Föreläsning 6: Introduktion av listor

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreläsning 6: Introduktion av listor"

Transkript

1 Föreläsning 6: Introduktion av listor Med hjälp av pekare kan man bygga upp datastrukturer på olika sätt. Bland annat kan man bygga upp listor bestående av någon typ av data. Begreppet lista bör förklaras. En lista är en sekvens av data. Man skulle kunna implemetera en lista med hjälp av t.ex. antingen typen fält "array (...) of..." eller type fil "File_Type". Jämförr mellan lista gjord med pekare och lista av fält: + Pekarlistan kan vara godtyckligt lång och man behöver inte dimensionera den från början. Endast primärminnets storlek begränsar längden. + Pekarlistan kan bli längre och kortare beroende på hur många data som skall lagras. Tar alltså lagom mycket minne hela tiden. - Element i pekarlistan kan inte nås direkt (i varianten med fält går detta m.h.a. index) utan måste letas upp. - Man måste skriva underprogram för att kunna kopiera en pekarlista till en annan eller jämföra två pekarlistor. Jämförr mellan lista gjord med pekare och lista av fil: + Pekarlistan ligger i primärminnet vilket ger snabbare åtkomst än filvarianten. + I pekarlistan kan man stoppa in data mellan två andra data vilket inte går enkelt i filvarianten. - Pekarlistan försvinner när programmet avslutas då det finns krav att man lämnar tillbaka dynamiskt bundet minne. Vi väljer i detta fall att arbeta med pekarlistor och det är vanligast att man menar dessa om man bara säger lista. Här följer en figur som visar hur en enkellänkad lista med två data kan se ut. List: Data:???? Data:???? Next: Next:

2 Man lagrar varje data i en post (man brukar kalla listans poster för element eller noder) och dessutom en pekare till nästa element i listan. Man kan rita detta på ett förenklat sätt. Exempel med tre element i listan.???????????? När man hanterar dessa listor i ett huvudprogram vill man dock inte hålla på med en massa "bökig" pekarhantering. Det man gör är att abstrahera bort detta genom att skapa ett paket som hanterar listor. Hur deklarerar man det som behövs för att det skall motsvara ovanstående bild? Här kommer typdeklarationsdelen. type Element_Type; type List_Type is access Element_Type; type Element_Type is record Data : Integer; Next : List_Type; end record; Deklaration av Element_Type. Definition av List_Type. Definition av Element_Type. Om datat är ett heltal. Om man skall stoppa in detta i ett paket skall man självklart gömma undan hela definitionen av typerna i den privata delen och endast visa List_Type i den publika delen. Hur visar man List_Type utan att visa vad den egentligen "består av". Alternativ 1 (räcker för att gömma undan typen): type List_Type is private; Alternativ 2 (med lite fler restriktioner på vad man kan göra med data av den typen): type List_Type is limited private; Vilka operationer vill man kunna utföra på en lista? Här är några förslag, men beroende på vad man skall använda listan till kan det vara andra saker som är mer väsentliga. 1. Insert - Stoppa in ett data i listan. Man kan tänka sig olika varianter på "Insert". Argument: Listan och datat. 2. Remove - Ta bort ett data ur listan. Man kan tänka sig olika varianter på "Remove". Argument: Listan och någon form av söknyckel (i enklaste fallet själva datat). 3. Delete - Ta bort hela listan. Argument: listan.

3 4. Find - Leta reda på ett data i listan. Argument: Listan och någon form av söknyckel (i enklaste fallet själva datat). 5. Length - Längden av listan (antalet element i listan). Argument: Listan. Detta skall göras på laborationen så vi tar inte och gör detta nu, men vi kan titta på en av funktionerna för att prova det här med pekarhantering. Vi tar funktionen Length som exempel och löser den på två olika sätt. Iterativt och rekursivt. Det är viktigt att man tar hand om fallet med "tom lista". Om detta inte görs kan man råka ut för att programmet kraschar (exception) och det skall man ju undvika om det är möjligt. Iterativ lösning (rita figurer). function Length(List : in List_Type) return Natural is L : List_Type := List; Len : Natural := 0; while (L /= null) then L := L.Next; Len := Len + 1; end loop; return Len; end Length; Rekursiv lösning (rita figurer). function Length(List : in List_Type) return Natural is if (List = null) then return 0; return 1 + Length(List.Next); end Length; Ett exempel där vi använder oss av iterativ problemlösning för att visa att detta ger en hel del extra att hålla reda på. Vi utför en "Insert" där datat skall hamna sorterat i en redan existerande lista. Listan består av heltal för att göra det så litet som möjligt.

4 Vi antar att vi har ett huvudprogram som ser ut så här: procedure Main is Deklaration av listtyp... type List_Node; type List_Type is access List_Node; type List_Node is record Data : Integer; Next : List_Type; end record; Definition av proceduren "Insert". Här skall proceduren in senare... Deklaration av variabler... List : List_Type; X : Integer; Kod som utförs innan... for I in loop Get(X); Insert(List, X); end loop; Mer kod som gör något... end Main; Hur ser nu "Insert" ut? Vi kan iallafall få fram hur ett procedurskelett ser ut. Sen får vi fundera på hur vi skall lösa problemet. procedure Insert(List : in out List_Type; end Insert; Nu behöver vi rita en hel del figurer. Dels vilka varianter av listor som kan komma in till denna rutin och dels vilka olika data som skall lagras som kommer in. Detta ger en grund till vad som skall göras. Vi ser alltså proceduren som en svart låda som skall utföra något och bryr oss inte om exakt hur den gör detta.

5 Fall 1: Tom lista och godtyckligt data. Fall 2: Lista med ett element och a) data som skall in först i listan. b) data som skall in efter listans element. Fall 3: Lista med två element och a) data som skall in först i listan. b) data som skall in efter listans första element. c) data som skall in efter listans andra element. Fall 4: Lista med tre element (vilket i många fall är det samma som godtyckligt antal element och a) data som skall in först i listan. b) data som skall in efter listans första element. c) data som skall in efter listans andra element. d) data som skall in efter listans sista element. Hur gör vi detta? Vi tar ett fall i taget och löser det. Fall 1: Fall 2 a: Fall 2 b: New_Node : List_Type; New_Node := new List_Node; New_Node.Data := Data; New_Node.Next := null; end...; New_Node := new List_Node'(Data => Data, Next => List); List := New_Node; OBS! Ej Free på New_Node!!! end...; New_Node := new List_Node'(Data => Data, Next => List.Next); List.Next := New_Node; end...; Fall 3 a: Samma som 2 a. Fall 3 b: Samma som 2 b.

