryck Operatorer Satser Algoritmer Programmeringsteknik VT05 2 Repetition Repetition - Programmering i
Läs merFortsättningskurs i programmering F 2. Algoritmer i Programutveckling Hugo Quisbert 20130122. Problemexempel 1
Fortsättningskurs i programmering F 2 Algoritmer i Programutveckling Hugo Quisbert 20130122 1 Exempel 1 Problemexempel 1 En souvenirbutik behöver ett datorprogram som omvandlar ett pris i svenska kronor
Läs merProgrammeringsteknik med C och Matlab
Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 2: C-programmeringens grunder Henrik Björklund Umeå universitet Björklund (UmU) Programmeringsteknik 1 / 32 Mer organisatoriskt Imorgon: Datorintro i lab Logga
Läs merDet finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.
Läs merSidor i boken 110-113, 68-69 2, 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom
Sidor i boken 110-113, 68-69 Räkning med polynom Faktorisering av heltal. Att primtalsfaktorisera ett heltal innebär att uppdela heltalet i faktorer, där varje faktor är ett primtal. Ett primtal är ett
Läs merObjektorienterad programmering D2
Objektorienterad programmering D2 Laboration nr 2. Syfte Att få förståelse för de grundläggande objektorienterade begreppen. Redovisning Källkoden för uppgifterna skall skickas in via Fire. För senaste
Läs merFöreläsning 6: Introduktion av listor
Föreläsning 6: Introduktion av listor Med hjälp av pekare kan man bygga upp datastrukturer på olika sätt. Bland annat kan man bygga upp listor bestående av någon typ av data. Begreppet lista bör förklaras.
Läs merTentamen i. för D1 m fl, även distanskursen. fredag 13 januari 2012
1 of 6 Örebro universitet Akademin för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
Läs merSMD 134 Objektorienterad programmering
SMD 134 Objektorienterad programmering Dagens agenda: Typer i Java: primitiva datatyperna, referenstyper Variabler och variabeltilldelningar med primitiva typer Konstanter av de olika typerna. Heltalsräkning
Läs merAtt använda pekare i. C-kod
Att använda pekare i C-kod (Bör användas av de som känner sig lite hemma med C-programmering!) Rev 1, 2005-11-23 av Ted Wolfram www.wolfram.se Syfte: Man kan tycka att det är komplicerat att använda pekare
Läs merProblem: BOW Bowling. Regler för Bowling. swedish. BOI 2015, dag 1. Tillgängligt minne: 256 MB. 30.04.2015
Problem: BOW Bowling swedish BOI 0, dag. Tillgängligt minne: 6 MB. 30.04.0 Byteasar tycker om både bowling och statistik. Han har skrivit ner resultatet från några tidigare bowlingspel. Tyvärr är några
Läs merProgrammering A C# VT 2010. Ett kompendie över Programmering A (50p) i c# Stefan Fredriksson 2010 02 08
Programmering A C# VT 2010 Ett kompendie över Programmering A (50p) i c# Stefan Fredriksson 2010 02 08 Innehåll Hjälp och referenser... 3 Kap 1 Introduktion... 3 Steg för steg... 3 Kapitel 2 Variabler...
