Translanguaging transspråkande praktik och teori

Transkript

1 Translanguaging transspråkande praktik och teori. Nyanländas villkor och lärandemöjligheter i Norden april 2018 Malmö Universitet Gudrun Svensson Gudrun.svensson@lnu.se Linnéuniversitetet Institutionen för svenska språket

2 Dagens upplägg Flerspråkiga elever i dagens svenska skola. Teorier, forskning och tankarna bakom translanguaging-transspråkande Hur gör lärare? Några praktiknära glimtar

3 Vad betyder transspråkande för elever i dagens svenska skola?

4 Migration och globalisering skapar behov av nya mönster i undervisningen

5 Vad kan globalisering och migration betyda för dagens svenska skola? Exempel Tulpanskolan Skola med cirka 96 % flerspråkiga elever (= annat modersmål än svenska) Exempel klass 4A + 4B 2 klasslärare, 35 elever Arbetar flexibelt, ibland var för sig, ibland som enskilda klasser, olika gruppkonstellationer

6 Förstaspråken (modersmålen): 12 elever: arabiska 6 elever: somaliska (en av dem litteraciterad på swahili) 4 elever: albanska 2 elever: bosniska och svenska 1 elev: kurdiska, makedonska, tjetjenska (litteraciterad på ryska), romani, rumänska, serbiska, sinhala, spanska och thai

7 Påbörjad inlärning (onset) av svenska ett spann på tio år mellan eleverna FÖRSKOLA SKOLA Ålder Antal

8 Vad säger forskningen? 2-3 år för någorlunda kommunikativ språkförmåga på andraspråket (BICS) 4-7 år för att kunna ta till sig skolans språkbruk och ämnesinnehållet i skolans läroböcker (CALP) (Cummins 2017) FÖRSKOLA SKOLA Ålder Antal

9 Vad säger forskningen? Ankomst efter skolstart och kan läsa och skriva: Har redan ett skolkapital. Bör fortsätta sin kunskapsutveckling med hjälp av förstaspråket medan de lär in andraspråket (Lindberg & Hyltenstam 2012; Nilsson & Axelsson 2013; García 2009; Cummins 2017) FÖRSKOLA SKOLA Ålder Antal

10 Vad säger forskningen? Ankomst vid eller före skolstart: Har ofta inte utvecklat det ordförråd på andraspråket som förväntas vid skolstart. Bör få stöd av sitt starkaste språk för att utveckla begrepp och kunskaper (Lindberg & Hyltenstam 2012) FÖRSKOLA SKOLA Ålder Antal

11 Vad säger forskningen? Ankomst efter skolstart och kan inte läsa och skriva: Bör litteraciteras på förstaspråket för att få tillgång till en förståelig kontext och tolkningsstrategier som används vid läsinlärning (García 2009; Cummins 2017) FÖRSKOLA SKOLA Ålder Antal

12 Vad säger forskningen om alla eleverna? Elever med migrationserfarenhet (Bunar 2011, 2015). FÖRSKOLA SKOLA Ålder Antal 4 minus

13 Vad säger forskningen? Elever med migrationserfarenhet (Bunar 2011, 2015). FÖRSKOLA SKOLA Ålder Antal

14 Elever med migrationserfarenheter Lever i diasporan (διασπορά, diáspora, i förskingringen = kringspriddhet) Oftast här p.g.a. en push-situation Vagabonder i livet: geografisk resa, kulturell resa, klassresa, språklig resa (Baumann 1998, 2004;Blommaert 2010)

15 Vad säger forskningen? Elever med transnationella identiteter (Hornberger 2007; dewilde 2016) Passerat geografiska gränser men överbryggar ständigt gränserna digitalt FÖRSKOLA SKOLA Ålder Antal 4 minus

16 Transnationella identiteter FÖRSKOLA SKOLA Ålder Antal

17 Transnationella språkliga resor i en globaliserad värld

18 Flerspråkiga elever rör sig ständigt mellan olika språkliga sammanhang muntligt- skriftligt reception produktion vardagligt -offentligt Två/fler-språkighet innebär en ständig dynamisk förändring och att språk inte är en fixerad kod utan ett flöde mellan olika variabler (Hornberger 2004)

19 Vad skapar framgång för för flerspråkiga elever i skolan? (Hyltenstam, K., Axelson, M. & Lindberg, I Flerspråkighet en forskningsöversikt. Vetenskapsrådet) Flerspråkigheten integreras som en naturlig del i skolans vardag Undervisning som tillvaratar elevernas samtliga resurser i form av deras redan tillägnade erfarenheter, språk och kunskaper Individualiserad eller skräddarsydd utbildning för att tillhandahålla rättvisa och riktiga bedömningar av varje elevs kunskaper Hög grad av involvering av de flerspråkiga barnens föräldrar i utbildningen -- ger en meningsfull kontext för barnens lärande. Begreppet translanguaging- transspråkande har gett ett namn och konkretiserat det som forskare talat om länge

