som resurs Flerspråkighet som resurs Högskolan i Halmstad Regionalt nätverk n och skrivutveckling Gudrun Svensson
|
|
- Camilla Persson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att använda nda Translanguaging flerspråkigheten som resurs Flerspråkighet som resurs Högskolan i Halmstad Regionalt nätverk n för f r språk-,, läs-l och skrivutveckling Gudrun Svensson gudrun.svensson@lnu.se 4 maj 2016 Linnéuniversitetet, Växjö
2 Dagens upplägg Kort och övergripande om elevers flerspråkighet Andraspråksundervisning i ett historiskt perspektiv Translanguaging
3 Elevers flerspråkighet
4 Några ord om över och under Mänsklighetens migrationen handlar över tid om en förändring från migration i överläge till en migration i underläge Och det gäller också för språken: Språk uppifrån och språk nerifrån
5 Några ord om hur man kan se påp migration pull (därför att något drar) and push (därför att något kastar ut) turist (den önskade) och vagabond (den oönskade) Pull och turist: kan vara cirkulär migration Push och vagabond: oftast flyktingar. Har ofta tänkt att återvända vid flykttillfället, men gör det oftast inte eftersom 1) situationen i hemlandet inte tillåter detta 2) politiskt instabila länder ofta också är fattiga och de ekonomiska incitamenten för att återvända därför ofta är låga 3) utdragna asylprocesser eller att man levt länge i exil innebär att personen tillslut vänjer sig vid det nya landet istället.
6 Ett utsnitt skärs ut från en värld och ska passas in i en annan värld
7 Flerspråkiga elever i Sverige Lever i diasporan (διασπορά, diáspora, i förskingringen = kringspriddhet) Oftast här pga en push-situation Vagabonder i livet: geografisk resa, kulturell resa, språklig resa, klassresa Multilingualism Läs gärna: Blommaert, J The Sociolingustics of Globallization
8 Vi tänker t ofta enkelspårigt om elevers språksituation Förstaspråket/modersmålet Andraspråket Elever säger: Jag kan franska/dari/arabiska för det talar vi hemma I skolan talar vi svenska så det kan jag också... Men forskning har visat att situationen kanske ser ut så här :
9 Elever, särskilt s de äldre, är r ofta mångspråkiga Från forna kolonialländer språk i hemmet och skolans språk Fars släkt och mors släkt olika språk Hemmets språk och grannars språk Länder med många stamspråk Bott i olika länder från det man lämnat hemlandet
10 Språk Tala Skriva Förstå Läsa (5=flytande 0=inget) Kru Gwa Swahili Engelska Franska Svenska
11 Den multilingvistiska familjen Kru (arabiska)[dari], gwa (turkiska) [ryska], eng, fra sve Far Mor morbror farmor kusin barn
12 Den multilingvistiska omgivningen engelska somaliska franska franska arabiska dari Familjen ryska indiska persiska thailändska romani turkiska
13 The multilinguistic turn förändringar av hela samhällen där frågor om segregation och demokrati ställs på sin spets. the sharp edge, det vill säga en knivskarp situation med språklig globalisering som accelererat över tid och rum inte bara språk i skolan utan också frågor om teorier och pedagogik, inkludering och sociala sammanhang. samhällen som tidigare präglats av monolingvism, det vill säga enspråkighet, nar nu övergått till att bli multilingvistiska, flerspråkiga genomsyrar ekonomi, skola och individers vardagsliv. tilltagande språklig mångfald enskilda individer blir allt mer flerspråkiga
14 Några tillbakablickar på andraspråksinlärning
15 Dagens pedagogiska strömningar om språk- och kunskapsutveckling ur ett andraspråksperspektiv är grovt sett sprungna ur två diametrala perspektiv efterkrigstidens perfektionistiska utbildning av spioner 1970-talets kritiska undervisningsdiskurser som vänder sig mot förmedlingspedagogik som forskare betraktas som de besuttnas sätt att behålla makten eftersom den endast överför kunskaper i stället för att skapa kritiskt reflekterande litteracitet
16 Från en fråga om enskilda spioner till en globaliserad värld med massiva migrationsmönster Från en fråga om felfrihet till en fråga om att kunna kommunicera och bli medborgare i det samhälle där man befinner sig