Läs merGrundläggande programmering med C# 7,5 högskolepoäng
Grundläggande programmering med C# 7,5 högskolepoäng Provmoment: TEN1 Ladokkod: NGC011 Tentamen ges för: Omtentamen DE13, IMIT13 och SYST13 samt öppen för alla (Ifylles av student) (Ifylles av student)
Läs merDigitalt lärande och programmering i klassrummet
Digitalt lärande och programmering i klassrummet Innehåll Programmering Vad är programmering och varför behövs det? Argument för (och emot) programmering Kort introduktion om programmering Några grundbegrepp
Läs merTAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab
TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab Datorlektion 2. Villkor och Repetition 1 Logiska uttryck Uppgift 1.1 Låt a=3 och b=6 Vad blir resultatet av testerna ab? Uppgift 1.2 Låt a, b,
Läs merRepetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014
Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 7 Logaritmer 9 6 Facit 0 Repetitionsuppgifter
Läs merInledande programmering med C# (1DV402) 27+15=42 1 (22)
27+15=42 1 (22) Variabler Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll
Läs merÖversikt 732G11 PROGRAMMERING 1. Personal. Kursens mål. Litteratur. Kursens innehåll 2010-04-22
Översikt 732G11 PROGRAMMERING 1 Institutionen för datavetenskap Om kursen Vad är programmering (bra för)? Programmeringsspråket Java Utvecklingsmiljön Eclipse Genomgång av några programexempel Programmering
Läs merFöreläsning 1 & 2 INTRODUKTION
Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Denna föreläsning Vad händer under kursen? praktisk information Kursens mål vad är programmering? Skriva små program i programspråket Java Skriva program som använder färdiga
Läs merPID N7:0 N9:0 N9:2. PID-implementering i PLC. Laboration i industriella styrsystem. Denna version: 2 februari Namn: Personnr: Datum: Godkänd:
Laboration i industriella styrsystem PID-implementering i PLC Denna version: 2 februari 2012 PID N7:0 N9:0 N9:2 REGLERTEKNIK Namn: Personnr: AUTOMATIC LINKÖPING CONTROL Datum: Godkänd: Innehåll 1 Introduktion
Läs merRödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: 40-120 minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar
Aktivitetsbeskrivning Denna aktivitet är utformat som ett spel som spelas av en grupp elever. En elev i taget agerar Gömmare och de andra är Gissare. Den som är gömmare lagrar (gömmer) tal i några av räknarens
Läs merTentamen SSY 065, lördag 14/4, 08:30-12:30, M. Examinator: Martin Fabian, (772) 3716 Tider för lärarens närvaro: 09:30, 11:30
Industriautomation Tentamen SSY 065, lördag 14/4, 08:30-12:30, M Examinator: Martin Fabian, (772) 3716 Tider för lärarens närvaro: 09:30, 11:30 Fullständig lösning ska lämnas på samtliga uppgifter. I förekommande
Läs merLektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram
Lektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram 2.1 Grundläggande matematik 2.1.1 Potensfunktioner xmxn xm n x x x x 3 4 34 7 x x m n x mn x x 4 3 x4 3 x1 x x n 1 x n x 3 1 x 3 x0 1 1
Läs mer"if"-satsen. Inledande programmering med C# (1DV402)
"if"-satsen Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll i verket if-satsen
Läs merProgrammera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära
Läs merUppgift (poäng) 1 (2) 2 (3) 3 (4) 4 (4) 5 (3) 6 (4) 7 (6) 8 (6) 9 (8) Summa
Lena Kallin Westin 2005-08-22 Institutionen för datavetenskap Umeå universitet TENTAMEN Uppgift (poäng) 1 (2) 2 (3) 3 (4) 4 (4) 5 (3) 6 (4) 7 (6) 8 (6) 9 (8) Summa Inlämnad Poäng Kurs : Programmeringsteknisk
Läs merFöreläsning 4: Poster
Föreläsning 4: Poster Följande är genomgånget: type Person_Type is Namn : String(30); Skonr : Float; Kon : Boolean; Diskussion runt detta med olika typer m.m. Har tagit upp vilka operationer man kan göra
Läs merÖvningar Dag 2 En första klass
Kurs i C++ Sid 1 (5) Övningar Dag 2 En första klass Denna övning går ut på att steg för steg bygga upp en klass och skapa objekt. Vi kommer att utgå från en sammansatt datatyp i en struct och parallellt
Läs merDagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program
Dagens föreläsning Programmeringsteknik för Ingenjörer VT05 Föreläsning 3-4 Repetition Datatyper Uttryck Operatorer Satser Algoritmer Programmeringsteknik för ingenjörer, VT06 2 Repetition Repetition -
Läs merFlera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen. x y (x > 0) (y > 0) xy > 0 Domän D = R
Föreläsning Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen För att göra ett påstående av en öppen utsaga med flera variabler behövs flera kvantifierare.
Läs mer8-4 Ekvationer. Namn:..
