3. Organisation, ansvar. 4. Funktionssäkerhet. 4.2 Felsätts-/feleffektsanalys. 4.3 Komponentverksamhet. 5. Underhållsmässighet

Transkript

1 FLYG 075/96 Sida 1 FMV:AUH FÖRSLAG TILL MALL FÖR DRIFTSÄKERHETSPROGRAM 1. Inledning Programmet utgör komplement till kravspecifikationen och syftar till att klargöra, hur driftsäkerhetsarbetet och underhållsberedningen skall bedrivas i anskaffningsprocessen. Grunden för programmet läggs tidigt, bl a genom diskussioner mellan FMV och leverantören under anbudsfasen. Av bägge parter godkänt program skall ingå i leverantörens offert för att sedan ingå som en prissatt position i beställningen. Programmet skall omfatta beställningens driftsäkerhets- och underhållspunkter samt dessutom fastställa organisation, ansvar och tidplan för programmets genomförande enligt nedan. Vid uppföljningsmöten skall leverantören redovisa hur driftsäkerhets- och underhållsberedningsarbetet fortlöper, så att uppkomna problem tidigt kan angripas. 2. Innehåll Som regel bör ett driftsäkerhetsprogram innehålla följande punkter: 1. Inledning 2. Målsättning 3. Organisation, ansvar 4. Funktionssäkerhet 4.1. Prediktering 4.2 Felsätts-/feleffektsanalys 4.3 Komponentverksamhet 5. Underhållsmässighet 5.1. Prediktering 5.2. Inbyggd test 5.3. Underhållssmässighetsanalys 6. Underhållssäkerhet

2 FLYG 075/96 Sida 2 7. Utvärdering 8. Reparationsteknisk analys 9. LCC-analys 10. Verifiering 11. Rapportering 12. Referenser En kortfattad beskrivning av varje punkt görs nedan med referens till pktnummer enligt ovan. 1. Inledning Här definieras bl a vilken materiel programmet omfattar. 2. Målsättning Målsättningen kan klargöras enligt nedan: a) att specificerade krav avseende driftsäkerhet uppfylles så att endast ett fåtal fel inträffar i produkterna (HÖG FUNKTIONSSÄKERHET) b) att uppkomna fel på produkterna lätt kan avhjälpas (GOD UNDER- HÅLLSMÄSSIGHET) under förutsättning att behövliga underhållsresurser finns tillgängliga c) att inbyggd test som underhållshjälpmedel, uppfyller målsättningar för kontroll och felsökning (GOD UNDERHÅLLSMÄSSIGHET) d) att behövliga underhållsutrustningar begränsas till antal och komplexitet och i så stor utsträckning som möjligt utgörs av standardutrustning och redan befintlig utrustning (LÅG LCC) e) att lämpliga hjälpmedel (utrustning, reservmaterieldokumentation) finns tillgängliga för personal, så att fel kan åtgärdas inom rimlig tid (HÖG UNDERHÅLLSSÄKERHET) f) att verifiera att specificerade krav avseende driftsäkerhet är uppfyllda g) att skapa förutsättningar för att livstidskostnaden (LCC) skall bli låg

3 FLYG 075/96 Sida 3 3 Organisation, ansvar Punkten skall definiera - Leverantörens ansvar - FMV ansvar Punkten kan t ex ha följande lydelse: En arbetsgrupp i driftsäkerhetsfrågor skall finnas. Den skall ha representanter från: a) FMV b) Leverantören Denna grupp skall inom projektet följa upp driftsäkerhets- och underhållsberedningsarbetet. Resultatet från uppföljningar och analyser skall redovisas och diskuteras i arbetsgruppen samt vid reparationstekniska genomgångar. Resultatunderlaget skall användas för bedömning av måluppfyllnad och eventuella korrigerande åtgärder. Respektive ansvarig konstruktionsinstans hos leverantören ansvarar för att samordna och systematisera driftsäkerhetsarbetet på sådant sätt att målsättningar enligt ovan uppfylls. Detta innebär bl a fördelning av driftsäkerhetskrav till lägre nivåer i system-/objektstrukturen. Delkrav skall ställas upp på viktigare materielgrupper och delsystem och skall översättas till direkta anvisningar för konstruktörer, tekniska bestämmelser och motsvarande. Leverantören ansvarar mot FMV även för driftsäkerhetsarbetet hos underleverantör. 4. Funktionssäkerhet Denna punkt skall klargöra hur prediktering och redovisning skall gå till. Slutresultatet skall vara grund för bedömning om ställda krav på funktionssäkerheten uppfylls eller ej. Punkten kan t ex ha följande innehåll: 4.1 Prediktering Funktionssäkerheten kommer under serietillverkningsskedet att kontrolleras och visas genom prediktering av felintensiteter för den totala produkten och för ingående enheter/delar. Predikteringarna skall utföras så att de kan ligga som grund för reservmaterielberedningar. Prediktering av felintensiteten kommer att utföras och redovisas vid två tillfällen under produktkonstruktion, samt en gång under serietillverkningsskedet.