20 Och elever med svenska som förstaspråk? Mångfaldssamhället har kommit för att stanna och det är det samhället eleverna kommer att tillbringa sin framtid i Mångfaldssamhället är en global företeelse Berikande språkliga och interkulturella kunskaper

21 Teorier, forskning och tankarna bakom translangauging - transspråkande

22 Historisk tillbakablick på andraspråksinlärning Fokus på att andraspråksinläraren skulle uppnå infödd nivå (som en spion) Fokus på korrekt grammatik, felfritt flöde och brytningsfritt uttal = den ständiga inläraren Språkbad- direktmetoden var ett sätt att uppnå målet kommunikation viktigare än korrekthet Bara svenska på mina lektioner

23 Genombrottet?? Cummins (1976), en underliggande språkförmåga CUP

24 Cummins (1976) Forskning om flerspråkiga personers språkförmåga Alla språk som man lärt sig står i beroende till varandra Utveckling av förstaspråket skapar grund för utveckling av andra språk genom exempelvis tillägnade språkliga strategier

25 Pionjärerna: psykologen Jim Cummins (1976) The influence of bilingualism on cognitive growth: A synthesis of research findings and explanatory hypothesis och neurolingvisten François Grosjean (1989) Neurolinguists, beware! The bilingual is not two monolinguals in one person. Brain and Language, 36, 3 15 Cummins (2005) CUP, common underlying proficiency

26 Fortsatt forskning: Cen Williams 1996 i Wales (kymriska-engelska)- myntade begreppet Translanguaging Wayne Thomas & Virgina Collier 1997 i USA (spanska-engelska) Många efterföljande forskare: García, Baker. Lewis, Blackledge, Creese, Hornberger, Lins, Conteh, Meier, Li Wei, Early, Cenoz, Corter.

27 I Sverige? Det finns ingen brett upplagd och longitudinell studie i Sverige om resultat för kunskapsutveckling generellt med hjälp av transspråkande, men många mindre studier Wedin, Rosén, Torpsten, Gynne, Sarinen, Bagga-Gupta,Hult, Källkvist, Strazer, Warren, Svensson

28 Transspråkande nytt paradigm inom undervisningen för flerspråkiga elever Från fokus på andraspråket till fokus på båda språken Alla ämnen i skolan Alla språk är en källa till lärande Alla språk är kunskapsutvecklande

29 Vilka fördelar ser man? Förståelse av kontexten Begreppsutveckling Parallell språkutveckling Metalingvistisk förståelse Identitetsutveckling Motivation Föräldraengagemang Elevsamverkan Interkulturellt klassrum

30 Perspektiv (som flätas in i varandra i verkliga livet ) på translanguaging-transspråkande Den enskildes perspektiv: Förmågan att pendla mellan verbala språk och använda språken som en repertoar för ett integrerat system (det ursprungliga perspektivet utifrån Cummins) Undervisningsperspektiv: Användning av elevers olika verbala språk som resurser i undervisning (det ursprungliga perspektivet utifrån benämningen av Williams)

31 Garcías (2009) dynamiska språkmodell: Allt ingår i allt i ett dynamiskt flöde

32 Strategisk princip 1, social rättvisa (García 2009). attityden till olika språk i klassrummet måste vara positiv och uppmuntrande allas språk måste ha lika värde och vara viktiga källor till kunskap att låta eleven veta: Ditt språk som du talar med dina föräldrar har betydelse i skolans värld

33 Synliggöra språken i klassrummet

34 Strategisk princip 2, social träning (social training, García 2009) språken måste tillämpas i meningsfulla sammanhang och i uppgifter där fokus ligger på det språkliga, utan att sänka den kognitiva nivån det ska finnas en tydlig pedagogisk strategi som är varaktig och meningsfull fokus inte ska ligga på när eleverna ska använda sitt förstaspråk utan hur det kan integreras i undervisningen

35 Hur gör lärare? Några praktiknära glimtar

36 Föreberedelse av ett arbetsområde

37 Att inte stoppa tankeflödet 27/1 Helg I fredags var min helg underbar. Jag vaknade kl. 7 och började titta på tecknade filmer och när det blev 12.35, då när jag brukar vakna eller kl eller städade jag i huset. När det blev söndag åt jag mycket god mat.