6 Fall 3 c: New_Node := new List_Node'(Data => Data, Next => List.Next.Next); List.Next.Next := New_Node; end...; Vi ser att det inte kommer att bli roligt att fortsätta så här. Vi försöker hitta ett lite bättre sätt (som löser vårt probem lite mer generellt). Vi inför ett par extra pekare som håller reda på var i listan man befinner sig. Fall 3 b: Current, Next : List_Type; Current := List; Next := List.Next; while (Next /= null) loop if (Data < Next.Data) then Insert_First(Current.Next, Data); Fall 2a Lämnar en rad... Current := Next; Next := Current.Next; end loop; end...; Nu fungerar det ganska bra, men det fallerar när man kommer till slutet av listan (om vi skall stoppa in datat efter alla element i listan). Skulle man kunna lösa detta på en gång? Det går om vi på något sätt håller reda på att vi inte har stoppat in datat i listan. Vi inför en extra variabel till som bara håller reda på detta. Current, Next : List_Type; Data_Inserted : Boolean := False; Current := List; Next := List.Next; while (Next /= null) and (not Data_Inserted) loop if (Data < Next.Data) then Insert_First(Current.Next, Data); Fall 2 a Data_Inserted := True; Current := Next; Next := Current.Next; end loop; if not Data_Inserted then Insert_First(Current.Next, Data); end...;

7 Om man tittar lite extra på detta ser man att detta inkluderar alla fall då det nya datat inte skall in först i listan. Hur kommer hela proceduren att se ut då? procedure Insert(List : in out List_Type; New_Node : List_Type; Current, Next : List_Type; Data_Inserted : Boolean := False; if List = null then List := new List_Node'(Data => Data, Next => null); elsif Data < List.Data then New_Node := new List_Node'(Data => Data, Next => List); List := New_Node; Current := List; Next := List.Next; while (Next /= null) and (not Data_Inserted) loop if (Data < Next.Data) then New_Node := new List_Node'(Data => Data, Next => Next); Current.Next := New_Node; Data_Inserted := True; Current := Next; Next := Current.Next; end loop; if not Data_Inserted then New_Node := new List_Node'(Data => Data, Next => Null); Current.Next := New_Node; end Insert;

8 Man kan också upptäcka att det går att modifiera lite till för att slippa lite kod, men det kanske är lättare att förstå koden om man inte gör detta. Vi gör modifieringen iallafall för att se vad som kunde gjorts. procedure Insert(List : in out List_Type; Current, Next : List_Type; if (List = null) or (Data < List.Data) then Datat skall in först i listan. List := new List_Node'(Data => Data, Next => List); Leta rätt på den plats datat skall in. Current := List; Next := List.Next; while (Next /= null) and then (Data >= Next.Data) loop Current := Next; Next := Current.Next; end loop; Stoppa in datat i efterhand. Current.Next := new List_Node'(Data => Data, Next => Next); end Insert; Om vi skapar alla våra underprogram som hanterar listor på detta vis (iterativt) kommer vi att ha samma problem för varje gång vi skall lösa ett nytt problem. Om vi istället nyttjar att vi kan skriva samma sak rekursivt kommer vi att få en mall som vi snabbt kan nyttja till att lösa många olika varianter av problem. Det finns nackdelar med att använda rekursion, men i denna kurs behöver vi inte ta hänsyn till dessa. Under labserien gör vi uppgifterna rekursivt så slipper vi krångla med iterativa lösningar. Övning på lektion Uppgift 1: Antag att vi har en lista med data som är heltal. Hur gör vi för att stoppa in ett nytt heltal först i listan. Vi kan kalla det underprogram vi skapar för Insert_First. Vi löser detta rekursivt. Är det någon som vill lösa detta iterativt så får det bli en hemuppgift. Först måste man komma fram till om det skall vara en procedur eller en funktion man skall göra. I detta fall är det väl lämpligast med en procedur. Vi skall ju påverka den lista vi skickar in. Vi skriver ett procedurskelett:

9 procedure Insert_First(List : in out List_Type; Här skall det in satser... end Insert_First; Rita upp olika fall av indata och vad som skall komma ut som resultat. Bra fall är "tom lista", "lista med ett element", "lista med två element" och "lista med tre element". Diskutera hur vi skall lösa problemen ett efter ett. Fallet "tom lista" (brukar alla komma på hur man gör): if (List = null) then List := new Element_Type; List.Data := Data; List.Next := null; Inte tom lista. Denna kod kan vi stoppa in direkt i procedurskelettet. Nästa steg är att fylla på med de övriga fallen. Här krävs nog en liten fundering. Efter kort diskussion brukar det lösa sig och de kommer fram till att alla tre fallen egentligen är samma fall. Fallet "ej tom lista": E := new Element_Type; E.Data := Data; E.Next := List; List := E; Här krävs en extra variabel, E (av typen List_Type), för att lösa problemet. Den måste deklareras i proceduren. Efter en liten diskussion kan man dessutom komma fram till att dessa två fall egentligen är samma. Vi modifierar fallet "tom lista" på så sätt att vi använder den lokala variabeln E och vi upptäcker att det blir samma kod som fallet "ej tom lista". Om man vill kan man också införa ett "snabbare" sätt att tilldela den nya posten sina initialvärden. Eller i kortform: E := new Element_Type'(Data => Data, Next => List); E := new Element_Type'(Data, List);

10 Alltså kan vi ta bort if-satsen och skriva vår funktion i en form som ser ut på följande sätt. procedure Insert_First(List : in out List_Type; E : List_Type; E := new Element_Type'(Data, List); List := E; end Insert_First; Vill man ändra sig lite till så kan man faktiskt till och med ta bort den extra variabeln E. Här kommer sista förslaget: procedure Insert_First(List : in out List_Type; List := new Element_Type'(Data, List); end Insert_First; Uppgift 2: Skriv proceduren som utför en insättning av ett nytt data i en lista, men där kravet är att datat skall sorteras in på rätt plats i listan. Listan skall både före insättning och efter det att nya datat stoppats in vara sorterad så att minsta datat ligger först och alla efterföljande ligger i stigande storleksordning. Förutsättning: Det nya datat får inte finnas i listan sen tidigare. (Hemuppgift?) Vi börjar direkt att skriva ett procedurskelett: procedure Insert(List : in out List_Type; Här skall det in satser... end Insert; Rita upp olika fall av indata och vad som skall komma ut som resultat. Bra fall är "tom lista", "lista med ett element där datat är större än det nya", "lista med ett element där datat är mindre än det nya", "lista med två element där första datat är större än det nya", "lista med två element där första datat är mindre än och andra datat är större än det nya", "lista med två element där båda data är mindre än det nya". Nu börjar diskussionerna igen. Hur gör man i de olika fallen. Vi börjar med fallet "tom lista" (här brukar de inse att det är samma kod som i Insert_First, men inte att de kan anropa den proceduren):