17 Betydelse för f andraspråksinl ksinlärning Forskning om att utbilda den perfekta andraspråkstalaren har alltmer utbytts mot Forskning som fokuserar parallell kunskaps- och identitetsutveckling
18 Förändrade perspektiv påp andraspråksinl ksinlärning Kunskapsutveckling och makt lyfts fram på ett helt annat sätt än förr Makt över sin egen inlärning Makt över klassrummets agenda Makt över den egna tillvaron Makt som medborgare i samhället Empowerment
19 Några ord om Första och andraspråket och flerspråkighet
20 Avsikt: att bli flytande tvåspr språkig A) Språkbadsprogram sedan talet, start i Canada: USA, Kanada, Australien, Kina, Japan, Singapore, Hong Kong, på Nya Zeeland, Irland, i Skottland, Wales, Schweiz, Estland, Katalonien och de baskiska provinserna i Spanien
21 Avsikt: att låta l förstaf rsta- och andraspråket stödja varandra B) Parallell språkundervisning, USA Collier & Thomas (2000) engelska spanska A+B = monolingvistisk tvåspråkighet (varje språk för sig, två monolingvister i samma person)
22 Avsikt: att utveckla språk k och kunskaper samtidigt påp två språk C) Translanguaging: Integrerat språkbruk. Cen Williams engelska-kymbriska 1996: När eleverna använde hela sin språkliga potential i klassrummet blev eleverna dels bättre i båda språken, dels fick breddade och fördjupade ämneskunskaper(creese, Garcia m.fl.)
23 Translanguaging Transsspråkande Korsspråkande Tvärspråkande TL
24 Nytt paradigm inom andraspråksundervisningen Från fokus på andraspråket till fokus på båda språken Alla språk är en källa till lärande Alla språk är kunskapsutvecklande Omfattande internationell forskning
25 TL (translangauging) ursprunget i forskning Cen Williams (1996) Alla språkliga resurser används samtidigt Förbättrar språkkunskaperna Vidgar och fördjupar ämneskunskaperna
26 Skiljer sig från kodväxling genom att man inte bara växlar mellan två språk utan Förmågan att pendla mellan språk och använda språken som en repertoar för integrerat system
27 Cummins (2005) CUP, common underlying proficiency
28 Cummins (2005)
29 Garcías as dynamiska språkmodell (2009)
30 Språk A Språk B Språk C
31 Forsknings- och kompetensutvecklingsprojekt på Tulpanskolan (=Centrumskolan) Interaktion för identitets- och kunskapsutveckling i flerspråkiga klassrum Start 2012, 3 år Kompetensutveckling av skolans pedagoger blev en del av projektet Attityder (flerspråkighet sågs som en brist och inte som resurs) Undervisning av flerspråkiga elever 2014 start med pilotprojekt om translanguaging
32 Inställning till mångkulturalitet m påp Tulpanskolan med 98 % flerspråkiga elever, 2012 Blå = det mångkulturella m är r en resurs och tillgång Röd d = det mångkulturella m är r ett problem och brist Ofärgad = kan inte utläsa vilken värdering v Förskola Lågstadium Mellanstadium Förskolepedagoger Klasslärare Klasslärare Övriga Specialpedagoger gymnastiklärare
33 Monolingvistisk språksyn påp skolan vid projektstarten 2012 I klassrummet pratar vi bara svenska, i matsalen också och helst också på skolgården Hierarkisk syn på språkanvändning Territoriell syn på språkanvändning
34 Motiv: Rättvisetänk: Alla ska förstå Språkbadstänk: Eleverna ska få så mycket träning som möjligt, hemma talar man inte svenska Omtanke: det blir förvirrande att jobba med flera språk Det är ingen mening med att dra in modersmålet för eleverna är lika svaga på det
35 Men för eleverna handlar det om att deras förstaspråk osynliggörs inte är något av värde i skolans verksamhet inte betraktas som redskap för lärande
36 Pilotprojekt med TL i åk k 5 Först måste man grundlägga elevernas tilltro till det egna språket som värdefullt inom skolans verksamhet Ofelia Garcías principer (2012) Social justice Social training
37 Pilotklassen och elevernas förstasprf rstaspråk
38 Strategisk princip 1, social rättvisa innebär att: attityden till olika språk i klassrummet måste vara positiv och uppmuntrande allas språk måste ha lika värde och vara viktiga källor till kunskap.