8-4 Ekvationer. Namn:.. Inledning Kalle är 1,3 gånger så gammal som Pelle, och tillsammans är de 27,6 år. Hur gamla är Kalle och Pelle? Klarar du att lösa den uppgiften direkt? Inte så enkelt! Ofta resulterar
Läs merLaboration Kombinatoriska kretsar
Laboration Kombinatoriska kretsar Digital Design IE1204/5 Observera! För att få laborera måste Du ha: bokat en laborationstid i bokningssystemet (Daisy). löst ditt personliga web-häfte med förkunskapsuppgifter
Läs merBonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144
Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6 Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144 Avsikten med de ledtrådar som ges nedan är att peka på
Läs merI denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal.
Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. I denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal. Förberedelser:
Läs merInstitutionen för datavetenskap 2014/15
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Datorer och datoranvändning Institutionen för datavetenskap 2014/15 ME en dator 1 Inledning ME är en påhittad dator, men den har likheter med riktiga datorer: det finns ett maskinspråk
Läs merF5 Introduktion till digitalteknik
George Boole och paraplyet F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant p = b! (s " r) George Boole (1815-1864) Professor i Matematik, Queens College, Cork, Irland 2 Exklusiv
Läs merMatematik Åk 9 Provet omfattar stickprov av det centrala innehållet i Lgr-11. 1. b) c) d)
1. b) c) d) a) Multiplikation med 100 kan förenklas med att flytta decimalerna lika många stg som antlet nollor. 00> svar 306 b) Använd kort division. Resultatet ger igen rest. Svar 108 c) Att multiplicera
Läs merHF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp
HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se
Läs merNallelek Lärarvägledning
NALLELEK - LÄRA MERA PROGRAM AB Nallelek Lärarvägledning NALLELEK... 2 1.1 Programmet... 2 1.2 Övningar som stärker förmågan att iaktta bilder och se detaljer... 3 1.2.1 Pedagogiska tips... 3 1.3 Kategorisering
Läs merAbstrakt algebra för gymnasister
Abstrakt algebra för gymnasister Veronica Crispin Quinonez Sammanfattning. Denna text är föreläsningsanteckningar från föredraget Abstrakt algebra som hölls under Kleindagarna på Institutet Mittag-Leffler
Läs merHanne Solem Görel Hydén Sätt in stöten! MATEMATIK
Hanne Solem Görel Hydén Sätt in stöten! MATEMATIK Multiplika tion Multiplikation, 5-tabellen Att multiplicera är detsamma som att addera samma tal flera gånger. Det kallar vi upprepad addition. 3 5 kan
Läs merOmtentamen (del 1, 6 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201)
Omtentamen (del 1, 6 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201) Lars-Henrik Eriksson Fredag 5 april 2013, kl 14:00 17:00, i Polacksbackens skrivsal Hjälpmedel: Inga. Inte heller elektronisk
Läs merVardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal
TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer
Läs merStack och subrutiner Programmeringskonventionen
Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Du ska förstå hur en instruktion behandlas i processorn Du ska känna till några fler instruktioner Du ska veta hur maskinkoden för ett program byggs upp
Läs merProgrammering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p
Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Skriven av Michael Andersson Introduktion Programmering I högnivåspråk fokuserar på själv problemet (algoritmen) istället
Läs merMMA132: Laboration 1 Introduktion till MATLAB
MMA132: Laboration 1 Introduktion till MATLAB De flesta numeriska metoder låter oss få en tillräckligt bra lösning på ett matematiskt problem genom att byta ut komplexa matematiska operationer med kombinationer
Läs merÖvning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-
Läs merFöreläsning 2: Avlusning och antilustekniker
2D1458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 2: Avlusning och antilustekniker Datum: 2007-09-11 Skribent(er): Emil Hesslow, Stefan Pettersson Föreläsare: Per Austrin Föreläsningen handlade
Läs mer1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.
Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det
Läs merPROGRAMMERING 2 GRUNDLÄGGANDE SEMANTIK 4
Modul 2 Byggstenar PROGRAMMERING 2 GRUNDLÄGGANDE SEMANTIK 4 Byggstenar 4 Nyckelord 4 Tecken 4 Syntax 5 Standardbibliotek 5 Vårt första program 5 Variabler 6 Konstanter 9 Operatorer 9 Övningar 9 Mer operatorer
Läs merProgrammering av Thangram portregister System XIP (VA/08)
Programmering av Thangram portregister System XIP (VA/08) Håll in PROG-knappen i centralen under 3 sekunder. Den gula lampan tänds. Ute på portregistret/porttelefonen fås en indikation att systemet är
Läs merPeter Ottosson 31/8-2012 petott@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Robotlabb En introduktion till Datateknik 31/8-2012 petott@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte
Läs merDecimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4
Kapitel 1 6A-boken inleds med ett kapitel om decimaltal. Kapitlet börjar med en repetition av tiondelar och hundradelar. Sedan följer en introduktion av tusendelar med utgångspunkt i hur vikt anges på
Läs merNXT LEGO-robot laboration Programmering och felsökning av en LEGOrobot
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN NXT LEGO-robot laboration Programmering och felsökning av en LEGOrobot Gabriel Vilén 30/8-2012 gvilen@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning Vi har programmerat
Läs merDigitalt lärande och programmering i klassrummet. Introduktionsworkshop - Bygg ett akvarium i Scratch
Digitalt lärande och programmering i klassrummet Introduktionsworkshop - Bygg ett akvarium i Scratch Introduktion Scratch är en programmeringsomgivning utvecklad av forskare på Massachusetts Institute
Läs merObjektorienterad programmering i Java I. Uppgifter: 2 Beräknad tid: 5-8 timmar (OBS! Endast ett labbtillfälle) Att läsa: kapitel 5 6
Laboration 2 Objektorienterad programmering i Java I Uppgifter: 2 Beräknad tid: 5-8 timmar (OBS! Endast ett labbtillfälle) Att läsa: kapitel 5 6 Syfte: Att kunna använda sig av olika villkors- och kontrollflödeskonstruktioner
Läs merKlassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring
Syntax: Class Declaration Modifier Class Body Basic Class Member Klassdeklaration class Class Member Field Declaration Constructor Declaration Method Declaration Identifier Class Associations Motsvarar
Läs merANDRA BASER ÄN TIO EXTRAMATERIAL TILL. Matematikens grunder. för lärare. Anders Månsson
ANDRA BASER ÄN TIO EXTRAMATERIAL TILL Matematikens grunder för lärare Anders Månsson Extramaterial till boken Matematikens grunder för lärare (art.nr. 38994), Anders Månsson. Till Tallära-kapitlet: Andra
Läs merSTÄNG AV FÖNSTER. Regler FLAGGSPECTRUM I FLAGGSPECTRUM II FLAGGSPECTRUM III FLAGGSPECTRUM STJÄRNSPEL
Sivu 1/5 STÄNG AV FÖNSTER Regler FLAGGSPECTRUM I FLAGGSPECTRUM II FLAGGSPECTRUM III FLAGGSPECTRUM STJÄRNSPEL Ett spännande sätt att lära sig känna igen länder och huvudstäder. Ett utomordentligt kännetecken
Läs merDE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING
DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) 1. Benämn med korrekt terminologi talen som: adderas. subtraheras. multipliceras. divideras.. Addera 10 och. Dividera sedan med. Subtrahera 10 och. Multiplicera sedan med..
Läs merUTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!
UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.
Läs merNATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E HÖSTEN 1996
Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av mars 1997. NATIONELLT PROV
Läs merPer Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647
Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel
Läs merLogik och kontrollstrukturer
Logik och kontrollstrukturer Flödet av instruktioner i ett programmeringsspråk bygger vi upp med hjälp av dess kontrollstrukturer. I C har vi exemplen if, if else, while, do while. Dessutom finns switch
Läs merKommentarmaterial, Skolverket 1997
Att utveckla förstf rståelse för f r hela tal Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att lära sig matematik handlar om att se sammanhang och att kunna föra logiska resonemang genom att känna igen, granska
Läs merJavisst! Uttrycken kan bli komplicerade, och för att få lite överblick över det hela så gör vi det så enkelt som möjligt för oss.
