Tvåspråkighet ett hinder eller en resurs?

Transkript

1 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 1 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp VT18 Tvåspråkighet ett hinder eller en resurs? En litteraturstudie om hur elever och lärare kan använda tvåspråkighet i undervisningen Malin Berger Handledare: Farzaneh Moinian Examinator: Eva Hultin

2 Sammanfattning Denna uppsats är en litteraturstudie där syftet är att se genom vilka metoder modersmål kan användas i undervisningen och även hur kodväxling enligt forskning fungerar i klassrummet. Bakgrunden till denna uppsats ligger i att jag i observation av rådande styrdokument anser att skolverket lägger ytterst liten vikt vid användning av modersmål i ordinarie undervisning, trots att den forskning jag analyserat visar att modersmålet har en positiv påverkan både på inlärningen av ett andraspråk men även i inlärningen av övriga skolämnen. Den forskning jag inför detta arbete har studerat visar även att modersmålet kan höja känslan av tillhörighet för eleverna och är en viktig del i elevernas identitetsskapande. Denna studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och resultatet diskuteras utifrån detta i diskussionsdelen. Resultatet av studien visar att det finns ett flertal metoder med modersmål i fokus som är återkommande i forskning inom området och som har visat sig ha en positiv effekt på elevernas inlärning. Resultatet visar även att det finns ett flertal positiva effekter av att använda kodväxling i undervisningen. Utöver de positiva resultat som går att konstatera utifrån forskningen finns det även vissa svårigheter i användning av modersmål som behöver tas i åtanke. Slutsatsen av studien är därför att det finns en stor mängd metoder som går att använda för att effektivt inkludera modersmålet i ordinarie undervisning, men att kunskapen om detta ofta saknas och att riktlinjer från beslutsfattande i Sverige saknas vilket gör att detta inte behandlas i undervisningen. Nyckelord: modersmål, tvåspråkig, svenska som andraspråk, resurs, inkludera, undervisning. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 5 Bakgrund... 6 Likvärdig utbildning... 6 Vad säger skolverket och skollagen?... 6 Modersmål... 7 Svenska som andraspråk... 8 Forskningsöversikt Tidigare forskning Effekterna av modersmål i inlärning av andraspråk Kodväxling i undervisningen Sammanfattning Teoretiska utgångspunkter Begreppsdefinitioner Syfte och frågeställningar Metod Insamling av data Avgränsningar och urval Bearbetning och redovisning av data Analysförfarande Presentation av studierna Etiska överväganden Metodreflektion Resultat Hur går det att använda modersmål i undervisningen? Översättning Förståelse och diskussion om ämnesinnehållet Regler Skillnader mellan modersmålet och andraspråket

4 Instruktioner Kodväxling Hur fungerar kodväxling i klassrummet? Kodväxling mellan elever Kodväxling mellan lärare och elever Hinder i användningen av modersmål i klassrummet Diskussion och slutsats Resultatdiskussion Slutsats Vidare forskning Referenslista

5 Inledning I dagens mångkulturella samhälle möter vi som lärare många elever med utländsk bakgrund. Vi möter nyanlända elever som inte pratar ett ord svenska, och vi möter elever som har varit i Sverige i några år och som kan uttrycka sig någorlunda på svenska. Oavsett hur långt eleven har kommit i utvecklingen av svenska som andraspråk är det min uppgift som lärare att tillgodose elevens behov. Varje elev har rätt till en likvärdig utbildning, oavsett bakgrund, kunskaper och erfarenheter. För att kunna ge mina elever en likvärdig utbildning krävs det därför att jag som lärare har verktygen för att tillmötesgå varje elev. I svenska skolan erbjuds idag modersmål till de elever som har behov av det, men detta sker uteslutande utöver ordinarie undervisning. Är det inte viktigare att alla elever får inkluderas i ordinarie undervisning och använda sig av sina kunskaper på sitt modersmål och från sina tidigare erfarenheter för att utvecklas tillsammans med sina klasskamrater? För att elever ska ha samma förutsättningar till en likvärdig utbildning krävs det att vi tar tillvara på alla elevers bakgrund och erfarenheter, oavsett vad de må vara. Som klasslärare vill jag ta tillvara på elevers modersmål och använda dessa i undervisningen, dels för att underlätta inlärningen för andraspråkseleverna, men också för att bredda kunskaper om världen och olika kulturer för de elever med svenska som modersmål. Att kunna tala och/eller förstå flera språk är en enorm resurs för alla, och genom att inkludera elevers modersmål i undervisningen kommer även eleverna med svenska som modersmål att utveckla kunskaper om och på ett nytt språk vilket kommer att utveckla dessa elever. Jag anser att det är extremt viktigt att vi som lärare har kunskapen om hur vi ska kunna ge varje elev en likvärdig utbildning oavsett hur mycket svenska eleven kan, trots att detta många gånger är en stor utmaning. När vi som lärare möter en ny elev som inte pratar så mycket svenska, och ska undervisa denna elev på svenska med förväntan att denna elev ska klara av den svenska undervisningen med enbart modersmålsundervisningen till hjälp, har vi misslyckats i vårt uppdrag att ge varje elev en likvärdig utbildning. Det är viktigt att vi som lärare vet hur vi kan ta nytta av elevens modersmål och använda detta i elevens kunskapsutveckling för att alla elever ska få en så likvärdig skolgång som möjligt. 5