38 Många samarbetsläxor med vårdnadshavare

39 Ämnesrelaterade ord på tavlan under arbetets gång الفاعل glumac актер Skådespelare lîstikvanê actor

40 Flerspråkig genomgång av sammansättningar och abstraktioner Skåda+ spela +are/eri skåda spela -are -eri va ye вот osv med fler språk lîstikê играть osv - -Вы osv

41 Flerspråkig sammanfattning av ett arbete

42 Skriva och analysera: bildspråk + två verbalspråk

43 Mycket elevsamverkan

44 Mycket kamratlärande Olika långt i processen Samma nivå

45 När den ene hunnit längst i processen i det ena språket och den andre i det andra

46 Olika gruppkonstellationer Språkgemensamma

47 Språköverskridande Lärarna är noga med att arbeta med både samspråkiga grupper och språköverskridande grupper för att befrämja interkulturalitet inte cementera språkgrupperna gentemot varandra

48 Elever som är ensamma om sitt språk (och med svenska som förstaspråk) arbetar tillsammans

49 Redovisning på 4 språk- 3 verbalspråk och bildspråk

50 Tankekarta - ämnesord som bystämma, tionde, bergsmän, jakt och fiske

51 Tankekartorna på förstaspråket diskussioner och internetverktyg

52 Strategiskt insprängda inslag av transspråkande i ett tema (grönt = inslag av förstaspråket) Medeltiden Orsak och konsekvens Inledning Samspråkiga grupper om översättning av orden Samarbetsläxa Redovisning i skolan Diskussion i skolan Digerdöden Orsak och konsekvens Diskussion om sjukdomar (språköverskridande grupper, erfarenhetsbaserat) Digerdöden Intervju i hemmet Redovisning i skolan Bönder på Medeltiden Bönder på Medeltiden Lärargenomgång Samspråkiga grupper: 1) tankekarta på svenska 2) tankekarta på förstaspråket Föräldraintervjuer Återkoppling i skolan

53 Nyutkommen litteratur på svenska om användning av elevers flerspråkiga resurser

54 Referenser i föreläsningen (men den bygger på många fler) Bauman, Zygmunt Globalization: The Human Consequences. London: Polity. Bauman, Zygmunt Identity. Conversations with Benedetto Vecchi. Cambridge; Malden: Polity Press. Dewilde, Joke Multilingual Young People as Writers in a Global Age. In New Perspectives on Translanguaging and Education edited by BethAnne Paulsrud, Jenny Rosén, Boglárka Straszer, & Åsa Wedin.. Bristol/Blue Ridge Summit: Multilingual Matters. Collier, Virginia & Thomas, Wayne (1999). Making U.S schools effective for English language learners. Part 1 3. TESOL Matters, 9, 4 6. Conteh, Jean & Meier, Gabriela (2014). Introduction. I: Jean Conteh & Gabriela Meier (red.), The multilingual turn in languages education: Opportunities and challenges (1 14). Bristol/Buffalo/Toronto: Multilingual Matters. Cummins, Jim (1976). The influence of bilingualism on cognitive growth: A synthesis of research findings and explanatory hypothesis. Working papers on bilingualism. Ontario: Institute for Studies in Education. Cummins, Jim (2000). Language, power and pedagogy: Bilingual children in the crossfire. Clevedon: Multilingual Matters. Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever: Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur och Kultur Garcia, Ofelia Bilingual education in the 21st century: a global perspective. New Jersey, USA: Wiley-Blackwell. García, Ofélia & Wei, Li (2014). Translanguaging: Language, bilingualism and education. New York: Palgrave Macmillan Gibbons, Pauline (2009). Lyft språket, lyft tänkandet: Språk och lärande. Stockholm: Hallgren & Fallgren Gorter, Durk & Cenoz, Jasone (2015) Translanguaging and linguistic landscapes. Linguistic LandscapeVol. 1:1/2 (2015) pp Hornberger, Nancy H. (2004). The continua of biliteracy and the bilingual educator: Educational linguistics in practice. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 7 N, 2 & 3. Hornberger, Nancy Biliteracy, Transnationalism, Multimodality, and Identity: Trajectories Across Time and Space. Retrieved from Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica & Lindberg,Inger (red.), Flerspråkighet: En forskningsöversikt). Stockholm: Vetenskapsrådet. Lewis, Gwyn, Jones, Bryn & Baker, Colin (2012). Translanguaging: Origins and development from school to street and beyond. Educational Research and Evaluation, 18(7), Lgr 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Tillgänglig på internet: w.w.w. skolverket.se/publikationer?id=2575 Nilsson, Jenny & Axelsson, Monica (2013). Welcome to Sweden : Newly arrived students experiences of pedagogical and social provision in introductory and regular classes. International Electronic Journal of Elemenatary Education, 6(1), Svensson, Gudrun & Torpsten, Ann-Christin (2017). Transspråkande för förstärkt tvåspråkighet. I: Åsa Wedin (red.), Språklig mångfald i klassrummet (37 60). Stockholm: Lärarförlaget. Svensson, Gudrun (2017). Transspråkande i praktik och teori. Stockholm: Natur och Kultur. Svensson, Gudrun, Melkersson, Lena A. och Khalid, Intisar (2017). Transspråkande på Centrumskolan. Lisetten, , s Svensson, Gudrun & Torpsten, Ann-Christin (2017). Transspråkande för förstärkt tvåspråkighet. I: Åsa Wedin (red.), Språklig mångfald i klassrummet (37 60). Stockholm: Lärarförlaget Williams, Cen (1996) Secondary education: teaching in the bilingual situation. In C. Williams, G. Lewis and C. Baker (Eds). The language policy: Taking stock. Llangefni (Wales): CAI.

