Sverige och EMU. EMU- en ny epok i Europa

Transkript

1 Sverige och EMU Jörgen Kennemar, Ekonomiska sekretariatet Mars 2003 EMU- en ny epok i Europa Den 14 september 2003 kommer svenska folket att ta ställning till om Sverige ska bli medlem i den Europeiska Monetära Unionen (EMU). Denna skrift behandlar bakgrunden till EMU och hur Sverige kan påverkas vid ett EMU-inträde. Införandet av euron är en fortsättning på den process som startade i samband med att kol- och stålunionen bildades mellan Tyskland och Frankrike efter andra världskrigets slut. Unionens födelse blev startskottet till den europeiska integration som pågått under drygt 50 år. Skapandet av EU:s inre marknad i början av 1990-talet kommer på sikt att öka integrationen i Europa. Införandet av den gemensamma valutan är till för att den inre marknaden skall fungera smidigare. Euron anses av många bedömare underlätta handeln mellan medlemsländerna och rörligheten över gränserna. Nästa etapp i EU-processen är östutvidgningen när åtta östeuropeiska och två medelhavsländer väntas bli medlemmar i EU under Inom en tioårsperiod kommer sannolikt även dessa medlemsländer att använda euron som betalningsmedel. Antalet invånare som kommer att använda euron bedöms stiga från 300 miljoner till drygt 400 miljoner om samtliga EU-kandidatländer ingår i EMU. Den europeiska integrationen betraktas ofta som en motvikt till den amerikanska ekonomins särställning men även inför framtida ekonomiska utmaningar som kan komma inte minst från bl a Kina. Nuvarande EMU-länder svarar idag för omkring 28 % av nuvarande OECD-ländernas BNP. USA:s och Japans motsvarande andelar är 35 % respektive 14 %. Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), Stockholm, tel E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 Vägen mot EMU EMU har genomförts i tre etapper. Steg 1, : Regler som hämmar kapitalrörelser togs bort. Dessutom inleddes en viss samordning av EU-ländernas ekonomiska politik. År 1991 fastställdes Maastrichtkriterierna, där låg inflation, stabila växelkurser, sunda offentliga finanser och låga räntor måste vara uppfyllda för ett EMU-inträde. Steg 2, : EU-länderna införde fler åtgärder för att föra sina ekonomier närmare varandra. Det ställdes till exempel krav på att medlemsländernas centralbanker skulle vara självständiga. Steg 3, : Den 1 januari 1999 infördes euron som elektronisk valuta i elva EMU-länder. Grekland införde euron Samtidigt tog den europeiska centralbanken, ECB, över ansvaret för penningpolitiken. I januari 2002 infördes sedlar och mynt i euro och ersatte de tolv nationella valutorna. Sedelutbytesperioden blev kort och redan under januari och februari 2002 hade de nationella valutorna ersatts av euron. Det är EMU:s tredje steg som Sverige ännu inte har tagit tillsammans med Storbritannien och Danmark. För ett fullvärdigt svenskt EMU-medlemskap krävs också att den svenska kronan under en tvåårsperiod deltagit i den europeiska växelkursregimen ERM2. Det innebär att kronan ska knytas till euron till en fastställd centralkurs. Detta sker i förhandlingar med EU:s Ekofinråd, bestående av samtliga EU-länders finansministrar. Sannolikt kommer beslutet om kronans centralkurs mot euron inte att avvika nämnvärt från marknadsnoteringarna. I ERM2 kan kronan svänga inom ett smalt växelkursband (+-2,25 % från centralkursen). För närvarande är det endast Danmark som deltar i ERM2. Endast Danmark deltar i ERM2 Den svenska positionen I december 1997 fastslog den svenska riksdagen att Sverige inte skulle delta i EMU från början. Riksdagen beslutade emellertid också att Sverige skulle hålla dörren öppen för ett senare inträde i valutaunionen. Ett antal villkor ställdes dock för att ett svenskt EMU-medlemskap ska bli möjligt. Den svenska konjunkturen måste vara i någorlunda fas med EMU-länderna. Den svenska lönebildningen ska fungera väl under en längre tid eller under en så kallad konjunkturcykel. 2 Sverige och EMU Mars 2003