39 Att synliggöra språken
40 Resultat Förutom svenska och engelska: 2 språk i genomsnitt /elev (mer eller mindre) Flera språk i hemmet Kontakter med personer som talar andra språk i en flerspråkig miljö kamrater, affärer, släktingar. Föräldrarnas vänner De mångspråkiga områdena är en smältdegel av all världens språk där man ger och tar
41 Att synliggöra kompetenser (subjektiv bedömning mning) PRAT-STEGE SKRIV-STEGE LÄS-STEGE
42 Att synliggöra känslor k till och tankar om kunskaper i språk 1. Skriv i hjärtat det språket som du tycker bäst om 2. Skriv i stjärnan det språket som du är bäst på 3. Skriv i pratbubblan det språk som du tycker det är lättast att prata 4. Skriv på pappersrullen det språk som är lättast att skriva 5. Skriv i pilen det språk som du tycker är ditt modersmål
43
44
45 Elevernas uppmanas att skriva påp förstaspråket i sina dagböcker
46 Klart för f r nästa n steg Förstaspråket kan användas för lärande
47 Strategisk princip 2, social träning (social training, Garcia) språken måste tillämpas i meningsfulla sammanhang och i uppgifter där fokus ligger på det språkliga, utan att sänka den kognitiva nivån det ska finnas en tydlig pedagogisk strategi som är varaktig och meningsfull fokus inte ska ligga på när eleverna ska använda sitt förstaspråk utan hur det kan integreras i undervisningen litteratur på elevernas förstaspråk ska finnas tillgänglig kunskap bör finnas om att tvåspråkighet och litteracitet utvecklas långsamt och gemensamt det finns en flerspråkig medvetenhet förstå den sociala, politiska och ekonomiska situationen som omger användandet av två språk.
48 Start med arbete i religion Begreppsgenomgångar Texter
49
50
51
52 Grupperingar
53 Olika språk men samarbete om översättning och hjälp av Ipad - -Översätta begrepp och texter
54 Samma språk samarbete mellan elev som kommit längre och elev som behöver mer hjälp
55 Samma språkgrupp - två klasser
56 Exempel påp arbeten i SO: - världsreligioner, broar i världen v Förarbete i skolan Grupper med olika konstellationer Ibland samma språk, ibland olika i grupperna Uppmaning att arbeta på både förstaspråk och svenska Samarbete med föräldrar om hemuppgifter
57
58
59 Utgick från att skapa texter tillsammans Läste på nätet resultatet blev att man använde ett mer skolrelaterat språk Översatte Ibland ganska långa texter på båda språken
60
61 Redovisning påp 4 språk- 3 verbalspråk k och bildspråk
62 Elevernas uppfattning om sina språkkunskaper i årskurs 4 och 5 Svenska åk 4 Svenska åk 5 Förstaspråk åk 4 Förstaspråk åk TH So Ana Tu Aya sa di vi am
63 Vad säger s eleverna om sin språkutveckling sen vårtermin v i åk k 4 tidig vårtermin v i åk k 5 Jämförelse sve o förstaspråk Serie Svenska åk 4 Svenska åk 5 Förstaspråk åk 4 Förstaspråk åk 5
64 Det finns andra vinster
65 Vad anser eleverna i årskurs 6 Tycker du att du blivit bättre på förstaspråket sedan du gick i årskurs 4? Antal elever Inte alls Lite bättre Mycket bättre Jättemycket bättre
66 Tycker du att det hjälper dig att förstå bättre om du använder ditt förstaspråk i skolan? Antal elever Inte alls Lite grand Ganska mycket Jättemycket
67 Hur tycker du det är att lära sig om du arbetar tillsammans med dina kompisar jämfört med om du arbetar själv? Antal elever På svenska På förstaspråket Mycket svårt Svårare Lättare Mycket lättare
68 Vad tycker du om att ni använder flera språk i undervisningen i skolan? Antal elever Tråkigt Har ingen betydelse Ganska roligt Mycket roligt
69 VAD VINNER VI? Eleverna arbetar på två språk och får fördjupad förståelse av begrepp och texter Eleverna måste använda olika strategier för att förstå ord och samband utvecklar den kognitiva förmågan Förstaspråket hänger med vid utveckling av skolspråket i andraspråksundervisningen Nyanlända elever kan fortsätta kunskapsutvecklingen på sitt förstaspråk samtidigt som de lär in andraspråket