6 Bakgrund I denna del ger jag en översiktlig redovisning över området. Jag redovisar vad nuvarande kursplan säger om andraspråksundervisningen i form av modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Likvärdig utbildning I denna del förekommer termen likvärdig utbildning i stor utsträckning. Med likvärdig utbildning menas att undervisningen ska anpassas för varje elevs behov och förutsättningar. Detta innebär att utbildningens utgångspunkt ska ligga i elevens bakgrund, tidigare erfarenheter, kunskaper och språk för att utbildningen ska främja elevens kunskapsutveckling. En likvärdig utbildning innebär även att utbildningen ska se likadan ut i hela landet, och detta regleras genom de nationella målen. En likvärdig utbildningen innebär inte att utbildningen ska se likadan ut för alla elever. Alla elever har olika behov och utbildningen ska därför formas individuellt efter varje elev (Lgr11, 2016, s. 8). Vad säger skolverket och skollagen? För elever med annat modersmål än svenska, eller annat umgängesspråk än svenska, finns det enligt läroplanen och skollagen flera olika bestämmelser kring vad för sorts undervisningen dessa elever ska få i och på sitt modersmål eller umgängesspråk. I Lgr11 konstateras det att alla elever ska få en likvärdig skolgång oavsett bakgrund, tidigare erfarenheter, språk eller kunskaper. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (Lgr11, 2016, s. 8). Det är alltså, enligt rådande läroplan, upp till varje lärare att anpassa utbildningen efter varje elevs behov för att alla elever ska ha samma förutsättning att uppnå högsta resultat. Enligt läroplan och skollag ges dock inte klassläraren mycket utrymme för att inkludera modersmålet i ordinarie undervisning, utan modersmålsundervisningen är ett stödämne som ska ske utöver ordinarie skoltid. Modersmålsundervisning ska enligt skollagen erbjudas för elever som har en eller flera vårdnadshavare med annat modersmål än svenska och om detta är det språk som eleverna dagligen använder i hemmet och om eleven har grundläggande kunskaper i detta språk (Skollagen, 2010, Kap10, 7 ). Utöver modersmålsundervisning ska elever som är i behov av det även ges handledning på modersmålet (Skolförordningen, 2011, Kap5, 4 ). 6

7 I det centrala innehållet i svenska som andraspråk tas inkluderingen av modersmålet i ordinarie undervisning upp kortfattat. Enligt Lgr11 ska elever som läser svenska som andraspråk i åk 1 3 kunna: Läsriktning samt bokstävers form och ljud i jämförelse med modersmålet. (Lgr11, 2016, s. 260) Svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets. (Lgr11, 2016, s. 260) Vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering i jämförelse med elevens modersmål, till exempel att flera ord på ett språk motsvaras av ett ord på ett annat språk. (Lgr11, 2016, s. 261) I skolförordningen framgår det att svenska som andraspråk ska erbjudas till de elever som har annat modersmål än svenska, elever som har svenska som modersmål men som har kommit från skola i utlandet eller invandrarelever som har annat umgängesspråk än svenska. Det är rektorns beslut att välja om behov av svenska som andraspråk finns för en viss elev (Skolförordningen, 2011, Kap5, 14 ). Vidare står det även att svenska som andraspråk ska ersätta svenska, och utöver detta kan svenska som andraspråk även anordnas som språkval, elevens val eller skolans val (Skolförordningen, 2011, Kap5, 15 ). Utöver modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk finns det bestämmelser att elever med dagligt umgängesspråk annat än svenska enligt skolförordningen ska erbjudas högst hälften av undervisningen i åk 1 6 på umgängesspråket. Undervisningen ska sedan succesivt ökas på svenska (Skolförordningen, 2011, Kap9, 12 ). Hur detta bör tillämpas i praktiken är dock oklart. Modersmål Modersmålsundervisningen i grundskolan ska främja elevernas språkutveckling, eftersom ett rikt språk är ett redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom modersmålsundervisningen ska eleven utveckla sitt tal- och skriftspråk på modersmålet, behandla skönlitteratur och annat estetiskt berättande på modersmålet och även utveckla sin kulturella identitet och flerspråkighet (Lgr11, 2016, s. 79). Samtidigt som läroplanen hävdar vikten av modersmålsundervisning, är det en kontrast till hur verkligheten faktiskt ser ut. I en rapport från Skolverket framgår det att det i genomsnitt enbart är 7

8 hälften av de elever som är berättigade modersmålsundervisning som faktiskt deltar i modersmålsundervisningen. Detta beror delvis på att undervisningen sker utöver ordinarie skolundervisningen, och att eleverna därför är trötta och omotiverade till att delta och väljer således att inte delta. Utöver elevernas egna val att inte delta i modersmålsundervisningen är det också brist på modersmålslärare och skolorna har för få elever med samma modersmål och därför inte har de resurser som krävs för att erbjuda modersmålsundervisning. Samtidigt kan Skolverket i sin rapport redovisa resultat som visar på att de elever som har deltagit i modersmålsundervisningen har ett högre genomsnittligt meritvärde än de elever som bara undervisats i svenska som andraspråk men också de elever som har svensk bakgrund som bara undervisats i svenska. Skolverket vill dock inte uttala sig med full säkerhet att det enbart är modersmålet som gör att dessa elever har högst meritvärde då det kan finnas andra förhållanden som de inte känner till. Utifrån deras studie och utifrån de förhållanden som de har kunnat observera är det dock modersmålsundervisningen som är den gemensamma faktorn hos de elever som har högst meritvärde (Med annat modersmål, 2008, ss ). Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk ska enligt skollagen ses som ett självständigt ämne och inte som ett stödämne (Skollagen, 2010, Kap10, 4 ). Trots detta har Skolverket i sin studie sett att svenska som andraspråk i stor utsträckning behandlas som ett stödämne. Skolverket förklarar att elever med annat modersmål än svenska ofta får undervisning enligt svenska kunskapsmålen, men utöver detta får extra stödundervisning som då går enligt kunskapsmålen i svenska som andraspråk (Med annat modersmål, 2008, s. 14). I en del skolor anses inte ens svenska som andraspråk vara ett ämne för de elever som har svenska som andraspråk, utan för de lågpresterande eleverna, oavsett modersmål. Skolverkets rapport visar även att bland andragenerationsinvandrare är det de elever med lägre social bakgrund som läser svenska som andraspråk, och elever med en högre social bakgrund som läser svenska (Med annat modersmål, 2008, s. 15). Bilden av modersmål och svenska som andraspråk som ges i lagstiftning och läroplan är helt annan än den som existerar ute i verksamheten. Modersmålet påstås av skolverket vara viktig för elevens utveckling, både inom andraspråket men också övriga ämnen. Trots detta är modersmålet ett stödämne, som hälften av de berättigade eleverna inte utnyttjar. På grund av att bestämmelserna kring hur, om och när modersmålet ska inkluderas i ordinarie undervisning är så pass vaga inom skollagen och läroplanen är det viktigt att belysa de effekter som ett modersmål kan ha på 8

9 inlärningen. Det är viktigt att visa hur vi kan inkludera modersmålet i den ordinarie undervisningen för att höja alla elever, och det är därför jag ska genomföra denna litteraturstudie. 9