3 Ett svenskt EMU-medlemskap ska avgöras av det svenska folket med hjälp av en folkomröstning. I slutet av 2002 beslutade riksdagen att en folkomröstning om EMU ska hållas den 14 september Villkoren för ett svenskt EMU-medlemskap anses också vara uppfyllda. Den svenska konjunkturen bedöms numera inte nämnvärt avvika från EMUländerna samtidigt som löneökningstakten i svensk ekonomi har dämpats. De ekonomiska villkoren för ett svenskt EMUmedlemskap kan nog anses vara uppfyllda (med ERM2 som återstående inslag) Vad röstar vi om? Frågan som det svenska folket ska ta ställning till den 14 september 2003 är om kronan ska ersättas med euron. Om Sverige skulle delta i EMU skulle det betyda att vi inför euron som valuta; får en gemensam europeisk centralbank, ECB, tillsammans med övriga EMU-länder. Vid ett fullvärdigt medlemskap i EMU kommer Riksbankens sedelutgivning att överlåtas till ECB. Det kräver dock en grundlagsändring i Sverige. Historiskt sett är det vid ett fåtal tillfällen som den svenska kronan inte varit kopplad till någon valuta/valutakorg, se tabell nedan. Den svenska valutapolitiken sedan Sverige inför guldmyntfoten dvs en viss mängd guld hade ett fast pris i den egna valutan Rörlig växelkurs Kronan knyts till pundet Kronan knyts till dollarn Sverige deltar i Bretton Woods Systemet. Flertalet valutor i världen är kopplade till dollarn Sverige deltar i valutaormen. Kronan knyts hårdare till den tyska D-marken Sverige lämnar valutaormen. Kronan kopplas till en valutakorg bestående av dollar och europeiska valutor Kronan knyts till den konstgjorda valutaenheten ecu. Nov Rörlig växelkurs Sverige och EMU Mars

4 Tänkbar tidplan för ett eventuellt svenskt EMU-medlemskap 14 september 2003: folkomröstning om EMU. Hösten 2003: riksdagsbeslut om EMU-ansökan. Kronans deltagande i ERM2 kan ske direkt efter folkomröstningen år År 2004: svensk ansökan om ett EMU-medlemskap till EU-kommissionen. År 2005: EU-beslut om ett svenskt EMU-inträde. 1 januari 2006: ett svenskt inträde i EMU. Den svenska regeringens anser att kronan bör ersättas av euron samma år som Sverige blir medlem i EMU dvs en direktövergång till euron. Fördelen med en direktövergång är att undvika dubbla valutor, vilket är kostsamt. Det innebär att eurosedlar och mynt införs från och med den 1 januari Regeringen anser att euron bör införas samtidigt som Sverige blir medlem i EMU Effekter av ett EMU-medlemskap Vad händer med penningpolitiken och korträntorna? Om det svenska folket och riksdagen säger ja till EMU, kommer Riksbanken att lämna över viktiga befogenheter till en annan institution, den Europeiska Centralbanken, ECB. Det innebär att penningpolitiken som ett stabiliseringspolitiskt vapen försvinner. Sveriges korta (rörliga) räntor bestäms då inte längre av Riksbanken utan av ECB. De korta räntorna ligger alltid i centralbankens händer via reporäntan. De rörliga räntorna för svenska hushåll, företag och kommuner kommer således att styras av ECB vid ett svenskt EMU-medlemskap. Det är ingen naturlag att svenska räntor ska vara högre än ECB:s vid ett utanförskap. Vi har under de senaste åren sett att den svenska reporäntan någon gång varit lägre än den i EMUområdet. Men mestadels har räntorna i Sverige varit högre än EMU-ländernas. Om Sverige deltar i EMU kommer dagens kortränteskillnad gentemot EMU-länderna att försvinna. 4 Sverige och EMU Mars 2003

