Effektiva insatser mot höga hälso- och säkerhetsrisker på gamla landsvägar

Transkript

1 Effektiva insatser mot höga hälso- och säkerhetsrisker på gamla landsvägar Foto: Torbjörn Elverheim Foto: Niclas Thunborg Johan Granlund Sekreterare NVF Fordon och Transporter Teknikchef Vectura sid 1 MHF Trafiksäkerhetskonferens i Tylösand

2 Översikt Oproportionerligt höga risker på lågtrafikerade landsvägar. NVF FoT s syn på behovet av åtgärder mot dessa överrisker. Hälso- och säkerhetsproblem orsakade av hög färdvibration. Fallstudie inom EU Roadex-projektet på Bävervägen 331. Identifiera och varna för vägfaktorer bakom singelolyckor: Hög sidkraft vid kurvtagning och vid krängningar. Dålig vattenavrinning. Låg friktion; ofta även split friction i hjulspåren. Riskbedömning utifrån befintliga data från lasermätbilar. sid 2 MHF Trafiksäkerhetskonferens i Tylösand

3 Oproportionerligt höga risker i EUs norra periferi (NP) 153 % högre risk att dö i motorfordonsolycka i NP, än i storstäderna Stockholm, Göteborg & Malmö. Foto: Torbjörn Elverheim NPs trafikolyckor tar 39 % fler liv än vår värsta terapeutiskt förebyggbara big killer ; Diabetes Mellitus. Vägtrafik är den omständighet som släcker mest liv på arbetstid, 23 %. Lastbilsförare har 3 gånger högre prevalens av stressrelaterade hjärtsjukdomar. sid 3 MHF Trafiksäkerhetskonferens i Tylösand

4 Konsensus statement från NVF Fordon och Transporter -Ny kunskap och praktiska metoder måste implementeras i nya angreppssätt. Målet ska vara att effektivt minska de oproportionerligt höga hälso- och säkerhetsriskerna vid lokala avsnitt, hot spots, på vägnätet. Detta kommer att ge bättre arbetsmiljö för yrkesförare samt minska olyckor för trafik med både tunga och lätta fordon. Mårten Johansson Asbjörn Johnsen Juha Valtonen Ordförande, Sverige Ordförande, Norge Ordförande, Finland Hans Skat Daniel Arnason Bugvi Apol Ordförande, Danmark Ordförande, Island Ordförande, Färöarna sid 4 MHF Trafiksäkerhetskonferens i Tylösand

5 Hälso- och säkerhetsregler för vibration på jobbet AFS 2005:15 Vibrationer Om yrkesförarens exponering överstiger Insatsvärdet A(8)= 0.5 m/s 2, blir arbetsgivaren skyldig att: erbjuda läkarundersökning, samt utföra åtgärder för att minimera exponeringen. sid 5 MHF Trafiksäkerhetskonferens i Tylösand

6 Färdvibration: Hälso- och säkerhetsaspekter Vägkänsla Förarprestation Vibration Förarbeteende Olycksrisk Fordonsprestanda Vibrationskälla Förarmiljö Förarupplevelser Samband förare - fordon Olyckor Vägojämnhet Hastighet Små, regelbundna Gupp, lokala Sviktvariation hos underlaget Frekvens Amplitud Fordonets egenskaper, Lågbyggd buss extra känslig Flera - riktningar: - Vertikal guppning - Krängning - Nickrörelse Dominerande frekvenser 1 till 10 Hz Amplitud upp till 2 m/s 2 Typ av förarstol Fysisk (Biodynamik) Reaktion hos kroppsdelar och i organ Fysiologiska effekter, t ex: - Visuellt - Hjärta och blodkärl Förare - Synskärpa - Reaktionstid - Manövrering Psykiologiska effekter, t ex: Fordon - Obehag - Vägegenskaper - Stress - Komponentslitage Bidragande faktorer: - Dåsighet - Trötthet p g a utmattning - Förarens förmåga att hantera fordonet - Nedsatt körförmåga pga sjukdom - Tappad kontroll vid gupp Ohälsa, t ex: - Ryggbesvär - Hjärt- & kärlsjukdom [Highway Safety Research Institute, Michigan, USA] sid 6 MHF Trafiksäkerhetskonferens i Tylösand

7 EU Roadex: Resultat vid fallstudie på väg 331 Mätning på rundtur om 140 km visade att förarnas vibrationsexponering A(8) överstiger Insatsvärdet. Vectura gör likadan mätning i Finland, Norge & Skottland. sid 7 MHF Trafiksäkerhetskonferens i Tylösand

8 Svaga vägkanter ger farlig sidkraft Foto: Max Risberg Foto: Mats Landerberg Krängning ger oscillerande sidkraft; mycket farligt på ishalka. Roten till problemet är svaga vägkanter. Metod att mäta vägens vinglighet validerad i EU Roadex. Metod att värdera vägkanters bärighet publiceras av NVF. sid 8 MHF Trafiksäkerhetskonferens i Tylösand

9 Dålig avrinning även på nya vägar Vatten kan rinna om vägbanans lutning är över 0.5 %. Riskytor < 0.5 % vid in-/utgång av uppbankade ytterkurvor. Exempel: 12 riskytor < 0.5 % på 12 km ombyggd del av Rv 90. Samtliga 12 riskytor vid ineller utgång av uppbankad ytterkurva. Ytterkurvor ger 5 gånger (!!!) högre risk att dö i singelolycka, jämfört med innerkurvor. Låg snedlutning (Drainage Gradient) är en av nyckelfaktorerna. sid 9 MHF Trafiksäkerhetskonferens i Tylösand

10 Vattenplaning in i ytterkurva Mötande lastbil bromsar vid ingång av uppbankad kurva. Där är vattenfilmen oväntat tjock pga för låg snedlutning. sid 10 MHF Trafiksäkerhetskonferens i Tylösand Videokälla: Prof B Psarianos, NTUA

11 5 olyckor på 2 veckor (!) sedan lappning gett split friction Våtfriktion påverkas av däckets mönsterdjup liksom av vägytans skrovlighet (textur). Riktvärde: Textur minst 0.6 mm. Vid ingången till olyckskurvan låg en fet asfaltlapp i yttre hjulspåret. Lappens textur långt under riktvärdet 0.6 mm. Detta motsvarar att köra med blankslitna däck på höger sida. Foto: Bengt Andersson sid 11 MHF Trafiksäkerhetskonferens i Tylösand

12 Sammanfattning NVF Fordon och Transporters ståndpunkt om åtgärder mot oproportionerligt höga risker på lågtrafikerade landsvägar. Identifiera vägfaktorer bakom singelolyckor: Hög färdvibration (EU Roadex-projektet) Hög sidkraft vid kurvtagning och vid krängningar. Dålig vattenavrinning. Låg friktion; ofta även split friction i hjulspåren. Riskbedömning utifrån befintliga data från lasermätbilar. Varna för riskavsnitt dämpa fart vid halka. Bygg bort felen. sid 12 MHF Trafiksäkerhetskonferens i Tylösand