70 VAD VINNER VI? Hem och skola knyts ihop (faktor nummer två vad gäller framgång i skolan är föräldrarnas inställning) Hemläxor förankras i föräldrarnas värld. Föräldrarna blir potenta läxläsare och ser att deras kunskaper och upplevelser har ett värde (empowering av föräldrar stärker barnen) Första- och andraspråket knyts ihop, används i både hem- och skoldomän Eleverna förbereds för den multilingvistiska värld de kommer att leva i
71 Referenser till translanguaging (Collier Virginia & Thomas, Wayne (1999). Making U.S schools effective for English language learners. Part 1 3. TESOL Matters. Vol ) Creese, Angela & Blackledge, Adrian (2010). Translanguaging in the Bilingual Classroom: A Pedagogy for Learning and Teaching. The Modern Language Journal, 94 (1), pp Cummins, Jim (2005) Teaching for Cross-Language Transfer in Dual Language Education: Possibilities and Pitfalls. TESOL Symposium on Dual Language Education: Teaching and Learning Two Languages in the EFL Setting. Bogazici University Istanbul, Turkey. Cummins, Jim (2007). Rethinking Monolingual Instructional Strategies in Multilingual Classrooms. Canadian Journal of Applied Linguistics, 10 (i), pp Cummins, Jim & Persad, Robin (2014). Teaching through a Multilingual Lens: The Evolution of EAL Policy and Practice in Canada. Education Matters, 2 (1,) pp García, Ofelia (2012) Theorizing Translanguaging for Educators. In C. Celic & K. Seltzer (ed). Translanguaging in the Bilingual Classroom: A Pedagogy for Learning and Teaching? Modern Language Journal. 94(1) Williams, Cen (1996) Secondary education: teaching in the bilingual situation. In C. Williams, G. Lewis and C. Baker (Eds). The language policy: Taking stock. Llangefni (Wales): CAI.
72 Referenser om kolonialism, migration, makt och litteracitet Fanon (1972): Postkolonial teori, The West and the rest, Vi och dom May (1999): Kritisk mångkulturalism Ett folk, ett språk och en kultur Wikström (2007) om Sverige Dahlstedt, M & Neergard, A (2013) Migrationens och etnicitetens epok Blommaert, J (2010) The Sociolinguistics of Globalization
73 Freebody, P. & Luke, A. (1990). Literacies programs: Debates and demands in cultural context. Prospect: Australian Journal of TESOL, 5(7), Freire (1972): Halliday, M.A.K & Matthiessen, C.M.I.M. (2004). An Introduction to Functional Grammer. Third edition. London: Hodder Arnold. Janks, H. (2010) Literacy and Power. New York: Routledge. Luke, A. & Freebody, P. (1999) Further notes on the Four Resources model. Hämtad på (Sinclair & Coulthard 1975): Thomas, W.P., & Collier, V.P. (1997). School effectiveness for language minority students. Washington, DC: National Clearinghouse for English Language Acquisition (NCELA) Resource Collection Series, No
74 Tack för f r att ni lyssnat
Translanguaging hur flerspråkighet kan den användas i undervisningen Gudrun Svensson
Translanguaging hur flerspråkighet kan den användas i undervisningen Gudrun Svensson Elevers förstaspråk kan vara en resurs för lärande. Istället för att se bristande kunskaper i skolspråket svenska som
Läs merTransspråkande i Malmö. Pedagogisk Inspiration och Apelgårdsskolan
Transspråkande i Malmö Pedagogisk Inspiration och Apelgårdsskolan Workshopens innehåll Kort om translanguaging/ transspråkande Projektet i Malmö Deltagande lärares tankar och reflektioner Apelgårdsskolan
Läs merHur transspråkande, d.v.s. användning av elevers flerspråkiga resurser, kan stimulera litteracitetsutveckling i förskolan
Hur transspråkande, d.v.s. användning av elevers flerspråkiga resurser, kan stimulera litteracitetsutveckling i förskolan Läslyftet, Halmstad 19 april 2018 Gudrun Svensson Gudrun.svensson@lnu.se Linnéuniversitetet
Läs merVad betyder vi för andra och varandra?