10 Forskningsöversikt I detta avsnitt redogör jag för vad tidigare forskning säger om hur modersmål och kodväxling används och fungerar i undervisningen. Tidigare forskning Mycket forskning och många studier är gjorda på andraspråksinlärning och modersmålets påverkan på elevers inlärning. Det finns en del nationell forskning inom området, men vid litteratursökningar framkom det övervägande internationell forskning. Jag använder mig av internationell forskning i denna del då jag tycker att den forskning jag hittar är relevant för min studie eftersom den behandlar mitt syfte som är att undersöka hur elevers modersmål kan användas i undervisningen och hur kodväxling fungerar i klassrummet. Effekterna av modersmål i inlärning av andraspråk I USA genomfördes i slutet av 1900-talet en studie av tvåspråkiga elevers skolframgång av Wayne P Thomas och Virginia P Collier. Detta är en av de mest omfattande empiriska studier som gjorts inom området. Syftet med studien var att de deltagande skolorna skulle använda sig av ett kunskapsunderlag som sedan skulle förändra undervisningen elever i 15 olika stater deltog i studien, samtliga med annat modersmål än engelska. Eleverna följdes under flera år, eller så länge som de var kvar i skoldistriktet, och har fått genomföra allmänna prov som används i skolans alla ämnen. I studien har resultat i alla ämnen observerats, inte bara resultaten i engelska (Axelsson, 2004, s. 512). Metoden som Thomas och Collier har använt i sin studie är en kvantitativ analys. De har under flera år samlat in elevers resultat på kunskapsprov som de sedan har sammanställt och analyserat. I sin analys av materialet har forskarna tittat på materialet utifrån ett sociokulturellt perspektiv genom att dela upp eleverna efter bakgrundsfaktorer som t.ex. socioekonomisk status, modersmål eller antal skolår i ursprungslandet för att se huruvida dessa faktorer påverkar elevernas resultat. (Axelsson, 2004, s. 512). Problemet med skolgången för andraspråkselever, förklarar Thomas och Collier, är att skolsystemet i USA fungerar på så sätt att andraspråkselever i början av skolgången enbart får undervisning i engelska, och när de sedan behärskar språket får de ta igen ämneslärandet. Detta innebär att andraspråkseleverna ständigt strävar efter att fylla de kunskapsluckor i ämneskunskaperna som 10

11 uppstår mellan dem och de elever som har engelska som modersmål. Det program som därför blev mest framgångsrikt i deras studie var det så kallade tvåvägsprogrammet. I detta program ska undervisningen genomföras i en klass där hälften av eleverna har engelska som modersmål och hälften av eleverna har annat modersmål. Hälften av undervisningen ska ske på engelska, och andra hälften av undervisningen sker på det andra modersmålet. Detta leder till att alla elever utvecklar kunskap på sitt modersmål och ett andraspråk. Eleverna ska få den grundläggande utbildningen på sitt modersmål och den mer avancerade utbildningen på andraspråket. På detta sätt blir lärandet i klassen mer jämlikt (Axelsson, 2004, ss ). Även deras program envägsprogrammet gav positiva resultat i studien. I detta program ska hela klassen bestå av elever som har engelska som andraspråk. Hälften av undervisningen sker på deras förstaspråk och hälften sker på engelska. Eleverna i detta program ska ha kontakt med en klass där majoriteten av eleverna har engelska som modersmål. Skillnaden i detta program jämfört med tvåvägsprogrammet är att den sociala integreringen till stor del uteblir och de engelskspråkiga eleverna går miste om att lära sig ett andraspråk (Axelsson, 2004, s. 514). Genom dessa program tog det 4 7 år för andraspråkseleverna att komma ikapp de enspråkiga klasskamraterna, förutsatt att läraren är erfaren inom två språk och att skolämnena undervisas på en adekvat åldersnivå (Axelsson, 2004, s. 517). Thomas och Colliers slutsats av studien var att en elevs lärande går långsammare om eleven enbart får undervisning på sitt andraspråk, och att eleven riskerar att inte komma ikapp de enspråkiga eleverna. Forskarna kom fram till att, för att en elev ska lyckas utvecklas på sitt andraspråk, måste hen först utveckla tankar och kunskap på sitt förstaspråk. De hävdar även att det är av största vikt att eleven inte bara undervisas i ren språkundervisning, utan att hen även får ämnesundervisning på andraspråket (Axelsson, 2004, ss ). I likhet med studien genomförd av Thomas och Collier har även Huma Imran Khan i sin kvantitativa studie gjord i Pakistan fått liknande resultat. Imran Khan har i sin studie analyserat 60 elever och 15 lärare på högstadiet (Imran Khan, 2015, s. 71). Deltagarna i studien kommer från olika bakgrunder och har olika språkkunskaper. Materialet som Imran Khan har baserat analysen på består av ett frågeformulär där lärarna i studien, som redan var förberedde för studiens ändamål, fick svara på frågor om deras egna perspektiv på att använda modersmål i ett andraspråksklassrum. Lärarna fick också svara på frågor gällande deras kvalifikationer, erfarenheter, kön, modersmål samt 11

