Husutredningen. Av David Dilner Ia Nelving Malin Wallin Per Östman

Transkript

1 Husutredningen Av David Dilner

2 Sida 2/(50) Kommentar angående beslut på FuM-mötet FuM valde att inte gå vidare med projektet i nuläget. Anledningen till detta var de kalkylerade årliga kostnader och uppbindandet av kapital detta skulle innebära, framförallt i samband med osäkerhet kring avskaffandet av kårobligatoriet. Då en team-building stuga är efterfrågad, är det troligt att frågan om införskaffandet av en sådan anläggning tas upp igen vid ett senare tillfälle. En stor del av det som tas upp i rapporten är troligen aktuellt under en överskådlig tid. Dock finns det en del som behöver undersökas igen. Framförallt är det troligt att fastighetspriserna har förändrats vilket gör att inköpskalkylen och i viss mån driftskalkylen måste göras om. El- och vattenpriser har också troligen förändrats. Hyresnivån bör inflationsanpassas. Sedan är det inte helt säkert att intresset hos LinTeks sektioner finns kvar varför enkäter bör skickas ut till dessa igen. Däremot borde det inte vara nödvändigt att göra en detaljerad undersökning likt den vi gjort. Det är också lämpligt att undersöka om kårservice fortfarande kan tänka sig att vara behjälpliga med skötsel och administration. Ifall intresse för samägande med StuFF och Consensus finns bör självklart dessa kontaktas.

3 Sida 3/(50) Sammanfattning Utredningsgruppen har undersökt huruvida LinTek ska införskaffa en kårstuga samt i så fall hur detta ska gå till. Vi beskriver här arbetsmetod, det underlag vi fått fram samt det förslag vi har. Utöver detta så har vi även skrivit två motioner i linje med vårt förslag. Vi har kommit fram till att ett införskaffande vore fördelaktigt för LinTeks medlemmar och därför borde införskaffas trots den ekonomiska risk detta skulle innebära. Som alternativ skulle man kunna införskaffa anläggningen tillsammans med StuFF och Consensus. Vi har även ett förslag på hur projektet ska drivas vidare vid ett eventuellt beslut om införskaffande.

4 Sida 4/(50) Innehållsförteckning Motion angående Husutredningsförslag Motion angående Husutredningsförslag Inledning... 8 Arbetsmetod... 9 Inledande beskrivning av arbetsmetod... 9 Beräknad tidsåtgång... 9 Krav på anläggningen... 9 Inköpsförslag och inköpskalkyl Drift och driftskalkyl Uthyrning Övrigt Underlag Krav på anläggningen Detaljer på anläggningen Inköpskalkyl Prioriteringslista Obligatorisk inköpslista Modulpriser Kalkyl kr Kalkyl kr Kalkyl kr Kalkyl kr Finansiering Användning Användningsområden Uthyrningsfrekvens Drift Daglig drift Underhåll Administrativa uppgifter Driftskalkyl Liknande anläggningar Alternativa lösningar Risker och nackdelar med ägande Fördelar med ägande Iordningställandet av anläggningen En tänkbar anläggning Förslag Förslag 1 LinTek som ensam ägare... 30

5 Sida 5/(50) Förslag 2 LinTek som ägare tillsammans med StuFF och Consensus Bilagor Driftskalkyler Utgifter Inkomster Kostnader Nettokostnader och nettoutgifter Inkomster vid samägande med StuFF och Consensus Nettokostnader och nettoutgifter Inköpskalkyler kr kr kr kr Sammanställning marknadsundersökning Användningsområden Krav, önskemål och förslag Enkäter Enkäten till sektionsstyrelser, festerier, fadderier samt kårstyrelsen Enkäten till sektionerna utanför LinTek samt studentföreningar Förslag på hyresvillkor LinTeks skyldigheter Hyresgästens skyldigheter Bokningsvillkor Förhållningsregler i samband med vistelse vid stugan Städning Praktisk information Kopia av hemsida med information husexemplet samt planlösning Direktiv till husutredningen... 48

6 Sida 6/(50) Motion angående Husutredningsförslag 1 Vi anser att en team-building anläggning skulle gagna LinTeks medlemmar trots den ekonomiska risk det innebär. Ett ensamt ägande skulle göra anläggningen mer tillgänglig för LinTeks medlemmar än ett gemensamt ägande med StuFF och Consensus skulle bli. dock vill vi att FuM ska beakta den stora ekonomiska risk detta innebär. Som bakgrund till denna motion finns rapporten i sin helhet där sammanställandet av marknadsundersökningarna, prioriteringslistan samt kalkylerna kan ses som det viktigaste. Med anledning av ovanstående yrkar vi: Att Förslag 1 genomförs. Att LinTek avsätter kr till inköp och iordningställande av anläggningen Att Projektledaren åläggs att rekryterar någon som sköter iordningställandet av anläggningen. Att Den den som får i uppdrag att iordningsställa anläggningen ska verka för att få sponsring samt verka för att driften ska läggas ut på kårservice. Att Kårstyrelsen åläggs att minst en gång årligen tillsammans med den ansvarar för tillsynen av anläggningen. HUSUTREDNINGSGRUPPEN BESTÅENDE AV DAVID DILNER, PROJEKTLEDARE IA NELVING MALIN WALLIN PER ÖSTMAN

7 Sida 7/(50) Motion angående Husutredningsförslag 2 Ett samägande med StuFF och Consensus skulle gynna samtliga studenter vid Linköpings Universitet. Vi dock anser att detta förslag inte skulle gynna LinTeks medlemmar i lika stor utsträckning som förslag 1. Det skulle dock innebära en mindre ekonomisk risk för LinTek än ett ensamt ägande. Som bakgrund till denna motion finns rapporten i sin helhet där sammanställandet av marknadsundersökningarna, prioriteringslistan samt kalkylerna är det viktigaste. Med anledning av ovanstående yrkar vi: Att Genomföra förslag 2. Att LinTek avsätter kr till ett gemensamt införskaffande med StuFF och Consensus, slutbelopp under den summan bör dock bestämmas efterförhandlingar med dessa. Att Projektledaren åläggs att presentera förslaget för StuFF:s fullmäktige och Consensus fullmäktige. Att Kårstyrelsen åläggs att förhandla om samägandevillkor StuFF och Consensus utifall dessa skulle vara intresserade. Att Frågan om vem som ska iordningställa anläggningen tas upp vid eventuella förhandlingar med StuFF och Consensus. Att Kårstyrelsen, i eventuella förhandlingar med StuFF och Consensus, ska verka för att ägandet av anläggningen ska ske via Kårservice. Att Nytt beslut måste fattas utifall att inte både StuFF och Consensus är intresserade av ett samägande. HUSUTREDNINGSGRUPPEN BESTÅENDE AV DAVID DILNER, PROJEKTLEDARE IA NELVING MALIN WALLIN PER ÖSTMAN