Vad betyder vi för andra och varandra? Ett exempel på samarbete mellan Centrumskolan och Linnéuniversitetet och dess vidare utveckling Maria Lindgren och Gudrun Svensson Interaktion för språk- och identitetsutveckling
Läs merTranslanguaging transspråkande praktik och teori
Translanguaging transspråkande praktik och teori. Nyanländas villkor och lärandemöjligheter i Norden 25 26 april 2018 Malmö Universitet Gudrun Svensson Gudrun.svensson@lnu.se Linnéuniversitetet Institutionen
Läs merTransspråkande bakgrund, teorier och praktiknära exempel
Författare Gudrun Svensson Lektor i svenska som andraspråk, Linnéuniversitetet för Skolverket, 2018 ARTIKEL 4. SAMVERKAN MED VÅRDNADSHAVARE Transspråkande bakgrund, teorier och praktiknära exempel Inom
Läs merFlerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter
Läs merDigitala resurser och flerspråkighet
Digitala resurser och flerspråkighet Teori möter praktik DOKUMENTATION Symposium 2018 Ivana Eklund och Annika Norlund Shaswar ivaekl@gmail.com annika.norlund.shaswar@umu.se I denna presentation vill vi
Läs merFlerspråkig kartläggning av avkodning och läsning
Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Örebro 3-4 feb 2014 Lindén 2014 1 Bakgrund När flerspråkiga elever får uttalade problem med läsoch skrivutvecklingen kan frågan uppstå om svårigheterna
Läs merTransspråkande bakgrund, teorier och praktiknära exempel
Författare Gudrun Svensson Lektor i svenska som andraspråk, Linnéuniversitetet för Skolverket, 2018 ARTIKEL 1. BEGREPPET TRANSLANGUAGING OCH DESS URSPRUNG Transspråkande bakgrund, teorier och praktiknära
Läs merSpråk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien
Läs merNyanlända och flerspråkiga barn i förskolan
Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Flerspråkscentrum Team Introduktion Team Modersmål Övergripande mål Luleå kommun säkerställer den röda tråden så att barn och elever med annat modersmål/minoritetsspråk,
Läs merSpråkutvecklingsprogram
Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas
Läs merLitteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.
Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New
Läs merFlerspråkighet i förskolan
Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar
Läs merSamhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den
Saman Abdoka Elevens bakgrund en resurs De senaste tjugo åren har inneburit stora förändringar för såväl samhälle som skolmatematik. Ur en lång erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klassrum ger
Läs merDyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv
Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning
Läs merFlerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014
Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med
Läs merFLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014. Josefin Lindgren 2/4 2014
SPRÅKKONTAKT OCH FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 F2: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER OCH INDIVIDER 1 Josefin Lindgren josefin.lindgren@lingfil.uu.se 2/4 2014 FOKUS IDAG: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER
Läs merModerna språk som modersmål
Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många
Läs merÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merSkolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Läs merFastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål
Humanistiska och teologiska fakulteterna LLYU74, Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare (sfi), (1-30 hp). Ingår i Lärarlyftet II., 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for
Läs merKommunicera teknikinnehåll med nyanlända elever
Kommunicera teknikinnehåll med nyanlända elever Tekniken i skolan #teknikeniskolan Anna Wirstedt Bakgrund Eget intresse i teknikundervisning och nyanlända elevers skolgång Skolinspektionens granskning
Läs merSpråkutvecklande undervisning
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola Modul: Läsa och skriva i alla ämnen Del 3: Språkutvecklande arbetssätt Språkutvecklande undervisning Catarina Schmidt, Göteborgs universitet, och Åsa Wedin,
Läs merStrategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler för skola och förskola Brämhults kommundel Fastställt av: Kommundelsnämnden Brämhult Datum: 25 mars 2010 Reviderad den: För revidering ansvarar: Verksamhetschef
Läs merSpråkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor
Språkutveckling - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor 1 Innehåll 1. Inledning sid 2 2. Vad säger styrdokumenten? sid 2 3. Förhållningssätt sid 3 4.
Läs merLärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska
1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de
Läs merKulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt
Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.