12 deras uppfattningar om engelskundervisning. Eleverna utförde ett förståelsetest gällande förståelsen av instruktionerna, som också låg till grund för analysen (Imran Khan, 2015, s. 71). Imran Khan utgår i sin studie från ett kvantitativt paradigm och har för att kunna genomföra studien använt en kvantitav undersökningsmetod. Forskaren samlade in data från ett tillfälle under terminen. Imran Khan använder sig av inferentiell statistik i sina tester, vilket innebär att slutsatser dras om en population genom att undersöka ett urval av denna population. Forskaren har sedan fört över statistiken i Excel. Imran Khan har i sin analys av enspråkiga och tvåspråkiga instruktioner använt sig av en komparativ analys (Imran Khan, 2015, ss ). En komparativ analys innefattar att beskriva och analysera skillnader mellan fenomen genom att jämföra dessa fenomen. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan tvåspråkiga instruktioner och resultaten i engelska som andraspråk. För att se hur resultaten påverkades av tvåspråkiga instruktioner användes en kontrollgrupp som enbart fick instruktioner på andraspråket utöver den grupp som fick tvåspråkiga instruktioner (Imran Khan, 2015, s. 66). Resultatet av studien visar att eleverna som fick instruktioner på både på sitt modersmål och sitt andraspråk presterade märkbart bättre än de elever som bara fick instruktioner på sitt andraspråk (Imran Khan, 2015, s. 73). Imran Khan förklarar vidare att resultaten i denna studie har stark korrelation med elevernas sociala bakgrund, eftersom eleverna i Pakistan är vana att höra tvåspråkiga konversationer i sin miljö då engelska är ett officiellt andraspråk i Pakistan. Elevernas modersmål är dock det dominanta språket och detta leder till att eleverna är bekvämast med att få tvåspråkiga instruktioner (Imran Khan, 2015, s. 74). Imran Khan förklarar även att lärarna i studien har använt modersmålet som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen och genom detta skapat ett klimat där eleverna känner sig säkra och på så sätt har eleverna presterat bättre (Imran Khan, 2015, s. 74). Kodväxling i undervisningen Ett arbetssätt som det forskas mycket kring i klasser med tvåspråkiga elever är kodväxling. Kodväxling innebär att läraren och/eller eleverna växlar mellan två olika språk genom att t.ex. ta in enstaka ord från modersmålet i en mening, eller säga en hel mening på modersmålet. Inom kodväxling sker inte hela samtal på modersmålet. 12

13 Andrew Sampson är en av många som har gjort studier på kodväxlingens effekter i klassrummet. Sampson undersökte två grupper av enspråkiga spansktalande vuxna, som skulle lära sig engelska som andraspråk. De två grupperna studerade två olika nivåer av engelska. Syftet med att observera grupper på olika nivåer var att observera huruvida elevernas kunskapsnivå påverkar antalet kodväxlingar i undervisningen. Metoderna som Sampson använder i sin studie är observationer och intervjuer. Sampson observerade två lektioner på två timmar i vardera grupp. 20 minuter av varje lektion spelades in med en Mp3-spelare. Deltagarna fick sedan efter lektionerna delta i en gruppintervju gällande deras syn på om kodväxling är användbart i deras undervisning (Sampson, 2012, s. 295). Sampson vill i sin studie ompröva teorin om english-only, alltså undervisning enbart på engelska i undervisning av engelska som andraspråk. Teorin om att enbart använda engelska i klassrummet har funnits sen lång tid tillbaka, men Sampson påstår att nyare forskning istället ifrågasätter denna teori och menar att flerspråkighet i klassrummet är mer effektivt. Sampson vill därför undersöka om teorin english-only är relevant eller om kodväxling ger bättre resultat (Sampson, 2012, s. 293) Sampson noterar att antalet kodväxlingar är detsamma i båda grupperna, och kan därför dra slutsatsen att det inte finns något samband mellan antalet kodväxlingar och elevernas kunskapsnivå. Sampson kunde i sina observationer notera att en tredjedel av all kodväxling som förekom i klassrummet var när eleven saknade ord för något på andraspråket. Eleven använde då istället ord på sitt modersmål. Sampson kunde även observera att eleverna genomförde uppgifterna på andraspråket, men att de däremot samtalade om uppgiften och andra procedurer på modersmålet, och detta menar Sampson är den näst mest förekommande sortens kodväxling (Sampson, 2012, ss ) I intervjuerna efter lektionerna framkom det att majoriteten av eleverna ansåg att kodväxling var bra, men bara ett fåtal kunde motivera varför det var användbart att använda kodväxling i undervisningen. Endast tre elever ville inte använda sig av kodväxling, utan ville bara genomföra undervisningen på andraspråket eftersom de ansåg att de lärde sig bättre då (Sampson, 2012, s. 301). Slutsatsen som Sampson drar utifrån studien är att kodväxling inte används som en metod för att undvika att prata på andraspråket, utan som en resurs på ett flertal olika sätt. Sampson anser därför 13

14 att uteslutande av modersmålet i undervisningen är skadligt för kommunikationen och inlärningen för eleverna (Sampson, 2012, s. 302). Även Liswani Simasiku, Choshi Kasanda och Talita Smit har undersökt huruvida kodväxling påverkar elevernas inlärning. I sin studie har Simasiku, Kasanda och Smit studerat 12 olika lärare i engelska som andraspråk på 12 olika skolor i Namibia. Syftet med studien är att studera om användningen av modersmål i engelskundervisningen förbättrar elevernas resultat (Simasiku; Kasanda & Smit, 2015, s. 70). Studien utgörs av elever i åk 10 som är år gamla, och materialet som har analyserats är frågeformulär och observationer av undervisning. Frågeformulären behandlar uppfattningar om lärares användning av kodväxling i undervisningen (Simasiku; Kasanda & Smit, 2015, s. 72). I sin studie använder sig Simasiku, Kasanda och Smit av en kvalitativ metod, där de samlar in data genom observationer av klasser och där de samtidigt använt sig av checklistor om hur lärare använder sig av kodväxling i undervisningen. I analysen av data har forskarna kodat och kategoriserat materialet samt grupperat in det i teman (Simasiku; Kasanda & Smit, 2015, s. 72). I samtal med deltagande lärare framkommer det att majoriteten av lärarna anser att kodväxling är positivt för elevernas utveckling, att det leder till högre resultat och att det förbättrar andraspråksinlärningen. En minoritet av lärarna anser dock att kodväxling är negativt i klassrummet, dels för att det i dessa klassrum finns många olika modersmål och att kodväxlingen då hindrar kommunikationen i klassrummet, och dels för att kodväxlingen i kommunikation kan leda till att eleverna kodväxlar skriftligt och detta skulle leda till en försämrad inlärning av andraspråket. Majoriteten av lärarna anser även att genom kodväxling förstår eleverna ämnet bättre och blir mer involverade i undervisningen. En majoritet av lärarna förklarar att deras elever föredrar att bara kommunicera på andraspråket eftersom det är det språket de ska lära sig på, medan en minoritet av lärarna berättar att deras elever föredrar kodväxling då de saknar vokabulär på andraspråket (Simasiku; Kasanda & Smit, 2015, ss ). Simasiku, Kasanda och Smit drar utifrån sina observationer slutsatsen att många faktorer leder till att lärare väljer att använda sig av kodväxling och att en av dessa är att förbättra elevers resultat. Kodväxling kan därför användas för att hjälpa elever att förstå innehållet i skolämnen och vara ett hjälpmedel för både läraren och eleven. Simasiku, Kasanda och Smit förklarar vidare att förutsatt att läraren är säker på när det är viktigt att använda förstaspråket och när det är viktigt att använda 14

