Utvärdering av ESF-projektet Handelscollege Projektägare: Medborgarskolan Region Sydost

Transkript

1 Utvärdering av ESF-projektet Handelscollege Projektägare: Medborgarskolan Region Sydost Slutrapport Projektet Handelscollege har genomförts inom ramen för det svenska ESF-programmet (programområde 2) med Medborgarskolan som projektägare. Projektet startade och avslutades Utvärderingsarbetet påbörjades i september En delrapport överlämnades i april Utvärderingsarbetet har omfattat Dokumentstudier Löpande kontakter och genomgångar med projektledare och med ansvarig för utbildning/praktik via e-post, telefon och personliga möten Deltagande observationer vid projektbesök Fokusgrupp med enskilda deltagare Intervjuer med deltagare på deras praktikplatser Intervjuer med handledare på praktikplatser Medverkan vid styrgruppsmöten Sammanställningar och analys av data och dokument 1 Om utvärderingen Utvärderingen av projektet har genomförts som en lärande utvärdering med utgångspunkt i de krav som Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket har tagit fram för strukturfondsprojekt i den nuvarande programperioden. Det innebär att utvärderingsarbetet påbörjades tidigt och att regelbundna återkopplingar har gjorts till projektledning och styrgrupp. 1

2 Det yttersta syftet med en utvärdering av detta slag är framförallt att bidra till lärande och en långsiktig strategisk nytta med projektet. Utvärderingen bör om möjligt ge ett värdefullt bidrag till att erfarenheter, lärande och goda resultat implementeras eller på annat sätt tas tillvara av projektägaren och/eller hos någon eller några samverkanspartners efter projekttidens slut. Utvärderingen ska också om möjligt kunna bidra till ett lärande utanför projektorganisationen, dvs. till spridningen av lärdomar från projektet ut i en vidare krets av aktörer som idag inte är direkt berörda av projektets aktiviteter, men som kan bedömas ha intresse av att ta del av resultat och erfarenheter. 2 Om projektet 2.1 Projektets bakgrund Projektet grundade sig på en genomförd förprojektering vars mål var att utveckla ett utbildningskoncept (Handelscollege) som kunde godkännas och accepteras av handelsföretag, arbetsförmedling och Växjö kommun. Genom meriterande utbildning skulle ungdomar, (18-24 år) med svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden bli mer attraktiva och kunna erhålla arbeten inom handel i främst Växjö kommun. Under förprojekteringen kunde ca 70 företag identifieras och knytas till projektet. Dessa företag hade samtliga uttryckt behov av att rekrytera ny personal på sikt. De uttryckte också sitt intresse av att medverka i projektet genom att erbjuda praktikplatser och för att i eget intresse kunna pröva arbetslösa ungdomar inför framtida anställningar. 2.2 Syften och målsättningar Projektägaren angav i sin ansökan till ESF följande syften för detta projekt: Projektets syfte är att underlätta för och ge förutsättningar till ungdomar att etablera sig i arbetslivet och även att förebygga att ungdomar hamnar i utanförskap. Samt att anpassa målgruppens kompetens genom skräddarsydda yrkesutbildningar så att de ökar sina möjligheter att få praktikplatser och senare anställning i dessa företag. Projektets målsättningar har varit följande: 1. Minst 70 % av deltagarna i projektet ska få någon form av anställning senast inom 3 månader efter projektets slut. 2. Minst 10 % av deltagarna i projektet ska besluta sig för att fördjupa sin yrkeskompetens med någon form av yrkesutbildning. 3. Övriga maximalt 20 % av deltagarna ska ha fått relevant yrkeskompetens och ökat sin anställningsbarhet. 4. Av de 70 företagen inom handeln som har kontaktats under förprojekteringen och uttalat sitt intresse för projektet skall minst 90 % fortsätta sin medverkan under projektets genomförande. 2

