VIBRATIONSGUIDEN Ett hjälpmedel för kartläggning och bedömning av risker vid HELKROPPSVIBRATIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VIBRATIONSGUIDEN Ett hjälpmedel för kartläggning och bedömning av risker vid HELKROPPSVIBRATIONER"

Transkript

1 VIBRATIONSGUIDEN Ett hjälpmedel för kartläggning och bedömning av risker vid HELKROPPSVIBRATIONER

2 Författare Jimmy Diamandopoulos Ingemansson Technology AB Jonas Larsson Lars Landström För mera information se

3 Vibrationsguiden Ett hjälpmedel för kartläggning och bedömning av risker vid helkroppsvibrationer Vibrationsguiden för riskbedömning av helkroppsvibrationer är ett enkelt hjälpmedel för att upptäcka och bedöma riskerna för skador vid exponering av helkroppsvibrationer på en arbetsplats eller i ett arbete. Guiden skall användas som underlag till åtgärder för att minska risker om dessa finns. Guiden kan användas som ett led i arbetsgivaren systematiska arbetsmiljöarbete och utgöra en del av de rutiner som krävs för att upptäcka och åtgärda risker i arbetet. Guiden består av fyra blanketter, A Planera, B Kartläggning av arbetsuppgifter, C Riskbedömning av personal utsatta för helkroppsvibrationer och D Åtgärdsplanera. A Planering Arbetsgivaren utser en ansvarig som genomför kartläggningen och bedömningen tillsammans med de anställda. En tidplan sätts upp för arbetet och förekomst av helkroppsvibrationer och besvär utreds och eventuella tidigare undersökningar gås igenom. B Kartläggning av arbetsuppgifter Den ansvarige för kartläggningen, tillsammans med de anställda, går igenom alla arbetsuppgifter och anger de arbetsuppgifter där man utsätts för helkroppsvibrationer. Viktigt är att också försöka ta reda på vad det är som orsakar vibrationerna. Kartläggningen utgår från 1. Vilka fordon/maskiner används i arbetsuppgifter där man utsätts för vibrationer 2. Hur ofta, och hur lång tid, används fordonen/maskinerna. 3. Förekommer vibrationer och/eller stötar. C Riskbedömning av personal utsatta för helkroppsvibrationer De arbetsuppgifter som har noterats i blankett B skall i blankett C användas för att kunna få en nivå på den totala dagliga vibrationsexponeringen för varje anställd som utsätts för helkroppsvibrationer. Denna nivå ligger som grund för åtgärdsplaneringen i blankett D Riskanalys utgår från: 1. Utsätts du för helkroppsvibrationer? 2. Hur starka vibrationer utsätts du för? 3. Hur lång tid under en arbetsdag utsätts du för dessa vibrationer? D Åtgärdsplanera Beroende på vilka vibrationsnivåer olika anställda utsätts för måste olika åtgärder planeras. Dessa skall föras in i blankett D där ansvariga för åtgärderna samt en tidsplan skall anges. I de fall gränsvärdet överskrids skall åtgärder utföras omedelbart.

4 Allmänt om vibrationer Var finns helkroppsvibrationer? Vibrationer: Med vibrationer menas att ett föremål svänger fram och tillbaka kring ett centrum, exempelvis som pendeln i en klocka eller en gunga. Vibrationsnivå För att ange vibrationens styrka eller nivå används vanligen begreppet acceleration (m/s 2 ), eftersom den storheten bäst beskriver effekterna på människan. Exponeringstid Tiden man utsätts för helkroppsvibrationerna är en viktig faktor i riskbedömningen, det är viktigt att man endast räknar tiden man verkligen utsätts för vibrationer som exponeringstid. T.ex. en lastbilschaufför som jobbar 8 timmar kanske endast utsätts för vibrationer i 1 timme per dag, då lastning och lossning ofta är en stor del av arbetsuppgifterna. Vibrationstyper Vibrationer kan vara både kontinuerliga vibrationer, eller stötar. Kontinuerliga vibrationer pågår under en längre tid. Stötar pågår under en mycket kort tid, ofta med mycket högre nivåer än det kontinuerliga vibrationsförloppet. Exempel på stöt är när man kör över en tröskel med en truck. Stötar skall behandlas med speciell uppmärksamhet! Glöm inte bort vad som kan hända vid störningar Det finns också arbetssituationer och moment som förekommer sällan som inte får glömmas bort. Kraftiga stötar inträffar ofta när man provar sig fram, kanske under stress, för att desperat köra bort saker som sitter fast, man är ovan, eller då rutiner eller utrustning saknas. Exempel på förekomst och symtom vid exponering av helkroppsvibrationer Helkroppsvibrationer förekommer när någon sitter eller står på ett vibrerande underlag och uppträder i t.ex. truckar, skogs- och entreprenadmaskiner, traktorer, grävmaskiner, bussar, lastbilar. Vibrationer kan också överföras till människa via olika byggnadsdelar t ex i verksamheter med tunga vibrerande maskiner. Övergående besvär från helkroppsvibrationer är t ex trötthet och nedsatt prestationsförmåga. Vid mycket låga frekvenser kan helkroppsvibrationer ge upphov till åksjukeliknande symptom. De bestående skadorna utgörs av besvär i rygg, skuldror och nacke. Denna effekt kan förstärkas av olämpliga sittställningar.