15 andraspråket kommer kodväxling att leda till förbättrade resultat (Simasiku; Kasanda & Smit, 2015, s. 76). Sammanfattning I två studier om hur modersmålet påverkar inlärningen är båda forskarna överens om att användning av modersmålet i ordinarie undervisning är positiv och att elevernas resultat blir märkbart bättre. Även för elevernas sociala utveckling och självsäkerhet är användning av modersmålet i undervisningen positiv. Samtliga forskare som tittat på kodväxling kommer fram till att kodväxling är effektivt i undervisningen av ett andraspråk, eftersom eleverna blir tryggare och för att de lättare förstår innehållet. I båda studierna framgår det att majoriteten av lärarna gärna använder sig av kodväxling i undervisningen. I båda studierna framgår det även att en minoritet av de deltagande lärarna inte vill använda kodväxling eftersom de anser att eleverna lär sig andraspråket bättre om de enbart pratar detta språk. Jag använder dessa studier tillsammans med några fler för att undersöka djupare hur modersmålet kan inkluderas i undervisningen och hur kodväxling fungerar i klassrummet. Jag sammanställer, diskuterar och analyserar det som dessa studier har kommit fram till och drar sedan en slutsats utifrån detta. 15

16 Teoretiska utgångspunkter Jag utför min studie utifrån det sociokulturella perspektivet. Det sociokulturella perspektivet har sin grund i Lev Vygotskijs teorier om utveckling, språk och lärande. Det sociokulturella perspektivet på lärande handlar om att förstå hur människor utvecklar kulturella förmågor, t.ex. att läsa, skriva, räkna, resonera och lösa problem. Det handlar även om hur människor använder sig av redskap och verktyg för att få förståelse och kunskap om olika fenomen (Säljö, 2014, ss ). Det viktigaste verktyget för lärande är enligt det sociokulturella perspektivet just språket. Vygotskij anser att det är genom språk som vi uttrycker oss och organisera oss i omvärlden. Vygotskij påpekar även att det är genom språket som vi kommunicerar med och om världen, och kan utveckla en gemensam förståelse med människorna i vår omvärld. När Vygotskij talar om språk, talar han dock inte om språk i meningen om nationella språk, utan språk som ett teckensystem som ett verktyg i inlärningen (Säljö, 2014, s. 301). Trots detta anser jag att detta perspektiv är väldigt aktuellt inom detta forskningsområde eftersom olika nationella språk ger oss olika teckensystem och olika kulturer att knyta an till. Genom att utveckla sitt språk, oavsett om det är första- eller andraspråk, kan denna språkutveckling hjälpa till med utvecklingen på många olika sätt. Språket och lärandet är två sammanvävda faktorer. Vygotskij förklarar att genom språket blir vi delaktiga i en kultur och samhällets sätt att se och förstå världen (Säljö, 2014, s. 302). Begreppsdefinitioner Första- och andraspråk förstaspråk, även kallat modersmål, är det språk som ett barn lära sig tala först. Detta är det språk som föräldrarna talar med barnet. Förstaspråket är ofta även det språk som barnet behärskar bäst. Andraspråk är det språk som barnet utvecklar senare i livet men fortfarande inom det land där språket talas. Hammarberg menar att andraspråksinlärning sker genom undervisning i skolan, men även i det vardagliga livet i situationer då man kommer i kontakt med språket (Hammarberg, 2004, s. 26). Första- och andraspråk kan även definieras med termerna L1 och L2, där L1 står för förstaspråk och L2 står för andraspråk. Detta är termer som ofta används i internationell forskning där L1 och L2 är förkortningar av Language 1 och Language 2. Kodväxling Park förklarar att kodväxling innebär att två- eller flerspråkiga personer växlar mellan olika språk i en kontext (Park, 2004, s. 297). Park förklarar vidare att kodväxling oftast sker i ett 16

17 och samma yttrande, kontext eller mening. Kodväxling är även något som oftast sker omedvetet och spontant (Park, 2004, s. 298). Translanguaging translanguaging är ett förhållningssätt till flerspråkighet som innebär att språken en individ besitter inte är isolerade från varandra, utan att de samverkar. I skolans värld innebär detta att att eleverna i skolan ska få använda sina språkliga resurser som ett stöd i klassrummet (Skolverket, 2018, s ). Till skillnad från kodväxling, som enbart markerar de växlingar mellan språk som görs i samtalet, syftar translanguaging till att använda elevernas alla språkliga resurser och livserfarenheter för att stödja elevens kunskaps-, identitets- och språkutveckling (Skolverket, 2018, s.46). 17

18 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att göra en litteraturstudie utifrån tidigare forskning inom området för att belysa genom vilka metoder modersmål kan användas i undervisningen. Kodväxling är en av dessa metoder som går att använda i undervisningen och eftersom just denna metod har forskats väldigt mycket kring och används mer och mer i undervisningen är syftet med denna studie även att undersöka hur kodväxlingen fungerar i klassrummet. Eftersom användningen av modersmål i undervisningen har visat positiva effekter på elevers lärande, men Skolverket och Skollagen samtidigt ger ytterst lite utrymme och riktlinjer för inkludering av modersmålsanvändning i klassrummet är alltså syftet i denna studie att visa genom vilka metoder modersmål kan användas i undervisningen men också hur kodväxling fungerar i klassrummet. För att undersöka syftet arbetar jag utifrån dessa frågor: 1. Hur går det att använda modersmålet i undervisningen? 2. Hur fungerar kodväxling i klassrummet? 18