5 3 månaders statskuldsväxlar i Sverige, Tyskland och Finland Procent 5,5 5,0 Sverige 4,5 4,0 Tyskland 3,5 Finland 3,0 Den svenska räntemarginalen mot Tyskland har endast vid ett fåtal tillfällen sedan 1999 varit lägre än den tyska. I Tyskland och Finland är räntorna i stort sett identiska, medan de svenska korträntorna är omkring en procentenhet högre (mars 2003). 2,5 2,0 jan Källa: EcoWin Vad händer med långräntorna vid ett EMU-medlemskap? Sveriges långräntedifferens gentemot EMU-länderna kommer sannolikt att krympa ytterligare när valutarisken försvinner. Räntan på svenska tioåriga statsobligationer är i dagsläget omkring 0,5 procentenheter högre jämfört med Tyskland, dvs finansmarknaden kräver en riskpremie för den flytande valutan. Sveriges långräntedifferens jämfört med Tyskland Procentenheter 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0, Saneringen av de svenska statsfinanserna under talet innebar att de svenska räntorna snabbt närmade sig den europeiska räntenivån. Trots ett överskott i statsfinanserna under 2002 är den 10-åriga långräntan 0,5 procentenheter högre än den tyska. Det finns således en riskpremie för den svenska kronan. Vid ett svenskt EMU-inträde bedöms denna riskpremie sjunka Källa: EcoWin Långräntorna är emellertid inte helt identiska mellan medlemsländerna. Det kommer även att gälla för Sverige. Nationella faktorer såsom inflation, konjunkturutveckling, offentliga sektorns upplåningsbehov, utformning av den ekonomiska politiken, landets kreditvärdighet och likviditet på finansmarknaden påverkar även fortsättningsvis de nationella långräntorna. Inom nuvarande EMU-länder är dock skillnaderna små. Sverige och EMU Mars

6 Vad händer med finanspolitiken? När penning- och valutapolitiken som stabiliseringspolitiskt vapen inte längre finns att tillgå vid ett EMU-medlemskap, kommer statens finanspolitik att få bära ett större ansvar än tidigare. Med statlig finanspolitik menas förändringar i statens utgifter och inkomster (skatter). Sänkta skatter eller ökade utgifter är åtgärder som regeringen kan sätta in för att stimulera ekonomin vid en kraftigare konjunkturnedgång. Möjligheterna att bedriva en alltför expansiv finanspolitik begränsas av EMU/EU:s regler om stabila statsfinanser (stabilitetspakten). Underskottet i de offentliga finanserna får inte överskrida minus 3 % av bruttonationalprodukten, BNP. Statsskuldens andel av BNP får heller inte öka för mycket, maximalt 60 % av BNP. Sveriges budgetmål är ett budgetöverskott på plus 2 % av BNP över en konjunkturcykel. Överskottsmålet har satts så pass högt för att kunna sätta in tillväxtbefrämjande åtgärder. Diskussioner förs mellan regeringen och LO om att öka budgetmarginalerna ytterligare. Baksidan av myntet är att det kan ta tid att genomföra nödvändiga finanspolitiska åtgärder. För det första kan för sent beslutade insatser på sikt ge negativa effekter på konjunkturen. För det andra kan den parlamentariska situationen försvåra den ekonomiska politikens genomförande. En regering med ett svagt parlamentariskt stöd kan få svårt att genomföra finanspolitiska åtgärder med risk för att förslagen blir mindre effektiva. För det tredje kan politiska särintressen styra besluten framför nationella hänsynstagande. Återvalsstrategier ska inte negligeras. Statens finanspolitik som konjunkturpolitiskt vapen blir viktigare vid ett EMU-medlemskap EU:s regler om stabila statsfinanser gäller för samtliga EU/EMU-länder Finanspolitiska åtgärder kan i många fall ta tid att genomföra Lönebildningen sätts på prov En väl fungerande lönebildning kommer att bli viktig när Riksbankens roll som vakthund försvinner vid ett EMU-inträde. Allt för höga löneökningar i svensk ekonomi jämfört med omvärlden kan vid ett medlemskap i EMU inte som idag mötas med hjälp av höjda räntor. Om lönerna i Sverige ökar snabbare än i övriga Europa kan det på sikt leda till tappade markandsandelar och en svagare arbetsmarknadsutveckling. Företagens kostnadsläge kan endast återställas genom lägre löneökningar, en starkare produktivitetstillväxt eller en s k intern devalvering till exempel via sänkta arbetsgivaravgifter. 6 Sverige och EMU Mars 2003