8 Sida 8/(50) Inledning På uppdrag av FuM har vi utrett huruvida LinTek ska införskaffa en kårstuga samt hur ett eventuellt införskaffande ska gå till. Anledningen till att vi genomfört denna undersökning är att en sådan stuga efterfrågats av sektioner vid Tekniska Högskolan. Det kan nämnas att I-sektionen har haft ett sådant projekt som dock lagts ner pga att sektionen inte ansåg sig ha råd med det själva. Det finns även liknande stugor vid andra högskolor, som KTH och Chalmers. Utifrån de direktiv vi arbetat efter har vi formulerat följande frågeställningar och sökt svara på dessa. Vad ställer LinTeks medlemmar för krav och vad har de för önskemål på en kårstuga? För vilka ändamål ska de använda anläggningen? Och vad är de beredda att betala? Hur kan man utforma anläggningen för att uppfylla dessa krav och önskemål så gott som möjligt under givna förutsättningar? Är externa aktörer beredda att hyra en sådan anläggning *? Vad är de beredda att betala? Hur ser de löpande ekonomiska förutsättningarna för en sådan anläggning ut? Hur många gästnätter bedöms anläggningen kunna få? Vad skulle det kosta att införskaffa en sådan anläggning? Hur ska driften av anläggningen organiseras och skötas? I hur stor utsträckning kan man förvänta sig att LinTeks medlemmar ställer upp ideellt i driften och iordningställandet av anläggningen? Hur ser utbudet på liknande anläggningar ut i Norrköpings och Linköpings närhet? Vad är hyran för dessa? Är det möjligt att få bidrag eller sponsring till anläggningen? I vilken utsträckning är kårservice beredda att vara delaktig i skötseln av en sådan anläggning? Hur ser det ut på fastighetsmarknaden? Översikt och förslag! * Med en sådan anläggning menas i resterande frågeställningar, en anläggning enligt de krav som fastställs enligt vad man får fram från de två första punkterna.

9 Sida 9/(50) Arbetsmetod Inledande beskrivning av arbetsmetod Vi har arbetat i projektform med en projektledare och tre projektgruppsmedlemmar. Arbetsupplägget har beslutats på möten och undersökningar har vanligen skett enskilt alternativt i par. Frågor som vi bedömt vara svåra att ta reda på enskilt har vi diskuterat tillsammans på våra möten. För att besvara de frågeställningar som finns enligt direktiven har vi använt oss av olika metoder. Vi har bl a ringt runt till olika företag, tittat på liknande projekt och gjort enkätundersökningar. Beräknad tidsåtgång Vi har haft totalt åtta möten under projekttiden. Den största tidsåtgången har dock varit på de enskilda undersökningarna. Totalt beräknas gruppen ha lagt ner ca 250 timmar varav drygt hälften av projektledaren. Nedan beskrivs mer specifikt hur vi utfört de olika delarna i projektet. Krav på anläggningen För att kunna fastställa vad anläggningen ska innehålla bedömde vi att det bästa vore att undersöka hos LinTeks medlemmar vad de vill hyra. Då det framförallt är sektioner * som är troliga hyresgäster genomfördes en enkätundersökning bland dessa. Resultatet från denna undersökning har varit vägledande genom hela arbetet. Dock har det varit svårt att få in svar från många av dessa. Flera påminnelser har skickats ut och trots detta har vi inte svar från alla. Vi har även haft telefonkontakt med en del av de som inte svarat, i hopp om att få så många svar som möjligt. Detta har tyvärr inte gett så bra svarsfrekvens som önskat. Dock kan sägas att en tillräckligt stor andel av sektionerna, 86 %, har svarat för att ge en rättvisande bild av vad sektionerna vi Tekniska Högskolan efterfrågar. Då anläggningen även ämnas hyras ut till externa aktörer så har även mindre enkäter skickats ut till tänkbara hyresgäster, då studentföreningar och sektioner utanför LinTek. Syftet med dessa enkäter har framförallt varit att ta reda på om dessa aktörer är intresserade av att hyra anläggningen enligt den utformning som vi kommit fram till enligt önskemål från LinTeks medlemmar. Då sektionerna har väldigt olika åsikter om anläggningens utformning och användningsområde bedömde vi att det var lämpligt att specificera kraven på anläggningen för att uppfylla de önskemål som framkommit så gått som möjligt. En del önskemål har dessutom bedömts vara omöjliga att uppnå enligt givna förutsättningar. * Med sektioner menas sektionsstyrelser och även festerier och fadderier, detta gäller i hela rapporten om inget annat sägs. De vi hittat telefonnummer till, vilka inte varit alltför många tyvärr.

10 Sida 10/(50) Inköpsförslag och inköpskalkyl Enligt vår idé med inköp av ett vanligt fritidshus och direkt samt senare inköp av extra moduler, så har vi grundat vårt inköpsförslag och inköpskalkyl på att inköp av de olika modulerna ska ske enligt en prioritetslista baserad på vad som bedöms viktigast. Vi har undersökt de fastighetsobjekt som finns på marknaden under arbetets gång och letat upp det objekt som vid rapportens inlämnande är mest lämpligt för inköp. Vi har även undersökt vad de viktigaste modulerna kostar genom kontakt med olika företag. Det har diskuterats idéer om att bygga ett hus från grunden, något som vi dock ser som ett sista alternativ på grund av högre pris än inköp av befintlig anläggning. Angående nybyggnation har bland annat kontakt med projektledaren för SOF-villan skett, då de har ett liknande projekt på gång. Drift och driftskalkyl Förutom de kostnader som uppkommer vid vanligt fastighetsinnehav uppkommer även en del kostnader som är specifika för anläggningens karaktär, det är då framförallt personalkostnader för driften. För att få en bild av hur stora personalkostnaderna borde bli samt kunna ge förslag på hur driften ska skötas har vi varit i kontakt med driftansvarig på Kårallen, haft kontakt med liknande anläggningar vid andra högskolor, varit i kontakt med externa fastighetsskötare samt diskuterat i gruppen vad som behöver skötas för att hålla igång anläggningen. Då anläggningens användningsområden antagligen skulle kunna öka både försäkringspremiärerna och bevakningsbehovet, undersöktes dessa kostnader specifikt. Vi har upplevt att driftsfrågan varit en av de svåraste att komma med ett bra förslag kring, framförallt beroende på att de krav på låg hyra som framkommit gjort att vi varit tvungna att göra många avvägningar. Uthyrning En viktig detalj som på sett och vis är skild från själva driften av anläggningen, men som ändå är relaterad, är bokningar, nyckelutlämning samt fakturahantering. För att komma med ett förslag avseende detta så har vi diskuterat hur uthyrning ska gå till. Enligt vår uppfattning så bör de delar av skötseln som har med själva uthyrningen att göra skötas av kårservice. Vi har varit i kontakt med dem. De vi var i kontakt med först var ganska negativa. Vid kontakt med Hus och IT ansvarig på kårservice verkade det dock ganska positivt. Vi bedömer att de är det bästa alternativet. Vi hade från början tänkt leta rätt på ett bokningsdatasystem men det visade sig att kårservice hade ett som antagligen skulle vara i drift innan sommaren för exempelvis Kårallen. Vi valde därför att inte lägga vikt vid att hitta ett själva då det verkade som kårservice enkelt skulle kunna modifiera sitt system för anläggningens behov. Med moduler menas exempelvis bastu, grillplats, brygga, sovbarack.