5 Allmänt om bestämmelser för helkroppsvibrationer Insats och gränsvärden För insatsvärden och gränsvärde för total daglig helkroppsvibrationsexponering (A(8)) återfinns i arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:15, Vibrationer följande värden: Helkroppsvibrationer Insatsvärde 0,5 m/s 2 Helkroppsvibrationer Gränsvärde 1,1 m/s 2 Insatsvärde Vid överskridande över insatsvärdet skall åtgärder utformas så att riskerna till följd av vibrationsexponeringen minimeras. Om åtgärder inte utförs omedelbart skall de föras in i en handlingsplan där det anges vem som är ansvarig och när åtgärden skall vara genomförd. Utbildning och medicinsk kontroll är åtgärder som måste utföras då man överskrider insatsvärdet. Gränsvärde Vid överskriande av gränsvärde skall omedelbara åtgärder vidtas för att minska vibrationsexponeringen så att den ligger under det överskridna gränsvärdet. Information och utbildning I de fall arbetstagare utsätts för risker till följd av vibrationer skall arbetsgivaren säkerställa att de utsatta får information och utbildning om riskerna. Medicinsk kontroll Arbetsgivaren skall erbjuda medicinsk kontroll till de arbetstagare som utsätts för vibrationer som överstiger insatsvärdet. Medicinsk kontroll skall utföras enligt föreskrifterna om Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6). Den medicinska kontrollen syftar till att upptäcka tidiga tecken på vibrationsskada och att arbetsgivaren på så sätt ska kunna vidta lämpliga åtgärder för att minska exponeringen och förhindra ytterligare skada. Även om insatsvärdena inte överskrids skall arbetsgivaren erbjuda medicinsk kontroll i de fall det förekommer vibrationer som kan misstänkas innebära en risk för skador. Särskilt känsliga arbetstagare Helkroppsvibrationer kan öka risken för missfall hos gravid

6 Planera! (BLANKETT A) Tänk igenom före! Planering behövs för att man ska kunna jobba effektivt och få ett bra resultat. Börja med att läsa igenom det här häftet och gå igenom hur blanketterna ska användas. Hur lång tid och hur ofta? Helst ska kartläggningen inte ta längre tid än en eller högst ett par veckor. Riskbedömningen ska uppdateras vid alla typer av förändringar av verksamheten t.ex. vid inköp av nya maskiner/fordon och när man får ny information om risker med den utrustning man använder. Vad vet vi redan? Ett bra första steg är att gå igenom det som tidigare hänt på arbetsplatsen och hur man hanterat skador och risker orsakade av helkroppsvibrationer. Det kan handla om att titta på rapporter om sjukfrånvaro, nack- eller ryggont och anmälda tillbud. Eventuella skyddsrondsprotokoll och material om påpekanden av omotiverad trötthet eller yrsel kan också ge ledtrådar. Dela upp i lämpliga områden! Dela upp verksamheten i områden t.ex. efter lokaler eller verksamheter som lager, tillverkning, transporter och underhåll mm. Ett område skall vara naturligt avgränsat och inte för omfattande. Notera områdena i blankett A. Se upp med hemmablindheten! Det är lätt att glömma en del risker med kraftiga vibrationer som man vant sig att leva med. Det är heller inte ovanligt att man bortser från situationer där man inte kan se någon lösning. Alla moment med kraftiga helkroppsvibrationer ska lyftas fram och antecknas för att man ska få fram en rättvis riskbedömning.

7 PLANERA VIBRATIONSGUIDEN Företagsnamn BLANKETT A HELKROPPSVIBRATIONER Ansvarig för riskbedömning: Deltagare: Tidsplan: Startdatum: Slutdatum: Uppföljning: FÖRETAGET DELAS UPP I FÖLJANDE OMRÅDEN Finns det idag kända medicinska besvär som beror på helkroppsvibrationer? Vilka symptom kännetecknar besvären? BAKGRUNDSMATERIAL Ja Nej Vet ej Har några medicinska kontroller utförts? Har tidigare vibrationsutredningar utförts? TIDIGARE ARBETE MED HELKROPPSVIBRATIONER Finns det idag utförda åtgärder för att minska vibrationsexponering? Tas hänsyn till vibrationer vid inköp av utrustning mm idag? Sker arbetsplanering för att minska vibrationsexponering? Signatur, ansvarig Datum Ort

8 Kartläggning av arbetsuppgifter! (BLANKETT B) Alla område/arbetsplatser där personal utsätts för helkroppsvibrationer skall kartläggas Vilken arbetsuppgift kartläggs? T.ex. truckkörning på lager mm. Vilka delmoment utförs i arbetsuppgiften? Används flera fordon/maskiner? Vad är det som är upphovet/källan till vibrationerna inom delmomentet? Identifiera karaktären på vibrationerna, stötar och/eller kontinuerliga vibrationer? Hur ofta, och hur lång tid, används varje fordon/maskin? Kan källan som åstadkommer vibrationerna direkt åtgärdas? T.ex. byte av fordon/maskin, ny golvbeläggning på lagret mm. Denna kartläggning utförs för alla områden/verksamheter där personal utsätts för vibrationer. För varje område/verksamhet utses en grupp som gör kartläggningen inom sitt område tillsammans med den ansvarige för kartläggningen av hela företaget. Det är viktigt att de som arbetar inom området medverkar aktivt i kartläggningen. Kan vissa arbetsmoment åtgärdas direkt? Om det finns möjligheter till att direkt åtgärda något delmoment där man utsätts för helkroppsvibrationer, skriver man in vilken åtgärd som har utförts i tabell D. Därmed behöver man inte ta med delmomentet i Blankett C Riskbedömning av personal utsatta för helkroppsvibrationer (förutsatt att åtgärden utförs omedelbart). Om alla delmoment som åstadkommer vibrationer kan åtgärdas omedelbart, (d.v.s. ingen personal utsatta för helkroppsvibrationer efter utförda åtgärder), kan man direkt gå vidare till tabell D.