3 3 Projektets genomförande 3.1 Projektorganisationen Styrgruppen har bestått av följande ledamöter: De två operativt verksamma i projektet (Staffan Lundberg, Paula Frank) samt representanter från Arbetsförmedlingen, Aristum och två företag som tar emot deltagare för praktik (Citygross och Systembolaget). Det har varit få möten med styrgruppen vilket projektledaren förklarar med att ledamöterna inte varit så motiverade att träffas regelbundet. Istället har många diskussionsfrågor hanterats via direktkontakter, t ex med Af. Staffan Lundberg från Medborgarskolan har varit administrativ projektledare på deltid, 0,50-0,60 %. Paula Frank har svarat för merparten av det operativa arbetet med ungdomarna, (med tjänstgöring ca 80 %) vilket har innefattat det allra mesta av undervisningen, praktikanskaffning samt övriga kontakter med deltagare och företag. En administratör på Medborgarskolan i Norrköping har svarat för den ekonomiska redovisningen av projektet på deltid (0,20 %). Aristum som är en privat utbildningsaktör har svarat för detaljplanering av utbildning, viss undervisning och coachning, medverkan informationsmöten för deltagare och företag, rådgivning till projektledare, rekrytering av privata företag mm. En hel del av detta arbete har utförts av Paula Frank som således arbetat i projektet på uppdrag av såväl projektägaren som Aristum. Jag har vid något eller några tillfällen varje år haft genomgångar med projektledaren Staffan Lundberg respektive den operativt ansvarige Paula Frank. Vid dessa tillfällen har vi haft en bra dialog kring aktuella frågor gällande projektets genomförande och framtid. Vi har t ex diskuterat behovet av att arbeta med att följa upp olika delar av projektarbetet regelbundet samt behovet av att arbeta strategiskt för att skapa långsiktiga effekter. Vi har också avhandlat en del avvikelser från projektplanen såsom att Växjö kommun inte medverkar i genomförandet. 3.2 Målgruppen Målgruppen för projektet var ungdomar som varit arbetssökande sedan minst ett år. Den stora majoriteten av deltagare har varit i åldrarna år. Utdrag från ansökan Projektet vänder sig till ungdomar i första hand under 25 år men vi utesluter inte att några kan vara upp till 30 år. Fokus kommer att vara på dem som har ingen eller liten arbetslivserfarenhet och som är bosatta i Växjö och Älmhult. Intressenter är Växjö kommuns förvaltning Arbete och välfärd och Komvux, arbetsförmedlingen i Växjö och Arbetsförmedlingen i Älmhult. Även handelsföretagen i Växjö regionen och i Älmhult är viktiga aktörer i projektet. 3