11 Sida 11/(50) Övrigt Vi har försökt få tag på information från de andra högskolorna som har liknande kårstugor, vilka sagt att de ska skicka information. Efterfrågad information har inte skickats trots flera påminnelser. Vad gäller möjligheten att finansiera anläggningen genom sponsring så har vi diskuterat detta inom gruppen, hört oss för med olika studentföreningar för att få en bild av detta samt kollat upp hur man gjort vid liknande projekt. Tyvärr har det varit lite svårt att få svar från de andra högskolornas projekt, men de svar vi fått har gett oss vägledning gällande sponsring och donationer. Beträffande ideellt arbete vid iordningställandet och driften av anläggningen har vi diskuterat framförallt med avseende på sådan verksamhet där det redan sker idag. För att få en bild av nödvändigheten av projektet har vi förutom att undersöka intresset hos LinTeks medlemmar även undersökt utbudet av liknande anläggningar i Linköping och Norrköping med omnejd. Vi har även kollat vad dessa anläggningar tar för hyra. Underlag Krav på anläggningen Enligt syftet med projektet * samt de svar vi fått har vi sammanställt krav samt önskemål på anläggningen. Tänkbara användningsområden är team-building aktiviteter, skiften, företagspresentationer, mindre sittningar och andra sektionsaktiviteter. Det är även tänkbart att anläggningen används för privata fester av LinTeks medlemmar vid exempelvis födelsedagar. Med utgångspunkt från detta så kan man med säkerhet säga att anläggningen till största del kommer användas kvällstid, antagligen ofta i samband med alkoholförtäring. Med detta i åtanke borde inte anläggningen ligga i för nära anslutning till eventuella grannar, dels för att inte störa dessa och dels för att anläggningen ska kunna användas fullt ut. Det har även inkommit önskemål om närhet till vatten vilket bör beaktas. Angående anläggningens geografiska placering så har Norrköpingssektionerna varit tydliga med att de inte vill missgynnas och att de tycker att anläggningen borde ligga ungefär mellan Linköping och Norrköping. Vad gäller Linköpingssektionerna har olika åsikter kommit in, de flesta verkar vilja ha anläggningen nära Linköping, dock så finns det många sektioner som vill ha anläggningen lite längre ifrån Linköping. Då LinTek ska verka för alla studenter vid Linköpings Tekniska Högskola är det viktigt att ta hänsyn till Norrköpingssektionernas åsikter. Detta, tillsammans med det faktum att många Linköpingssektioner tycker att 2-3 mil från Linköping är ett rimligt avstånd, gör att vi tycker att det vore lämpligt att anläggningen låg i området mellan Linköping och * Utifrån direktiven för projektet. Från sektioner, enligt marknadsundersökningen.

12 Sida 12/(50) Norrköping. En detalj som är väldigt eftersträvansvärd är dock närhet till någon form av kollektiva färdmedel, som även är trafikerad helgtid. Flera sektioner ha uttryckt en önskan att anläggningen ska rymma över 100 personer. Det kan dock vara svårt att uppfylla i början, men anläggningen bör helst rymma upp till 60 personer, dock absolut minst 30 vilket motsvarar en klass alternativt två sektionsstyrelser vid exempelvis ett skifte. Det finns dock inte behov av att alla dessa ska kunna sova över på anläggningen. Det är framförallt i samband med team-building (eller liknande aktiviteter), som övernattningsmöjligheter är eftersträvansvärda. Då dessa aktiviteter ofta innefattar ett begränsat antal individer så borde övernattningsmöjligheterna anpassas efter det. Att ha möjlighet för ca 30 personer att övernatta vore optimalt, en åsikt som även verkar delas av många sektioner. Detaljer på anläggningen Ett stort rum är nödvändigt då gästerna ska kunna vistas i ett och samma rum för exempelvis föredrag eller sittning, något som många sektioner uttryckt att de vill ha. Många hus på marknaden har dock flera mindre avskilda rum, ett alternativ kan vara att slå ut en väg, men det ger också en extra kostnad. En annan viktig detalj är bastu med plats för minst 10 personer, vilket också är något man inte kan förvänta sig finns i befintliga objekt. Till detta bör helst finnas ett ordentligt duschrum. Både bastu och duschrum är väldigt efterfrågat från sektionerna. Då anläggningen ska vara tillgänglig för samtliga LinTeks medlemmar bör den vara handikappanpassad. De objekt vi tittat på har varit enplanshus alternativt hus där de tänkta huvudaktiviteterna ska äga rum på nedervåningen. Det som dock kan ses som en nödvändighet ur handikappssynpunkt är en rullstolsramp ifall husets plan inte ligger i höjd med markplan. En rullstolsramp skulle också kunna nyttjas av barnfamiljer om huset hyrs ut till privatpersoner sommartid. Vidare bör instruktioner och liknande på anläggningen vara lättlästa och inte skrivna med alltför liten text. Att få hjälp med städning och matlagning finns det inte så stor efterfrågan på, dessutom skulle sådana möjligheter öka den administrativa kostnaden för projektet. De som inte vill städa själva får själva hyra in städfirma, däremot kan det vara lämpligt att ha ett nummer till sådan på anläggningens hemsida. Dock så efterfrågas en lättstädad anläggning, vilket också vi tror är en förutsättning för att städningen ska fungera tillfredställande. Ganska många sektioner skulle uppskatta ett storkök, detta är dock inget man borde införskaffa i början av ekonomiska skäl. Ett rymligt vanligt kök borde vara tillräckligt för de flesta aktiviteter. Då anläggningen ofta kommer att stå oanvänd på veckodagar och dessutom är belägen ganska ödsligt är ett inbrottslarm en bra investering. Säkerheten är viktigt att beakta och det är framförallt brandsäkerheten vi tittat på. Vi kontaktade Per Johansson på Norrköpings räddningstjänst 1 och han tyckte att det är viktigt att utvärdera behovet av 1 Telefonkontakt med Per Johansson, Norrköpings Räddningstjänst