9 KARTLÄGGNING AV ARBETSUPPGIFTER HELKROPPSVIBRATIONER BLANKETT B Företagsnamn Anderssons Åkeri AB Ansvarig för riskbedömning Kalle Andersson, VD Deltagare Kalle Andersson, Sonja Hult, Kjell Svensson Datum VAD ORSAKAR ARBETSUPPGIFT DELMOMENT VIBRATIONERNA? Truckkörning Kör på gården Grop, grus Kör inomhus Tröskel ÄR DET KONTINUERLIGA VIBRATIONER ELLER STÖTAR? HUR OFTA FÖREKOMMER EXPONERING Både och Stöt 20 min / h, Stötar 2 ggr / h ca 8 stötar / h FINNS MÖJLIGHET ATT HELT TA BORT VIBRATIONERNA NEJ ja Här kan man direkt inse att om tröskeln som genererar stöten i trucken avlägsnas så försvinner även risken! förekommer ej mer Här får man utreda stötar mer ingående. Läs mer i bilagan Informationsbaserad uppskattning Om denna åtgärd genomgörs omgående behöver man inte räkna med denna i blankett C

10 Riskbedömning av personal utsatta för helkroppsvibrationer! (BLANKETT C) För all personal som utsätts för helkroppsvibrationer i arbetsuppgifter och delmoment enl. blankett B skall en riskbedömning göras för att få fram den totala dagliga vibrationsexponeringen. Namn på anställd. Om många personer jobbar med exakt samma arbetsuppgift (t.ex. kör truck på lagret en dag i veckan) kan riskbedömningen göras för en grupp anställda. Definiera vilka delmoment som utförs, enl. blankett B Definiera exponeringstiden per delmoment (d.v.s enbart tiden då man utsätts för vibrationerna, inte hela arbetstiden) Ange exakt vilket fordon/maskin åstadkommer vibrationen? Fabrikat, modell, tillverkningsår, internbeteckning mm. Ange vibrationsnivån för fordonet/maskinen. Finns det uppmätta värden på helkroppsvibrationer vid användning? Måste mätningar utföras, kontakta expert inom området. Beräkna daglig helkroppsvibrationsexponering för varje fordon/maskin, kontakta expertis alternativt använd förenklade metoder såsom de i bilagan Informationsbaserad uppskattning i slutet av denna skrift. Där föreslås även andra källor för informationssökande. Beräkna total daglig helkroppsvibrationsexponering för varje utsatt anställd, kontakta expertis alternativt använd förenklade metoder såsom de i bilagan Informationsbaserad uppskattning i slutet av denna skrift. Där föreslås även andra källor för informationssökande.

11 RISKBEDÖMNING AV PERSONAL UTSATTA FÖR HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER BLANKETT C Företagsnamn Anderssons Åkeri AB Ansvarig för riskbedömning Kalle Andersson, VD Deltagare Kalle Andersson, Sonja Hult, Kjell Svensson Datum KÄLLA FÖR VIBRATIONSDATA (UPPMÄTT VÄRDE, DATABAS MM) UPPMÄTT/UPPSK. ANV. NIVÅ ANSTÄLLD / GRUPP DELMOMENT EXPONERINGSTID FORDON / MASKIN Glenn Karlsson 20min x 6 = 2 h Atlet x34x Uppmätt värde 0,6 m/s 2 0,3 m/s 2 Kör truck på gården DAGLIG EXPONERING TOTAL DAGLIG EXPONERING Kör truck på lagret 40min x 6 = 4 h kalmar L45 Uppmätt värde 0,3 m/s 2 0,2 m/s 2 0,4 m/s 2 Vibrationsnivå för fordonet fås från mätningar eller från databaser. (se kap "Informationsbaserad uppskattning"). Daglig exponering från varje fordon/maskin räknas ut via ekvation i föreskrifterna AFS 2005:15 alternativt på Arbetslivsinstitutets hemsida. Total daglig exponering d.v.s. den totala exponeringen under dagen från alla fordon/maskiner. A(8). Detta värde skall jämföras med insatsvärdet och gränsvärdet.

12 Åtgärdsplanera! (BLANKETT D) Förekommer exponering för vibrationer (som innebär risker) skall åtgärder i form av utbildning och information genomföras. Överskrids insatsvärdet skall medicinska kontroller erbjudas arbetstagarna som utsätts för risker. Samt åtgärder för att minska vibrationerna Överskrids gränsvärdet krävs omedelbara åtgärder för att kunna fortsätta med berörd verksamhet. Fånga upp förslag till åtgärder från samtliga inblandade. Skriv ner medarbetarnas och egna idéer och förslag på hur man kan minska exponeringen. Skapa en bra och diskussion så att alla förslag kommer fram. Sammanställ och planera åtgärder Efter kartläggningen ska en åtgärdsplan tas fram och för varje åtgärd ska en ansvarig utses. Gå igenom B och C-blanketterna och välj ut de fordon/maskiner där åtgärder ska genomföras. I andra kolumnen ska förslag till åtgärder skrivas in. Observera att ett förslag också kan vara att ge en expert i uppdrag att arbeta fram en lösning. Allt kanske inte kan åtgärdas på en gång. Kostnader, investeringar och produktionsfaktorer kan göra det nödvändigt att upprätta en tidplan. Risker som hänger ihop med störningar i produktionen bör man försöka bygga bort. Då kan man också få positiva effekter på ekonomin. Det är inte alltid en teknisk lösning är bäst. Ibland kan utbildning, information eller organisatoriska förändringar vara både billigare och effektivare. När det gäller risker för belastningsskador, speciellt sådana som kan uppstå på längre sikt, är arbetsrotation en bra och enkel lösning. Tänk på att det är effektivare att åtgärda vibrationsnivåerna hos källan till vibrationerna än att förkorta respektive exponeringstid. I vissa fall är det inte fordonet som är problemet utan underlaget det körs på, då är det effektivaste att förbättra underlaget. Viktigt! Välj de viktigaste åtgärderna först och sätt realistiska tider. Det är bättre att lösa problemen målmedvetet i små steg än att stå inför en oöverstiglig uppgift, även om planen ser fin ut. Följ upp att samtliga åtgärder ni beslutat om blir genomförda! Kom överens om en tid för uppföljning.