8-2 Förenkling av uttryck. Namn: eller Konsten att räkna algebra och göra livet lite enklare för sig. Inledning I föregående kapitel lärde du dig vad ett matematiskt uttryck är för någonting och hur man
Läs merIntroduktion till integrering av Schenkers e-tjänster. Version 2.0
Introduktion till integrering av Schenkers e- Version 2.0 Datum: 2008-06-18 Sida 2 av 8 Revisionshistorik Lägg senaste ändringen först! Datum Version Revision 2008-06-18 2.0 Stora delar av introduktionen
Läs merHÖGSKOLAN I KALMAR Institutionen för teknik Erik Loxbo 06 03 04 LABORATION I PLC-TEKNIK SEKVENSSTYRNING AV TRANSPORTBAND SIMATIC S7 - GRAPH
HÖGSKOLAN I KALMAR Institutionen för teknik Erik Loxbo 06 03 04 LABORATION I PLC-TEKNIK SEKVENSSTYRNING AV TRANSPORTBAND SIMATIC S7 - GRAPH Uppgift: Lös nedanstående problemställning med hjälp av programvaran
Läs merStyrteknik: MELSEC FX och numeriska värden
PLC2C:1 MELSEC FX I kursen styrteknik används styrsystemet FX1S som är ett litet system i MELSEC FX-serien. Vår version av FX1S har endast digitala in- och utgångar men oftast finns det både digitala och
Läs merBjörn Abelli Programmeringens grunder med exempel i C#
Björn Abelli Programmeringens grunder med exempel i C# Övningshäfte (bearbetning pågår) Senaste uppdatering: 2004-12-12 I denna version finns övningar för de mest centrala avsnitten. Häftet kommer att
Läs merMoment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar
Moment 2 - Digital elektronik Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Jan Thim 1 F1: Binära tal och logiska grindar Innehåll: Introduktion Talsystem och koder Räkna binärt Logiska grindar Boolesk
Läs merDatorlära 3 Octave Workspace ovh mijlö Skriva text på skärmen Värdesiffror Variabler och typer Strängar Makro Vektorer
Datorlära 1 Introduktion till datasystemet, epost konto, afs hemkonto Introduktion till datorer och datasalar Open Office Calculator Beräkningar med Open Office Calc Diagram med OO Calc Datorlära 2 Utforma
Läs merRVS5000PC. Allmänt. RVS5000PC produktblad
1 RVS5000PC Allmänt RVS5000PC är ett hjälpmedel och ett administrativt verktyg för RVS5000 systemet. Det hjälper och underlättar hanteringar av artiklar och styckevikter, gör att ansvariga kan göra produktionsuppföljningar
Läs mer8-1 Formler och uttryck. Namn:.
8-1 Formler och uttryck. Namn:. Inledning Ibland vill du lösa lite mer komplexa problem. Till exempel: Kalle är dubbelt så gammal som Stina, och tillsammans är de 33 år. Hur gammal är Kalle och Stina?