Läs merTransspråkande bakgrund, teorier och praktiknära exempel
Författare Gudrun Svensson Lektor i svenska som andraspråk, Linnéuniversitetet för Skolverket, 2018 ARTIKEL 3. LITTERACITETSUTVECKLING Transspråkande bakgrund, teorier och praktiknära exempel Flerspråkighetsforskare
Läs merSpråkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Läs merFastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål
Humanistiska och teologiska fakulteterna LLYU72, Svenska som andraspråk för lärare i gymnasieskolan, 60 högskolepoäng Swedish as a Second Language for Upper Secondary School Teachers, 60 credits Grundnivå
Läs merBetygskriterier. US610F - Språkdidaktik I, 30 hp
1 (5) US610F - Språkdidaktik I, 30 hp Kursen avser första terminens studier i ämnet språkdidaktik. I kursen behandlas grunderna för såväl språkbeskrivning, språkanvändning, språkinlärning och språkutveckling
Läs merVISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Läs merCitation for the original published paper (version of record):
http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in. Citation for the original published paper (version of record): Wedin, Å., Rosén, J., Straszer, B. (2017) Transspråkande
Läs merFastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål
Humanistiska och teologiska fakulteterna LLYU70, Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for Teachers of Newly Arrived Immigrants, 30 credits
Läs merBarn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr
Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för
Läs merTransspråkande bakgrund, teorier och praktiknära exempel
Författare Gudrun Svensson Lektor i svenska som andraspråk, Linnéuniversitetet för Skolverket, 2018 ARTIKEL 2. KUNSKAPSUTVECKLING Transspråkande bakgrund, teorier och praktiknära exempel I såväl läroplanen
Läs merDagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning
Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:
Läs merModersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen
Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80
Läs merSpråk-, läs- och skrivutveckling
RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet
Läs merTextskapande i NO-ämnen på lågstadiet
Symposium 2018 Litteraciteter och flerspråkighet Stockholms universitet 11 oktober 2018 Textskapande i NO-ämnen på lågstadiet Ewa Bergh Nestlog Presentationens disposition Ett 3-årigt forskningsprojekt
Läs merNyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv
Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt
Läs merSpråkutvecklande arbetssätt
Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap
Sammanfattning Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap Skolforskningsinstitutet arbetar kontinuerligt med att ringa in undervisningsnära ämnesområden
Läs merUtveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum
Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing
Läs merSvenska som andraspråk för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp). Ingår i Lärarlyftet II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1
Sida 1(6) Kursplan Svenska som andraspråk för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp). Ingår i Lärarlyftet II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Swedish as Second Language for Teachers, Years 4-6, 30 cr (1-30 cr) 30
Läs merOm privilegier, korrosion och betydelsen av son på bosniska Svenskans roll i det flerspråkiga klassrummet
Om privilegier, korrosion och betydelsen av son på bosniska Svenskans roll i det flerspråkiga klassrummet Anna Slotte, docent Helsingfors universitet Symposium: Svenskan och språkundervisning i flerspråkiga
Läs merFörskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk
Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk Barn med flera språk i förskolan Förskolan är ansvarig för att arbeta med modersmålsstödet och för att arbeta med värderingar och attityder. Stödet
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merThis is the published version of a paper presented at ASLA symposium, Uppsala University April 2016.