13 ÅTGÄRDSPLANERA HELKROPPSVIBRATIONER BLANKETT D Företagsnamn Anderssons Åkeri AB Ansvarig för riskbedömning Kalle Andersson, VD Deltagare Kalle Andersson, Sonja Hult, Kjell Svensson Datum DELMOMENT ÅTGÄRD Körning med truck på gården över gropig Inköp av speciellt anpassad - PLANERAT DATUM FÖR FÄRDIGSTÄLLANDE AV ÅTGÄRD ANSVARIG FÖR UTFÖRANDE AV ÅTGÄRD Kjell svensson, inköpare och ojämn mark. vibrationsisolerad sits Fylla igen hålen på gården Sonja Hult, driftchef Det kan som i exemplet ovan behövas fler än en åtgärd per delmoment för att totalt sett minska vibrationsexponeringen. Det är viktigt att notera tid för planerad färdigställning av åtgärd

14 Bilaga 1 Informationsbaserad uppskattning För att underlätta riskbedömningsprocessen under de mer detaljerade stegen föreslås i detta kapitel exempel på vart man kan vända sig för att få information om vibrationsnivåer, förklaringar till direktivet och ytterliggare hjälp för att underlätta riskbedömningen. Erfarenhet från andra mätningar Det är inte alltid nödvändigt att utföra mätningar för att ta reda på vibrationernas storlek. Ibland kan det finnas tillgång till data från mätningar som är gjorda på en motsvarande arbetssituation. Sådana data kan finnas, t.ex. hos en branschorganisation. Vilka data har er branschorganisation tillgång till? På arbetslivsinstitutets hemsida finns en gemensam databas. Rekommenderad läsning från Arbetsmiljöverket är även boken Vibrationer hur du minskar risken för skador, (Friberg, Burström, Nilsson) ISBN Du kan också få mera information på: Andra institutioner tillhandahåller också databaser se t.ex. Beräkning av daglig exponering från enskilt verktyg/maskin: Ett enkelt sätt att beräkna daglig exponering för ett verktyg/maskin är att använda helkroppsvibrationskalkylatorn på Arbetslivsinstitutets hemsida. Formlerna för beräkningarna kan hämtas från föreskriften AFS 2005:15. Beräkning av Total daglig eponering I helkroppsvibrationskalkylatorn på Arbetslivsinstitutets hemsida räknas även den totala dagliga exponeringen ut då flera verktyg/maskiner används under en arbetsdag. Formlerna för beräkningarna kan hämtas från föreskriften AFS 2005:15.

15 Beräkningskalkylator Under vibrationsdatabaser finns exponeringskalkylatorn för både helkroppsvibrationer och hand-arm vibrationer Här anger man exponeringstiden. Här visas den dagliga exponeringen från varje fordon/maskin Här anger man fordonets/maskinens uppmätta eller uppskattade vibrationsnivå. Här visas den totala dagliga exponeringen A(8).

16 Viktiga standard och förslag till standarder SS-ISO Vibration och stöt Vägledning för bedömning av helkroppsvibrationers inverkan på människan Del 5: Metod för bedömning av vibrationer med många stötar Utgåva 1 (2004). Del 5 behandlar problematiken med stötexponering. det anses vara kompression av ländryggen som ger upphov till hälsoriskerna. Standarden syftar därför till att uppskatta vilket kompressionstryck ländryggen utsätts för vid stötar. Utifrån trycket beräknas sedan en så kallad ekvivalent dos för statiskt kompressionstryck, S ed. med denna dos kan sedan risken för skada uppskattas. SS-EN Vibration och stöt Mätning och värdering av operatörens exponering för helkroppsvibrationer med avseende på hälsa Praktisk vägledning, Utgåva 1 (2003). Beskriver hur man mäter och hur man ur mätdata beräknad daglig vibrationsexponering. Bl.a. finns information om hur man summerar när man exponeras under kortare tider på dagen och hur man summerar vibrationer mätta under olika arbetsmoment. Man kan ju spara mycket arbete och tid genom att gå igenom hur arbetet utförs och mäta under typiska arbetsmoment och därefter summera till en typisk arbetsdag. I normen säger man att minimitiden för en mätning bör vara 3 minuter. Standarden innehåller även appendix med exempel. prcen/tr Whole-body vibration Guidelinesfor vibration hazards reduction Part 1 är ett bra hjälpmedel om man vill få en uppfattning om vad i konstruktionen av maskinen som har väsentlig betydelse för vibrationsgenereringen (inkl val av säte). Ett appendix (Annex B) handlar om frågor man bör ställa när man bedömer en maskins konstruktion ur vibrationsalstringssynpunkt Part 2 vänder sig främst till mindre och medelstora arbetsgivare, beskriver hur man värderar hälsorisk för vibrationer inklusive tolkning av PAD s krav och i vad mån man kan använda leverantörens deklarerade värden som grund för värderingen. Vidare hur man minimerar exponeringen genom genomgång av arbetssätt (med en figur som illustrerar körhastighetens betydelse för olika fordonstyper), genom val av maskin, arbetsverktyg, säten, däck, underhåll, justering av säten, rattinställning, utbildning etc. Det finns med ett appendix (Annex A) med exempel på maskintyper för vilka det är osannolikt att insatsvärdet överskrids och exempel på maskiner där det är sannolikt att insatsvärdet överskrids. Exempel på mätdata från skotare och jordbrukstraktorer finns med. Ett annat appendix (Annex B) visar hur man systematiskt går tillväga vid värdering av skaderisk från helkroppsvibration. Ett tredje (Annex C) hur man väljer maskiner med avseende på vibrationsgenereringen, ett fjärde (Annex D) vilka frågor man bör ställa till maskinleverantören innan man köper maskin. Ett appendix (Annex E) handlar om val av säten. Det sista appendixet (Annex G) handlar om hälsokontroller med avseende på helkroppsvibration.

