Afasi - logopediska åtgärder
|
|
- Per-Olof Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vårdprogram 1 (13) Afasi - logopediska åtgärder Utgåva: Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef Utarbetad/reviderad av: Ann-Christine Ivarsson, Helena Kindberg, Linda Sundin, Lisbeth Åkerman Leg. logopeder Revisionsansvarig: Maria Klässbo Tf enhetschef Centrum för klinisk forskning Ev D-nr: Afasi - logopediska åtgärder
2 Vårdprogram 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Bakgrund 4 Orsaker 4 Symptom och kliniska fynd 4 Differentialdiagnoser 5 Prioriteringar 5 Åtgärder 6 Utredning 6 Prognos 10 Utvärdering 10 Referenser 11
3 Vårdprogram 3 (13) Sammanfattning Afasi definieras som en språkstörning efter förvärvad hjärnskada. Cirka personer i Värmland får afasi varje år. Personer som drabbats av afasi prioriteras inom och väntetiden för att få en första kontakt är maximalt 1 månad. Det finns vetenskaplig systematisk evidens för att när målinriktad specifik intensivträning av enskilda språkliga förmågor ges, kan man nå större förbättring av språkförmågan än vid glesare träning. Detta kan gälla även om träningen sätts in långt efter det att skadan och språkstörningen uppstått. För mer kommunikations- och strategiinriktad träning som fokuserar på hela kommunikationssituationen (kontextbaserad behandling) är det möjligt att även glesare behandling kan ge språklig och kommunikativ förbättring men ytterligare forskning behövs. Idag finns 3,4 logopedtjänster/ invånare i. 26 % av dessa resurser används till neurologopedi (afasi, dysartri, dysfagi). i Värmland kan i nuläget erbjuda kontakt 1-2 gånger per vecka för inneliggande patienter och patienter som erhåller dagrehabilitering. För rådgivning till patienter och anhöriga erbjuds glesare uppföljningsbesök med möjlighet till begränsade behandlingsomgångar, som kan innehålla 4-6 besök. För att kunna intensifiera afasibehandling enligt vetenskaplig evidens krävs en avsevärd resursförstärkning. Förhoppningen är att framöver kunna erbjuda intensivbehandling och gruppbehandling. Inledning Vårdprogrammet har tagits fram av och för logopeder i, Landstinget i Värmland (LiV), att användas i arbetet med personer som har afasi. Målet med vårdprogrammet är att ge personer som drabbats av afasi en likvärdig och så långt som möjligt evidensbaserad vård. Vårdprogrammet har presenterats för alla logopeder i. Sökning har utförts i databaserna Cochrane, PubMed och EBM Guidelines. Sökord var /aphasia/, /aphasia intervention/, /evidence for aphasia therapy/, /aphasia therapy/, /cognitive rehabilitation/, /aphasia assessment/, /communication aid aphasia/. Begränsning har gjorts till artiklar på engelska gällande vuxna. Farmakologiskt relaterade behandlingar har uteslutits. Artiklar och faktalitteratur har också hämtats från Google Scholar. Vi har även tagit del av aktuella internationella riktlinjer; mätning av behandlingsresultat av Enderby, John & Petheram (1) och riktlinjer för engelska logopeder (2). Nationellt har ännu inte tagits konsensus när det gäller vårdprogram förutom SBUs Strokeriktlinjer (3). Därför beslutas att i nuvarande situation lyfta fram vad det faktiskt finns vetenskaplig systematisk evidens för och arbeta med inriktning mot detta tills det nationellt beslutas vilka riktlinjer som ska gälla. Kliniska förutsättningar i Värmland: Vårdbegäran kommer från läkare vid medicin-, neuro-rehab-, geriatrisk klinik eller primärvård alternativt egenremiss från patienten.