55 TACK FÖR ATT NI LYSSNADE Gudrun Svensson Linnéuniversitetet Institutionen för svenska språket

56 Appendix med FAQ

57 Tar det inte mycket tid? Vems tid? Det går fortare att koppla till förstaspråket än att lägga ner tid på förklaringar som eleven kanske ändå inte förstår En genomtänkt planering visar att transspråkande är tidsbesparande både i undervisningen och för eleverna Med tanke på minnesbehållning tar det tid om man inte eleverna lär sig utan måste lära in en gång till Man spar elevernas tid eftersom de kan ta till sig kunskaper på sitt starkaste språk samtidigt som de lär in svenska Eleverna får beredskap för sin kommande tid, alltså framtiden

58 Blir det inte kaos i klassrummet om språken släpps fria? Det är alltså en strategisk användning av språken det handlar om Inte att språken ska släppas lösa huller om buller i klassrummet och skapa kaos Strategisk princip nr 2 är viktig att tänka på Men det kan förstås bli en viss rörelse och visst liv i klassrummet när olika grupper arbetar utifrån olika språk Många olika språk som finns i luften i klassrummet men alla språk brukas i en målinriktad arbetsinsats

59 Hur kan man kontrollera om det blir rätt? Kommunikation viktigare än felfrihet Det är inte så viktigt att allt alltid blir exakt rätt Det är som vid många andra tillfällen i livet att saker och ting så småningom rättas till om det blir fel från början Föräldrar, modersmålslärare, studiehandledare kan vara till hjälp om man vill veta att det blivit rätt Så kan man också säga att de målinriktade samtalen på elevernas vardagsspråk lägger en grund för korrektare förståelse av ämnesspråket

60 Blir inte eleverna stressade av att inte förstå allt i klassrummet? Det beror på hur man lägger upp undervisningen Vissa saker görs ju parallellt på olika språk I andra fall kan elever informera varandra

61 Blir inte de svenska eleverna otåliga? Elever med svenska som förstaspråk kan bli otåliga och fördröjda i sin egen kunskapsutveckling om allt ska förklaras därför att alla elever inte förstår språket och läraren ideligen måste förklara Genom transspråkande har man en flexiblare lösning för alla Elever med svenska som förstaspråk ska förstås också delta i transspråkande i klassen

62 Hur jobbar elever transspråkande om de har svenska som modersmål? Det finns många olika lösningar för dem om man är flexibel Ofta finns det elever som är ensamma om sitt språk i klassen och då kan de arbeta i språköverskridande grupper Skolans främmande språk kan också användas vid transspråkande

63 Alla föräldrar tycker väl inte att det här är bra? Man måste vara lyhörd för om föräldrar protesterar Om det beror på att de inte förstått betydelsen för deras barns utveckling ska man upplysa dem om det Om de ändå insisterar och inte vill att deras barn ska delta i transspråkande på förstaspråket ska vi låta eleverna arbeta i andra grupper som är språköverskridande, kanske i en grupp där man arbetar transspråkande utifrån engelska. Vi vet inget om föräldrars motiv som exempelvis kan handla om att det som vi anser vara elevens förstaspråk kanske är ett språk som står för förtryck och övervåld Jag har inte varit med om det själv, men har hört att det finns föräldrar med svenska som förstaspråk som protestrar. Man kan diskutera med dem att det gynnar deras barn också (mindre tid för förklaringar för de nyanlända eleverna, kognitiv utveckling om man lär sig olika infallsvinklar på saker och ting i livet. Kunskaper som man i framtiden kan ha nytta av i ett multilingvistiskt samhälle osv)