11 if (List = null) then Insert_First(List, Data); Om man frågar om det finns några fall av de uppräknade som egentligen är samma fall så kommer de antagligen fram till att alla fall som har första datat större än det nya datat kommer att resultera i samma fall. Vi tar alltså hand om alla fall där första datat är större än det nya: elsif (List.Data > Data) then Insert_First(List, Data); Även här kan det vara så att de inte inser att det går att använda samma rutin igen. Frågan är om man inte kunde slå ihop de två första delarna i if-satsen till en enda? Då skulle det väl bli: if (List = null) or (List.Data > Data) then Insert_First(List, Data); Eller fungerar inte det? Nej, det gör det inte! Ada är inte definierat på så sätt att första delvillkorets resultat avgör hela villkoret i if-satsen även om det råkar vara omöjligt att få annat svar efter detta. Hela villkoret kommer att beräknas och då kommer det andra villkoret att ge fel (pekaren pekar ju ingenstans och vi försöker referera ett minnesutrymme som "inte finns"). Den första varianten är alltså bättre. Det är dessutom så att man ökar läsbarheten om man alltid ser till att testa "tom lista" som ett eget fall. Nu går det att lösa problemet ovan i Ada. Man kan skriva if-satsen på följande sätt så att bara första villkoret testas om det är tillräckligt för att avgöra om man skall utföra något eller ej. if (List = null) or (List.Data > Data) then Insert_First(List, Data); De fall som nu finns kvar är de som inte har ett första data som är större än det nya datat. Av dem vi ritat upp är dessa kvar: "lista med ett element där datat är mindre än det nya", "lista med två element där första datat är mindre än och andra datat är större än det nya", "lista med två element där båda data är mindre än det nya". En diskussion med studenterna kan ge att man tar ett av fallen i taget och löser dem, men detta leder till att vi måste lägga till ytterligare ett antal fall som kan ställa till det (t.ex. med tre, fyra eller fem element i listan...). Ett förslag man då kan ge är att man stryker första elementet i listan och tittar på "resten av listan" som en enhet. Man vet ju att det första datat är mindre så det skall ju hamna först. Frågan är bara var vi skall stoppa in det nya datat i "resten av listan". Det kan vara någon som kommer på att man då kan göra ett rekurivt anrop, men om vi antar att det inte är någon kan vi ju säga att vi anropar en annan procedur som klarar av att stoppa in datat på rätt ställe så har vi iallafall skjutit problemet framåt. Vi kompletterar vår kod med: Insert2(List.Next, Data);

12 Nu har vi inga fler fall att ta hand om. Om det är så att ingen har kommit på att man kan anropa sig själv för att lösa problemet får vi väl börja om från början och fråga vilka olika fall som kan uppstå och när vi ritat upp några fall kan vi referera tillbaka till att det ju är samma fall som tidigare. Alltså: Vi anropar oss själva så är hela problemet löst. Ändra koden så att det blir: Insert(List.Next, Data); Rekursivt anrop. Hela proceduren så att vi ser vad vi gjort: procedure Insert(List : in out List_Type; if (List = null) then Insert_First(List, Data); elsif (List.Data > Data) then Insert_First(List, Data); Insert(List.Next, Data); end Insert; Från ett ganska komplext problem har vi nått fram till en lösning som är lättläst (när man väl vant sig med begreppet rekursions) och dessutom har vi bara två gånger i hela proceduren behövt använda oss av pekarhantering (List.Data respektive List.Next). Dessutom har vi i just detta exempel inget behov av lokala variabler i proceduren. Vi kan visa hur samma procedur skulle ha sett ut om vi inte hade haft rekursion att tillgå.

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 31 oktober 2014 Översikt 2/41 Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor Arbeta

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet Föreläsning 9 Pekare, länkade noder, länkade listor TDDD86: DALP Utskriftsversion av föreläsning i Datastrukturer, algoritmer och programmeringsparadigm 25 september 2015 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings

Läs mer

Föreläsning 4: Poster

Föreläsning 4: Poster Föreläsning 4: Poster Följande är genomgånget: type Person_Type is Namn : String(30); Skonr : Float; Kon : Boolean; Diskussion runt detta med olika typer m.m. Har tagit upp vilka operationer man kan göra

Läs mer

Föreläsning 5: Introduktion av pekare

Föreläsning 5: Introduktion av pekare Föreläsning 5: Introduktion av pekare Det bör påpekas att det som tas upp i introduktionen inte är reella exempel på kod. Man anväder inte pekare till att peka på enstaka heltal som i exemplen nedan, men

Läs mer

6 Rekursion. 6.1 Rekursionens fyra principer. 6.2 Några vanliga användningsområden för rekursion. Problem löses genom:

6 Rekursion. 6.1 Rekursionens fyra principer. 6.2 Några vanliga användningsområden för rekursion. Problem löses genom: 6 Rekursion 6.1 Rekursionens fyra principer Problem löses genom: 1. förenkling med hjälp av "sig själv". 2. att varje rekursionssteg löser ett identiskt men mindre problem. 3. att det finns ett speciellt

Läs mer

Föreläsning 7. Träd och binära sökträd

Föreläsning 7. Träd och binära sökträd Föreläsning 7 Träd och binära sökträd Föreläsning 7 Träd Binära träd Binärt sökträd som ADT Implementering av binärt sökträd Travestera binärt sökträd Sökning Insättning/borttagning Läsanvisningar och

Läs mer

Exempel på ett litet Ada-program

Exempel på ett litet Ada-program Exempel på ett litet Ada-program -- En kommentar som beskriver något. with Ada.Text_IO; procedure Mini is -- Deklarationer. K : constant Integer := 5; X, Y : Integer; -- Körbar kod. Ada.Text_IO.Put( Utskrift

Läs mer

Träd, binära träd och sökträd. Koffman & Wolfgang kapitel 6, avsnitt 1 4

Träd, binära träd och sökträd. Koffman & Wolfgang kapitel 6, avsnitt 1 4 Träd, binära träd och sökträd Koffman & Wolfgang kapitel 6, avsnitt 1 4 1 Träd Träd är ickelinjära och hierarkiska: i motsats till listor och fält en trädnod kan ha flera efterföljare ( barn ) men bara

Läs mer

Objektorienterad programmering i Java

Objektorienterad programmering i Java Objektorienterad programmering i Java Föreläsning 4 Täcker i stort sett kapitel 6 i kursboken Java Software Solutions 1 Läsanvisningar Den här föreläsningen är uppbyggd som en fortsättning av exemplet

Läs mer

Programmering för språkteknologer II, HT2014. evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.ling.uu.se/~evelina/uv/uv14/pst2/

Programmering för språkteknologer II, HT2014. evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.ling.uu.se/~evelina/uv/uv14/pst2/ Programmering för språkteknologer II, HT2014 Avancerad programmering för språkteknologer, HT2014 evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.ling.uu.se/~evelina/uv/uv14/pst2/ Idag - Hashtabeller

Läs mer

Tentamen Programmeringsteknik II och NV2 (alla varianter) 2008-12-10. Skriv bara på framsidan av varje papper.