17 Bilaga 2 Åtgärder vid helkroppsvibrationer Välj rätt maskin för det arbete som ska utföras. Undvik att utföra arbeten med maskiner som inte är konstruerade för att köra i den aktuella terrängen med. Fundera över om arbetet kan göras säkert och effektivt utan användning av fordon eller mobila maskiner. Arbeta i naturlig kroppsställning och medverka i den ergonomiska utformningen av arbetsplatser och arbetsmoment. Underhåll underlag och vägar så att de är plana och jämna, eller undvik körning i ojämna partier genom ett bättre vägval. Minska överföringen av vibrationer och stötar från källan till föraren med hjälp av lämpligt vald förarstol och vibrationsdämpande hytt. Justera förarstolen efter din vikt så att dess vibrationsdämpande funktion fungerar på tänkt sätt. Se över hur detaljer, som påverkar stöt- och vibrationsdämpningen, underhålls, t.ex. förarstolar, stötdämpare och fjädrar i hjulupphängningen samt avvibrering av förarhytter. Följ de instruktioner som tillverkaren ger för användning av arbetsutrustningen. Felanvändning kan ge upphov till kraftigt förhöjd vibrationsexponering. Välj lämpliga hjul och däck för den terräng där fordonet används och kontrollera att fordonets däcktryck följer tillverkarens rekommendation. Använd hjälpmedel så att du får god sikt och en naturlig körställning. Justera reglage så att du når dem på ett komfortabelt satt. Undvik att köra vid hastigheter som ger upphov till självsvängning i fordonet (resonans). Kör inte maskinen på tomgång i onödan. Använd hjälpmedel vid lastning och lossning av tunga objekt. Förenkla i- och urstigning med hjälp av steg och handtag, så att den totala påfrestningen på ryggen minskas. Ta regelbundna pauser utanför maskinen. Begränsa den individuella exponeringen genom arbetsrotation och planering.

18 KARTLÄGGNING AV ARBETSUPPGIFTER HELKROPPSVIBRATIONER BLANKETT B Företagsnamn Ansvarig för riskbedömning Deltagare Datum ARBETSUPPGIFT DELMOMENT VAD ORSAKAR VIBRATIONERNA? ÄR DET KONTINUERLIGA VIBRATIONER ELLER STÖTAR? HUR OFTA FÖREKOMMER EXPONERING FINNS MÖJLIGHET ATT HELT TA BORT VIBRATIONERNA

19 RISKBEDÖMNING AV PERSONAL UTSATTA FÖR HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER Företagsnamn Ansvarig för riskbedömning Deltagare Datum ANSTÄLLD / GRUPP DELMOMENT EXPONERINGSTID FORDON / MASKIN KÄLLA FÖR VIBRATIONSDATA (UPPMÄTT VÄRDE, DATABAS MM) UPPMÄTT/UPPSK. ANV. NIVÅ BLANKETT C DAGLIG EXPONERING TOTAL DAGLIG EXPONERING

20 ÅTGÄRDSPLANERA HELKROPPSVIBRATIONER BLANKETT D Företagsnamn Ansvarig för riskbedömning Deltagare Datum DELMOMENT ÅTGÄRD PLANERAT DATUM FÖR FÄRDIGSTÄLLANDE AV ÅTGÄRD ANSVARIG FÖR UTFÖRANDE AV ÅTGÄRD

Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson

Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson Vibrationer Vibrationer från handhållna maskiner Helkroppsvibrationer Vibrationsrelaterade skador: Hand- och armvibrationer: Helkroppsvibrationer: Övergående

Läs mer

Planera. Bedöm. Åtgärda

Planera. Bedöm. Åtgärda Planera Bedöm Åtgärda Vad är helkroppsvibrationer? Helkroppsvibrationer uppstår när man sitter, står eller ligger på olika typer av vibrerande underlag. Kör du entreprenadmaskin tillhör du en yrkesgrupp

Läs mer

Vibrerande verktyg och maskiner

Vibrerande verktyg och maskiner Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska

Läs mer

Vibrationer. Vibrationer. Vibrationer

Vibrationer. Vibrationer. Vibrationer Vibrationer Med vibrationer menas: Ett föremåls svängning kring ett viloläge. Mäts... Frekvens (Hz) Förflyttning (m) Acceleration med enheten m/s 2 eller db I tre dimensioner, x-, y- och z-led där gränsvärdena

Läs mer

Center for Vibration Comfort. www.cvk.se

Center for Vibration Comfort. www.cvk.se Center for Vibration Comfort www.cvk.se Center for Vibration Comfort Verklig miljö Test miljö Vibrationsmätning på människor Vibrationsmätning på material Helkroppsoch Hand-arm Vibrationer Direktiv 2002/44/EG

Läs mer

Vibrationsföreskriften AFS 2005:15, 5

Vibrationsföreskriften AFS 2005:15, 5 Vibrationsföreskriften AFS 2005:15, 5 Den dagliga vibrationsexponeringen är tänkt att uppskattas under en för det specifika arbetet representativ arbetsdag. Uppskattningen görs för det utförda arbetet