4 Vårdprogram 4 (13) har mottagningsverksamhet i Karlstad, Kristinehamn, Säffle, Arvika. Mer begränsad verksamhet bedrivs på Centralsjukhuset i Karlstad (CSK) samt i Sunne, Torsby, Hagfors och Filipstad. Behandling i slutenvård kan erbjudas på CSK, Sjukhuset i Arvika och Sjukhuset i Torsby. Rehabilitering i team efter utskrivning från slutenvård kan erbjudas i Karlstad, Kristinehamn, Säffle och Filipstad. Örebro Läns Landsting har avtal med LiV angående slutenvårdsplatser på Medicinkliniken, Karlskoga Lasarett. Afasibehandling erbjuds under slutenvårdstiden av logopedmottagningen, Karlskoga Lasarett. Bakgrund Orsaker Afasi är en språkstörning tillföljd av en förvärvad hjärnskada. Enligt Afasiförbundet i Sverige får varje år cirka personer i landet afasi, av dessa är cirka 35 % i yrkesverksam ålder. I och med att vår befolkning blir äldre ökar antalet förvärvade hjärnskador och därmed antalet personer med afasi. En del drabbade har en språkstörning som till stor del går tillbaka, men för de allra flesta blir någon form av kommunikativ funktionsnedsättning bestående. Den vanligaste orsaken till afasi är stroke. Stroke orsakas av en störning i hjärnans blodförsörjning och är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Blodkärlsmissbildningar kan ibland ligga bakom stroke. Av dem som drabbas av stroke har cirka 85 % fått hjärninfarkt och cirka 15 % hjärnblödning (4). Risken att få stroke ökar med stigande ålder, andra riskfaktorer är högt blodtryck, hjärtbesvär och diabetes. Ytterligare orsaker till afasi kan vara skallskada, hjärntumör, infektion i hjärnan och demenssjukdomar. Prevalens för stroke är cirka 9 per och ungefär personer i Sverige lever med restsymtom efter stroke (5). Incidens beräknas till 3 per per år drabbas av stroke i Sverige varav i Värmland. Man räknar med att % av strokepatienterna får afasi, dysartri och/eller dysfagi. Symptom och kliniska fynd Afasi leder till svårigheter att tala, förstå talat språk, läsa och/eller skriva. Förvärvade språkstörningar kan beskrivas dels utifrån lingvistiska drag, dels utifrån underliggande faktorer i modeller för språkprocessande. Fonologiska drag Fonologiska symptom kan drabba den auditiva analysen och därmed språkförståelsen. I talet märks utelämnanden, tillägg eller utbyten av språkljud, vilket gör talet mer eller mindre svårförståeligt. Fonologin kan också påverkas sekundärt av till exempel nedsatt kinestetisk återkoppling av de egna munrörelserna, verbal och/eller oral apraxi samt dysartri.
5 Vårdprogram 5 (13) Grammatiska drag Problem med morfologi och syntax kan drabba förståelse och produktion av meningar, speciellt om betydelsen är beroende av relationer mellan de ingående orden som uttrycks till exempel via ordföljd. Talet kan bli telegramartat med ett-tvåordssatser där grammatiska morfem utelämnas och ordföljden tenderar att bli felaktig. Lexikala och semantiska drag Anomi drabbar mer eller mindre alla som får afasi. Anomi innebär svårigheter att koppla ihop ord med betydelse och kan yttra sig dels som svårigheter att känna igen och förstå ord, dels i svårigheter att producera ord eller ofrivilligt använda semantiskt närliggande ord. Semantiska problem kan också innebära svårigheter att hantera logiskt-grammatiska strukturer såväl när det gäller förståelse som produktion. Pragmatiska drag Det har genom åren förts en diskussion om pragmatiska drag ska anses som primära eller sekundära till andra neuropsykologiska faktorer. Nuförtiden anses pragmatik vara en väsentlig del av den språkliga förmågan. Pragmatiska störningar kan yttra sig som svårigheter att koppla ihop situationskontexten med ett yttrande, att dra slutsatser från den språkliga kontexten, förstå intention, tolka kroppsspråk och prosodi. De egna yttrandena kan vara dåligt anpassade med avseende på samtalsinnehåll, samtalssituation och samtalspartner. Svårigheter med att föra ett samtal samt att kunna läsa och skriva får ofta stora psykosociala konsekvenser och kan innebära ett ökat beroende av närstående i omgivningen. Hos en del personer med afasi kan viljan att kommunicera, liksom initiativförmågan, påverkas. Det är inte heller ovanligt att man vid en hjärnskada drabbas av nedstämdhet och depressionstillstånd. Differentialdiagnoser Afasi ska skiljas från talrubbningar som dysartri, det vill säga otydligt tal till följd av nedsatt styrka, snabbhet och koordination av talmuskulaturen och oral apraxi, det vill säga svårigheter att viljemässigt styra talmuskulaturen. Olika former av hörselnedsättningar och minnesstörningar kan felaktigt tolkas som afasi, likaså psykiatriska tillstånd som till exempel depression. Även agnosi, oförmåga att identifiera sinnesintryck, kan misstolkas för afasi. Synfältsbortfall, nedsatt arbetsminnesfunktion med åtföljande nedsatt simultankapacitet och koncentration bör också differentieras från afasi. Prioriteringar Patienter har enligt vårdgarantin rättigheter att få bedömning inom tre månader från remissdatum. Personer med afasi är en prioriterad grupp inom logopedenheten och i
6 Vårdprogram 6 (13) möjligaste mån får de tid för en första bedömning inom en månad. Inneliggande patienter får normalt komma för ett första besök inom 1-2 veckor. Vid behov av fortsatt kontakt efter utskrivning sker ett uppföljningsbesök vanligtvis inom en månad. Åtgärder Utredning Anamnes Information om sjukdomshistoria insamlas innan besöket via skriven remiss samt genom eventuella tidigare journalanteckningar. Under besöket upptas även anamnes i den grad det är möjligt genom samtal med personen med afasi samt från medföljande anhöriga och/eller sjukhuspersonal. En noggrann anamnes med framförallt patientens upplevelse av sin språkliga förmåga är av största värde för fortsatta insatser. Bedömning av formell och funktionell språklig förmåga Bedömning av språkförmåga och kommunikation kan göras på olika sätt och följer olika traditioner. Undersökningarna ska identifiera såväl utmaningar som styrkor. I Sverige utgår man från följande metoder: Psykometriska test av språkförmåga där olika delförmågor testas och poängsätts, grundade i amerikansk tradition och baserade på The Boston Diagnostic Aphasia Examination (BDAE) (6). Neuropsykologiska och psykolingvistiska undersökningar som baseras på teorier och modeller av språkprocessande, till exempel Lurias neuropsykologiska undersökning (bilaga 1) eller undersökningar baserade på Alexander Lurias teori (7). Undersökningar som prövar kommunikationsförmågan i vardagliga situationer, till exempel samtalsanalys av videoinspelat samtal (8), intervjubaserade undersökningsmetoder riktade till närstående (9). För en översikt av de undersökningsmetoder och instrument som används av logopeder i Värmland se bilaga 1. Diagnostisering Afasi diagnostiseras enligt International Classification of Diseases ICD-10 (10). Beskrivning av typ och svårighetsgrad kan anges i remissvar samt i journalanteckning. Målformulering För samtliga patienter görs en målformulering, i möjligaste mån tillsammans med patienten. Här sätts mål såväl på funktionsnivå som mål gällande aktivitet och delaktighet enligt International Classification of Functioning, Disability and Health ICF (11). Målet ska vara mätbart och följas upp.
