Translanguaging in bilingual schools. Disposition. The term translanguaging. Bilingualism. Modality

Transkript

1 2 Translanguaging in bilingual schools Lina Jerpö, Coordinator Bilingualism October 2017 Disposition The term translanguaging Bilingualism Modality Multimodal bilingualism Short film Pupils translanguaging a study 3 4 The term translanguaging Coined in Wales by Williams 1994 (Welsh: trawsieithu) Based on Grosjean s idea that bilinguals are not two monolinguals in one. Does not refer to two separate s Dynamic usage A multilingual individuals use of his/her entire repertoire Swedish: transspråkande, korsspråkande Bilingualism Majority of the population The ethically least problematic option Subtractive bilingualism Additive bilingualism Dynamic bilingualism/translanguaging Modality Signed Written Spoken Pictures Symbols Videos 1

2 7 8 Multimodal bilingualism Signed s and written/spoken s Bilingualism/multilingualism promotes development (Hendar 2016) Only by drawing from their entire repertoire will bilingual students be able to demonstrate what they know, and especially what they can do with (Grosjean, 2016, s. 1). Hearing bilingualism Example of possible abilities of a hearing bilingual. Type of Bilingual Oracy (in the Literacy (in the Signacy Ability school) Receptive Listening: home Reading: home - Productive Speaking: home Writing: home - Deaf bilingualism Example of possible abilities of a deaf bilingual. Type of Bilingual Oracy (in the Literacy (in the Signacy (in the Ability school or at school) school or at Receptive Listening? Reading Attending to signs Productive Speaking? Writing Producing signs (García and Cole, 2014, s. 103) Pupils Translanguaging Professor Ofelia García explains translanguaging Ofelia Garcia: Translanguaging (MuDiLe 2017) (16 min) - A Study in a Multimodal Multilingual Classroom in a Swedish School for Deaf and Hearing-impaired Pupils. Ulrika Hallqvist & Lina Jerpö October Disposition Background Focus of the Study Concepts Methode and Empiricism Questions Result Conclusion Background Special needs teachers in a Government regional school for deaf and hearing-impaired pupils in Sweden Teachers of s Örebro University special needs education special needs teacher Study Spring

3 13 14 Focus of the study Illustrate and describe pupils translanguaging in a multimodal, multilingual classroom in a school for deaf and hearing-impaired pupils. Swedish sign Swedish and English. Concepts Translanguaging Multilingualism Multimodality Mediating tools Method and empiricism Qualitative case study Participating observations and field notes Videodocumentation Seven pupils in year 10, in one of Sweden s 5 regional schools for deaf and hearing-impaired pupils. 8 lessons Questions In what situations do pupils switch between Swedish sign spoken Swedish and spoken English and how does this switch appear? How do the pupils use their multilingualism as a resource and how can this support them in their learning process? Which modalities are used and how are they used as mediating tools? Result Communication Between Pupils Transcriptionkey Visual and Auditive Support Use of Language Resourses 3