13 Sida 13/(50) brandskydd för varje unik fastighet. Han påpekade att en nybyggd fastighet avsedd för mer än 9 sovande gäster alternativt med mer än 5 sovrum kan klassas som hotell vilket innebär speciella brandskyddskrav beträffande exempelvis att upprätta brandceller. Dock trodde han inte att ett hus motsvarande en villa skulle kräva speciella brandskyddskrav, men det är ju självklart bra att ha ett ordentligt brandskydd ändå. Exempelvis kan man köpa ett antal pulverbrandsläckare samt brandvarnare till alla rum. Investeringar gällande brandsäkerheten bör ske innan anläggningen tas i drift. Det är nödvändigt att införskaffa möbler som är lätta att flytta på, helst hopfällbara. Finns det ekonomiskt utrymme bör även utomhusmöbler införskaffas och en grillplats skulle kunna byggas. För att porslin inte ska gå sönder i onödan så skulle man kunna ha det i ett låst skåp och endast de hyresgäster som anser sig ha behov av detta utnyttjar det. Det finns snyggt plastporslin på marknaden som kan användas primärt. Vedspis skulle uppskattas men är inte nödvändigt, samma sak gäller med idrottsmöjligheter. Intresset för att hyra mindre delar av anläggningen har inte varit så stort och det är antagligen inte en möjlighet som kommer efterfrågas på kort sikt. Om anläggningen däremot byggs ut och därav blir dyrare att hyra framöver kommer antagligen en sådan möjlighet att uppskattas. Inköpskalkyl Vi har sammanställt en kalkyl för inköpet anläggningen utifrån tre olika maxbelopp, kr, kr, kr och kr. Principen vi tillämpat i alla kalkyler är att det viktigaste ska köpas in först, och det som är mindre viktigt ska köpas in i andra hand alternativt senare. Det är viktigt att påpeka att man antagligen kommer att behöva bygga om fastigheten för de behov som finns. Dessa ombyggnationer innebär antagligen dubbla kostnader, dels kostnaden för ombyggnationen i sig och dels en minskning av fastighetens värde pga minskad attraktivitet för privata spekulanter. Har man inte för avsikt att sälja anläggningen är dock ombyggnationen att se som en tillgång. Med detta i åtanke bör påpekas att det är en dålig affär att införskaffa en anläggning och sedan sälja denna för att införskaffa en ny, exempelvis med sjötomt. Vi har försökt få information om vad olika ombyggnationer kostar men de företag vi varit i kontakt med har sagt att det inte går att säga vad det exempelvis skulle kosta att riva en vägg utan att ha mer information om objektet. Vi har dock utgått ifrån att det kan bli ganska dyrt åtminstone kr för relativt små förändringar på en fastighet.

14 Sida 14/(50) Prioriteringslista 1. Mark med mindre fastighet med plats för minst 10 personer. Eventuella renoveringsbehov räknas även hit. Även kostnader för sådant som är specifikt för att kunna hyra ut huset räknas hit. 2. En större fastighet med stort rum, vinterbeboeligt, vatten och avlopp. Hit räknas även kostnader för att eventuellt slå ut väggar. 3. Bastu för minst 10 personer. Planen är att bygga till. 4. Sovutrymme för ca 30 personer. Bygga till friggebodar är ett alternativ om huset inte har tillräckligt med plats. 5. Närhet till vatten. Helst sjötomt med brygga. 6. Musikanläggning, veranda, barbord, grillplats, storkök, vedspis motsv. 7. Vindskydd, volleybollplan motsv. Obligatorisk inköpslista Förutom själva fastigheten anser vi att följande måste budgeteras: Brandsäkerhetsutrustning 5000 kr 1 Inbrottslarm kr 2 Rullstolsramp kr * Arvodering för iordningställning kr Bygglov, lagfart och andra administrativa kostnader kr För att ha en marginal för extra kostnader som kan uppkomma så är det rimligt att räkna på kostnader på omkring kr utöver själva fastighetsköpet som måste finansieras. Dessutom bör det finnas pengar, ca kr 3, till inventarier även om detta är något som är lämpligt att söka sponsring för, från exempelvis ett möbelföretag. Modulpriser Vi tar med dessa modulpriser för att ge en bild av hur mycket det kan kosta att köpa till exempelvis bastu. Bastu 4 Inomhusbastu: Priser från kr beroende på storlek, träslag och modell. Exempelvis en musikanläggning borde kunna finansieras även om det blir för dyrt med sjötomt dock är sjötomt viktigare. 2 Telefonkontakt med Andreas Persson, Securitas Sverige AB * Vi har försökt få tag på information om vad en rullstolsramp skulle kosta men det går inte att hitta någon specifik siffra. Den siffra vi satt utgår ifrån vad en relativt liten och enkel rullstolsramp skulle kunna antas kosta. 3 4 Genomgång av möbler som kan behövas enligt husexemplet på

15 Sida 15/(50) Utomhusbastu: Stuga 6 kvm (inklusive bastusats och vedaggregatsats) Stuga 15 kvm (inklusive bastusats och vedaggregatsats) Fristående stugor med inbyggd bastu: Loftstuga kvm med bastu Loftstuga kvm med bastu, badrum, sovrum Bastuaggregat 8kW kr kr kr exkl. aggregat kr exkl. aggregat kr Bastuflotte 5 Minsta modell (4-6 platser) Mellanmodeller Största modell (bild nedan), med grillhus ( platser) kr kr kr Kalkyl kr Det ska påpekas att man för kr inte kommer att kunna uppfylla de krav som ställts av sektionerna. Det skulle antagligen fungera bra som en team-building stuga för enskilda sektioner och mindre privata tillställningar. Detta skulle reducera intäkterna och därav skulle man vara tvungna att i princip ta bort alla specifika driftkostnader *. Räcker för att uppfylla punkt 1 på prioritetslistan och förhoppningsvis punkt * Sådana driftskostnader som inte hör till en vanlig fastighet, exempel kontinuerlig tillsyn.