7 Vårdprogram 7 (13) Behandling i Värmland kan i nuläget erbjuda kontakt 1-2 gånger per vecka för inneliggande patienter och patienter som erhåller dagrehabilitering. För rådgivning till patienter och anhöriga erbjuds glesare uppföljningsbesök med möjlighet till begränsade behandlingsomgångar, som kan innehålla 4-6 besök. Behandlingen utgår från logopedens utredning och patientens egna önskemål. Ansvaret överförs successivt till patienten med återkommande uppföljning. Behandlingen bör göras i samverkan med rehabteam, övrig personal och närstående. Målet är att undvika, begränsa eller eliminera funktionshindret för att personen ska kunna leva sitt liv enligt eget önskemål så långt det är möjligt. Behandling kan ske individuellt eller i grupp och vara av varierande längd och intensitet. Olika typer av behandling kan vara: Symptombaserad terapi; att träna upp de lingvistiska förmågor som är drabbade eller att träna upp andra förmågor till att kompensera de drabbade förmågorna. Återuppbyggande av neuro-lingvistiska funktionella system; antingen genom att träna upp ett stört system eller att utnyttja delar av andra system till stöd. Kontextbaserad terapi; kommunikationsträning i vardagliga situationer, träna multimodal kommunikation och öva kompensatoriska strategier. Sociala åtgärder; kartläggning av patientens livssituation och behov, identifikation av stödpersoner, förmedla kontakt med afasiförening, informera om afasilinje på folkhögskola etc. Utbildning av närstående och omgivning när det gäller att guida patienten till det mest effektiva kommunikationssättet i en given situation och att underlätta delaktighet i viktiga beslut kring den egna personen (12). Terapimetoder utvecklas fortlöpande utifrån nya kunskaper inom hjärnforskning och teorier om språkets neurologiska organisation. Kognitiv neurovetenskap, språkfilosofi, språkvetenskap, psykologi påverkar också utvecklingen av behandlingsmetoder. Personer med förvärvad språkstörning efter hjärnskada är en heterogen grupp och terapieffekter har diskuterats mycket. Systematisk vetenskaplig evidens finns idag för följande: Förbättringen är större hos personer som fått behandling jämfört med dem som inte fått behandling oavsett om behandlingen sätts in i tidigt eller sent skede efter insjuknandet (13). Skillnaden blir dock större vid tidig behandling (mindre än 3 månader efter insjuknandet) varför detta rekommenderas med behandlingstätheten minst två timmar per vecka. I dessa artiklar mäts dock endast den språkliga skadan. Kommande forskning inriktad på språkanvändning (disability enligt ICF) kan förändra resul-
8 Vårdprogram 8 (13) tat. Denna metaanalys värderas som evidensnivå 2 enligt EBM. Cochrane rekommenderar ytterligare forskning. Förbättringen är större hos personer som fått intensiv behandling än hos de personer som fått behandling mer sällan (13, 14, 15, 16, 17). Intensiv behandling anges hos Robey (13) som minst två timmar per vecka och hos Bhogal et al (15) som 8 timmar per vecka under 11 veckor (högintensiv) i motsats till 2 timmar per vecka under 23 veckor (lågintensiv). Bhogal et al kommer till slutsatsen att intensiv afasibehandling utförd under två till tre månader maximerar tillfrisknande från afasi (15). Cherney et al anger 3 timmar per dag under tio dagar i flertalet studier där Constraint Induced Language Therapy (CILT) har undersökts (16). Flertalet studier gäller framförallt personer med svår, icke-flytande afasi. Fler RCT-studier rekommenderas för undersökning av optimal dos av hög-intensiv behandling samt mer preciserad angivelse av behandlingsinriktning samt afasityp. CILT har undersökts avseende effekt på språkskada och språkanvändning hos personer med kronisk afasi (14,16). Behandlingen visar goda effekter men metod och behandlingsintensitet kan inte separeras. Hur personer i akut stadium svarar på behandlingen har inte undersökts. En delstudie (Maher et al 2006) jämförde CILT med Promoting Aphasics Communicative Effectiveness (PACE), där kompensatoriska metoder är tillåtna, och gav intensiv behandling både till CILT-gruppen och till kontrollgruppen (16). Behandlingstäthet var 8 tretimmarsbehandlingar under två veckor. Behandlingsresultaten