4 Enligt statistik från Arbetsförmedlingen fanns det i Växjö den 31 januari 2011 totalt 1640 arbetslösa ungdomar upp till och med 24 år. Det innebär att ungdomarna utgjorde ca 23 % av de totalt arbetslösa i Växjö kommun. Det fanns således ett stort behov av arbetsmarknadsinriktade insatser för denna målgrupp. Samtliga deltagare till projektet rekryterades via Arbetsförmedlingen. En handläggare på Af utsågs till att vara kontaktperson för projektet. Inför varje nytt intag av deltagare genomfördes infomöten på Af samt personliga intervjuer med de som anmälde intresse av att vara med. Det var i ett tidigt skede av projektet ganska få intresserade ungdomar på mötena och projektledaren önskade sig då litet mer av Af när det gällde marknadsföringen av projektet gentemot de ungdomar som var registrerade på Af. Efter en genomförd informationsinsats på ett Af personalmöte blev det betydligt bättre i detta avseende. 3.3 Projektets omfattning och innehåll Enligt ansökan skulle projektet omfatta 5 grupper och totalt 120 deltagare varav 70 män och 50 kvinnor. I ansökan återges resultatet av en omfattande SWOT- analys när det gäller jämställdhet. Eftersom betydligt fler kvinnor än män arbetar inom handel fanns det således en ambition om att stimulera fler unga män att söka sig till arbete inom handel. Under projekttiden har mer än 140 deltagare varit inskrivna i projektet, fördelade på 6 grupper. Tyvärr blev det svårare att rekrytera unga män än vad projektledningen hade hoppats. De viktigaste aktiviteterna inom projektet har varit yrkesinriktad utbildning, coachning, CV-skrivning, presentationsteknik, studiebesök, matchning deltagare företag, praktik, handledning och korta specialkurser. Exempel på utbildningsinnehåll: branschinriktad säljteknik, konsumentköplagen, merförsäljning, att hantera klagomål, grunder i logistik. Ur ansökan Deltagarna som ingår i varje ny grupp börjar med en basutbildning på ca 8-10 veckor. Under denna period används ca 75 % av tiden åt grundläggande utbildning gemensam för alla oavsett vilken bransch som deltagaren har som intresseområde. Resterande tid, dvs. 1-2 dagar per vecka, ägnas åt matchning, dvs. aktiviteter med målet att hitta rätt arbetsplats åt deltagarna där vi tar hänsyn till deras intresse och lämplighet. Därefter genomgår deltagarna utbildning ute på arbetsplatserna. Denna arbetsplatsförlagda utbildning ska vara handledd, dels av en speciell handledare från företaget och dels från någon av projektets lärare/coacher. Varje deltagare kommer att ha en individuell coach som följer deltagarens utveckling." Verksamheten har bedrivits enligt upprättade veckoplaner gemensamma för deltagarna i en och samma grupp. Varje deltagare har normalt genomgått teoriutbildning i 12 veckor samt praktik i 12 veckor. En vanlig vecka har omfattat undervisning 2-3 dagar, ca timmar. Därutöver har ungdomarna haft olika hemuppgifter att utföra inkl besök och uppdrag till olika butiker i Växjö. Här ingick t. ex att göra marknadsanalyser för olika branscher och affärsområden som intresserar de enskilda ungdomarna. Tiden för undervisning per dag har varit något kortare än vanligt vilket motiverats med att flertalet deltagande ungdomar har relativt svag studiemotivation och inte orkar med att koncentrera sig så många timmar per dag. 4