16 Sida 16/(50) Kalkyl kr Detta är det belopp som föreslogs vid FuM-mötet den 31 januari. Det skulle antagligen räcka för att uppfylla de flesta krav. Det finns en risk att man får en anläggning som inte rymmer så många gäster som önskats från sektioner. Dock skulle beloppet antagligen inte räcka för att få sjöutsikt. Räcker för att uppfylla punkt 1 till 3 på prioritetslistan. Kalkyl kr Detta belopp kan ses som ett absolut maxbelopp utifrån LinTeks ekonomiska förutsättningar. Det skulle antagligen räcka till att tillfredställa alla krav på anläggningen förutom sjötomt. Beroende på hur lång tid man vill lägga ner på letande så borde det även för sjöutsikt. Borde räcka för att uppfylla punkt 1 till 6 på prioritetslistan eventuellt med reservation för punkt 5. Kalkyl kr För denna summa skulle man antagligen kunna uppfylla alla de krav som ställs på anläggningen. Dock kan det bli svårt att hitta en sjötomt för detta belopp. Detta alternativ är det enligt den uppfattning vi fått av LinTeks ekonomi, för dyrt. Borde räcka för att uppfylla punkt 1 till 6 och eventuellt punkt 7 på prioritetslistan. Finansiering Våra kalkyler bygger på LinTeks ekonomiska förutsättningar i dagsläget, enligt samtal med Lizzie 6. Banklån vore inte ett bra alternativ för finansiering då det finns en stor risk att anläggningen går back, speciellt de första åren. Vi har diskuterat sponsring som ett finansieringssätt och även frågat några sektioner och andra studentföreningar angående sponsring. Många av dem har fått sponsring från företag som på något sett är knutna till deras utbildningsprogram. En del av dem tror att ett kårhus skulle ha stora möjligheter att få sponsring speciellt om man är tydlig med vad de får tillbaka, att exempelvis namnge huset efter en sponsor skulle kunna vara ett bra alternativ. Vi anser inte att det vore orimligt att delvis kunna finansiera anläggningen med hjälp av sponsring. För att öka intresset från företag att sponsra anläggningen vore det en idé att de får vara med och sponsra en specifik del, exempelvis en bastu, för att deras bidrag ska visas mer konkret. Det är väldigt svårt att räkna på exakt hur mycket pengar man skulle kunna få in från sponsring. Även om anläggningen kommer att vara tillgänglig för alla LinTek studenter kommer den att antagligen inte nyttjas av alla, vilket minskar chanserna att få stora sponsringsbidrag. Då det var länge sen de andra högskolorna införskaffade sina kårstugor är det svårt ha dem som jämförelse. Men exempelvis fick Chalmers sin kårstuga via donation. Beträffande donationer tror vi att det är orealistiskt att räkna med då detta i så fall skulle ske, från en alumn, på eget initiativ. 6 Personligt samtal med Lizzie på LinTek

17 Sida 17/(50) Med tanke på LiTH:s ansträngda budget är det inte troligt att de skulle ge bidrag till anläggningen. Dessutom är deras anslag tydligt styrda till att inte gå till något som inte direkt rör undervisningen. 7 Däremot skulle Linköping och Norrköping kommun vara ett tänkbart alternativ när det gäller bidrag men vid kontakt med dessa framgick det tydligt att de inte har någon möjlighet att ge bidrag till anläggningen. 8 Det är däremot tänkbart att de skulle kunna sponsra anläggningen då de exempelvis sponsrat byggnationen av Kårallen och sponsrar nolle-p. Användning Hur mycket anläggningen troligtvis kommer att nyttjas är viktigt för att bedöma de intäkter anläggningen kan generera. Men det är även viktigt för att bedöma hur stor efterfrågan bland LinTeks medlemmar är. Det är också viktigt att ta reda på vad anläggningen kan komma att användas till, då detta är relevant för dess utformning. Med anledning av detta har vi sökt ta reda på hur mycket anläggningen kommer att hyras ut och i vilket syfte. Vi har även diskuterat och sammanställt förslag på hyresvillkor, dessa bifogas som en bilaga. Användningsområden För att ta reda på vilken typ av aktiviteter som kan tänkas äga rum på anläggningen har vi framförallt använt oss av de svar vi fått in från sektionerna. De vanligaste aktiviteterna som nämns är team-building, fester, skiften, kick-off och mindre sittningar. Det har även kommit förslag på att anläggningen ska kunna användas för företagspresentationer, diverse sektionsaktiviteter * och alumniträffar. En del sektioner har uttryckt en önskan om att anläggningen ska kunna användas för större aktiviteter som exempelvis sektionssittningar, vi anser dock att det faller utanför ramen för detta projekt och dessutom inte skulle gå att finansiera. Enligt vår uppfattning skulle anläggningen, som påpekats tidigare, också kunna tänkas användas privat, då antagligen till fester. Sommartid skulle anläggningen kunna hyras ut veckovis, vilket är fallet med KTH:s anläggning idag. Uthyrningsfrekvens De flesta sektioner som har svarat på enkäten säger sig villiga att hyra anläggningen åtminstone 1-2 gånger per år, en del betydligt fler. Priset är dock en viktig faktor som påverkar uthyrningsfrekvensen, något som också nämns av flera sektioner. Med ett pris på ca kr/dygn (exklusive moms) helgtid och något billigare vardagar borde 7 Kapitalförsörjningsförordningen 8 Telefonkontakt med Linköping Kommun och Norrköping Kommun * Sektionsaktiviteter som innefattar icke-sektionsaktiva i större utsträckning.