Läs merGrunderna i SQL del 1
Grunderna i SQL del 1 1. SELECT-frågor 2. SELECT 3. WHERE 4. ORDER BY 5. Inre join 6. Yttre join 7. Andra typer av join 8. Union 9. Aggregatfunktioner 10. Gruppera och summera Kap. 3 Kap. 4 Kap. 5 utom
Läs merLathund algebra och funktioner åk 9
Lathund algebra och funktioner åk 9 För att bli en rackare på att lösa ekvationer är det viktigt att man kan sina förutsättningar, dvs vilka matematiska regler som gäller. Prioriteringsreglerna (vilken
Läs merManual för deltagare kursen Bakgavellyft 1010-03-31 1. Så går du kursen Bakgavellyft
Manual för deltagare kursen Bakgavellyft 1010-03-31 1 Så går du kursen Bakgavellyft Manual för deltagare kursen Bakgavellyft 1010-03-31 2 Starta kursen 1. Öppna ett Internetfönster och fyll i adressen
Läs merProva på-laboration i PHP Johan Sjöholm johsj@ida.liu.se Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet 2009-08-09
Prova på-laboration i PHP Johan Sjöholm johsj@ida.liu.se Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet 2009-08-09 1. Introduktion till webbprogrammering Webbprogrammering består av ett antal
Läs merBetygskriterier Matematik E MA1205 50p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna
Betygskriterier Matematik E MA105 50p Respektive programmål gäller över kurskriterierna MA105 är en nationell kurs och skolverkets kurs- och betygskriterier finns på http://www3.skolverket.se/ Detta är
Läs merLEGO NXT Robotprogrammering
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN LEGO NXT Robotprogrammering Laboration med parprogrammering Filip Forsby 2012-08-27 forsby@kth.se II1310 Introduktionskurs i datateknik Sammanfattning Denna rapport beskriver
Läs merSätt att skriva ut binärträd
Tilpro Övning 3 På programmet idag: Genomgång av Hemtalet samt rättning Begreppet Stabil sortering Hur man kodar olika sorteringsvilkor Inkapsling av data Länkade listor Användning av stackar och köer
Läs merA-del motsvarande KS1
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik CT3760 Datum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 Svar till A- och B-del A-del motsvarande KS1 Uppgift A1. Vad blir resultatet då instruktionen
Läs merTentamen OOP 2015-03-14
Tentamen OOP 2015-03-14 Anvisningar Fråga 1 och 2 besvaras på det särskilt utdelade formuläret. Du får gärna skriva på bägge sidorna av svarsbladen, men påbörja varje uppgift på ett nytt blad. Vid inlämning
Läs merDen matematiska analysens grunder
KTH:s Matematiska Cirkel Den matematiska analysens grunder Katharina Heinrich Dan Petersen Institutionen för matematik, 2012 2013 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse Innehåll 1 Grundläggande
Läs merVHDL och laborationer i digitalteknik
V:1.1 VHDL och laborationer i digitalteknik Vid laborationskursen i digitalteknik används VHDL till alla laborationerna utom den första. VHDL är ett stort språk och enbart en liten del av språket behövs
Läs merTAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER
Matematiska institutionen Optimeringslära TENTAMEN TAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER Datum: 28 maj 2014 Tid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Miniräknare Kurslitteratur: Kaj Holmberg: Optimering Anteckningar
Läs merLABORATIONSINSTRUKTION
Högskolan Dalarna Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION Trafikljus med SFC-programmering KURS El- och styrteknik för tekniker ET1015 INNEHÅLL LAB NR PLC 5 Ver 1.0 1. Inledning 2. Laborationskortet
Läs merMuffinsmysteriet. Avsnittet innehåller: problemlösning, matematiska relationer, taluppfattning, multiplikation och systematisering.
Best. nr: 31230ra 1 Räkna med oss Muffinsmysteriet Avsnittet innehåller: problemlösning, matematiska relationer, taluppfattning, multiplikation och systematisering. Klass 3a ska lära Augustin att baka
Läs merI addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1
BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term
Läs merFörslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme
MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller
Läs merTidigt uppföljningssystem Skövde
Tidigt uppföljningssystem Skövde TUSS Bakgrund rev 2, 2012-08-10 Inledning Det tidiga uppföljningssystemet TUSS är ett verktyg för de programansvariga (eller motsvarande befattning) att arbeta med studentuppföljning,
Läs merLEGO Mindstorm-robot
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN LEGO Mindstorm-robot Programmering av LEGO Mindstorm-robot i språket NXC Kim Hammar 2/6-2013 Kimham@kth.se Introduktionskurs i Datateknik 1311 Sammanfattning En viktig del av
Läs merProgrammering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010
Föreläsning 6 Kapitel 5 5.1 switch-satsen Vi ser på ett par exempel ur boken: int a; srand(time(0)); a=rand()%6+1; if(a==1) printf("hej Du glade\n"); else if(a==2) printf("god dag\n"); else if(a==3) printf("är
Läs merProgrammeringsolympiaden 2012 Kvalificering
Programmeringsolympiaden 2012 Kvalificering TÄVLINGSREGLER Tävlingen äger rum på ett av skolan bestämt datum under sex timmar effektiv tid. Tävlingen består av sex uppgifter som samtliga ska lösas genom
Läs mer