Tentamen Programmeringsteknik II och NV2 (alla varianter) 2008-12-10. Skriv bara på framsidan av varje papper. Tentamen Programmeringsteknik II och NV2 (alla varianter) 2008-12-10 Skrivtid: 0800-1300 Inga hjälpmedel. Tänk på följande Maximal poäng är 40. För betygen 3 krävs 18 poäng. För betygen 4, 5 kommer något

Läs mer

Tentamen OOP 2015-03-14

Tentamen OOP 2015-03-14 Tentamen OOP 2015-03-14 Anvisningar Fråga 1 och 2 besvaras på det särskilt utdelade formuläret. Du får gärna skriva på bägge sidorna av svarsbladen, men påbörja varje uppgift på ett nytt blad. Vid inlämning

Läs mer

Sätt att skriva ut binärträd

Sätt att skriva ut binärträd Tilpro Övning 3 På programmet idag: Genomgång av Hemtalet samt rättning Begreppet Stabil sortering Hur man kodar olika sorteringsvilkor Inkapsling av data Länkade listor Användning av stackar och köer

Läs mer

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,

Läs mer

5 Grundläggande in- och utmatning

5 Grundläggande in- och utmatning 5 Grundläggande in- och utmatning För att användaren skall kunna kommunicera med programmet krävs att man inkluderar ett eller flera bibliotek med rutiner. I Ada finns det ett antal paket som gör detta

Läs mer

Föreläsning 13 och 14: Binära träd

Föreläsning 13 och 14: Binära träd Föreläsning 13 och 14: Binära träd o Binärträd och allmänna träd o Rekursiva tankar för binärträd o Binära sökträd Binärträd och allmänna träd Stack och kö är två viktiga datastrukturer man kan bygga av

Läs mer

Algoritmanalys. Genomsnittligen behövs n/2 jämförelser vilket är proportionellt mot n, vi säger att vi har en O(n) algoritm.

Algoritmanalys. Genomsnittligen behövs n/2 jämförelser vilket är proportionellt mot n, vi säger att vi har en O(n) algoritm. Algoritmanalys Analys av algoritmer används för att uppskatta effektivitet. Om vi t. ex. har n stycken tal lagrat i en array och vi vill linjärsöka i denna. Det betyder att vi måste leta i arrayen tills

Läs mer

Dugga Datastrukturer (DAT036)

Dugga Datastrukturer (DAT036) Dugga Datastrukturer (DAT036) Duggans datum: 2012-11-21. Författare: Nils Anders Danielsson. För att en uppgift ska räknas som löst så måste en i princip helt korrekt lösning lämnas in. Enstaka mindre

Läs mer

Uppgift (poäng) 1 (2) 2 (3) 3 (4) 4 (4) 5 (3) 6 (4) 7 (6) 8 (6) 9 (8) Summa

Uppgift (poäng) 1 (2) 2 (3) 3 (4) 4 (4) 5 (3) 6 (4) 7 (6) 8 (6) 9 (8) Summa Lena Kallin Westin 2005-08-22 Institutionen för datavetenskap Umeå universitet TENTAMEN Uppgift (poäng) 1 (2) 2 (3) 3 (4) 4 (4) 5 (3) 6 (4) 7 (6) 8 (6) 9 (8) Summa Inlämnad Poäng Kurs : Programmeringsteknisk

Läs mer

Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332. Typomvandling

Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332. Typomvandling metoder Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332 Array [modifierare] String metodnamn (String parameter) Returtyp (utdata typ) i detta fall String Indata typ i detta fall String 1 De får man

Läs mer

TDDC76 - Programmering och Datastrukturer

TDDC76 - Programmering och Datastrukturer TDDC76 - Programmering och Datastrukturer Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 21 Översikt Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor 2 / 21 Internminne

Läs mer

Visual Basic, en snabbgenomgång

Visual Basic, en snabbgenomgång Visual Basic, en snabbgenomgång Variabler och Datatyper En variabel är som en behållare. Olika behållare passar bra till olika saker. I Visual Basic(härefter VB) finns olika typer av behållare för olika

Läs mer

TDP004. Minne och pekare. Eric Elfving Institutionen för datavetenskap

TDP004. Minne och pekare. Eric Elfving Institutionen för datavetenskap TDP004 Minne och pekare Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 23 Översikt Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor 2 / 23 Internminne - RAM Datorns internminne (RAM,

Läs mer

KOMPLETTERANDE HEMTENTAMEN TDDB53

KOMPLETTERANDE HEMTENTAMEN TDDB53 Linköpings universitet Institutionen för datavetenskap, IDA Olle Willén mars 2003 Tentamen TDDB53 KOMPLETTERANDE HEMTENTAMEN TDDB53 Programmering i Ada för MI (MI-ADA) i mars 2003 Tentan lämnas ut 24/3

Läs mer

Att använda pekare i. C-kod

Att använda pekare i. C-kod Att använda pekare i C-kod (Bör användas av de som känner sig lite hemma med C-programmering!) Rev 1, 2005-11-23 av Ted Wolfram www.wolfram.se Syfte: Man kan tycka att det är komplicerat att använda pekare

Läs mer

Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion (DVA104, VT 2015) Föreläsning 6

Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion (DVA104, VT 2015) Föreläsning 6 Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion (DVA104, VT 2015) Föreläsning 6? DAGENS AGENDA Komplexitet Ordobegreppet Komplexitetsklasser Loopar Datastrukturer Några nyttiga regler OBS! Idag jobbar

Läs mer

Programmeringsteknik med C och Matlab

Programmeringsteknik med C och Matlab Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 2: C-programmeringens grunder Henrik Björklund Umeå universitet Björklund (UmU) Programmeringsteknik 1 / 32 Mer organisatoriskt Imorgon: Datorintro i lab Logga

Läs mer

Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift )

Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift ) 2005-06-09.kl.08-13 Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift ) Ett plustecken kan se ut på många sätt. En variant är den som ses nedan. Skriv ett program som låter användaren mata in storleken på plusset enligt exemplen

Läs mer

Föreläsning 3-4 Innehåll. Diskutera. Metod. Programexempel med metod

Föreläsning 3-4 Innehåll. Diskutera. Metod. Programexempel med metod Föreläsning 3-4 Innehåll Diskutera Vad gör programmet programmet? Föreslå vilka satser vi kan bryta ut till en egen metod. Skriva egna metoder Logiska uttryck Algoritm för att beräkna min och max Vektorer

Läs mer

Sockets: server. with Ada.Command_Line; use Ada.Command_Line; with Ada.Exceptions; use Ada.Exceptions; with Ada.Text_IO; use Ada.