18 Sida 18/(50) anläggningen kunna hyras ut minst en gång per år fördelat på samtliga sektioner, fadderier och festerier, ca 40. Beträffande uthyrningsfrekvensen till enskilda LinTek medlemmar är det svårare att få en uppfattning, framförallt beroende på att vi inte har haft möjlighet att genomföra en undersökning bland dessa men också beroende på att sektioner i större utsträckning bedöms vara återkommande som kunder. Vår uppskattning är att anläggningen kommer att hyras ut upp till 5 gånger årligen till privatpersoner. Vad gäller externa aktörer betraktar vi framförallt sektioner vid de andra fakulteterna samt de olika studentföreningarna. Vi har inte fått in så många svar men upplever att det finns en vilja från dessa att hyra anläggningen. Vårt förslag är att dessa ska betala en något dyrare hyra då LinTek kommer att få stå för den ekonomiska risken anläggningen orsakar. Med detta i åtanke samt det faktum att det blir LinTeks anläggning, räknar vi med att de externa aktörerna kommer att vara något mindre villiga att hyra anläggningen än LinTeks medlemmar. Vi uppskattar att anläggningen kommer hyras ut åtminstone 10 gånger per år till externa sektioner och troligtvis ca 5 gånger per år till studentföreningarna. Dessa beräkningar utgår ifrån LinTek som ensam ägare med 20 % pålägg för externa hyresgäster. Vid ett gemensamt ägande med Consensus och StuFF skulle alla studenter få hyra till samma pris och uthyrningsfrekvensen skulle därav bli större. Anläggningen kommer troligtvis att hyras ut runt 60 gånger per år och då mestadels till LinTek medlemmar. Detta stämmer överens med de uppgifter vi har fått beträffande de liknande anläggningar som finns vid andra högskolor. Det finns intresse från sektionerna att hyra anläggningen oftare men det är för osäkert för att räkna med. Utöver detta borde anläggningen kunna hyras ut åtminstone 3-4 veckor under sommaren och på så sett generera intäkter på ca kr. Totalt borde detta generera hyresintäkter på drygt kr per år. Drift Daglig drift Då anläggningen inte kommer att användas enskilt utan hyras ut är det nödvändigt att ha någon som sköter driften. Det finns dock flera faktorer som försvårar detta framförallt är det anläggningens placering och att uthyrningen ofta kommer att ske helgtid. Det är olika saker som behöver skötas allt från tillsyn till löpande underhåll. Vi har sammanställt en lista på det som behöver skötas. Helst skulle någon ha tillsyn på anläggningen mellan varje uthyrning, vilket dock inte kan finansieras. Utifrån detta vore det rimligt med tillsyn åtminstone en gång i veckan. Under denna ska följande utföras: Vi räknar med att de större/mer intresserade sektionerna kommer hyra anläggningen mer och kompensera för de som inte hyr anläggningen alls under ett år. Hit räknar vi i detta fall även kårstyrelsen.

19 Sida 19/(50) Kontroll av att hyresgästerna har skött sina åtaganden angående städning samt att inget blivit förstört. Inköp av förbrukningsartiklar som glödlampor, toalettpapper, dammsugarpåsar m.m. vid behov ca 2-3 gånger per termin. Kontroll av elektronik. Se till att glödlampor är hela, att eventuell musikanläggning fungerar m.m. Kontroll av våtutrymmen för att snabbt kunna minimera vattenskador. Översyn av att brand- och inbrottssäkerheten är bra. Tillsyn av utomhusmiljö. Tillsyn av bastu. Gräsklippning samt lövklippning några gånger årligen vid behov Utöver detta borde den som sköter tillsynen en gång per år tillsammans med någon i LinTeks styrelse ha en genomgång av eventuella större fel och renoveringsbehov. Det finns flera sett som driften skulle kunna skötas på men det är vår bestämda uppfattning att den dagliga driften inte kan ske ideellt. Vi beräknar att detta skulle ta ungefär 3 timmar i veckan inklusive resa till och från anläggningen. Vi har arbetat med tre idéer beträffande vem som ska sköta den dagliga driften, dessa är kårservice, en deltidsarvoderad student eller någon extern fastighetsskötare. Kårservice kan tänka sig att ta sköta driften av anläggningen mot ersättning, i likhet med hur man idag sköter Consensus ekonomi. 10 De är ett bra alternativ då de ägs av studenterna vid Linköpings Universitet och därav inte har ett uttalat vinstintresse. De har också betydligt större erfarenhet av fastigheter och administration än vad LinTek har. Alternativet med en deltidsarvoderad student är billigare än en extern fastighetsskötare. Det finns några nackdelar med detta alternativ och då framförallt ansvarsfrågan, alltså vad som händer om något går snett. En extern aktör som missköter sitt uppdrag kan stämmas vilket inte riktigt fungerar om det rör sig om en student. Även om det skulle fungerar, skulle det vara väldigt motsägelsefullt av LinTek att ha en juridisk strid med en av sina medlemmar. Men det finns även andra nackdelar som att studenter i allmänhet inte har den erfarenhet som en extern fastighetsskötare kan förväntas ha och att en student trots allt har sina studier som primära sysselsättning. Det skulle också resultera i mer jobb för styrelsen då den skulle vara tvungen att dels återkommande rekrytera nya driftsansvariga och dels i större utsträckning, än med externa fastighetsskötare, följa upp arbetet kontinuerligt. En fördel är att en student, förhoppningsvis, känner sig personligt involverad i anläggningen och därav anstränger sig lite extra. Fördelarna med en extern fastighetsskötare är att man kan avtala om ansvar ifall något skulle gå fel. De har antagligen både erfarenhet samt yrkesutbildning i området och kan sköta tillsynen av anläggningen rutinmässigt. En annan fördel är att driften sker löpande

