Roadex-projektet: -Att kostnadseffektivt göra det lågtrafikerade vägnätet pålitligare

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Roadex-projektet: -Att kostnadseffektivt göra det lågtrafikerade vägnätet pålitligare"

Susanne Eklund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Roadex-projektet: -Att kostnadseffektivt göra det lågtrafikerade vägnätet pålitligare THIS PROJECT IS BEING PART-FINANCED BY THE EUROPEAN UNION EUROPEAN REGIONAL DEVELOPMENT FUND

2 Vissa vägavsnitt är farligare än andra Foto: Torbjörn Elverheim, ST. nu vet vi varför!

3 Roadex III delprojekt B3: Hälsorisker med dåligt underhållna vägar Johan Granlund, civilingenjör IPMA certifierad senior projektledare Vägverket Konsult 3

4 Roadex III Partners SRA Northern Region, Lead Partner Swedish Forest Agency Savo-Karjala District The Municipality of Sisimiut The Icelandic Public Roads Administration The Northern Region The Highland Council, Forest Enterprise, The Western Isles Council

Sisimiut The Icelandic Public Roads Administration The Northern

5 Slutsatser i stora drag Hälso- och säkerhetsproblemen i Norra Periferin beror till stor del på ojämna vägbanor och dåligt väggrepp. Kraftiga gupp ger särskild hälsorisk pga högt kompressionstryck i ryggens kotpelare. Åkerier är nu skyldiga att vidta riskbedömning och minimera förarnas vibrationsexponering. Känd fordonsteknik klarar inte lågfrekvent vibration. Effektivast är att laga kritiska vägavsnitt. Väglagningar måste ske med bättre kvalitet än idag. Vägnätets sladdresistens kan höjas rejält genom att åtgärda brister på en handfull procent av väglängden. ferin behälso- o

Åkerier är nu skyldiga att vidta riskbedömning och minimera förarnas vibrationsexponering. Känd fordonsteknik klarar inte lågfrekvent vibration.

6 Allvarlig problembild Stressrelaterade loskelestressr hjärtsjukdomar och muskuloskeletala besvär dominerar bland lastbilsförare i Norra Periferin. 153 % högre risk att bli trafikdödad i glesbygd, jämfört med i Stockholm, Göteborg och Malmö. I Norrlands inland är dödstalet för trafiken 39 % högre än för Diabetes Mellitus. Indikationer på att yrkesförares helkroppsvibration kan överstiga Insatsvärdet i hälso- och säkerhetsdirektiv 2002/44/EC. Mycket vibration i sidled (!), pga krängning. Sidkrafter från krängning kan orsaka halkolyckor.

I Norrlands inland är dödstalet för trafiken 39 % högre än för Diabetes Mellitus.

7 1 Dagligponering Delprojektets huvuduppgifter 1. Daglig medelvibration: Bestämning av exponering vid normal körning på typisk timmerränna i NP glesbygd. 2. Guppstötar: Ger körning över kraftiga gupp så högt kompressionstryck mellan ryggkotor, att ändplattornas hårda vävnad kan drabbas av utmattningssprickor? 3. Krängning: Fungerar Vägverkets nyligen utvecklade mått på vägbanans vinglighet bra, och vilket gränsvärde ska måttet då ha?

Guppstötar: Ger körning över kraftiga gupp så högt kompressionstryck mellan ryggkotor, att ändplattornas

8 Fallstudie på Bävervägen 331 Mätning av vibration i timmerlastbil; 10 x 280 km. 80 km. Laserskanning av vägbanans form och skick. Erfarenheter från förare med fordonskm/år. Detaljerad granskning av olycksdrabbade platser. Foto: Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen

Erfarenheter från förare med 2 800 000 fordonskm/år.

9 Instrumentering av timmerbil Z-riktning 5 khz på ram, H & V. Z-riktning 5 khz på framaxel, H & V. GPS + 6-axlig 100 Hz tröghetsenhet i hytt. X, Y, Z-riktn 5 khz sittkudde. Videokamera för vägmiljö. Mikrofon för interiört buller.

10 Referensmätning En Profilograf mätbil laserskannade Bävervägens form och skick ggr per meter. Foto: Mats Landerberg

11 Förväntade resultat bekräftades Timmerbilförarnas helkroppsvibration 0.76 m/s 2 överstiger Insatsvärdet på 0.5 m/s 2 i hälso- och säkerhetsdirektiv 2002/44/EC. Svåra sättningar vid vägtrummor gav oacceptabelt högt kotkompressionstryck, S ed > 0.5 MPa. Vägavsnitt med deformerade vägkanter gav hög sidkraft vid krängning. Risk bekräftad av olycksutfall. Vägverkets nya vägytemått hittar vägskador som får tunga lastbilar att kränga. Ett vettigt gränsvärde är 0.30 % tvärfallsvariation; motsvarade ca 2.0 /s rollvibration. m/s

Svåra sättningar vid vägtrummor gav oacceptabelt högt kotkompressionstryck, S ed > 0.5 MPa.