Läs mer

Minska vibrationerna i jobbet. Det lönar sig för både arbetsgivare och arbetstagare

Minska vibrationerna i jobbet. Det lönar sig för både arbetsgivare och arbetstagare Minska vibrationerna i jobbet Det lönar sig för både arbetsgivare och arbetstagare Minska vibrationerna i arbetet Arbetsmiljöverket inspekterar många arbetsplatser som har problem med vibrationer. För

Läs mer

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkroppsoch handarm vibrationer). För att förebygga och minska

Läs mer

Helkropps vibrationer

Helkropps vibrationer Helkropps vibrationer Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se I detta faktablad tar vi upp vad vibrationer är, vilka yrkesgrupper

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Vibrationer - föreskrifter

Vibrationer - föreskrifter Vibrationer - föreskrifter FTF Bräcke 20 november 2007 Bengt Johansson Enheten för Maskiner och Personlig Skyddsutrustning 1 Föreskrifter om vibrationer (AFS 2005:15) Föreskrifterna riktar sig till arbetsgivare

Läs mer

Riskbedömning - vibrationer

Riskbedömning - vibrationer Riskbedömning - vibrationer Marie Lewné Pernilla Wiebert Jouni Surakka Yrkeshygieniker på CAMM 2019-05-07 1 Programmet 1. Välkommen 2. Vägen framåt tillsammans förebygger vi vibrationsskador 3. Regler

Läs mer

VIBRATIONER exponering och riskbedömning EHSS 2014. Stefan Nygård Arbetsmiljöverket

VIBRATIONER exponering och riskbedömning EHSS 2014. Stefan Nygård Arbetsmiljöverket 207 222 232 230 216 222 226 233 226 235 234 217 246 246 246 164 194 217 210 180 191 197 213 197 220 217 180 203 203 203 116 158 199 186 135 152 159 188 159 203 196 133 170 170 170 VIBRATIONER exponering

Läs mer

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön Region Östergötland Arbetsmiljöövervakning (laboratorium) Patientutredningar Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Läs mer

Vibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig!

Vibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig! Vibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig! Marie Lewné yrkeshygieniker Jonathan Lyström specialistläkare arbets- & miljömedicin Om du har frågor som vi Programmet inte hinner med

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Syd. Mätrapport. Företaget N N. Helkroppsvibrationer från golv. Rapport nr 11/2016

Arbets- och miljömedicin Syd. Mätrapport. Företaget N N. Helkroppsvibrationer från golv. Rapport nr 11/2016 Rapport nr 11/2016 Arbets- och miljömedicin Syd Mätrapport Företaget N N Helkroppsvibrationer från golv Jan-Eric Karlsson Yrkeshygieniker Jakob Riddar Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin Datum 2016-05-16

Läs mer

Utredning av den dagliga vibrationsexponeringen i hjullastare, distributionsbil och timmerbil

Utredning av den dagliga vibrationsexponeringen i hjullastare, distributionsbil och timmerbil Utredning av den dagliga vibrationsexponeringen i hjullastare, distributionsbil och timmerbil Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkropps- och handarm vibrationer).

Läs mer

VAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER

VAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER VAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER Hans Pettersson, Forskare Yrkes- och miljömedicin Inst. För folkhälsa och klinisk medicin EXPONERING AFA Vibrationsskador är idag den vanligaste

Läs mer

Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den?

Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den? CNC-maskiner Maskinchecklista Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den? Olyckor vid CNC-maskinen ger oftast svåra skador med stort personligt lidande och höga kostnader för både

Läs mer

Hand- och armvibrationer

Hand- och armvibrationer Bilaga 1 Hand- och armvibrationer 1. Uppskattning av daglig vibrationsexponering Uppskattningen av exponering för hand- och armvibrationer grundar sig på den dagliga vibrationsexponeringen under en representativ

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 23/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Hand- armvibrationer vid rengöring med högtryckspruta av hönsstall Utförd: 2015-11-03 Jakob B Riddar Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin Datum 2015-12-14

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Vibrationer. Vibrationer, historik. Vibrationer, historik. Peter Berg, yrkeshygieniker. Helkropp. Hand- arm

Vibrationer. Vibrationer, historik. Vibrationer, historik. Peter Berg, yrkeshygieniker. Helkropp. Hand- arm Vibrationer Peter Berg, yrkeshygieniker Helkropp Universitetssjukhuset Örebro Hand- arm Vibrationer, historik ~1913 rapporterades om muskeltrötthet och vita fingrar bland arbetare i italienska marmorgruvor

Läs mer

RAPPORT SLO-847 PM 53521/03 Vibrationer ett arbetsmiljöproblem? Finansierad av SLO-fonden

RAPPORT SLO-847 PM 53521/03 Vibrationer ett arbetsmiljöproblem? Finansierad av SLO-fonden RAPPORT SLO-87 PM 321/03 Vibrationer ett arbetsmiljöproblem? Finansierad av SLO-fonden SMP Svensk Maskinprovning AB Provning, Alnarp december 200 PM 321/03 Sammanfattning SMP Svensk Maskinprovning har

Läs mer

Hög och långvarig exponering för vibrationer kan ha påverkan på hälsan

Hög och långvarig exponering för vibrationer kan ha påverkan på hälsan Hög och långvarig exponering för vibrationer kan ha påverkan på hälsan Sedan 6 juli 2005 gäller direktiv 2002/44/EG från den 25 juni 2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

Operatörstolen. Pak-Yue Wu Anna Ågren

Operatörstolen. Pak-Yue Wu Anna Ågren Operatörstolen Pak-Yue Wu Anna Ågren MF2011 Systems engineering School of Industrial Engineering and Management March 2009 Sammanfattning Stolen i skotaren är en väldig viktig del då det är den som operatören

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Faktorer som påverkar upptaget av hand-arm vibrationer

Faktorer som påverkar upptaget av hand-arm vibrationer Faktorer som påverkar upptaget av hand-arm vibrationer Kramkraft Matningskraft Arbetsriktning Materialegenskaper Massa i maskin och operatör Verktygsegenskaper Isoleringsåtgärder Underhåll Servicetillgänglighet

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget.