4 FLYG 075/96 Sida 4 Förutom de tidsplanerade predikteringarna kan predikteringar även utföras när behovet så påkallar, t ex vid konstruktionsändringar eller vid förändringar hos felintensitetsbasdata eller andra faktorer. Funktionssäkerhetspredikteringar kommer att ha olika konfidens beroende på utvecklingsläget. Allteftersom kännedom om konstruktion, komponentval, stress förbättras kommer en successiv ökning av säkerheten att ske. Felintensiteter och faktorer hämtas från: a) i första hand MIL-HDBK-217E (eller senare utgåvor) b) i andra hand Nonelectronic Reliability Notebook, RADC 1975 och Nonelectronic Parts Reliability Data, RAC 1981 (eller senare utgåvor) c) om felintensiteter finns att tillgå i ovanstående eller om bättre källor finns, väljs andra uppföljningar. Dessa redovisas i arbetsgrupp för driftsäkerhet för godkännande. Slutresultatet av utförda predikteringar sammanställs och tillställs därefter FMV, konstruktionsansvarig instans och projektledning. I denna punkt ingår även Felsätts-/Feleffektanalys som utförs för att ge kännedom om kritiska felsätt och feleffekter. Analysen skall även ge underlag för predikteringar och utformning av progningsprogram och kontrollinsatser vid tillverkningen. Utöver nedanstående beskrivs punkten i ett separat kapitel (Ubilaga 1). Punkten kan t ex ha följande innehåll: a) elektriska och mekaniska anslutningar b) elektronik ner till underenhetsnivå c) inre mekanik d) säkerhet e) utvändigt mekaniskt rörliga delar Sådana felsätt, som bedöms som möjliga säkerhetsrisker, skall utredas och redovisas separat. Analyser utförs av driftsäkerhetsansvarig i samråd med konstruktionsansvarig. Dokumentationen kommer att omfatta dels en kortfattad beskrivning av analyserad funktionsgrupp samt analyser med angivna felsätt och klassificerade feltyper enligt följande skala: a) funktionshindrande b) funktionsnedsättande c) funktionstillåtande d) säkerhetsrisk Resultatet används också för analys av testeffektiviteten.

5 FLYG 075/96 Sida 5 Felsätts-/feleffektanalys kan också göras som ett funktionssäkerhetsblockschema. I detta skall framgå var en enhet finns i skala a-d enligt ovan, med utgångspunkt från eventuella redundanser eller reservförfarande. 4.2 Komponentverksamhet Komponentgranskning sker som regel utanför driftsäkerhetsprogrammets ram. Driftsäkerhetsgruppen följer dock upp att denna verksamhet bedrivs på ett tillfredsställande sätt. 5. Underhållsmässighet Sammanställda predikteringar skall användas som underlag för bedömning om underhållsmässigheten uppfyller stsällda krav eller om åtgärder behöver utföras. Punkten kan ha följande lydelse: 5.1 Prediktering Denna punkt skall klargöra hur prediktering och redovisning skall gå till. Underhållsmässighetskrav kommer att kontrolleras och visas genom underhållsmässighetsprediktering av UNDERHÅLLSTIDER (MTTR) för olika materielnivåer samt genom demonstration vid reparationsteknisk genomgång. Predikteringarna skall uppdateras vid konstruktionsändringar. Medeltid för avhjälpande underhåll på olika underhållsnivåer kommer att predikteras med en tidsummeringsmetod beskriven i MIL-HDBK-472 procedur nr 2. Tiderna för de olika delaktiviteterna bestäms, varefter de olika deltiderna summeras. Tiderna för olika underhållsåtgärder för en viss enhet eller för den totala produkten viktas samman med avseende på predikterad felintensitet. Uppskattningar utgående från likvärdig materiel samt från konstruktörernas erfarenhet kommer att användas. Beräknade underhållstider avser endast den tid avhjälpande underhåll verkligen pågår. Tid för transport, förberedelse och väntan på resurser ingår inte. Slutresultat av varje prediktering sammanställs och tillställs därefter FMV, konstruktionsansvarig instans och projektledning. 5.2 Inbyggd text De olika delsystemen skall innehålla inbyggda testmöjligheter. Utformningen av dessa skall anpassas till materielens funktionssäkerhet och tänkt användningssätt.