4 Communication Between Pupils Preliminary stage Non subject related Charlie: asså INTERNET SÅ DÅLIGT ÄR Kim: Du har inte wifi Charlie: [lärarens namn] internet so badly Subject related Dylan: FÖRSTA SKREV A-L-L O-F S-P-E-A-K-E-R-S (Översättning: På den första uppgiften skrev jag all of speakers) Andrea: All of speakers. Dylan: S-P-E-A-K-E-R-S V-A? Andrea: All of speakers. Nej det går inte. Fast speakers det e högtalare. Dylan: Va? Andrea: Speakers e högtalare. Dylan: TALARE TALARE egentligen ska T-H-E S-P-E-A-K-E-R-S men va fan Visual and Auditive Support Numbers and hand alphabet spelling Dylan: Nä inte C-H-A-N-C-E-S (Dylan vänder sig till Andrea och påpekar att det engelska ordet chances inte är korrekt i sammanhanget) Dylan: A very good S-E-N-C-E O-F survival. Multimodality Support Dylan: Vara, bliva, heta kallas. Vara, bliva, heta kallas. Predikatsfyllnad. Vara, bliva, heta, kallas. Sen direkt O-B-J-E-K-T e allt annat än inte vara, bliva, heta kallas. The use of technical aids and turn taking Dylan: I ve noticed that women Charlie: Mikrofonen! Dylan: often likes elder men Kim: Mikrofonen! (Dylan startar mikrofonen och upprepar samma mening). Attention seeking The use of Language Resources Inclusion and exclusion Language awareness imitate Dylan: Turn. [tööörn] (upprepar ordet i mikrofonen med överdrivet uttal). T-Ö-R-N. Andrea och Dylan unisont: More. [Mooore] (upprepar ordet med överdrivet uttal). Kim: More. Dylan: M-Ö Much [möööre] (uttalar ordet med överdrivet uttal) interesting. M-Ö. Meta discussions Andrea: Men det e också många ord om man lägger till ett ord som det ordet krävs att det ska tillägga mer i meningen. (Lärare: Nä). Jo det finns. Nä, nä, nä men kolla till exempel om det e så, meningen e så (visar tecknet för ORD med båda händerna och håller dem bredvid varandra, i följd) och sen e ett ord e missat (tecknar SAKNA), öh saknat, och rätta ordet gör att meningen e klar men om du lägger ett annat ord då kräver den (refererar till tecknet för ORD som tecknas med vänster hand), som inte passar in, fler ord. 4