5 Förkunskaper, studiebegåvning och förutsättningar i övrigt har varierat relativt mycket i grupperna enligt den operativt ansvarige projektledaren. Efter önskemål från deltagare och praktikplatser har kursinnehållet successivt förändrats för kommande grupper. En hel del nya kursmoment har plockats in i teoridelen; t ex säkerhet i butik och första hjälpen. Vidare har man för de senaste grupperna delat upp praktiken i veckor istället för att ha en sammanhängande praktik om 12 veckor. Grundkonceptet med totalt 24 veckor jämnt fördelat på teori och praktik har man dock inte ändrat på. Projektet har även haft en egen hemsida där deltagarna kunnat lägga in sina CV. Tanken med detta var att ge handelsföretagen en möjlighet att gå in och söka bland dessa när de behövt rekrytera ny personal. 3.4 Möten med deltagare och butikschefer Jag har vid två tillfällen närvarat vid undervisning av deltagargrupper på Videum i Växjö. Vid ett av dessa tillfällen fick jag även möjlighet att genomföra en fokusgrupp med 6 deltagare som öppet berättade om sina upplevelser av projektet. Jag har också besökt 7 arbetsplatser där deltagare i projektet fullgjort sin praktik. Vid dessa besök har jag intervjuat såväl deltagarna som deras handledare. I flertalet fall har det varit butikschefer eller annan person i ansvarig ställning som fungerat som handledare. Intervjuerna med deltagarna visade att de satte värde på såväl utbildning som praktik. Många har mycket begränsade erfarenheter från arbetslivet och värdesätter då särskilt praktikdelen. Den har gett dem arbetsträning, erfarenheter/kunskaper samt inte minst värdefulla referenser inför framtiden. De ger även den teoretiska utbildningen goda eller mycket goda vitsord. De deltagare jag träffat har samtliga själva hittat sina praktikplatser. Några av dem har erhållit korttidsanställningar, oftast på deltid (vilket gäller flertalet anställda inom handel). De ansvariga handledarna på praktikplatserna har en samstämmig uppfattning om att projektet är värdefullt för dem som arbetsgivare. Arbetsledarna har haft relativt begränsade men fungerande kontakter med projektledaren. Flera butikschefer uttrycker att man gärna tar emot litet äldre praktikanter som är mer mogna och ansvarstagande än de yngre grundskoleoch gymnasieelever som man också har erfarenhet av. Flera handledare/butikschefer vill gärna se en fortsättning på Handelscollege i Växjö. Verksamheten i Handelscollege har gett dem en bra möjlighet till rekrytering av motiverad och utbildad arbetskraft. 3.5 Utfall och resultat Under projekttiden har 144 deltagare varit inskrivna i projektet, fördelade på 6 grupper. De flesta deltagarna kommer från Växjö tätort. Könsfördelningen har varit relativt ojämn. Andelen kvinnor uppgår till ca 70 %. Många deltagare har haft utländsk bakgrund men eftersom samtliga har goda språkkunskaper utgjorde inte detta något stort problem. Det har varit något trögare med praktikanskaffningen för dessa men det har i allmänhet löst sig även för denna kategori enligt projektledningen. När det gäller hur många som erhållit arbete samt gått vidare till studier efter att ha skrivits ut från projektet får man ingen rättvisande bild om man väljer att studera vad deltagaren gör 5

6 första dagen efter utskrivningen. Detta beror på att det är mycket vanligt att deltagare inte har något arbete vid utskrivningstillfället, men att de kort tid därefter får en anställning på sin praktikplats eller på ett annat företag. Projektledningens egen uppföljning via utskick av enkät visar att 74 % av deltagarna har erhållit arbete eller gått vidare till studier, varav de flesta till högskola/universitet. Enligt projektledarens bedömning har minst 75 % av dessa fått arbete inom handel eller näraliggande arbetsområde. 4 Strategisk påverkan och spridning I ansökan lyfter projektägaren fram följande som särskilt innovativt i detta projekt: Vi tror att främst utformningen av yrkesutbildningen som är skräddarsydd mot en viss bransch i kombination med coachning och utformningen av praktiken innehåller en hel del nytänkande och potential för strategisk påverkan Angående spridning och påverkan återfinns bl. a följande texter: De viktigaste parter som ska informeras och engageras är följande, slutanvändare som t ex handläggare inom arbetsförmedlingen, kommunernas socialförvaltning, svensk handel och handelsanställdas förbund, personal inom kommunernas vuxenutbildning. Beslutsfattare som t ex cheferna inom arbetsförmedlingen, cheferna inom socialförvaltning i kommunerna, ansvariga beslutsfattare inom svensk handel och handelsanställdas förbund. Relevant personal inom Skolverket och myndigheten för Yrkeshögskolan. Chefer inom HR funktionerna i större handelsföretag och kedjor. Andra intressenter som t ex företagen inom handel samt utbildningsanordnare med inriktning mot handel. Hur ska informationen spridas? I projektets styrgrupp kommer de viktigaste parterna som anges ovan att finnas representerade och de kommer att ha full insyn och information om projektet. Dessa ledamöter kommer att ansvara för spridningen av information om projektet till sina organisationer. Vi kommer också att genomföra workshops/seminarier i samarbete med de parter som anges ovan. Vi kommer också att identifiera några viktiga opinionsbildare bland handelsföretagen som medverkar i projektet och använda dessa som informationskanal i olika sammanhang som t ex seminarier, möten med olika företagsgrupperingar etc. Det fanns i ett tidigt skede en uttalad ambition hos projektägaren att förlänga satsningen på Handelscollege. En sådan ansökan lämnades in och beviljades av ESF-rådet. Av olika skäl valde man dock från att avstå från att förlänga projektet. Det fanns också en vilja om att ta vara på erfarenheterna från projektet genom att låta dem utgöra grund för en ansökan om utbildning inom Yrkeshögskolan. En ansökan lämnades in under 2011 men den avslogs tyvärr. Projektledaren Staffan Lundberg har deltagit i en utvecklingsgrupp ledd av SPeL, processstödet för strategisk påverkan inom ESF. Någon nytta för projektet av detta har jag dock inte kunnat identifiera. Några andra aktiviteter med långsiktigt strategiskt syfte har inte kunnat identifieras av utvärderaren. Man har även sänkt ambitionsnivån när det gäller spridningsarbetet jämfört 6