19 Metod För att besvara mina frågeställningar utför jag en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Detta innebär att jag tittar på tidigare forskning gjord inom området och analyserar, redovisar och reflekterar över deras resultat för att dra en slutsats. Katarina Eriksson Barajas, Christina Forsberg och Yvonne Wengström skriver i sin bok att en litteraturstudie ofta har syftet att göra en beskrivande bakgrund på ett område för att motivera en empirisk studie, eller för att beskriva kunskapsläget inom området (Eriksson Barajas; Forsberg & Wengström, 2013, s. 25). Jag väljer därför denna metod eftersom jag vill beskriva hur kunskapsläget ser ut inom användningen av modersmålsundervisning då jag anser att skolverket inte lägger vikt vid användningen av modersmål trots att den forskning jag analyserar visar att detta har positiva effekter på inlärningen. Jag anser att en litteraturstudie besvarar mina frågor och mitt syfte bäst eftersom jag är ute efter att se hur modersmål kan användas i undervisningen, och för att kunna dra en adekvat slutsats om detta behöver jag undersöka en större mängd empiri. Genom att analysera tidigare forskning kan jag analysera många olika studier och således dra en slutsats utifrån en större mängd empiri, till skillnad från om jag t.ex. hade gjort ett fåtal egna observationer och då baserat min slutsats på en mindre mängd empiri. Insamling av data I insamlingen av den data jag baserar min studie på väljer jag ut relevanta nyckelord som jag använder i mina sökningar. I mina sökningar efter forskning använder jag mig av sökorden flerspråk*, resurs, förstaspråk, modersmål, andraspråks*, flerspråkig, skola, språkutveckling och kodväxling. För att bredda min studie söker jag även efter internationell forskning och använder då sökorden second language, mother tounge, resource, school, multilingual in school, second language learning, L1, methods, teaching, L2, interference, translanguaging, effects och code switching in classroom. I mina sökningar använder jag mig av booleska operatorerna AND, OR och Not, eller OCH, ELLER och INTE, vilket kan hjälpa till i sökningen genom att begränsa sökningen eller bredda sökningen genom att sammansätta sökorden i olika kombinationer (Eriksson Barajas; Forsberg & Wengström, 2013, ss ). Jag använder mig även av trunkering, vilket innebär att början eller slutet av sökordet ersätt med en asterisk. Detta leder till att sökning andraspråks* kan ge resultaten andraspråksinlärning, andraspråksutveckling, andraspråksforskning, andraspråkselever osv. (Eriksson Barajas; Forsberg & Wengström, 2013, s. 81). Sökningar med citattecken kallas för 19

20 frassökning och innebär att orden i sökningen återfinns i exakt den ordningen i resultaten som kommer fram. I insamling av data använder jag mig av flertal olika databaser, både nationella och internationella. De databaser jag använder mig av är DiVA, SWEPUB och ERIC. Utöver den forskning jag hittar i de olika databaserna använder jag i forskningsöversikten även antologin Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle (2004). Denna hittar jag i flertal referenslistor i tidigare studier gjorda inom ämnet. I genomgång av bokens innehåll finner jag att den är relevant för min studie och väljer därför att använda den. Eftersom de studier jag hittar denna referens i är vetenskapligt granskade anser jag att denna källa är en säker vetenskaplig källa. Jag använder även artikeln Bilingual students mother tongue: a resource for teaching and learning methematics (2008) av Eva Norén som jag fick föreslagen av min handledare. Även denna artikel är vetenskapligt granskad och är därför en säker vetenskaplig källa. Avgränsningar och urval För att hitta relevant forskning med hög kvalité angränsar jag mina sökningar till vetenskapligt granskade artiklar. I tabellen nedan syns de avgränsningar jag använder mig av i mina sökningar, och dessa består av refeeregranskad eller peer rewieved. I några av mina sökningar angränsar jag även sökningen med full text, detta eftersom jag under mina sökningar märker att många av de träffar där fulltexten inte finns direkt i databasen är svåra att få tag på. Det var från början min avsikt att även använda mig av Libris i min litteratursökning, men eftersom databasen inte kan avgränsa sökningarna till vetenskapligt granskat material väljer jag bort denna då jag anser att resultatet av sökningarna jag skulle få inte har vetenskaplig relevans. Vid sökningarna på de olika databaserna väljer jag till att börja med ut artiklar som jag anser relevanta för mitt syfte utifrån dess rubriker då många sökningar ger många träffar vilket går att se i tabellen nedan. Många av de artiklar som framkommer är inte relevanta för min studie vilket går att se i deras rubriker. Detta resulterar i 66 utvalda artiklar. I dessa artiklar läser jag sedan översiktligt igenom artiklarna och väljer ut de jag anser relevanta för min studie, vilket resulterar i 9 artiklar som syns i tabellen neda som jag sedan läser igen, använder och baserar min studie på. De kriterier jag utgår från när jag väljer min forskning är att studierna ska ha skett i skolan, det ska vara en relativt stor grupp som har observerats eller i de rapporter jag har valt där tidigare forskning 20

21 är sammanställd ska rapporten baseras på en större mängd tidigare forskning. Jag specificerar inte forskningen till en specifik åldersgrupp, eftersom forskningen jag har stöter på behandlar elever av olika åldrar och jag anser att resultaten är applicerbara på alla olika åldrar. Sök nr. Databas Sökord Begränsningar Träffar Urval Vald artikel 1a SWEPUB Flerspråk*, resurs 1b DiVA Flerspråk*, resurs Refereegranskad 4 1 1(Flerspråkighet som en resurs i NOklassrummet) Refereegranskad ERIC "second language" AND mother tongue AND resource AND school 3a SWEPUB Förstaspråk ELLER modersmål Peer reviewed (Opening the door: only An examination of mother tongue use in foreign language classrooms) Refereegranskad b DiVA Förstaspråk ELLER modersmål Refereegranskad SWEPUB Andraspråks* Refereegranskad ERIC "multilingual in Peer reviewed school" only 21

22 6 ERIC "second Peer reviewed (Relationship between language only bilingual instruction learning" AND and learner s L1 AND performance in English methods AND as second language school context) 7 ERIC teaching AND Peer reviewed L1 AND L2 only AND school 8 SWEPUB Flerspråkig OCH skola Refereegranskad SWEPUB andraspråk* OCH språkutveckling Refereegranskad ERIC "mother Peer reviewed (Mother-Tongue tongue" OR L1 only, Full text Interference in the AND available on Acquisition of English interference ERIC Articles by L1 Arabic Students) 11 SWEPUB translanguaging Refereegranskad (Multilingual study guidance in the Swedish compulsory school and the development of multilingual literacies) 12 ERIC effect AND L1 Peer reviewed AND L2 AND only, Full text learning AND available on school ERIC 22