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget. Rutin systematiskt arbetsmiljöarbete 1 (5) 2013-03-14 Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget. Med systematiskt

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras.

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Arbetsmiljöpolicy Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Upprättad trafiksäkerhetspolicy skall alltid följas, samt rutiner för olyckfallsanmälningar

Läs mer

Konsekvensbedömning?

Konsekvensbedömning? Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren

Läs mer

Så vi börjar enkelt. Vad är då en vibration? Enkelt uttryck är det en svängningsrörelse kring en mittpunkt. Denna svängning kan beskrivas med olika

Så vi börjar enkelt. Vad är då en vibration? Enkelt uttryck är det en svängningsrörelse kring en mittpunkt. Denna svängning kan beskrivas med olika 1 Så vi börjar enkelt. Vad är då en vibration? Enkelt uttryck är det en svängningsrörelse kring en mittpunkt. Denna svängning kan beskrivas med olika uttryck så som amplitud och frekvens där amplituden

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

SAM vid uthyrning av

SAM vid uthyrning av SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat

Läs mer

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Bernadetta Nordlinder Leg.läkare, spec allmän medicin Handledare: Tohr Nilsson

Läs mer

Checklista Belastningsergonomi

Checklista Belastningsergonomi Checklista Belastningsergonomi Checklista för bedömning - utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:2 h Augusti 2013 1 Checklista för bedömning utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Konsekvens- och riskanalys vid förändringar i verksamheten

Konsekvens- och riskanalys vid förändringar i verksamheten Konsekvens- och riskanalys vid förändringar i verksamheten Inledning Enligt föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 skall arbetsgivaren när ändringar i verksamheten planeras, bedöma om ändringarna

Läs mer

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf 1 (5) Datum: Arbetsplats: Samordningsförbundet Centrala Östergötland Deltagare / Carina Stålenmark, skyddsombud Frågeställning Ja Nej Åtgärder Ansvarig Klart Uppföljning Arbetsmiljöarbetet har skett i

Läs mer

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet. Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

CHECKLISTA FÖR SKOGSBRUK Maskinell avverkning och terrängtransport

CHECKLISTA FÖR SKOGSBRUK Maskinell avverkning och terrängtransport CHECKLISTA FÖR SKOGSBRUK Maskinell avverkning och terrängtransport SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Checklistan är uppdelad i tre delar, delarna kan användas var och en för sig: 1. Arbetsledning frågor om

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

Arbetsmiljö vid stubbskörd. Ett material för förare, entreprenörer och uppdragsgivare

Arbetsmiljö vid stubbskörd. Ett material för förare, entreprenörer och uppdragsgivare Arbetsmiljö vid stubbskörd Ett material för förare, entreprenörer och uppdragsgivare I kommande bilder visas vanliga arbetssituationer i samband med stubbskörd. Till bilderna lyfts frågeställningar för

Läs mer

Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för

Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för skogsbränslehantering. 1 För den som vill läsa mer kan följande

Läs mer

VIBRATIONER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

VIBRATIONER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna VIBRATIONER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (Ändringar införda till och med 29 september 2015) Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer

Läs mer

Checklista rullmaskiner och omrullningsmaskiner.

Checklista rullmaskiner och omrullningsmaskiner. Checklista rullmaskiner och omrullningsmaskiner. Användning av arbetsutrustning AFS 2006:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 omskriven genom AFS 2003:4 Maskiner och vissa andra tekniska anordningar

Läs mer

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Document Name ANVISNING 1(6) Validity Date Reg No 10 år 2014-02-25 HMSS-331

Document Name ANVISNING 1(6) Validity Date Reg No 10 år 2014-02-25 HMSS-331 ANVISNING 1(6) SÄKER JOBBANALYS (SJA) - "MIN TAKE 2" RISKINVENTERING DRIFTPERSONAL 1 SYFTE Säker JobbAnalys (SJA) är ett verktyg för att systematiskt utvärdera underhålls- eller projektarbeten, normala

Läs mer

Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder

Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder Peter Palm Peter.palm@medsci.uu.se Kristina Eliasson kristie@kth.se Per Lindberg Per.Lindberg@hig.se Göran Hägg Bakgrund Låg användning av riskbedömningsmetoder

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 0. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska 207--5 (5) Datum: 22 december 207 Arbetsplats: Deltagare Vd, skyddsombudet Tommy Larsson, lagerchef Sven Andersson och kontorschef. Arbetstagare och

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Rutin, Riskbedömning inför ändringar

Rutin, Riskbedömning inför ändringar Rutin, Riskbedömning inför ändringar Allmänt: Processägare: Denna rutin beskriver hur CSG ska arbeta för att leva upp till kravet på genomförande av riskbedömning inför ändring enligt AFS 2001:1 8. HR

Läs mer

Och personalen går bra? Bli expert på alla delar i ditt företag även din personal. Prevent

Och personalen går bra? Bli expert på alla delar i ditt företag även din personal. Prevent Och personalen går bra? Bli expert på alla delar i ditt företag även din personal Prevent Att bilarna som lämnar verkstaden fungerar som de ska vet du, men hur är det med din personal? Med friska och pigga

Läs mer

SLUTRAPPORT. Projekttitel. Minskat behov av vibrationer vid demoleringsarbete (MinVib)