12 Deformerade vägkanter ger Rock n Roll i lastbil Ormande krängningar. Lägg märke till dragbilens och släpets olika rollvinklar och girvinklar.

13 Vägverkets nya mått hittar vägskador som får lastbilar att kränga Variance of Truck Cab Roll Angle vs Variance of Cross Slope HS Åkerö edge damage at m 1,2 1,0 0,8 0,6 Variance 0,4 0,2 0, RDB distance [m] Variance of truck cab roll angle Pavement RBCSV

m 1,2 1,0 0,8 0,6 Variance 0,4 0,2 0,0 126400 126200 126000 125800 125600

14 3D laserscan av vägskada Obs: Exploderat däck! En 69 mm djup deformation får höga fordon att kränga.

15 Guppstötar vid vägtrummor De värsta guppen gav kotkompressionstryck S ed > 0.5 MPa. Detta innebär risk för utmattningsskador i ryggen, enligt standard ISO (2004).

16 Spin offs kring trafiksäkerhet

17 Vägnätet kan göras sladdresistent Några procent av vägnätet står för mycket höga risker. Åtgärdas dessa hot spots blir vägnätet avsevärt mer sladdresistent. - Vanligt med feldoserade kurvor; bygg om skevningen. - Platta ytor samlar vatten / is; bygg upp minst 0.5 % snedlutning. In-/utgång till vänsterkurvor är farligast. - Deformerad vägkant ger krängningar; laga kanten. - Olämplig kantlagning ger risk (!) för Split Friction. - Låg våtfriktion pga polerad vägbana; ytbehandla. höga rnågra

- Platta ytor samlar vatten / is; bygg upp minst 0.5 % snedlutning. In-/utgång till vänsterkurvor är farligast.

18 Stabil kurvtagning förutsätter rimliga kombinationer av Tvärfall och Kurvatur n = referensdata (1 m per punkt) från nya Rv 90. (+) (-) (-) Cross slope [%] Curvature = 1000 / Radius [m]

19 Feldoserade kurvor ger dynamisk obalans vid kurvtagning n = data (1 m per punkt) från gamla väg 331. (+) (-) (-)

20 Ex: Roos kurva i Österforsse Sjukhusrapporter Cross slope [%] Katastrofal väglinjeföring Curvature = 1000 / Radius [m]

5 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 -6-7 -8-10 -9-8 -7-6

21 Övergripande slutsatser Hälso- och säkerhetsproblemen i Norra Periferin beror till stor del på ojämna vägbanor och dåligt väggrepp. Kraftiga gupp ger särskild hälsorisk pga högt kompressionstryck i ryggens kotpelare. Åkerier är nu skyldiga att vidta riskbedömning och minimera förarnas vibrationsexponering. Känd fordonsteknik klarar inte lågfrekvent vibration. Effektivast är att laga kritiska vägavsnitt. Väglagningar måste ske med bättre kvalitet än idag. Vägnätets sladdresistens kan höjas rejält genom att åtgärda brister på en handfull procent av väglängden. ferin behälso- o

22 Slutsatser, forts Väghållare måste snabbt identifiera farliga platser, varna trafikanterna, och snarast utföra relevanta lagningar [Tylösands deklarationen]. EU-projektet Roadex III har demonstrerat en rad metoder att identifiera farliga platser med kantdeformation, feldoserade kurvor, platta ytor som samlar vatten, låg våtfriktion samt risk för Split Friction. Särskilt stora risker finns i vänsterkurvor.

23 Comfort, comfort my people, says your God. A voice of one calling in the desert; -Prepare the way for the Lord, make straight paths for him. Every valley shall be filled in, every mountain and hill made low. The crooked roads shall become straight, the rough ways smooth. The path of the righteous is level; O upright One, you make the way of the righteous smooth. And all mankind will see God's salvation. Isaiah 26:7, Isaiah 40:1,3-5, Luke 3:5

Relevanta dokument

Nya tillståndsmått nya mätkrav

Nya tillståndsmått nya mätkrav Foto: Räddningstjänsten Höga Kusten - Ådalen Johan Granlund Senior projektledare, specialist vägytemätning sid 1 Transportforum 2009-01-09 Förebygga upp till 50 dödsfall/år