23 13 SWEPUB kodväxling Refereegranskad 7 1 1(Lärares språkbruk I tvåspråkiga klassrum) 14 ERIC(EBSCO) code switching in classroom Peer reviewed, full text (Teachers Code- Switching in Classroom Instructions for Low English Proficient Learners)(Can Code Switching Enhance Learners Academic Achievement?)(Learner code-switching versus English only) Bearbetning och redovisning av data Efter insamling av data läser jag sedan igenom all forskning grundligt. Jag väljer sedan ut den forskning jag ska använda till forskningsöversikten. Här väljer jag övergripande forskning som förklarar och analyserar området. Till min analys väljer jag ut den forskning som går in mer på detaljer och behandlar olika metoder att använda i undervisningen. Jag redovisar i min resultatredovisning data separerad utifrån mina forskningsfrågor. Den forskning som berör kodväxling behandlar jag separat från den forskning som berör hur det går att använda modersmål i klassrummet. Jag redovisar data separat eftersom det blir ett tydligare och mer lättnavigerat upplägg. Analysförfarande I analys av vald data utgår jag framförallt från begreppen modersmål, kodväxling och translaguaging. Det är framförallt dessa begrepp de valda studierna behandlar och det är inom dessa begrepp de undervisningsmetoder som framkommer finns. Jag analyserar studierna utefter dessa begrepp eftersom det jag undersöker är hur modersmålet går att använda i klassrummet och hur kodväxling fungerar, och genom att utgå från dessa begrepp hittar jag det relevanta i forskningen som jag sedan väljer ut och använder för att besvara mina frågeställningar. 23

24 Utöver dessa begrepp utgår jag i min analys även från det sociokulturella perspektivet på lärande. Detta innebär att jag i min analys observerar hur elever och lärare kan lära tillsammans och från varandra, och i detta fall framförallt med hjälp av språket. Jag analyserar forskningen utifrån hur språket används som ett verktyg i de undervisningsmetoder som förekommer i forskningen. Presentation av studierna I denna del ger jag en översiktlig presentation av den forskning jag baserar min studie på. Jag presenterar deras syfte, forskningsfrågor, metod, teoretiska utgångspunkt och översiktligt deras resultat. Av den forsking som jag baserar min egna studie på använder jag Andrew Sampson, Monica Axelsson, Huma Imran Khan och Liswani Simasiku; Choshi Kasanda & Talita Smit i forskningsöversikten. För att besvara min fråga Hur går det att använda modersmålet i undervisningen? utgår jag ifrån studierna av Servet Çelik, Helen Avery, Anne Reath Warren, Huma Imran Khan, Annika Karlsson; Pia Nygård Larsson & Anders Jakobsson och Eva Norén. För att besvara min fråga Hur fungerar kodväxling i klassrummet? utgår jag från studierna av Annika Karlsson; Pia Nygård Larsson & Anders Jakobsson, Andrew Sampson, Helen Avery, Badrul Hisham Ahmad, Servet Çelik och Liswani Simasiku; Choshi Kasanda & Talita Smit. Utöver detta observerar jag även vad forskarna säger om hur modersmål kan vara ett hinder i klassrummet och i denna del utgår jag från studierna gjorda av Andrew Sampson, Servet Çelik, och Rana Abid Thyab. Andrew Sampson (2012) Learner code-switching versus English only Sampsons syfte med studien är att observera elever på olika nivåer för att se huruvida elevernas kunskapsnivå påverkar antalet kodväxlingar i undervisningen och även om kodväxling fungerar som en resurs i undervisningen. Sampson använder sig i sin studie av observationer och intervjuer. Sampson omprövar i sin studie teorin english only, som innebär att undervisningen enbart ska ske på engelska som andraspråk. Sampson kan dra slutsatserna att antalet kodväxlingar inte påverkas av gruppens kunskapsnivå och att kodväxling fungerar som en reusrs i klassrummet då eleverna kunde samtala om uppgifterna på modersmålet för att öka förståelsen för uppgifterna eller ta in ord från modersmålet då det förekom ett ord eleven inte kunde på andraspråket, och på så sätt få ett bättre flyt i talet. Anne Reath Warren (2016) Multilingual study guidance in the Swedish compulsory school and the development of multilingual literacies 24

25 Studiens syfte är att se vilka resultat användning av tvåspråkig studiehandledning ger på elevers inlärning. Forskaren utgår från frågorna vilken funktion tvåspråkiga metoder har i tvåspråkig studiehandledning och även hur dessa metoder hjälper nyanlända elever att uppnå målen i svenska skolplanen. Forskaren utgår från en teori som kallas för The continua of biliteracy som är en modell som behandlar det komplexa utvecklandet av tvåspråkighet. Forskaren har samlat data under 13 lektioner där samtal och undervisning har spelats in. Intervjuer har även genomförts med lärarna i studien. Resultaten av studien visar att användningen av elevens modersmål parallellt med undervisningen på svenska hjälper eleverna att lära sig det svenska språket och förstå uppgifterna bättre. Genom en tvåspråkig studiehandledning kan eleverna uppnå högre resultat i ämnena inom den svenska kursplanen. Annika Karlsson, Pia Nygård Larsson & Anders Jakobsson (2016) Flerspråkighet som en resurs i NOklassrummet Studiens syfte är att analysera hur kodväxling kan användas som en resurs i NO-undervisningen. De utgår från frågorna om kodväxling är en resurs i lärrande inom ett ömnesområde, hur eleverna använder kodväxling i växlingen mellan en vardaglig och vetenskaplig diskurs och om kodväxling är en resurs för eleverna när de rör sig mellan olika diskurser. Studien är genomförd på en skola där samtliga elever är flerspråkiga. Studien är genomför i en åk 4 och det bearbetade materialet består av elevsamtal, undervisningssekvenser och lite undervisningsmaterial. Materialet analyseras sedan utifrån en sociokulturell teoriram. Resultatet av studien visar att kodväxling framförallt används för att öka förståelsen för innehållet. Resultatet visar också att eleverna genom kodväxling relaterar undervisningen till egna erfarenheter vilket hjälper eleverna att utveckla sin kommunikativa förmåga och gör det abstrakta innehållet i undervisningen lättare att förstå. Badrul Hisham Ahmad (2009) Teachers Code-switching in Classroom Instructions for Low English Proficient Learners Syftet med studien är att undersöka hur elever uppfattar lärares kodväxling, hur lärares kodväxling påverkar elevernas lärande och hur man kan använda kodväxling i undervisningen. Studien baseras på hypoteserna att det finns en märkbar relation mellan kodväxling och elevers inställning till lärande, och att det finns en märkbar relation mellan kodväxling och elevers resultat. Materialet som studien baseras på är ett frågeformulär som 299 elever fyllt i. Frågeformuläret behandla syftet som studien har. Forskaren visar i resultatet att majoriteten av eleverna anser att läraren använder kodväxling vid förklaringar av komplicerade företeelser och vid kontroll av förståelsen. Lärarna använder även kodväxling vid förklaring av nya ord och i jämförelse mellan modersmålet och 25