blev lika goda för båda grupperna, det vill säga nyckelkomponenten förefaller vara behandlingsintensiteten. Basso reflekterar över att obehandlade personer får färre samtalsmöjligheter än behandlade personer oavsett behandlingstyp (14). Jämförelse mellan intensiv och icke-intensiv kontextbaserad behandling har genomförts i en studie (18). Tretton personer med afasi delades i två grupper och erhöll dels 4 timmars individuell behandling per vecka (icke-intensiv) och dels 20 timmars individuell behandling samt 5 timmars gruppbehandling/vecka. Den språkliga förmågan förbättrades lika mycket med intensiv behandling som med icke-intensiv behandling. Fler undersökningar krävs för att hitta optimal behandlingsintensitet. Det är möjligt att glesare behandlingstäthet kan åstadkomma lika stor förbättrad språklig förmåga om kontextbaserad behandling används. Man har även undersökt om det finns stöd för formell behandling jämfört med informell behandling, men har på grund av studiernas metodologiska brister inte kunnat få fram om någon av dessa behandlingsformer är bättre än den andra (19). Litteraturöversiktens granskning har bedömts som evidensnivå 1 enligt Cochrane eftersom endast RCT-studier har inkluderats. Ytterligare forskning med förbättrad metodologi rekommenderas. Behandling med speciellt anpassat dataprogram med visuell matchning och läsförståelseuppgifter har visat sig ge bättre effekt inom flera språkliga områden än allmän datorstimulans och bättre effekt än att inte ge någon behandling alls (17, 20). Träning
9 Vårdprogram 9 (13) sker så självständigt som möjligt 3 timmar per vecka under 26 veckor och gäller personer med kronisk afasi. Träning av datorbaserade uppgifter utan guidning av terapeut rekommenderas inte. Behandling i grupp ger bättre effekt avseende språkfunktion inklusive funktionell kommunikation än vad enbart sociala kontakter ger (17). En kritisk diskussion angående evidensbegreppet inom logopedi har förts (21). God klinisk forskning förutsätter interaktion mellan praktik och teori. Teori formas utifrån praktik och praktik är dessutom det överlägset ultimata testet på teorin. Förhållandet mellan forskning och klinisk praktik borde vara symbiotiskt. Klinikern måste, vid behov, ta hänsyn till det enskilda fallet och pröva alternativa behandlingsvägar som inte är evidensbaserade för att adekvata behandlingsformer ska kunna utvecklas. Tal- och språkpatologi har en multidisciplinär kunskapsbas som inkluderar lingvistik, psykologi, utbildning och medicin. Den enskilde behandlaren måste integrera kunskaperna från dessa olika fält för att på bästa möjliga sätt behandla kommunikationsstörningar. Eftersom professionen är under utveckling anses att enskilda behandlingsstudier är en mer rättvisande och informativ väg att värdera typ av intervention. Kunskapsbasen om klinisk intervention är ofta ofullständig. Systematiska fel (bias) förekommer; bland annat publiceras kliniska forskningsartiklar med negativa resultat mycket sällan. Systematiska litteraturöversikter är redan från början styrda mot en viss typ av forskning på grund av de inklusions- och exklusionskriterier som användes för att acceptera artiklarna. Det finns problem att matcha intervention och kontrollgrupper på grund av heterogenitet hos personerna inom olika diagnostiska kategorier. Det finns även en diskussion om när behandlingsresultat bör mätas; direkt efter genomförd terapi eller vid uppföljning efter 3, 6, 12 månader eller senare? Eftersom kommunikation är ett så komplext beteende är det svårt att förutse resultat av en specifik intervention. Detta komplicerar tillämpbarhet av RCTstudier. Dessa utgår från väldefinierade homogena diagnostiska grupper som erhåller intervention specificerad i termer av innehåll, behandlingstäthet, behandlingsmängd m.m. Kommunikationens komplexitet gör det svårt att veta vilken terapi som är mest lämplig i det enskilda fallet. Om man inte integrerar information från klient och familj såväl som begränsningarna i den kliniska kontexten implementeras inte evidensbaserad praktik adekvat. Individuell klinisk expertkunskap bör därför integreras med bästa tillgängliga externa kliniska evidens utifrån systematisk forskning.