7 Strukturreformer i fokus Med färre frihetsgrader i den ekonomiskpolitiska vapenarsenalen kommer strukturreformer att få en ökad betydelse för att skapa förutsättningar för en högre tillväxt. Med strukturreformer avses bland annat utbildning, förbättring av folkhälsan, företagens villkor m m. Effekterna av reformerna tar dock tid och åtgärderna är därmed ofta politiskt svåra att genomföra. Behovet av strukturreformer gäller för samtliga europeiska länder inte minst med tanke på den ökade globala konkurrensen och en åldrande befolkning. Strukturreformer är allt vikigare när frihetsgraderna i den ekonomiskpolitiska vapenarsenalen begränsas Effekter för företagen Valutarisk försvinner i handeln med EMU-länderna Företag, som i någon form bedriver utrikesaffärer, kommer direkt att påverkas om Sverige deltar i EMU. Den valutarisk som svenska företag har idag i handeln med EMU-länderna kommer att försvinna. Handeln med EMU-länderna motsvarar drygt 40 procent av den totala svenska utrikeshandeln (export plus import). En andel som ökar ju fler stater som blir medlemmar i EMU. Drygt 40 % av svensk varuhandel sker med EMU12-länderna Storföretagen fakturerar redan i dag en dominerande andel i euro. Vad gäller små och medelstora företag är det tvärtom. Diagrammet nedan visar kronans kraftiga svängningar gentemot euron under För småföretag är valutasäkringar i allmänhet dyra. Sannolikt är det främst Sveriges mindre företag som kan dra fördelar vid en gemensam valuta, när vi tittar på de exportberoende företagen. Kronkursen gentemot euron 10,00 9,75 9,50 9,25 EUR/SEK 9,00 8,75 8,50 8,25 8,00 jan Källa: EcoWin Sverige och EMU Mars

8 För företag som exporterar och importerar utanför eurozonen kommer alltjämt en valutarisk att finnas. Euron flyter fortfarande fritt gentemot till exempel USD och yen. Varor som prissätts i en annan valuta än euro innebär en valutarisk. Det gäller främst prissättningen av råvaror som i allmänhet sätts i dollar, till exempel råolja. Stimulerar handeln på sikt Flertalet forskare kommer till slutsatsen att euron som betalningsmedel i ett stort handelsområde kan vara handelsbefrämjande. Detta kan komma att förstärkas ytterligare i samband med EU:s östutvidgning. Uppfattningarna går dock isär hur stora fördelar som kan härröras av den utvidgade användningen av euron. Det finns både positiva och mer försiktiga bedömningar om detta. Den europeiska marknaden, som använder euron som betalningsmedel, kommer på sikt att bli större inte minst med tanke på EU:s östutvidgning. Om de nuvarande tolv EU-kandidatländerna och Danmark medräknas, innebär det att närmare drygt hälften av svensk utrikeshandel sker inom eurozonen. På sikt kan det svenska handelsutbytet med EMU-länderna stimuleras när valutarisken försvinner. Svensk export och import till olika landområden 2002, i procent Export Import EMU12 39,5 49,4 EU exkl EMU12 15,1 16,9 Övriga Europa 16,5 16,1 Afrika 1,6 0,5 Amerika 14,2 7,0 Asien 12,0 9,8 Övriga 1,1 0, Källa: SCB Ökade finansieringsmöjligheter EMU medför en stor gemensam kapitalmarknad i euro. Den ger en större finansieringsbas för företag och kommuner än den inhemska kapitalmarknaden utan valutarisk. Det enskilda företaget begränsas inte av hemlandets gränser. Fler företag kommer sannolikt att skaffa sig en extern rating, dvs betyg på kreditvärdigheten. Att skaffa sig en extern rating är dock en kostsam och tidskrävande process som knappast berör de minsta företagen. Större finansieringsbas för företag och kommuner vid en gemensam kapitalmarknad 8 Sverige och EMU Mars 2003