Sockets: server. with Ada.Command_Line; use Ada.Command_Line; with Ada.Exceptions; use Ada.Exceptions; with Ada.Text_IO; use Ada. Sockets: server with Ada.Command_Line; use Ada.Command_Line; with Ada.Exceptions; use Ada.Exceptions; with Ada.Text_IO; use Ada.Text_IO; with TJa.Sockets; use TJa.Sockets; procedure Server is -- Servern

Läs mer

Tentamen TEN1 HI1029 2014-05-22

Tentamen TEN1 HI1029 2014-05-22 Tentamen TEN1 HI1029 2014-05-22 Skrivtid: 8.15-13.00 Hjälpmedel: Referensblad (utdelas), papper (tomma), penna Logga in med tentamenskontot ni får av skrivvakten. Det kommer att ta tid att logga in ha

Läs mer

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Denna föreläsning Vad händer under kursen? praktisk information Kursens mål vad är programmering? Skriva små program i programspråket Java Skriva program som använder färdiga

Läs mer

Grundläggande programmering med C# 7,5 högskolepoäng

Grundläggande programmering med C# 7,5 högskolepoäng Grundläggande programmering med C# 7,5 högskolepoäng Provmoment: TEN1 Ladokkod: NGC011 Tentamen ges för: Omtentamen DE13, IMIT13 och SYST13 samt öppen för alla (Ifylles av student) (Ifylles av student)

Läs mer

Grundläggande datalogi - Övning 1

Grundläggande datalogi - Övning 1 Grundläggande datalogi - Övning 1 Björn Terelius October 30, 2008 Python är ett tolkat språk som kan köras interaktivt. tcs-ray:~/grudat08>python >>> 11+3*4 23 >>> a = 15 >>> b=a >>> print "a =", a, "b

Läs mer

Objektorienterad programmering D2

Objektorienterad programmering D2 Objektorienterad programmering D2 Laboration nr 2. Syfte Att få förståelse för de grundläggande objektorienterade begreppen. Redovisning Källkoden för uppgifterna skall skickas in via Fire. För senaste

Läs mer

Föreläsning 13. Rekursion

Föreläsning 13. Rekursion Föreläsning 13 Rekursion Rekursion En rekursiv metod är en metod som anropar sig själv. Rekursion används som alternativ till iteration. Det finns programspråk som stödjer - enbart iteration (FORTRAN)

Läs mer

Grunderna i stegkodsprogrammering

Grunderna i stegkodsprogrammering Kapitel 1 Grunderna i stegkodsprogrammering Följande bilaga innehåller grunderna i stegkodsprogrammering i den form som används under kursen. Vi kommer att kort diskutera olika datatyper, villkor, operationer

Läs mer

Övningar Dag 2 En första klass

Övningar Dag 2 En första klass Kurs i C++ Sid 1 (5) Övningar Dag 2 En första klass Denna övning går ut på att steg för steg bygga upp en klass och skapa objekt. Vi kommer att utgå från en sammansatt datatyp i en struct och parallellt

Läs mer

Föreläsning 5-6 Innehåll

Föreläsning 5-6 Innehåll Föreläsning 5-6 Innehåll Skapa och använda objekt Skriva egna klasser Datavetenskap (LTH) Föreläsning 5-6 HT 2017 1 / 32 Exempel på program med objekt public class DrawSquare { public static void main(string[]

Läs mer

Omtentamen (del 1, 6 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201)

Omtentamen (del 1, 6 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201) Omtentamen (del 1, 6 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201) Lars-Henrik Eriksson Fredag 5 april 2013, kl 14:00 17:00, i Polacksbackens skrivsal Hjälpmedel: Inga. Inte heller elektronisk

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen i EDA011/EDA017 Programmeringsteknik för F, E, I, π och N 27 maj 2008

Lösningsförslag till tentamen i EDA011/EDA017 Programmeringsteknik för F, E, I, π och N 27 maj 2008 Lösningsförslag till tentamen i EDA011/EDA017 Programmeringsteknik för F, E, I, π och N 27 maj 2008 Christian 27 maj 2008 Uppgift 1 Flera av dem jag talade med efter tentan hade blivit förskräckta när

Läs mer

Föreläsning 2. Länkad lista och iterator

Föreläsning 2. Länkad lista och iterator Föreläsning 2 Länkad lista och iterator Föreläsning 2 Länkad-lista Lista implementerad med en enkellänkad lista Iterator Implementering av en Iterator Dubbellänkad lista och cirkulär lista LinkedList JCF

Läs mer

Datastrukturer. föreläsning 3. Stacks 1

Datastrukturer. föreläsning 3. Stacks 1 Datastrukturer föreläsning 3 Stacks 1 Abstrakta datatyper Stackar - stacks Köer - queues Dubbeländade köer - deques Vektorer vectors (array lists) All är listor men ger tillgång till olika operationer

Läs mer

Objektsamlingar i Java

Objektsamlingar i Java 1 (6) Objektsamlingar i Java Objektorienterad programmering 3 Syfte Att ge träning i att använda objektsamlingar i Java. Mål Efter övningen skall du kunna använda objektsamlingsklasserna ArrayList och

Läs mer

Tentamen för kursen Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT010)

Tentamen för kursen Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT010) Tentamen för kursen Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT010) Tid: Onsdagen 15 december 2004, 8:30 till 13:30 Plats: M Ansvarig lärare: Katarina Blom, tel 772 10 60. Läraren besöker tentamen kl

Läs mer

Tentamen, EDAA20/EDA501 Programmering

Tentamen, EDAA20/EDA501 Programmering LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1(4) Institutionen för datavetenskap Tentamen, EDAA20/EDA501 Programmering 2011 10 19, 8.00 13.00 Anvisningar: Denna tentamen består av fem uppgifter. Preliminärt ger uppgifterna

Läs mer

TENTAMEN PROGRAMMERINGSMETODIK MOMENT 2 - JAVA, 4P

TENTAMEN PROGRAMMERINGSMETODIK MOMENT 2 - JAVA, 4P UME UNIVERSITET Datavetenskap 981212 TENTAMEN PROGRAMMERINGSMETODIK MOMENT 2 - JAVA, 4P Datum : 981212 Tid : 9-15 HjŠlpmedel : Inga Antal uppgifter : 9 TotalpoŠng : 60 (halva pošngtalet kršvs normalt fšr