7 med skrivningarna i ansökan som återges ovan. Under hösten 2012 fanns det planer på att genomföra ett spridningsseminarium som även skulle sammanfatta lärdomar och erfarenheter från projektet. Detta genomfördes dock aldrig. Projektledningen har från deltagande handelsföretag fått vissa förfrågningar angående utbildningsinsatser för redan anställda. Man skulle ev. vilja köpa sådan utbildning av Medborgarskolan eftersom man har anställda som saknar viss teoretisk utbildning av strategiskt värde inom handelsområdet. Projektet har således varit en bra marknadsförare för projektägaren. Medborgarskolan skulle gärna vilja erbjuda Af motsvarande insatser för arbetslösa ungdomar i framtiden men är väl medvetna om att sådana tjänster måste upphandlas av Af. Vid en avslutande genomgång utvärderare - projektledare lyfter jag även frågan om konceptet kan tillämpas inom andra branscher än handel. Enligt projektledaren vore det sannolikt tänkbart inom sådana områden som sälj, inköp, marknadsföring, industri, IT. I samband med redovisning av projektet internt inom Medborgarskolan borde, enligt min och projektledarens bedömning, denna fråga dryftas för att utreda om det här finns några framtida affärsmöjligheter 5 Lärdomar och slutsatser 1. Projektet i sin helhet har haft sin grund i en projektplan med god projektlogik. Uppställda mål och genomförda aktiviteter har varit relevanta utifrån projektets inriktning och övergripande syfte även om mål och syften kunde varit mera välformulerade och exakta i planen. Det första målet som löd Minst 70 % av deltagarna i projektet ska få någon form av anställning senast inom 3 månader efter projektets slut. var mycket ambitiöst och kanske inte helt realistiskt enligt min bedömning. 2. De aktiviteter som erbjudits deltagarna har i huvudsak varit traditionella och allmänt vedertagna. Coachning, utbildning, samt praktik med arbetsplatsförlagd utbildning är väl etablerade verktyg inom svensk arbetsmarknadspolitik. Utbudet av insatser har svarat väl mot ungdomarnas behov och mot uppställda mål. Därmed fanns det också förutsättningar för att nå resultat även med en relativt svår målgrupp; unga deltagare utan yrkesutbildning och med svag eller måttlig motivation för teoretiska studier. 3. Det som projektet erbjudit deltagarna är en starkt målinriktad utbildning inom handel som grundats i en kartläggning av den kompetens som handelsföretag efterfrågar i nutid samt därutöver en relativt lång praktik på ett handelsföretag. Detta medverkade sammantaget till god projektlogik och goda möjligheter till att deltagarna skulle kunna erhålla arbeten inom handelsområdet och därmed också förutsättningar för projektet att nå sina viktigaste resultatmål. 4. Projektägaren lyfte i ansökan fram följande som innovativt: utformningen av yrkesutbildningen som är skräddarsydd mot en viss bransch i kombination med coachning och utformningen av praktiken. Det är knappast så att Handelscollege 7