9 Nya förutsättningar för utländska etableringar i Sverige Ett svenskt EMU-medlemskap underlättar för vissa utländska företag att etablera sig i Sverige. Tröskeln kan bli lägre att ge sig in på den svenska marknaden om en gemensam valuta används. En del svenska företag kan möta en ökad konkurrens. Antalet utländska etableringar i Sverige har redan ökat under de senaste åren delvis på grund av harmoniseringen av EU:s inre marknad men också förväntningar om ett svenskt EMU-inträde inom en snar framtid. Det är emellertid inte självklart att fler utländska företag etablerar sig i Sverige bara om en gemensam valuta införs. Minst lika betydelsefullt är hur det svenska företagsklimatet utvecklas. Skatter, regler och tillgången på arbetskraft är några viktiga faktorer som bestämmer ett företags lokalisering. Förutsättningarna för företagsamheten i Sverige kommer även fortsättningsvis till stora delar att vila på de beslut som tas i riksdagen och på arbetsmarknaden och inte i Bryssel eller Frankfurt. Företagsklimatet i Sverige påverkas av de beslut som tas i Riksdagen Ökad priskonkurrens När priserna i euroområdet uttrycks i samma valuta blir det svårare för många företag att hålla nämnvärt avvikande priser avseende produkt och geografisk marknad. En tilltagande prispress kommer att erfordra ökad effektivitet/produktivitet även på hemmaplan. Om fler utländska aktörer etablerar sig på den svenska marknaden kan det leda till att priserna inom traditionella hemmamarknadsorienterade branscher såsom byggsektorn, detaljhandeln och delar av tjänstesektorn pressas. Den växande konkurrensen berör också företagens inköpsled. Med gemensam valuta blir det lättare att jämföra leverantörer från olika länder. Det kan innebära både hot och möjligheter för svenska underleverantörer. Fler utländska aktörer kan öka konkurrensen Effekter för hushållen Ökad prisjämförbarhet I Sverige har prisnivån närmat sig den euroropiska. Men alltjämt är konsumentpriserna i Sverige omkring 20 % högre än EUgenomsnittet. Ett svenskt medlemskap i valutaunionen skulle innebära att priskonkurrensen skärps i Sverige för en lång rad produkter. Fler valmöjligheter att spara och låna En större gemensam kapitalmarknad innebär ett ökat utbud av sparande- och låneprodukter. Rent tekniskt innebär övergången från kronor till euro ingen förlust, varken för sparare eller gamla låntagare i kronor. Skulder och tillgångar i kronor räknas om till Sverige och EMU Mars

10 euro enligt den beslutade omräkningskursen som Sverige och EU kommer överens om. Oönskade priseffekter vid eurons införande? Erfarenheterna från nuvarande EMU-länder visar på olikheter vid övergången till euron. Prisökningar på varor och tjänster såsom livsmedel, restaurangbesök och delar inom turismnäringen, har varit överdrivna i en del länder. Det är sannolikt engångseffekter. Får vi motsvarande fenomen i Sverige? Medvetenheten om dessa oönskade prisökningar kan minska risken för att priserna stiger mer än normalt. Regeringen föreslår dubbelprismärkning både före och efter ett eventuellt medlemskap i EMU. Andra tänkbara åtgärder är prispoliser i större omfattning och gedigen massmedial rapportering. Ekonomiska sekretariatet Stockholm, tel ek.sekr@foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, Skriften Sverige och EMU ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i denna skrift. ISSN Sverige och EMU Mars 2003