Läs mer

KOMPLETTERANDE HEMTENTAMEN TDDB53

KOMPLETTERANDE HEMTENTAMEN TDDB53 Linköpings universitet Institutionen för datavetenskap, IDA Olle Willén februari 2009 Tentamen TDDB53 KOMPLETTERANDE HEMTENTAMEN TDDB53 Programmering i Ada för MI (MI-ADA) i februari 2009 Tentan lämnas

Läs mer

Tentaupplägg denna gång

Tentaupplägg denna gång Några tips på vägen kanske kan vara bra. Tentaupplägg denna gång TIPS 1: Läs igenom ALLA uppgifterna och välj den du känner att det är den lättaste först. Det kan gärna ta 10-20 minuter. Försök skriva

Läs mer

Rekursion. Koffman & Wolfgang kapitel 5

Rekursion. Koffman & Wolfgang kapitel 5 Rekursion Koffman & Wolfgang kapitel 5 1 Rekursivt tänkande Rekursion reducerar ett problem till en eller flera enklare versioner av samma problem. med enklare menas att underproblemen måste vara mindre,

Läs mer

1 Funktioner och procedurell abstraktion

1 Funktioner och procedurell abstraktion 1 Funktioner och procedurell abstraktion Det som gör programkonstruktion hanterlig och övergripbar och överhuvudtaget genomförbar är möjligheten att dela upp program i olika avsnitt, i underprogram. Vår

Läs mer

Kompilering och exekvering. Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332. En kompilerbar och körbar java-kod. Kompilering och exekvering

Kompilering och exekvering. Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332. En kompilerbar och körbar java-kod. Kompilering och exekvering Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332 Introduktion till Java Kompilering, exekvering, variabler, styrstrukturer Kompilering och exekvering Ett program måste översättas till datorns språk

Läs mer

Introduktion till algoritmer - Lektion 3 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 3

Introduktion till algoritmer - Lektion 3 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 3 Introduktion till algoritmer - Lektion 3 Matematikgymnasiet, Läsåret 014-015 Lektion 3 Denna lektion är temat hur man effektivt ska organisera den data som en algoritm använder för att åtkomsten till datan

Läs mer

Tentamen Programmeringsteknik II Inledning. Anmälningskod:

Tentamen Programmeringsteknik II Inledning. Anmälningskod: Tentamen Programmeringsteknik II 2016-01-11 Inledning I bilagan finns ett antal mer eller mindre ofullständiga klasser. Några ingår i en hierarki: List, SortedList, SplayList och ListSet enligt vidstående

Läs mer

Tentaupplägg denna gång

Tentaupplägg denna gång Några tips på vägen kanske kan vara bra. Tentaupplägg denna gång TIPS 1: Läs igenom ALLA uppgifterna och välj den du känner att det är den lättaste först. Det kan gärna ta 10-20 minuter. Försök skriva

Läs mer

SMD 134 Objektorienterad programmering

SMD 134 Objektorienterad programmering SMD 134 Objektorienterad programmering Dagens agenda: Typer i Java: primitiva datatyperna, referenstyper Variabler och variabeltilldelningar med primitiva typer Konstanter av de olika typerna. Heltalsräkning

Läs mer

TENTAMEN TDDB53. Programmering i Ada för MI (provkod TEN2) den 7 april 2010 kl Institutionen för datavetenskap, IDA Olle Willén mars 2010

TENTAMEN TDDB53. Programmering i Ada för MI (provkod TEN2) den 7 april 2010 kl Institutionen för datavetenskap, IDA Olle Willén mars 2010 Linköpings universitet Institutionen för datavetenskap, IDA Olle Willén mars 2010 Tentamen TDDB53 TENTAMEN TDDB53 (provkod TEN2) den 7 april 2010 kl 8 12 Jour: Emil Nielsen, tel 070 499 89 88 Hjälpmedel:

Läs mer

Länkade strukturer, parametriserade typer och undantag

Länkade strukturer, parametriserade typer och undantag Länkade strukturer, parametriserade typer och undantag Programmering för språkteknologer 2 Sara Stymne 2013-09-18 Idag Parametriserade typer Listor och länkade strukturer Komplexitet i länkade strukturer

Läs mer

public static void mystery(int n) { if (n > 0){ mystery(n-1); System.out.print(n * 4); mystery(n-1); } }

public static void mystery(int n) { if (n > 0){ mystery(n-1); System.out.print(n * 4); mystery(n-1); } } Rekursion 25 7 Rekursion Tema: Rekursiva algoritmer. Litteratur: Avsnitt 5.1 5.5 (7.1 7.5 i gamla upplagan) samt i bilderna från föreläsning 6. U 59. Man kan definiera potensfunktionen x n (n heltal 0)

Läs mer

MMA132: Laboration 1 Introduktion till MATLAB

MMA132: Laboration 1 Introduktion till MATLAB MMA132: Laboration 1 Introduktion till MATLAB De flesta numeriska metoder låter oss få en tillräckligt bra lösning på ett matematiskt problem genom att byta ut komplexa matematiska operationer med kombinationer

Läs mer

Länkade listor kan ingå som en del av språket, dock ej i C Länkade listor är ett alternativ till:

Länkade listor kan ingå som en del av språket, dock ej i C Länkade listor är ett alternativ till: Länkade listor i C Länkade listor kan ingå som en del av språket, dock ej i C Länkade listor är ett alternativ till: Dynamiskt allokerad array Arrayer allokerade på stacken Kan alltså användas till att

Läs mer

Textsträngar från/till skärm eller fil

Textsträngar från/till skärm eller fil Textsträngar från/till skärm eller fil Textsträngar [Kapitel 8.1] In- och utmatning till skärm [Kapitel 8.2] Rekursion Gränssnitt Felhantering In- och utmatning till fil Histogram 2010-10-25 Datorlära,

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2016-03-21 Sal Tid 08:00 12:00 Kurskod Provkod Kursnamn/benämning Institution Antal uppgifter som ingår i tentamen Antal

Läs mer

Föreläsning 4. Kö Implementerad med array Implementerad med länkad lista Djup kontra bredd Bredden först mha kö

Föreläsning 4. Kö Implementerad med array Implementerad med länkad lista Djup kontra bredd Bredden först mha kö Föreläsning 4 Kö Implementerad med array Implementerad med länkad lista Djup kontra bredd Bredden först mha kö Kö (ADT) En kö fungerar som en kö. Man fyller på den längst bak och tömmer den längst fram

Läs mer

RödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: 40-120 minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar

RödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: 40-120 minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar Aktivitetsbeskrivning Denna aktivitet är utformat som ett spel som spelas av en grupp elever. En elev i taget agerar Gömmare och de andra är Gissare. Den som är gömmare lagrar (gömmer) tal i några av räknarens