5 Allard, K. (2013). Varför gör de på detta viset? Kommunikativa praktiker i flerspråkig språkundervisning med svenskt teckenspråk som medierande redskap (Doktorsavhandling, Örebro Studies in Education, 39) Örebro: Örebro universitet. Tillgänglig: Bigestans, A., Drewsen, A., & Kindenberg, B. (2015). Från translanguaging till korsspråkande. Lisetten , s kande_lisetten%204_2015.pdf Blackledge, A., & Creese, A. (2010). Multilingualism. London: Continuum International Publishing group. Creese, A. (2008). Linguistic Ethnography. Encyclopedia of Language and Education. pp DOI: / _257 (hämtad ). Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s ). Stockholm: Liber. Garcia, O. (2009). Education, Multilingualism and Translanguaging in the 21 st Century. I O. Garcia (Red). Bilingual education in the 21 century. A global perspective (s ). Wiley. Garcia, O. (2014). TESOL Transd in NYS: Alternative Perspectives. NYS TESOL Journal Vol. 1, No. 1, January Garcia, O., & Cole, D. (2014). Deaf Gains in the study of Bilingualism and Bilingual Education. I H. Dirksen, L. Bauman & J. J Murray (Red.), Deaf Gain: Raising the Stakes for Human Diversity (s ). Garcia, O., & Sylvan, C E. (2011). Pedagogies and Practices in Multilingual Classrooms: Singularities in Pluralities The Modern Language Journal Vol. 95, No. 3, Special Issue: Toward a Multilingual Approach in the Study of Multilingualism in School Contexts, pp. Garcia, O., & Wei, L. (2014). Translanguaging Language, Bilingualism and Education. New York: Palgrave Macmillan. Gibbons, P. (2013). Stärk språket stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Grosjean, F. (2010.) Bilingualism, biculturalism, and deafness, International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 13:2, , DOI: / (Hämtad ) Grosjean, F. (2016). What is Translanguaging? Psychology Today. (Hämtad ) György Ullholm, K. (2016). Translanguaging i flerspråkiga klassrum? Yes! Men vad ska vi kalla det på svenska? Lisetten, , Hajer, M., & Meestringa, T. (2010). Språkinriktad undervisning, en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Hendar, O. (2016). When two modalities meet; Speech and sign and the impact on education. (Doctoral thesis, Copenhagen Faculty of social sciences). Köpenhamn University of Copenhagen. Hornberger, N H., & Link, H. (2012). Translanguaging and Transnational Literacies in Multilingual Classrooms: a Biliteracy Lens. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 15 (3) Doi: / (hämtad ). Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige, 17, (3-4) (Hämtad ). Karlsson, E., & Wennergren, A-C. (2014). Att använda elevsvar i undervisningen. Forskning om undervisning och lärande nr 13.(Hämtad ). Kullberg, B. (2014). Etnografi I klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Lewis, G., Jones, B., & Baker, C. (2012a). Translanguaging: origins and development from school to street and beyond, Educational Research and Evaluation, 18:7, , DOI: / (Hämtad ). Lewis, G., Jones, B., & Baker, C. (2012b). Translanguaging: developing its conceptualisation and contextualization. Educational Research and Evaluation, 18:7, , DOI: / (Hämtad ). Liberg, C. (2011). Lärandets språkliga uttryck. I M. Jensen (red.) Lärandets grunder teorier och perspektiv. Lund: Studentlitteratur Lindahl, C. (2015). Tecken av betydelse. En studie om dialog i ett multimodalt, teckenspråkigt tvåspråkigt NO-klassrum (Doctoral thesis, Stockholm Department of Mathematics and Martin, B. (2013). Coloured Language: Identity Perception of Children in Bilingual Programmes. Language Awareness, 21:1-2, 33-56, DOI: / (hämtad ) Musk, N., & Wedin, Å. (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande. Lund: Studentlitteratur. Repstad, P. (2007). Närhet och distans, kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Rosén, J., & Wedin, Å. (2015). Klassrumsinteraktion och flerspråkighet ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2011:186. Högskoleförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket (2011). Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Fritzes. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2016). Science Education, 11). Malmö: Holmbergs. (Hämtad ). Tillgänglig: (Hämtad ). Swanwick, R., Hendar, O., Dammeyer, J., Kristoffersen, A-E., Salter, J., & Simonsen, E. (2014). Shifting Contexts and Practices in Sign Bilingual Education in Northern Europe. (Hämtad ) OXFORD SCHOLARSHIP ONLINE ( f chapter-12?print=pdf DOI: /acprof:oso/ Säljö, R. (2011). Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning & Demokrati, 20(3), (Hämtad ). Thornberg, R. & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s ). Stockholm: Liber. Torpsten, A-C., Warren, A. R., Straszer, B., Lindahl, C., Siekkinen, F., Svensson, G., Wedin, Å. (2016). Transspråkande en holistisk syn på språk, språkanvändning och språkdidaktik. Lisetten , Vetenskapsetiska forskningsrådet (2003). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. (Hämtad ). Wedin, Å. (2006). Etnografisk lingvistik i utbildningsforskning. Nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN , Vol. 1, nr 1, s (Hämtad ). Wei, L. (2016). New Chinglish and the Post-Multilingualism challenge: Translanguaging ELF in China. Journal of English as a Lingua Franca. Volume 5, Issue 1 (Mars 2016), s (Hämtad ) xml Conclusion Translanguaging is highly used and the pupils multilingualism is dynamic. The pupils use all of their linguistic, multimodal repertoire to make common sense in their communication with others and in their own learning process. Translanguaging should be seen as an asset and used consciously to strenghten and develop pupils learning. Thank you for your attention Mailaddresses: Lina Jerpö Lina.jerpo@spsm.se Ulrika Hallqvist Ulrika.hallqvist@spsm.se Pupils Translanguaging. A Study in a Multimodal Multilingual Classroom in a Swedish School for Deaf and Hearing-impaired Pupils References Yoxsimer Paulsrud, BA. (2014). English-Medium Instruction in Sweden; Perspectives and practices in two upper secondary schools (Doctoral thesis, Stockholm Department of Language Education, 3). Stockholm: Stockholm University. Tillgänglig: 5