10 Vårdprogram 10 (13) Hjälpmedel För en person med afasi kan hjälpmedel fungera som ett bra stöd i kommunikationen med andra. Exempel på hjälpmedel som finns är: Personlig kommunikationsbok Talsyntes Läspenna Daisyspelare Fickminne Talande klocka med minnesstöd Mobil med kalender, larm och sms-påminnelser Klinisk erfarenhet visar på att ytterst få personer med afasi kan ta till sig och använda kommunikationshjälpmedel i vardagen. Vissa personer med afasi kan efter noggrann individuell utprovning ha nytta av datorbaserade kommunikationsstöd, och kan använda det i dagliga aktiviteter (22). Dokumentation Varje kontakt relaterad till patient, antingen direkt eller indirekt, leder till anteckning i patientjournal. Skriftlig målformulering noteras i patientjournal samt att patienten får en kopia. Efter bedömning skickas skriftligt svar till inremitterande. Prognos Afasi uppträder hos en fjärdedel av överlevande efter stroke (19). Cirka hälften av spontanförbättringen sker under de första sex månaderna. Ungefär 12 % har kvarstående afasi därefter. Personer med afasi är en stor och heterogen grupp som inte kan bedömas på samma sätt när det gäller terapiinsatser. Vissa av tillstånden kan ha en god prognos medan andra kan innebära kroniska språkproblem som inte ändras mycket. Aktuell hjärnforskning har visat att hjärnan har förmåga att nybilda nervceller och synapser om personen stimuleras genom positiv, varierad och aktiverande miljö. För mer information om studier av terapieffekt se under Behandling. Utvärdering Utvärdering sker genom de instrument som användes för bedömning i inledningsskedet (se bilaga 1). Utvärdering sker avseende lingvistiskt status, måluppfyllelse samt patientens subjektiva upplevelse.
11 Vårdprogram 11 (13) Referenser 1. Enderby P, John A, Petheram B. Therapy outcome measures for rehabilitation professionals: Speech and Language Therapy, Physiotherapy, Occupational Therapy. 2nd ed. Chichester: John Wiley & Sons, Ltd; Royal College of Speech & Language Therapists [Internet]. Clinical Guidelines. [2009]. Available from: 3. Socialstyrelsen.se [Internet]. Nationella riktlinjer för strokesjukvård. [2009]. Available from: 4. Hartelius L, Nettelbladt U, Hammarberg B. Logopedi. Lund: Studentlitteratur; Riksstroke.se [Internet]. Register för akut stroke. [2009]. Available from: 6. Goodglass H, Kaplan E. The Boston diagnostic aphasia examination. Philadelphia: Lea & Febiger; Luria A. The working brain. London: Penguin; Norrby C. Samtalsanalys. Lund: Studentlitteratur; Lomas J, Pickard L, Bester S, Elbard H, Finlayson A, Zoghaib C. The communicative effectiveness index: development and psychometric evaluation of a functional communication measure for adult aphasia. Journal of Speech and Hearing Disorders : International Classification of Diseases (ICD) [Internet]. ICD-10 online [2009]. World Health Organisation. Available from: International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) [Internet]. ICF Online [2009]. World Health Organization. Available from: Kagan A, Black S, Duchan J, Simmons-Mackie N, Square P. Training volunteers as conversation partners using "Supported Conversation for Adults with Aphasia" (SCA): a controlled trial. Journal of Speech, Language and Hearing Research. 2001; 44(3): Robey RR. A meta-analysis of clinical outcomes in the treatment of aphasia. Journal of Speech, Language and Hearing Research :
12 Vårdprogram 12 (13) 14. Basso A. How intensive/prolonged should an intensive/prolonged treatment be? Aphasiology (10/11): Bhogal S K, Teasell R, Speechley M, Albert M L. Intensity of Aphasia Therapy, Impact on Recovery, Aphasia Therapy Works! Stroke. 2003; 34: Cherney LR, Pattersson JP, Raymer A, Frymark T, Schooling T.Evidence-based systematic review: effects of intensity of treatment and constraint-induced language therapy for individuals with stroke-induced aphasia. Journal of Speech, Language and Hearing Research. 2008; 51: Cicerone KD, Dahlberg C, Malec JF, Langenbahn DM, Felicetti T, Kneipp S, et al. Evidence-based cognitive rehabilitation: updated review of the literature from 1998 through Archives of Physical Medicine and Rehabilitation. 2005; 86(8): Hinckley J, Carr T. Comparing the outcomes of intensive and non-intensive context-based aphasia treatment. Aphasiology (10/11): Greener J, Enderby P, Whurr R. Speech and language therapy for aphasia following stroke (rev). The Cochrane Library. 2008; Katz RC, Wertz RT. The efficacy of computer-provided reading treatment for chronic aphasic adults. Journal of Speech, Language and Hearing Research (3): Dodd B. Evidence-based practice and speech-language pathology: strengths, weaknesses, opportunities and threats. Folia Phoniatrica et Logopaedica (3): Jacobs B, Drew R, Ogletree BT, Pierce K. Augmentative and Alternative Communication (AAC) for adults with severe aphasia: where we stand and how we can go further. Disability and Rehabilitation Nov 4-18; 26(21-22):