20 Sida 20/(50) utan involvering från styrelsen eller motsvarande. Nackdelen är den uppenbara, priset. Detta är minst 300kr/h men kan dessutom öka beroende på tjänsten. 9 Underhåll Utöver den dagliga driften behöver ett mer långsiktigt underhåll av anläggningen utföras med jämna mellanrum samt vid behov. Detta är sådant som ofta kan röra sig om ganska stora belopp och därför bör inte driftsavsvärig själv kunna ta beslut om detta utan godkännande från styrelse. Visst underhåll såsom ommålning borde gå att lösa ideellt, exempelvis skulle ett festeri kunna hjälpa till att måla om anläggningen mot två dygns gratis hyra. Det krävs dock någon som ser till att ett sådant uppdrag utförs. I det fallet vore det optimalt med en arvoderad student som driftsansvarig istället för en extern fastighetsskötare, då denne antagligen utan större svårighet skulle hitta några som skulle kunna utföra uppdraget. För att inte underhållskostnaderna ska komma som en chock för LinTek förelår vi att man avsätter pengar årligen till underhåll, exempelvis till LinTeks byggnadsfond. Ett rimligt belopp för detta är ca kr per år. Detta är dock beroende på anläggningens storlek och inköpskostnad. Administrativa uppgifter Att ha ett bra system för bokningar är viktigt dels för att minska den administrativa kostnaden för LinTek och dels för att göra det enkelt för hyresgästerna att boka anläggningen. Vi föreslår ett nätbaserat system då detta kan användas dygnet runt och inte kräver personalresurser förutom vid underhåll. Då studier vid Linköpings Tekniska Högskola kräver grundläggande datorvana borde inte ett system som är enbart nätbaserat missgynna några av LinTeks medlemmar. Kårservice håller idag på och utvecklar ett bokningssystem för bland annat bokning av Kårallen. Detta bygger på open source och är specialprogrammerat för kårservice behov. Det borde inte vara svårt att programmera om detta för anläggningens behov, något som inte heller Tomas Celig på kårservice 10 trodde. Beträffande själva nyckelhanteringen tycker vi det vore lämpligt att den sköts av exempelvis kårservice som idag finns tillgängliga för studenterna på kontorstider. Vi anser att detta skulle vara det bästa alternativet. Verken vi eller Tomas Celig på kårservice tror att detta skulle vara något problem. Det kan nämnas att kårservice idag sköter Consensus redovisning mot betalning. Att ha en student alternativt ett företag som hanterar detta vore ingen bra idé då det skulle innebära betydligt sämre tillgänglighet. Kårservice är också ett bra alternativ när det gäller fakturering till hyresgästerna, något som de också nämnt själva. Utöver detta måste även fakturor för anläggningen betalas vilket också skulle kunna läggas på kårservice. 9 AB 10 Telefonkontakt med fastighetsförvaltningsföretaget PRIFÖ AB samt Nova Fastighetsförvaltning Telefonkontakt med Tomas Celig, Hus och IT ansvarig på Kårservice

21 Sida 21/(50) Vi räknar inte med mer än i genomsnitt 2-3 uthyrning per vecka och utöver detta ca 5 fakturor att betala. Det borde totalt röra sig om 5-10 timmar arbetstid per månad som också får räknas till en driftskostnad för anläggningen. Driftskalkyl För att få en bild av de kostnader alternativt intäkter en kårstuga skulle ge så har vi gjort en driftskalkyl *, vilket också efterfrågas i direktiven. Utöver de generella driftskostnaderna för anläggning såsom el och vatten, räknar vi med totalt 20 arbetstimmar per månad för tillsyn och administrativa uppgifter. Dessa kostnader borde vara mindre under sommaren då anläggningen antagligen hyrs ut längre perioder och inte lika ofta. Vi räknar med totalt 220 arbetstimmar per år á 200 kr, vilket blir ungefär kr. Utöver detta så är det generella driftskostnader på ca kr. Den totala årliga driftskostnaden borde således bli ca kr. Vi räknar med att anläggningen ses som en tillgång enligt anskaffningsvärdet men att dess värde skrivs av årligen. Avskrivning på anläggningen borde vara ca 3 % årligen då slitage kan antas vara något högre än för en vanlig fastighet. Då anläggningen antagligen är ganska modifierad efter inköp ska påpekas att det är det värde anläggningen kan anses ha för LinTek blir högre än för en privat spekulant. För en anläggning med anskaffningsvärde på kr blir avskrivningskostanden kr per år. Den årliga kostnaden för anläggningen blir kr årligen varav kr i reella utgifter. Utöver detta bör, som nämnts tidigare, ca kr årligen avsättas till en underhållsfond. Detta är dock inte att ses som en kostnad då pengar inte förbrukas och finns till för underhåll som kan minska anläggningens värdeminskning. Det rör sig alltså om årliga utgifter på ca kr. Intäkterna och inkomsterna blir lika och enligt vår beräkning ca kr per år, men förhoppningsvis mer. Vi tycker dock att man ska räkna med en nettokostnad på kr årligen och nettoutgifter på kr årligen. I detta fall har vi tagit hänsyn till att LinTek har momsredovisning. Dessa siffror blir dock annorlunda vid ett samägande med StuFF och Consensus, då vi bara hört oss för om deras intresse och inte har någon ordentlig marknadsundersökning från dessa är det svårt att fastställa några ordentliga siffror. Dock ska man beakta att vissa tillfällen är mer populära än andra varför det inte är rimligt att anta anläggningens uthyrningsfrekvens inte kommer att öka proportionellt i och med ett samägande. En rimlig uthyrningsfrekvens skulle vara 80 dygn under terminerna och 4 veckor under sommaren likt vid ett ensamt ägande. Detta skulle resultera i en nettokostnad på kr årligen och en nettoinkomst på kr årligen med momsredovisning. Skulle man skippa momsredovisningen skulle, vilket * För utförlig driftskalkyl se bilaga. Vi har tyvärr inte fått in några siffror från kårservice angående arbetstidskostnad, men en lönkostnad på 200kr/h motsvarar 150kr/h vilket borde vara rimligt då kårservice inte tar ut några extra kostnader.

22 Sida 22/(50) kårservice har möjlighet att göra för vissa verksamhetsdelar, nettokostnaden vara ungefär noll och nettoinkomsterna bli ungefär kr årligen. Vi vill påpeka att även då vi tillämpat försiktighetsprincipen, framförallt på uthyrningsfrekvens, så kan kalkylen ge större nettokostnad än beräknat. För att undvika detta bör man lägga ner energi på att marknadsföra anläggningen framförallt under de första åren. Även om man bör ha som mål att samtliga studenter i målgruppen ska känna till anläggningen borde man ha som krav på marknadsföreningen att alla sektionsaktiva på samtliga LinTeks sektioner känner till anläggningen. Hyrs anläggningen ut mer så minskar nettokostnaden och nettoutgifterna vilket vore eftersträvansvärt. Det är en värderingsfråga om huruvida man tycker att den beräknade kostnaden vägs upp av de fördelar som anläggningen ger till LinTeks medlemmar. Det kan nämnas att anläggningen möjligtvis skulle öka LinTeks attraktivitet i och med kårobligatoriets avskaffande, något som vi dock inte räknat på. Ett alternativ för att öka intäkter är att ge sektionerna möjlighet att betala en årlig avgift mot exempelvis förtur och rabatt. Vi upplever att det finns flera sektioner som skulle kunna tänkas vara intresserade av ett sådant avtal men det finns många som skulle vara ointresserade främst av ekonomiska skäl. Man skulle även vara tvungen att diskutera hur ett sådant avtal skulle se ut då sektionerna har olika antal medlemmar. Men det är dock inte troligt att hyresfrekvens följer antalet medlemmar linjärt. De flesta sektionerna har fortfarande ofta en styrelse, ett festeri och ett fadderi var, och då det framförallt är dessa som är relativt säkra kunder så är det tänkbart att de mindre sektionerna hyr anläggningen mer i förhållande till antalet medlemmar. Vattenkostnaderna har varit svåra att bedöma då vi vid telefonkontakt med Tekniska Verken 11 fick veta att den fasta kostnaden borde ligga på 700 kr årligen och den rörliga kostnaden är ca 2 kr / m 3. De uppgav dock att vi skulle kolla på deras hemsida och därifrån tolkar vi att den fastkostnaden för vatten är 1232kr exklusive moms årligen, den rörliga kostnaden går dock inte att uttyda därifrån. Vi har räknat med en vattenkostnad på ca 5000 kr exklusive moms årligen, vilket känns som ett ganska rimligt tak på vattenkostnaderna. Har man elvärme borde elförbrukningen landa på runt ca kwh årligen enligt telefonkontakt med Tekniska Verken, men det skulle kunna bli mer, framförallt vid hög användsningsfrekvens. Pelletspanna skulle dock antagligen vara billigare enligt dem. Oljevärme är dyrare och dessutom inte miljövänlig och borde bara vara ett temporärt alternativ ifall det redan finns installerat i fastigheten. Skulle man i så fall vilja byta värmekälla till exempelvis pellets, tror vi att det finns ganska stora möjligheter till sponsring. Att sponsra studentkåren vid en teknisk högskola med högteknologiska och miljövänliga produkter skulle antagligen vara ett bra sätt att göra sitt företag känt för personer som kan bli framtida anställda och affärskollegor. Vid telefonkontakt med Per Danielsson på Östgöta Brandstodsbolag angående försäkring, nämnde han att ett exempel 11 Telefonkontakt med Tekniska Verken