Läs mer

Föreläsning 7: Filer

Föreläsning 7: Filer Genomgånget på FÖ: Föreläsning 7: Filer Undantag: Liten mall för undantag ("exceptions") och vad man har det till. Dock inte med betoning på allt, men det väsentliga är upptaget. Filer: P. Open(filvar,

Läs mer

Ickelinjära ekvationer

Ickelinjära ekvationer Löpsedel: Icke-linjära ekvationer Ickelinjära ekvationer Beräkningsvetenskap I Varför är det svårt att lösa icke-linjära ekvationer? Iterativa metoder Bisektion/intervallhalvering Newton-Raphsons metod

Läs mer

Föreläsningsanteckningar, Introduktion till datavetenskap HT S4 Datastrukturer. Tobias Wrigstad

Föreläsningsanteckningar, Introduktion till datavetenskap HT S4 Datastrukturer. Tobias Wrigstad 1 Datatyper Tobias Wrigstad Det finns flera olika typer av (slags) data Olika datatyper har olika egenskaper. T.ex. är ett personnummer inte ett tal. (Den sista siffran skall stämma enligt den s.k. Luhnalgoritmen

Läs mer

Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift )

Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift ) 2008-03-12.kl.14-19 Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift ) Du skall skriva ett program som läser igenom en textfil som heter FIL.TXT och skriver ut alla rader där det står ett decimaltal först på raden. Decimaltal

Läs mer

Föreläsning 10. ADT:er och datastrukturer

Föreläsning 10. ADT:er och datastrukturer Föreläsning 10 ADT:er och datastrukturer ADT:er och datastrukturer Dessa två begrepp är kopplade till varandra men de står för olika saker. En ADT (abstrakt datatyp) är just abstrakt och är inte kopplad

Läs mer

Tentamen: Programutveckling ht 2015

Tentamen: Programutveckling ht 2015 Tentamen: Programutveckling ht 2015 Datum: 2015-11-04 Tid: 09:00-13:00 Sal: Ansvarig: Resultat: Hjälpmedel: Maxpoäng: Betygsgränser: Anslås inom 3 veckor. Inga 40 p 20 p för G, 32 p för VG. Iakttag följande:

Läs mer

Föreläsning REPETITION & EXTENTA

Föreläsning REPETITION & EXTENTA Föreläsning 18 19 REPETITION & EXTENTA Programmeringsteknik på 45 minuter Klasser och objekt Variabler: attribut, lokala variabler, parametrar Datastrukturer Algoritmer Dessa bilder är inte repetitionsbilder

Läs mer

Sökning och sortering

Sökning och sortering Sökning och sortering Att söka efter data man lagrat undan för senare användning är vanligt Egentligen har man ingen annan anledning för att lagra undan data Har man mycket data och många sökningar måste

Läs mer

Sökning och sortering. Sökning och sortering - definitioner. Sökning i oordnad lista. Sökning med vaktpost i oordnad lista

Sökning och sortering. Sökning och sortering - definitioner. Sökning i oordnad lista. Sökning med vaktpost i oordnad lista Sökning och sortering Sökning och sortering - definitioner Att söka efter data man lagrat undan för senare användning är vanligt Egentligen har man ingen annan anledning för att lagra undan data Har man

Läs mer

Föreläsning 4: Kombinatorisk sökning

Föreläsning 4: Kombinatorisk sökning DD2458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 4: Kombinatorisk sökning Datum: 2009-09-25 Skribent(er): Kristina Nylander, Dennis Ekblom, Marcus Öman Föreläsare: Fredrik Niemelä 1 Introduktion

Läs mer

Föreläsning 2. Länkad lista och iterator

Föreläsning 2. Länkad lista och iterator Föreläsning 2 Länkad lista och iterator Föreläsning 2 Länkad-lista Lista implementerad med en enkellänkad lista Iterator Implementering av en Iterator Dubbellänkad lista och cirkulär lista LinkedList JCF

Läs mer

Exempel på listor (klassen ArrayList). Ett exempel med fält. Avbildning är en speciell typ av lista HashMap.

Exempel på listor (klassen ArrayList). Ett exempel med fält. Avbildning är en speciell typ av lista HashMap. Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2008 DIT011 Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Innehåll Föreläsning 4 Exempel på listor (klassen ArrayList). Ett exempel med fält.

Läs mer

[] Arrayer = Indexerad variabel

[] Arrayer = Indexerad variabel [] Arrayer = Indexerad variabel Lagra många värden i en variabel Jmfr inom matematiken, variabler x 0, x 1, x 2, I detta dokument tas upp hur man skapar och hanterar sådana variabler i java. Dessa kallas

Läs mer

Översikt. Installation av EasyPHP 1. Ladda ner från http://www.easyphp.org/ Jag använder Release 5.3.4.0 2. Installera EasyPHP.

Översikt. Installation av EasyPHP 1. Ladda ner från http://www.easyphp.org/ Jag använder Release 5.3.4.0 2. Installera EasyPHP. Laboration 1 Översikt 1. Att komma igång med laborationsmiljön a. installera Aptana Studio 3 b. Installera EasyPHP 2. Testa lite programmering a. Testa enkla uppgifter b. Testa automatiskt 3. Skapa inloggningsformulär

Läs mer

Snabbguide Visma Compact API Version 5.1 Copyright 2006-2008 Visma Spcs AB Visma Compact API

Snabbguide Visma Compact API Version 5.1 Copyright 2006-2008 Visma Spcs AB Visma Compact API Snabbguide Visma Compact API Version 5.1 Copyright 2006-2008 Visma Spcs AB Visma Compact API Introduktion Visma Compact API är ett programmeringsgränssnitt framtaget för att underlätta integration av Visma

Läs mer

Paket (2) nautisk_mil : constant Float := * foot; ångström : constant Float := 10.0E-10; mile : constant Float := 5280.