13 Vårdprogram 13 (13) Bilaga 1 Bedömningsinstrument - Butt PA, Bucks RS. BNVR: The Butt Non-Verbal Reasoning Test. Psykologiförlaget; Christensen AL. Lurias neuropsykologiska undersökning. Psykologiförlaget; Eklund H, Rode E. Ordracet. Hargdata AB; Lindström E, Werner C. Neurolingvistisk Afasiundersökning A-NING. Stockholm: Ersta utbildningsinstitut; Lomas J, Pickard L, Bester S, Elbard H., Finlayson A, Zoghaib C. The communicative effectiveness index: development and psychometric evaluation of a functional communication measure for adult aphasia. Journal of Speech and Hearing Disorders : Norrby C. Samtalsanalys så gör vi när vi pratar med varandra. Studentlitteratur; Pizzamiglio L, Parisi D, Appicciafuoco A, översättning till svenska av logoped AC Sheat. Pizzamiglio, test för prövning av språkförståelse. PoM Språkteknik; Tallberg IM. The Boston Naming Test in Swedish: Normative data. Brain and Language : Tallberg IM, Ivachova E, Jones Tinghag K, Östberg P. Swedish norms for word fluency tests: FAS, animals and verbs. Scandinavian Journal of Psychology :
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (6) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills
Läs merSpråkstörningar hos vuxna
Språkstörningar hos vuxna Per Östberg Enheten för logopedi Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik 2014-06-23 Namn Efternamn 1 Språkets sociala funktion (Clark, 1992) Deltagare Alltid
Läs merKommunikationsstrategier, vad är det och fungerar det?
Kommunikationsstrategier, vad är det och fungerar det? Borås, 2012 09 27 Monica Blom Johansson Leg. Logoped, Med.dr. Institutionen för folkhälso och vårdvetenskap Uppsala Universitet monica.blom.johansson@pubcare.uu.se
Läs merSammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.
Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada
Läs merNationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård
Läs merUpprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills
Läs merKommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service)
Skalan West Birmingham Speech & Language Therapy Service ingår som obligatorisk bedömning av kommunikativ förmåga i aktivitet. Skall göras före start av åtgärder och vid uppföljning efter 1 år och efter
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merAFASI. att vara en stödjande samtalspartner. Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus
AFASI att vara en stödjande samtalspartner Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus 8 februari 2017 kerstin.gustafsson@afasicenter.se kerstin.t.gustafsson@sll.se
Läs merEuropeiska Logopeddagen 2017 Stroke, Parkinsons sjukdom, MS - hur påverkas talet vid neurologisk sjukdom eller skada?
Europeiska Logopeddagen 2017 Stroke, Parkinsons sjukdom, MS - hur påverkas talet vid neurologisk sjukdom eller skada? Ellika Schalling, universitetslektor, leg logoped, med dr Enheten för logopedi, Karolinska
Läs merVad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik
Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik Pernilla Grundström, Elisabeth Lindström, Cecilia Lundström, Agneta Pihlgren, Ineke Samson
Läs merVarför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet
Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet Patienternas synpunkter och värderingar Forskningsresultat Genomtänkt och genomdiskuterad bedömning
Läs merNationell konferens i Logopedi 18-19 november 2010
Nationell konferens i Logopedi 18-19 november 2010 Kan personer över 65 års ålder med afasi i postakut fas Eva Sandin Landstinget i Uppsala län ville emotse behovet av insatser efter akuttiden efter stroke
Läs merStamning och stamningsproblematik logopediska insatser Gäller för: Logopedenheten. Stamning och stamningsproblematik logopediska insatser
Vårdprogram 1 (8) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef Utarbetad av: Agneta Englund Inger Gustavsson Jenny Sterner Leg logopeder Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare
Läs merGap-analys F14, F15. F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning. Anneli Schwarz
Gap-analys F14, F15 F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning Anneli Schwarz Arbetsgången Representanter från de olika sjukhusen samlades i juni månad för diskussion om; Resurser
Läs merKommunikation efter stroke
Kommunikation efter stroke Stroketeamkongressen 2018 Kajsa Söderhielm, Logoped Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm Danderyds sjukhus Kaffe!! /k a f ɛ/ Afasi påverkat språkprocessande
Läs merVad är afasi? Swedish
Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka
Läs merForskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden
Läs merExterna stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Läs merNeurologiska kommunikationsstörningar hos vuxna
KURSPLAN Dnr 1(5) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU Ladok kod: LOGX10 (LOG410 t.o.m. vt-07) Neurologiska kommunikationsstörningar hos vuxna Neurological Communication Disorders in Adults 21 högskolepoäng
Läs merLOG 410 Neurologiska kommunikationsstörningar hos vuxna, 14 poäng
2005-10-27 Sid 1(5) Kurs på Logopedutbildningen, 160 poäng Utbildningsplan fastställd av Medicinska fakulteten 2002-02-10 LOG 410 Neurologiska kommunikationsstörningar hos vuxna, 14 poäng Kursplanen skall
Läs merBeroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.