23 Sida 23/(50) på ett fritidshus på 95 kvm som var försäkrat för ca kr årligen exklusive lösöre. 12 Tar man i beaktning att anläggningen har bastu och ska användas till ganska mycket fester och liknande tillställningar borde försäkringspremien landa på runt kr enligt honom. Skulle en skada inträffa pga grov oaktsamhet eller sabotage från hyresgäster finns en risk att försäkringsbolaget driver ett skadeståndskrav mot dessa vilket man ska vara medveten om. Liknande anläggningar För att se vilket pris som idag tas på marknaden för olika kursgårdar, liknande platser som i dagsläget hyrs av kårens medlemmar, för de aktiveteter som en kårstuga kommer att användas till, undersöktes tio anläggningar kring Linköping samt tio anläggningar kring Norrköping. Kring Linköping: Fröstad Södergård Idingstad Säteri Kättilstad Brewassa Gård Klefstad Gård Rimforsa Strand kurs och konferens Storgården i Rimforsa Sätravallen konferens och friluftsanläggning Sörgården Gästgiveri Villa Freja Vårdsnäs Stiftsgård Kring Norrköping: Aborreberg Vandrarhem Bergkulla Breviks kurs och lägergård Marieborg Kursgård Mauritzbergs resort Sjöstugans konferenscenter Skeppsudden Skogsviken konferens Sörby Herrgård Villa Bråviken Kursgård Sammanställningen av informationen för alla anläggningarna visar att det finns mer eller mindre exklusiva former av hyrbara alternativ. Vad gäller konferenser kostar dessa minst 12 Telefonkontakt med Per Danielsson, Östgöta Brandstodsbolags företagsavdelning

24 Sida 24/(50) 200 kronor per person inklusive lunch för en halvdag och minst 400 kr för en heldag. Om man vill spendera natten handlar det oftast om närmre 900 kronor per person och dygn, inklusive mat. Dock finns inte övernattning som alternativ på många av kursgårdarna. Om man enbart vill hyra lokal för konferenser eller liknande för 30 personer, en hel dag inklusive lunch, är det billigaste alternativet 2500 kr. Vill man hyra stugor med självhushåll handlar det oftast om minst ett par hundra per person och dygn. Det billigaste alternativet, och det som mest liknar den kårstuga vi har som vision, är Bergkulla. Detta kostar mellan kronor per dygn för självhushåll för upp till 20 personer, men är därmed också i dagsläget väldigt populärt och bokas ofta upp långt i förväg. Alternativa lösningar Man skulle kunna upprätta en lista med befintliga anläggningar, det alternativet vore lämpligt att göra ifall man väljer att inte införskaffa en anläggning. Då skulle man kunna arbeta vidare på den lista som projektgruppen upprättat och sortera ut de anläggningar som inte är intressanta. Alternativet med att ha ett avtal med en befintlig anläggning skulle som vi ser det inte kunna specialanpassas lika bra efter medlemmarnas behov som ett eget ägande, däremot skulle den ekonomiska risken vara låg. Det skulle också kunna vara ett alternativ ifall man väljer att inte införskaffa en anläggning. Dock finns det ett antal faktorer som talar emot detta bland annat så skulle det var väldigt svårt att säga hur många gånger per år som LinTeks medlemmar skulle hyra anläggningen, om det inte är deras egen. Det skulle inte heller vara troligt att det gick att reservera helger, vilket får antas vara det som andra aktörer också är mest intresserade av. Däremot skulle man kunna tänka sig att hyra hela anläggningen och på så sätt få ensamrätt de tider man är intresserad av att hyra denna. Detta skulle kunna vara ett alternativ då man slipper de risker ett ägande innebär och den ekonomiska risken begränsar sig till hyreskostnaden över en avtalad tid. Dock är det svårt att hitta en sådan anläggning som uppfyller de krav LinTeks medlemmar har och att ägaren till denna ska vara villig att upprätta ett sådant leasingavtal är inget man kan räkna med. Detta skulle detta kunna vara ett alternativ om man vill testa hur mycket hyresintäkter man kan få. Men det kräver att en utförlig kontakt med alla som är ägare av intressanta anläggningar. Ett alternativ till att LinTek står för hela risken och inköpet av anläggningen själva är ett samägande med någon annan. Diskussion om ett eventuellt samägande med I-sektionen * har diskuterats men detta skulle kräva att deras medlemmar fick någon form av fördelar. Detta skulle antagligen bli problematiskt då det skulle kunna minska intresset för anläggningen från andra LinTek medlemmar och dessutom inte skulle gynna alla LinTek medlemmar på samma sätt. Då sektionerna i StuFF och Consensus samt en del andra studentföreningar visat intresse för att hyra anläggningen skulle ett samägande med StuFF och Consensus kunna vara ett alternativ. Vid telefonkontakt med Marina Sandgren * Då I-sektionen tydligt markerat sitt intresse för en kårstuga exempelvis genom sin egen utredning.