6 FLYG 075/96 Sida 6 Som hjälp vid konstruktion av de inbyggda testerna och som ett led i utvärdering av dessa kommer TESTEFFEKTIVITETSANALYS att utföras. Vid denna analys verifieras felupptäcktsförmåga samt risk för falskt alarm. 5.3 Underhållsmässighetsanalys Underhållsmässighetsanalys kommer att utföras där produkten granskas avseende a) materieluppbyggnad fysiskt och funktionellt (åtkomlighet, utbytbarhet, oförväxelbarhet (nyckling), etc) b) test och felsökningsmöjligheter på olika materielnivåer c) reparation, demontering/montering och därvid behov av trimningar och justeringar d) behov av förebyggande underhåll. Analysen utförs som en del av Reparationsteknisk analys enligt Ubilaga Underhållssäkerhet Underhållssäkerhetsverksamheten syftar till att analysera underhållsbehovet hos det tekniska systemet samt att dimensionera underhållssystemet (resurserna). Underhållets uppläggning skall anpassas till tänkt användarorganisation och däri befintlig personal. 6.1 Prediktering För att få indata för dimensionering av underhåll skall felutfall vid givna driftprofiler predikteras. I predikteringen ingår även att uppskatta frekvensen av fel på grund av felaktigt handhavande samt följdfel. Denna uppskattning baserar sig på erfarenheter från liknande materiel. Denna punkt utförs under avsnitt Funktionssäkerhet. Resultatet från denna prediktering skall ligga till grund för dimensionering av resursbehov. 6.2 Underhållssäkerhetsanalys Punkten kan ha följande lydelse: För underhållets bedrivande erfordras underhållsresurser. Under utveckling och konstruktionsskede skall behovet av resurser analyseras och specificeras så att krav på underhållssäkerheten uppfylls.

7 FLYG 075/96 Sida 7 Följande resurser ingår: a) underhållsutrustning b) reservmateriel c) dokumentation d) personal e) utbildning f) lokaler g) transporter h) emballage i) hanteringsutrustningar Underhållets uppläggning samt erforderliga resurser definieras i underhållsplaner. Vid dimensionering av resursbehov skall driftförutsättningar, predikterade felintensiteter för normalt handhavande och handhavandefrekvens ligga som grund. Dimensionering utförs så att ställda krav på tillgänglighet uppfylls. Reservmaterielbehovet beräknas enligt taktiska tillgänglighetskrav i TTEM. 7. Utvärdering Utvärdering av driftsäkerhetsegenskaper skall ske under serietillverkningsfasen. Syftet med detta är bland annat att: a) förmedla informationen om inträffade fel b) möjliggöra tidig upptäckt av svagheter i konstruktion, tillverkning, komponenttyper m m c) mäta funktionssäkerhetstillväxt d) verifiera ställda krav. Fortlöpande uppföljning av driftsäkerhetsegenskaper efter leverans skall eftersträvas. Uppföljningen skall omfatta alla informationer, som är nödvändiga för utvärdering av driftsäkerheten. Driftsäkerhetsansvarig avdelning hos leverantören ansvarar för utvärdering av uppföljningsresultatet. De synpunkter som har framkommit under prototyputvecklingen enligt åtgärdslistsor m m skall behandlas på driftsäkerhetsmöten i seriekonstruktionsfasens inledning.

8 FLYG 075/96 Sida 8 8. Reparationsteknisk analys Punkten behandlas i Ubilaga LCC-analys LCC-verksamhet skall bedrivas för att ge underlag för bedömning om livstidskostnader och vad som är mest kostnadskrävande avseende underhåll, samt ge underlag för bedömning om eventuell konstruktionsförbättrande åtgärder. Resursfördelningens inverkan på livstidskostnad skall också värderas liksom känsligheten för andra parametrar. 10 Verifiering I denna punkt definieras leverantörens åtagande i beställningen. Omfattningen kan vara: - MTBF-uppföljning - MTTR-mätning - Testeffektivitetsverifiering Vilka standards som skall följas vid verifieringen måste anges. 11 Rapportering Här anges hur och när rapportering skall ske. Punkten kan lyda enligt nedan: Rapportering av driftsäkerhetsverksamheten kommer att ske muntligt på arbetsgruppsmöten och reparationstekniska genomgångar samt genom skriftliga rapporter av: a) predikteringar b) underhållsmässighetsanalys c) underhållssäkerhetsanalys d) protokoll och åtgärdslistor från arbetsgruppsmöten och reparationstekniska genomgångar. Slutrapport skall avges då underhållsanalysen är klar.

9 FLYG 075/96 Sida 9 12 Referenser Här anges de referenser som är aktuella för mtrlobjekt. Några exempel av generell karaktär enligt nedan: - Military Standardization Handbook, Reliability Prediction of Electronic Equipment, MIL-HDBK-217 (senaste utgåvan). - Nonelectronic Reliability Notebook RADC Nonelectronic Parts Reliability Data, RAC Military Standardization Handbook, Maintainability Prediction, MIL- HDBK MIL-STD-781, Reliability Testing for Engineering Development, Qualification and Production. - MIL-STD-1390, Level of Repair Analysis. - MIL-STD-1629, Procedures for Performing a Failure Mode Effects and Criticality Analysis.