Paket (2) nautisk_mil : constant Float := * foot; ångström : constant Float := 10.0E-10; mile : constant Float := 5280. Paket (2) with LängdKonstanter; use LängdKonstanter; procedure Main is Ett huvudprogram som infogar detta paket: Paket (1) Ett paket med en praktisk uppsättning konstanter: package LängdKonstanter is --

Läs mer

Rekursion. Att tänka rekursivt Att programmera rekursivt i Java Exempel. Programmeringsmetodik -Java 254

Rekursion. Att tänka rekursivt Att programmera rekursivt i Java Exempel. Programmeringsmetodik -Java 254 Rekursion Rekursion är en grundläggande programmeringsteknik M h a rekursion kan vissa problem lösas på ett mycket elegant sätt Avsnitt 11 i kursboken: Att tänka rekursivt Att programmera rekursivt i Java

Läs mer

TDDC30. Objektorienterad programmering i Java, datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 3 Jonas Lindgren, Institutionen för Datavetenskap, LiU

TDDC30. Objektorienterad programmering i Java, datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 3 Jonas Lindgren, Institutionen för Datavetenskap, LiU TDDC30 Objektorienterad programmering i Java, datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 3 Jonas Lindgren, Institutionen för Datavetenskap, LiU På denna föreläsning: Abstrakta datatyper Listor Stackar

Läs mer

VHDL och laborationer i digitalteknik

VHDL och laborationer i digitalteknik V:1.1 VHDL och laborationer i digitalteknik Vid laborationskursen i digitalteknik används VHDL till alla laborationerna utom den första. VHDL är ett stort språk och enbart en liten del av språket behövs

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) 27+15=42 1 (22)

Inledande programmering med C# (1DV402) 27+15=42 1 (22) 27+15=42 1 (22) Variabler Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll

Läs mer

Beräkningsvetenskap föreläsning 2

Beräkningsvetenskap föreläsning 2 Beräkningsvetenskap föreläsning 2 19/01 2010 - Per Wahlund if-satser if x > 0 y = 2 + log(x); else y = -1 If-satsen skall alltid ha ett villkor, samt en då det som skall hända är skrivet. Mellan dessa

Läs mer

MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB

MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB Introduktion I den här labben skall vi lära oss hur man använder matriser och vektorer i MATLAB. Det är rekommerad att du ser till att ha laborationshandledningen

Läs mer

Command line argumenter. Objektorienterad Programmering (TDDC77) Vad blir resultatet? Nu då? Ahmed Rezine. Hösttermin 2016

Command line argumenter. Objektorienterad Programmering (TDDC77) Vad blir resultatet? Nu då? Ahmed Rezine. Hösttermin 2016 Command line argumenter Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning VI: eclipse, felsökning, felhantering Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2016 /* Cla. java * Programmet illustrerar

Läs mer

Objektorienterad Programmering (TDDC77)

Objektorienterad Programmering (TDDC77) Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning VI: eclipse, felsökning, felhantering Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2016 Outline Felhantering Eclipse Felsökning Command line argumenter

Läs mer

DSV A Procedurell programmering 5 poäng Tentamen 2002-12-04

DSV A Procedurell programmering 5 poäng Tentamen 2002-12-04 DSV A Procedurell programmering 5 poäng Tentamen 2002-12-04 Uppgift 1 3 poäng Vilka uppgifter ingår i programutveckling, dvs vilka faser bör man gå igenom när man utvecklar ett större program? Beskriv

Läs mer

Föreläsning 2 Datastrukturer (DAT037)

Föreläsning 2 Datastrukturer (DAT037) Föreläsning 2 Datastrukturer (DAT037) Fredrik Lindblad 1 2016-11-02 1 Slides skapade av Nils Anders Danielsson har använts som utgångspunkt. Se http://www.cse.chalmers.se/edu/year/2015/course/dat037 Tidskomplexitet

Läs mer

TDDC30 Programmering i Java, Datastrukturer och Algoritmer Lektion 2. Länkade listor Stackar Köer MyList Iteratorer Lab 2 Exceptions Paket

TDDC30 Programmering i Java, Datastrukturer och Algoritmer Lektion 2. Länkade listor Stackar Köer MyList Iteratorer Lab 2 Exceptions Paket TDDC30 Programmering i Java, Datastrukturer och Algoritmer Lektion 2 Länkade listor Stackar Köer MyList Iteratorer Lab 2 Exceptions Paket 1 Länkade listor Likadant som i Ada-kursen. 2 Stack MyStack MyStack

Läs mer

Ett problem. Kontrollstrukturer och arrayer. Arrayer. Lösningen. Arrayer och hakparanteser. Exempel int[] results; results = new int[10]; // 0..

Ett problem. Kontrollstrukturer och arrayer. Arrayer. Lösningen. Arrayer och hakparanteser. Exempel int[] results; results = new int[10]; // 0.. Ett problem Kontrollstrukturer och er Hur sparas data T ex när man vill spara resultaten av en tävling Exempel med 3 deltagare: public class Competition private int result1; private int result2; private

Läs mer

Teoretisk del. Facit Tentamen TDDC (6)

Teoretisk del. Facit Tentamen TDDC (6) Facit Tentamen TDDC30 2014-08-29 1 (6) Teoretisk del 1. (6p) "Snabba frågor" Alla svar motiveras väl. a) Vad är skillnaden mellan synligheterna public, private och protected? (1p) Svar:public: Nåbar för

Läs mer

Introduktion till MATLAB, med utgångspunkt från Ada

Introduktion till MATLAB, med utgångspunkt från Ada Introduktion till, med utgångspunkt från Desktop-miljö som innefattar editor, kommandofönster, graffönster och mycket mer. Interpreteras Snabbt att testa kommandon Terminal + emacs + gnatmake Kompileras

Läs mer

Föreläsning Datastrukturer (DAT036)

Föreläsning Datastrukturer (DAT036) Föreläsning Datastrukturer (DAT036) Nils Anders Danielsson 2013-11-25 Idag Starkt sammanhängande komponenter Duggaresultat Sökträd Starkt sammanhängande komponenter Uppspännande skog Graf, och en möjlig

Läs mer

OOP Objekt-orienterad programmering

OOP Objekt-orienterad programmering OOP F6:1 OOP Objekt-orienterad programmering Föreläsning 6 Mer om klasser och objekt Hantera många objekt ArrayList tostring() metoden this Vi vill ofta hantera många objekt i ett program: OOP F6:2 public

Läs mer

TDDI16 Datastrukturer och algoritmer. Algoritmanalys

TDDI16 Datastrukturer och algoritmer. Algoritmanalys TDDI16 Datastrukturer och algoritmer Algoritmanalys 2017-08-28 2 Översikt Skäl för att analysera algoritmer Olika fall att tänka på Medelfall Bästa Värsta Metoder för analys 2017-08-28 3 Skäl till att

Läs mer

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Sammanfattning period 1 Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 oktober 2013 Översikt Ett C++-programs uppbyggnad Variabler Datatyper Satser Uttryck Funktioner

Läs mer

Datorlära 3 Octave Workspace ovh mijlö Skriva text på skärmen Värdesiffror Variabler och typer Strängar Makro Vektorer

Datorlära 3 Octave Workspace ovh mijlö Skriva text på skärmen Värdesiffror Variabler och typer Strängar Makro Vektorer Datorlära 1 Introduktion till datasystemet, epost konto, afs hemkonto Introduktion till datorer och datasalar Open Office Calculator Beräkningar med Open Office Calc Diagram med OO Calc Datorlära 2 Utforma

Läs mer