1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring
Läs merUppföljning av utvecklingsuppdrag
MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-05-19 Vårt dnr: 1 (6) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Studie av patientrapporterade data kring uppföljningsbesök efter stroke mot vårdproduktionsuppgifter.
Läs merVarför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?
Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merEn hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.
Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.
Läs merOm kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom
Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.
Läs merLärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Läs merRehabiliteringsmedicinska mottagningen
erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen
Läs merHur arbetar man kunskapsbaserat?
Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin
Läs merFokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merKan personer över 65 års ålder med afasi i postakut fas öka sin aktivitet och delaktighet i samtal via samtalsstöd? Eva Sandin
CLINTEC/Enheten för logopedi Kan personer över 65 års ålder med afasi i postakut fas öka sin aktivitet och delaktighet i samtal via samtalsstöd? Eva Sandin Skriftlig rapport Kursnamn: Klinisk fördjupning
Läs merRehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng
Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska
Läs merPraktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015
Konsult logopedi Förlag och information PRAKTISK PRAGMATIK Föreläsning i Uppsala den 15 september 2015 Astrid Frylmark, leg logoped Undervisning Logopedmottagning IALP International Association of Logopedics
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merLOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY
Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1740-14 Sid 1 (5) LOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY 1 Fastställande Denna examensbeskrivning är fastställd av rektor 2014-12-23
Läs merRöststörningar Vilka utmaningar står röstlogopedin inför?
Röststörningar Vilka utmaningar står röstlogopedin inför? Maria Södersten, docent, leg logoped Logopedkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm Enheten för logopedi, CLINTEC, Karolinska Institutet,
Läs merSväljningssvårigheter (dysfagi) vid akut stroke
2018-07-11 21443 1 (5) Sammanfattning I riktlinjen beskrivs handläggning för identifiering av sväljningssvårigheter vid akut stroke. Vid misstanke om sväljningssvårigheter ska sväljningsförmågan screenas
Läs merMetodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Läs merINSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI MNV233 Neuropsykologi för arbetsterapeuter och fysioterapeuter inom barn- och vuxenhabilitering, 7,5 högskolepoäng Neuropsychology for occupational therapists
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Läs merSvenska logopedförbundets kommentarer till remissversionen av Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer, SOU 2017:21
1 (5) 17-09-27 Svenska logopedförbundets kommentarer till remissversionen av Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer, SOU 2017:21 Svenska Logopedförbundet (Slof) tackar för
Läs merINSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI MNV233 Neuropsykologi för arbetsterapeuter och fysioterapeuter inom barn- och vuxenhabilitering, 7,5 högskolepoäng Neuropsychology for occupational therapists
Läs merMotion: Afasihus i Jönköpings län
2015-01-20 Regionledningskontoret Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping 2014-12-10 Protokollsutdrag från Hälso- och sjukvårdsutskottet
Läs merINSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI MNV234 Rehabiliteringsmedicin med fokus personer med neurologiska funktionshinder, 7,5 högskolepoäng Rehabilitation Medicine with a focus on people with neurological
Läs merRECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin,
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs merAtt följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar
Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige Monica Westerlund, leg logoped, docent vid Medicinska fakulteten, Uppsala universitet monica.westerlund@kbh.uu.se
Läs merSpråkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica
Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica Program 17:30-18:15 Språkstörning i skolåldern Logoped Maria Tsangari
Läs merFysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
Läs merSpråkstörning hos förskolebarn - logopedinsatser Gäller för: Logopedenheten. Språkstörning hos förskolebarn - logopedinsatser
Vårdprogram 1 (14) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef Utarbetad/reviderad av: Annelie Hedlund, Rebecca Holm, Tove Lönngren-Heinerud, Linda Sundin, Karin Österlind legitimerade logopeder
Läs merKognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merinformation till anhöriga leva med afasi
information till anhöriga leva med afasi ISBN: 978-91-981483-1-2 Afasiförbundet 2015, revidering statistik 2019 Text: Ann Ander och Linda Bergfeldt Layout: grand lettera sthlm Tryck: Vitt Grafiska Produktion
Läs merEvidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Läs merPRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIGA KUNSKAPSLUCKOR
PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIGA KUNSKAPSLUCKOR Varför är kunskapsluckorna viktiga? Synliggöra att vi inte vet. Peka på svaga områden/patientpopulationer Vad anser brukare och kliniker anser vara
Läs merINSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI LP2210 Språkstörningar hos barn och ungdomar, 10 högskolepoäng Language Disorders in Children and Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merTal- och språkstörning hos barn II, 15 hp Developmental Speech and Language Pathology, 15 credits
1(5) 8LOA63 Tal- och språkstörning hos barn II, 15 hp Developmental Speech and Language Pathology, 15 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: vårterminen 2018 Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden
Läs merVetenskap och evidens
Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska
Läs mer15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4
Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(5) LOGA41 Fördjupad barnlogopedi Child Language Impairments II 15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Allmänna uppgifter Huvudområde Logopedi / lingvistik
Läs merVem är jag? Vad är afasi? Bakgrund. Vad är kommunikationsstrategier? Bakgrund, forts. 2013-11-06. Kommunikationsförmåga
Vardagliga samtal hur kan vi prata med varandra igen? Om afasi och kommunikationsstrategier Aphasia and Communication in Everyday Life Experiences of persons with aphasia, significant others, and speech
Läs merPC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng Neuropsychology and Cognitive Neuroscience (15 higher education credits) Avancerad nivå (Second
Läs merSusanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen
Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar
Läs merMULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under
Läs merBirgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska
Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merSupported employment -från en doktorands perspektiv
Supported employment -från en doktorands perspektiv Vad har jag gjort under fem år Germundsson, P., Gustafsson, J. Lind, M. & Danermark, B. (2012). Disability and supported employment: impact on employment,
Läs merKursplan specialistkurs för psykologer HÄLSOPSYKOLOGI
WiseMind AB Specialistkurser för psykologer www.wisemind.se Kursplan specialistkurs för psykologer HÄLSOPSYKOLOGI Stockholm 28/2-2/3, 12-13/4 och 25/5 2018 Kurskod: RA2310 Kursen är ackrediterad som 1
Läs merBrännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?
Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1.
Läs mer* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).
Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på
Läs merKursplan specialistkurs för psykologer: HÄLSOPSYKOLOGI
WiseMind AB www.wisemind.se Kursplan specialistkurs för psykologer: HÄLSOPSYKOLOGI Kurskod AKO310 1-3 mars, 27-28 april och 19 maj, 2017 Område: klinisk psykologi och pedagogisk psykologi. Inriktning:
Läs merKursutvärdering Förvärvade tal, språk och sväljstörningar 1, VT17
Kursutvärdering Förvärvade tal, språk och sväljstörningar, VT7 Förvärvade tal- språk- och sväljstörningar (60VT7) Resultat på utvärdering Startade: den juni 07 Avslutad: den 8 juni 07 Svarsfrekvens: 8%
Läs merConstraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) på Logopedmottagningen, Akademiska sjukhuset
Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) på Logopedmottagningen, Akademiska sjukhuset Jeanette Eklinder leg. logoped Länslogopedin Logopedmottagningen Akademiska sjukhuset, Uppsala Våren 2011 Sammanfattning
Läs merEvidensbaserad logopedisk intervention vid strokeorsakad afasi hos vuxna
Institutionen för neurovetenskap enheten för logopedi Evidensbaserad logopedisk intervention vid strokeorsakad afasi hos vuxna En verksamhetsknuten litteraturstudie Frida Sonnentheil och Anna Österberg
Läs merDiagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola
Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa
Läs merPolicy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Läs merVårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning
Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE:... 1 LOGOPEDMOTTAGNINGAR I LÄNET MED ANSVARSOMRÅDEN... 1 REMITTENTER...
Läs merKognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB
Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk
Läs merMultimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Läs merTillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning
Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs mer2
2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Alumnundersökning Logopedutbildningen (avser magisterutbildningen) vt2010 Ditt nummer För att skicka in svar till den här enkäten måste du ange ditt unika
Läs merKAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning
6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk
Läs merMS och kognitiv påverkan
Kognition dysfunktion: En starkt bidragande orsak till handikapp vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund MS och kognitiv påverkan Ca hälften Arbete, sociala aktiviteter,
Läs merMultidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående
Läs merUlrika Ferm fil dr, logoped
Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som
Läs merPHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Läs merVälkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015
Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Mitt Kom-i-håg: Chefer och handledare och seminariedag Pärm och Närvaro Läxor Statistik! Grupparbete och feed-back Skriftlig rapport (8),
Läs merBarn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?
Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? BIRGITTA SAHLÉN AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Språkstörning hos barn Innebär att ett barn inte
Läs merSomatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys
Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder
Läs merNorrlandstingens regionförbund
Norrlandstingens regionförbund Bedömning av konsekvenser för landsting/regioner i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid stroke, stöd för styrning och ledning - Remissversion
Läs merTiming it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation
Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap
Läs merB Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Läs merMetoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär
Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder
Läs merOFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada
OFVSPPPTIMA Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada Med rätt träning kan Du uppnå klara förbättringar, även många år efter att hjärnskadan har skett Hjärnan kan mer Vår hjärna är
Läs merSMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg
SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften
Läs merVichyvatten för att behandla svampinfektion med candida i munhålan
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 12 juni. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merEn fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.
Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att
Läs merRiktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar
Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information
Läs mer