http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper presented at ASLA symposium, Uppsala University 21 22 April 2016. Citation for the original published paper: Zetterholm, E., Bergh Nestlog,
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För
Läs merInternationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region
Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom
Läs merMODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15
Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKurs: Forskning om undervisning, lärande och bedömning i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp Kurskod: SSA203
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation 1 (5) Kurs: Forskning om undervisning, lärande och bedömning i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp Kurskod: SSA203 Litteraturlista August, Diane & Hakuta,
Läs merAlltid engelska i engelskundervisningen? - Flerspråkiga elevers perspektiv
Alltid engelska i engelskundervisningen? - Flerspråkiga elevers perspektiv Marie Källkvist (Lunds universitet & Linnéuniversitetet) Henrik Gyllstad (Lunds universitet) Erica Sandlund (Karlstads universitet)
Läs merFramtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom
Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Upplägg Ny värld ny läroplan Vår tids läskompetens Kritisk läskunnighet Multilitteracitet allmänt Multilitteracitet i LP 2016 LP- strukturen
Läs merFörstaspråksutveckling - andraspråksutveckling
Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling Hur lär man sig och utvecklar ett andraspråk? Faktorer som påverkar Hur lång tid tar det? Teorier om andraspråksinlärning Konsekvenser för undervisningen
Läs mer- G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Humanistiska och teologiska fakulteterna FLRA01, Modersmålsundervisning och studiehandledning, 60 högskolepoäng Mother Tongue Instruction and Multilingual Study Guidance, 60 credits Grundnivå / First Cycle
Läs merUndervisningsmetoder för flerspråkiga elever i klassrummet En litteraturstudie om undervisningsmetoder för flerspråkiga elever och effekterna av dessa
ÖREBRO UNIVERSITET Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Svenska språket Svenska, Självständigt arbete inriktning 4-6, A-nivå, 15 högskolepoäng VT 2017 Undervisningsmetoder
Läs merModersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen
Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Sektionen för resurs och stödverksamhet Flerspråkighet Snezana Arsenovic Nero, verksamhetschef (modersmålsstöd i förskola, förskoleklass) Åsa Svensson,
Läs merLärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever
14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända
Läs merFlerspråkiga barn i förskolan
Flerspråkiga barn i förskolan Zulu Konnichiwa Dzień Tjolle Privet Hej Dobry Salut Moi Flerspråkiga barn i förskolan Riktlinjer och organisation Ztravo Nihao Hello Slaw Merhaba Hola Maaslamha. Guten tag
Läs merGrundläggande skriftspråksutveckling i sfi. Jenny Rosén och Åsa Wedin Symposium oktober
Grundläggande skriftspråksutveckling i sfi Jenny Rosén och Åsa Wedin Symposium 2018 11-12 oktober Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare som utbildningsform Grundläggande litteracitet teoretiska
Läs merCSL-dagen 2012. Susanne Duek
CSL-dagen 2012 Susanne Duek Doktorand i Pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas literacy/adjunkt i Svenska som andraspråk, KARLSTADS UNIVERSITET (Några) Språkliga utmaningar för elever med
Läs merAtt stötta nyanlända elever
Att stötta nyanlända elever nyanlända elever och språkutveckling TORE OTTERUP FIL DR I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, F.D. LEKTOR I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, GÖTEBORGS UNIVERSITET STOCKHOLM DEN 23 MAJ 2016 Innehåll
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merSession 5 - Lärande, lärandemål och bedömning Fredag
Session 5 - Lärande, lärandemål och bedömning Fredag Jenny Magnusson & Hanna Sveen - Södertörns högskola Handledning av examensarbeten på lärarutbildningen Jag och Hanna Sveen skulle vilja presentera några
Läs merVad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
Läs merATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Läs merTranslanguaging med flera språk, går det? En studie av hur translanguaging kan användas i den svenska skolan när flera modersmål finns representerade
Translanguaging med flera språk, går det? En studie av hur translanguaging kan användas i den svenska skolan när flera modersmål finns representerade Författare: Eva Lorin Handledare: Gudrun Svensson Examinator:
Läs merMöjlighet att lära. doktorand, Institutionen för språkdidaktik(isd) medarbetare Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC)
Möjlighet att lära doktorand, Institutionen för språkdidaktik(isd) medarbetare Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) lärare i svenska som andraspråk, svenska och engelska Mitt pågående avhandlingsarbete
Läs merFörskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik
Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik Tarja Alatalo Högskolan Dalarna, tao@du.se Barbro Westlund, Stockholms universitet Anna Strid, Elevhälsan i
Läs merFlerspråkig muntlighet som resurs
Språk-, läs- och skrivutveckling Förskoleklassen grundskolan åk 1 9 Modul: Muntlig kommunikation i alla ämnen Del 3: Flerspråkig muntlighet som resurs Flerspråkig muntlighet som resurs Päivi Juvonen och
Läs merEXT01.pdf
NCS, Stockholm 2018 Disputerade i Pedagogiskt arbete, februari 2017 Lektor vid Institutionen för pedagogiska studier vid Karlstads universitet och Institutionen för språk, litteratur och interkultur (svenska
Läs merFrågar man en person i Sverige vad. Modersmål har vi allihopa här med, och där med SVENSKA OCH MODERSMÅL LILIAN NYGREN-JUNKIN
SVENSKA OCH MODERSMÅL Modersmål har vi allihopa här med, och där med LILIAN NYGREN-JUNKIN I debatten förekommer ofta påståenden om att personer med annat modersmål än svenska inte bör lägga tid på undervisning
Läs merFlerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun
Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.