8 är ett helt nytt koncept; en ny övergripande och bärande idé som effektivt kan bidra till att reducera utanförskapet bland ungdomar. Det handlar snarare om ett effektivt sätt att använda välkända verktyg/metoder och kanske en delvis ny paketering av dessa arbetsmetoder. Det framstår dock som fullt möjligt att kunna tillämpa konceptet inom andra yrkesområden än handel. 5. Intervjuer med deltagarna visade att de satt stort värde på såväl utbildning som praktik. Många hade mycket begränsade erfarenheter från arbetslivet och värderade därför särskilt praktikdelen högt. Den har gett dem arbetsträning, erfarenheter/kunskaper samt inte minst värdefulla referenser inför framtiden 6. Resultaten för deltagarna måste betecknas som mycket goda. Ca 75 % av deltagarna har vid mätning kort tid efter utskrivning erhållit arbeten inom handel (eller näraliggande arbetsområde såsom försäljning, marknadsföring, logistik) eller gått vidare till yrkesinriktade studier. 7. De ansvariga handledarna på praktikplatserna har en samstämmig uppfattning om att projektet fungerat väl. Man har haft fungerande kontakter med projektledaren och man tar gärna emot litet äldre praktikanter som är mer mogna och ansvarstagande än de yngre elever från ungdomsskolan man också har erfarenhet av. Flera handledare/ butikschefer vill gärna se en fortsättning på Handelscollege i Växjö. Verksamheten har gett dem en bra möjlighet till rekrytering av motiverad och utbildad arbetskraft. 8. Det långsiktigt intressanta arbetet med att skapa uthålliga effekter har inte varit en prioriterad arbetsuppgift. Det fanns en del ambitiösa skrivningar om långsiktig, strategisk påverkan i ansökan och projektägaren har försökt att permanenta "Handelscollege" i form av en utbildningslinje inom Yrkeshögskolan. Man lämnade således in en ansökan under 2011 men den prioriterades tyvärr inte av den ansvariga myndigheten. Därutöver har man knappast lagt någon tid på arbete med strategisk påverkan eller spridning av lärdomar/erfarenheter. 9. Projektorganisationen har i stort fungerat väl även om styrgruppen bara har träffats några få gånger och arbetet med strategisk påverkan och spridning borde ha prioriterats högre (se p 8 ovan). 6 Sammanfattande slutord ESF-projektet Handelscollege har i huvudsak genomförts på ett bra sätt även om arbetet med strategisk påverkan och spridning blivit åsidosatt. Projektet har varit riktat mot en mycket angelägen målgrupp med en svag ställning på arbetsmarknaden; ungdomar som saknar yrkesutbildning. Projektet har haft ett starkt och tydligt resultatfokus med relevanta aktiviteter som svarat väl mot projektets syfte och uppställda mål. Utbildningsinsatserna har haft ett bra innehåll och genomförts med kvalitet. De relativt långa praktikperioderna har uppskattats av såväl deltagare som handelsföretag. Resultaten för deltagarna är också mycket goda när det gäller antalet deltagare som gått vidare till arbete eller kvalificerade studier. 8

9 Det tillämpade konceptet med en relativt kort, yrkesinriktad utbildning där teori och praktik varvas, och där inte minst praktiken har en mycket viktig funktion, har även i detta fall varit effektivt och uppskattat av såväl deltagare som arbetsplatser. Inte minst har de medverkande handledarna och butikscheferna allmänt varit mycket nöjda med deltagarna och med konceptet Handelscollege. Eftersom projektet svarar mot faktiska behov hos handelsföretagen vill de gärna se en fortsättning på projektet i någon form. Medborgarskolan rekommenderas att framgent ta fasta på de goda erfarenheterna från projektet genom att sprida erfarenheter och lärdomar internt och även externt till olika intressenter. Växjö Christer Wallin 9

10 10