26 andraspråket. Eleverna anser även att lärarna använder kodväxling för att få eleverna att känna sig bekväma. I resultatet framgår det att eleverna känner sig mindre stressade och mer bekväma vid användning av kodväxling. Det framgår även att elevernas resultat förbättras när kodväxling används i klassrummet. Eva Norén (2008) Bilingual students mother tongue Syftet med studien är att presentera resultatet från ett tvåspråkigt matematikprojekt som pågått i fem tvåspråkiga skolor i Sverige. Forskningsfrågan som studien utgick ifrån var hur matematiska metoder uppkommer i tvåspråkiga klassrum. Forskaren vill i artikeln beskriva projektet och presentera resultatet och vilken påverkan detta har på skolorna utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Projektet pågick under två år och gick ut på att skolor frivilligt fick anmäla sig genom att skicka in en studieplan på hur de skulle arbeta med tvåspråkig matematikundervisning. De som blev accepterade att delta i studien fick sedan ekonomiskt stöd för att kunna genomföra denna studieplan. Syftet med projektet var att öka elevers förståelse för matematik och använda och utveckla tvåspråkighet. Resultatet av studien visar att nyanlända elever som får tvåspråkig undervisning i matematik når bättre resultat än om de inte får det. Språkbarriären försvinner och attityden gentemot modersmål blir överlag mer positiv och ses som en resurs för eleverna. Helen Avery (2011) Lärares språkbruk i tvåspråkiga klassrum Syftet med denna studie är att undersöka hur arabiska används i några klassrum i Sverige och att kartlägga de uppdelningar som finns mellan språkanvändningen. Studien tittar även på hur språkanvändningen kan påverka elevernas inlärning. Materialet består av inspelat material från undervisning i fyra olika klasser. Detta material analyseras sedan ur ett språkligt perspektiv. I artikeln redovisas flertal metoder om hur man kan använda modersmålet i undervisningen som har observerats i det inspelade materialet. I analys av materialet framkommer det att svenskan är auktoritetsspråket och kunskapsspråket i klassrummet, och andraspråket används för ord och språklig form. Resultatet visat även att eleverna i dessa klasser får relativt lite träning i hur de kan använda sitt modersmål som en resurs i undervisningen. Huma Imran Khan (2015) Relationship between bilingual instruction and learners performance in English as second language context Syftet med studien är framförallt att undersöka korrelationen mellan tvåspråkiga instruktioner och resultaten hos eleverna. Forskaren har använt en kvantitativ undersökningsmetod. Materialet som analyserats med hjälp av en komparativ analys består av frågeformulär som 15 lärare svarat på, och 26

27 ett förståelsetest berörande förståelsen av instruktioner genomfört av 60 elever. En kontrollgrupp har också deltagit i studien och besvarat samma förståelsetest för att en slutsats om huruvida tvåspråkiga instruktioner ökar elevernas förståelse. Resultaten av studien visar att de elever som fick tvåspråkiga instruktioner presterade märkbart bättre än de elever som enbart fick enspråkiga instruktioner. Liswani Simasiku, Choshi Kasanda & Talita Smit (2015) Can Code Switching Enhance Learners Academic Achievement? Forskarna observerar i sin studie 12 olika lärare i engelska som andrasprån i Namibia. Syftet med studien är att studera om kodväxling i undervisningen förbättrar elevernas resultat. Materialet som analyserats utgörs av frågeformulär och observationer av undervisning. Forskarna utgår i sin studie från en kvalitativ metod. Slutsatserna som går att dra från studierna är att lärarna ser kodväxling som en resurs i undervisningen och att det både förbättrar elevernas resultat genom att dels göra eleverna mer involverade i undervisningen. Endast ett fåtal lärare i studien ansåg att kodväxlingen hämmar eleverna eftersom att detta hindrar kommunikationen i klassrummet. Monica Axelsson (2004) Skolframgång och tvåspråkig utbildning I Hyltenstam & Lindberg (red) Svenska som andraspråk-i forskning, undervisning och samhälle Axelsson beskriver i sitt kapitel en studie genomförd av Eayne P Thomas och Virginia P Colliet i USA i slutet av 1900-talet. Studiens syfte var att ett antal deltagande skolor skulle använda sig av ett kunskapsunderlag för att på så sätt förändra undervisningen elever deltog i studien. Thmas och Collier använder sig i studien av en kvantitativ analys, och materialet de analyserar består av kunskapsprov. Resultatet av studien visar att elever som fick hälften av undervisningen på sitt modersmål och hälften av undervisningen på engelska kom ikapp de engelsktalande eleverna snabbare än de elever som inte arbetate utefter denna studieplan. Forskarna drar slutsatsen att andraspråkselever lär sig långsammare om de enbart undervisas på sitt andraspråk, och att de riskerar att aldrig komma ikapp de enspråkiga eleverna. Rana Abid Thyab (2016) Mother-tongue Interference in the Acquisition of English Articles by L1 Arabic Students Studiens syfte är att uppmärksamma, förklara och analysera tidigare forskningars fynd gällande hur arabisktalande elever kan göra göra misstag och fel i inlärningen av engelska som andraspråk på grund av att grammatiken i de båda språken är olika. Abid Thyab använder sig av en kvalitativ forskningsöversikt där tidigare forskning sammanställs och analyseras. Abid Tyhuab kommer fram 27