SLUTRAPPORT. Projekttitel. Minskat behov av vibrationer vid demoleringsarbete (MinVib) SLUTRAPPORT Projekttitel Minskat behov av vibrationer vid demoleringsarbete (MinVib) Dnr Projektledare Hans Pettersson Innehåll: 1. Projektets syfte och bakgrund 2. Projektets genomförande 3. Uppnådda

Läs mer

Checklista. Förskolor

Checklista. Förskolor Checklista Förskolor Den här checklistan ger exempel på vanliga arbetsmiljöfrågor som kan förekomma på en förskola. Använd den gärna i samband med en arbetsmijöundersökning / skyddsrond. Mer information

Läs mer

Riskhantering vid laboratoriearbete

Riskhantering vid laboratoriearbete Anna Maria Näslund, arbetsmiljöingenjör Annie Engström, kemikaliesamordnare Enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö Riskhantering vid laboratoriearbete Vad är risk? Några definitioner: En risk är sannolikheten

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller alla arbetsplatser. Att utveckla och förbättra arbetsmiljön är ett ständigt pågående arbete som aldrig

Läs mer

Deltagare: (arbetsledare, skyddsombud, berörd arbetstagare etc.)

Deltagare: (arbetsledare, skyddsombud, berörd arbetstagare etc.) CHECKLISTA FÖR RISKBEDÖMNING Arbetsplats: Datum: Gäller för brukare: Deltagare: (arbetsledare, skyddsombud, berörd arbetstagare etc.) Viktigt När ni gått igenom frågorna, diskutera de punkter där ni inte

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 23/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Riskbedömning och medicinska kontroller för vibrationer vid en rivningsfirma i Skåne Lisa Hård Underläkare Karin Wilander Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m 1 !! Risk för fall Fall vid arbete på ställning Fall från stege Fall i gropar eller schakt utan skydd Fall genom skivmaterial e d

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Remissvar. Förslag till föreskrifter och allmänna råd - Kemiska arbetsmiljörisker

Remissvar. Förslag till föreskrifter och allmänna råd - Kemiska arbetsmiljörisker Er beteckning RK 2014/101263 2014-09-09 Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Remissvar Teknikföretagen har getts möjlighet att lämna synpunkter på Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter och allmänna

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS): 2015-03-10 Tillgänglighet Checklistan innehåller fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter i arbetsmiljön och kan vara ett stöd i arbetet med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen. Checklistan

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Exponering för helkroppsvibrationer Västerås Lokaltrafik 2013

Exponering för helkroppsvibrationer Västerås Lokaltrafik 2013 2013 Exponering för helkroppsvibrationer Västerås Lokaltrafik 2013 av Niclas Sparreskog Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning 2012/13. Handledare Håkan Löfstedt Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( ) Arbetsmiljöprocess Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2015-08-24) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-08-24 Dokumentansvarig: HR-avdelningen Senast reviderad:

Läs mer

Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3)

Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) Skadegruppens Temadag 8 november 2017 Björn Lindberg, Arbetsmiljöverket 1 Innehåll Övergripandande förändringar Genomgång

Läs mer

Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag IP ARBETSVILLKOR 3.2 Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda

Läs mer

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Vägledning vid systematiskt arbetsmiljöarbete

Vägledning vid systematiskt arbetsmiljöarbete jo VÄGLEDNING Kommunkontoret Personal- och löneenheten 2004-04-19 Vägledning vid systematiskt arbetsmiljöarbete Inledning Ett förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som

Läs mer

Vägen framåt vad gäller vibrationsskador De arbets- och miljömedicinska klinikernas syn och åtaganden

Vägen framåt vad gäller vibrationsskador De arbets- och miljömedicinska klinikernas syn och åtaganden Vägen framåt vad gäller vibrationsskador De arbets- och miljömedicinska klinikernas syn och åtaganden Catarina Nordander a, Richard Davidsson a, Marie Lewné b, Maria Albin b a b Centrum för arbets- och

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

Klimatanläggning i förarhytt

Klimatanläggning i förarhytt Hjullastare Grävmaskin Grävlastare Teleskoptruck Dumper Klimatanläggning i förarhytt Klimatet i förarhytten är en viktig arbetsmiljöfaktor På förare av hjullastare, grävmaskiner, grävlastare, teleskoptruckar

Läs mer

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Systematiskt Arbetsmiljöarbete 2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas

Läs mer

Förare och maskiner i byggoch anläggningsbranschen

Förare och maskiner i byggoch anläggningsbranschen Förare och maskiner i byggoch anläggningsbranschen Vägledning till aktuella regler gällande mobila arbetsmaskiner. Oktober 2013 Maskinförare Utbildning För att köra följande maskiner erfordras enligt kollektivavtal

Läs mer

Handledning till riskbedömningsmetoden HARM

Handledning till riskbedömningsmetoden HARM Handledning till riskbedömningsmetoden HARM Detta är en handledning till riskbedömningsmetoden HARM Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-,

Läs mer

Checklista Mini www.fastighets.se

Checklista Mini www.fastighets.se Checklista Mini www.fastighets.se Fungerar det systematiska arbetsmiljöarbetet hos dig? SAM 2001:1 Din arbetsgivare har ansvar för att du har en så säker och skadefri arbetsmiljö som möjligt. Som anställd

Läs mer

Checklista Maskiner Maskiner

Checklista Maskiner Maskiner Checklista Maskiner Maskiner Tryckpress Heidelberg vinge Hur säker är tryckerimaskinen och hur säkert är det att arbeta vid den? Juni 2011 1 Risker vid arbete med maskinen är: Risk för hand- och fingerskada

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Målet med dagen är att Få en inblick i och förståelse för OSA Förstå hur dessa frågor kan integreras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete Få

Läs mer