Läs merDen som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND
Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande
Läs merKursplanen i svenska som andraspråk
planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer
Läs merSpråk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik
Läs merLäsa och skriva i alla ämnen
Läsa och skriva i alla ämnen Denna modul belyser hur viktigt det är att elever görs delaktiga i undervisningen och får använda språk i alla situationer för att lära. I varje artikel presenteras förhållningssätt
Läs merCentrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling
Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling Förskolans organisation Kontakt med föräldrarna - bjuda in föräldrarna i verksamheten Sociopolitiska sammanhanget Förhållningssätt
Läs merTvåspråkighet ett hinder eller en resurs?
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 1 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp VT18 Tvåspråkighet ett hinder eller en resurs? En litteraturstudie om hur elever
Läs merFlerspråkighet en möjlighet!
Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merSamverkan mellan specialpedagoger och. modersmålslärare. 8 och 15 november 2016 Elisabeth Lindén
Samverkan mellan specialpedagoger och modersmålslärare 8 och 15 november 2016 elisabeth.linden@skolverket.se Elisabeth Lindén 2016 1 It is axiomatic that the best medium for teaching a child is his mother
Läs merOm en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson
Om en skola för alla - och vägen dit Josefin Nilsson Om en skola för alla Om en skola för alla Medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet www.andrasprak.su.se
Läs merAtt använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser. Zeynep Ünsal
Att använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser Zeynep Ünsal zeynep.unsal@mnd.su.se Vilka är tvåspråkiga? Tvåspråkiga elever: De elever som använder två (eller fler) språk i sitt
Läs merStudiestödsprojektet. Jan Jämte & Pia Ridderby
Studiestödsprojektet Jan Jämte & Pia Ridderby Ett möte + Två utmaningar = nytt projekt 2018-06-15 2 Vad är Linje 14? Startade 2003 Samfinansieras sedan 2006 av Örebro kommun och Örebro universitet VI har
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merHur kan vi arbeta med elevnära texter?
Hur kan vi arbeta med elevnära texter? Några tankar framförda av Carina Fast 7 september 2009 Skolverkets språk-, läs och skrivsatsning 5åriga Joel skriver sitt namn på matoranska (Fast, 2009) Förskolläraren:
Läs merHUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA?
HUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA? INGRID PRAMLING SAMUELSSON INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar
Läs merNyanlända elevers lärande
Nyanlända elevers lärande Mälardalens högskola 12 november Luisella Galina Hammar Nyanlända elevers skolresultat Under de senaste två åren har andelen nyanlända elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans
Läs merFlerspråkig muntlighet som resurs
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola åk F 9 Modul: Muntlig kommunikation i alla ämnen Del 3: Flerspråkig muntlighet som resurs Flerspråkig muntlighet som resurs Päivi Juvonen och Gudrun Svensson,
Läs merIW Flerspråkighet, identitet och lärande
IW Flerspråkighet, identitet och lärande Skola i ett föränderligt samhälle NIGEL MUSK ÅSA WEDIN (RED.) Studentlitteratur INNEHÅLL Förord 7 KAPITEL 1 Inledning 9 Ni ge l Musk och Åsa Wedin Flerspråkighet:
Läs merNär flerspråkigheten blir en resurs. En studie om användningen av translanguaging på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram
När flerspråkigheten blir en resurs En studie om användningen av translanguaging på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram Namn: Linnéa Sandberg Program och ämne: Ämneslärarprogrammet med inriktning
Läs merTillgänglig lärmiljö för alla Resurs Inläsningstjänst
Tillgänglig lärmiljö för alla Resurs Inläsningstjänst Gunilla Almgren Bäck 3 maj 2017 Lindome Används Inläsningstjänst? Nuläge enligt enkätsvar Eleverna använder det när de lyssnar i vissa ämnesböcker.
Läs merStudiehandledning på modersmål, från teori till praktik
Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar
Läs merGrundskolan och fritidshem
Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem
Läs mer