Årsredovisning 2013 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer

Transkript

1 S Årsredovisning 2013 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer

2 Sida

3 Innehållsförteckning 1 Uppföljning av mål och uppdrag för hälso- och sjukvården Uppföljning av befolkningsutveckling Uppföljning av Framtidsplan för hälso- och sjukvården Uppföljning av styrning av hälso- och sjukvården Decentraliserad och kunskapsstyrd hälso- och sjukvård Olika avtalsformer Beskrivningssystem Ersättningsmodeller Kvalitetsuppföljning Avtalsuppföljning Styrning av patientflöden och stöd i vårdprocessen Uppföljning av inriktning 2013 ( ) för utveckling av hälsooch sjukvården En lätt nåbar och tillgänglig vård för alla invånare Patientsäkerhet E-hälsa och strategisk IT Hälsofrämjande hälso- och sjukvård och smittskydd Primär hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Hälso- och sjukvård vid psykisk ohälsa och sjukdom Hälso- och sjukvård för äldre Hälso- och sjukvård för kvinnor Somatisk specialistvård Akut omhändertagande och prehospital vård Cancervård Läkemedel Habilitering Rehabilitering och sjukskrivning Förskrivning av hjälpmedel Hälso- och sjukvård för asylsökande Tandvård Tolkverksamhet Uppföljning av miljöarbete i hälso- och sjukvården Uppföljning av verksamhetens ekonomi Verksamheten totalt Somatisk specialistvård Primärvård Psykiatri Sida 3

4 7.5 Äldresjukvård Övrig sjukvård och övrig verksamhet Tandvård Läkemedel Asylsjukvård Investeringar Uppföljning av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Sida 4

5 Bilagor - Bilaga 1: Översikt omvärldsbevakning - Bilaga 2: Rapport om tillgänglighet Bilaga 3: Årsrapport för läkemedelskostnader Bilaga 4: Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher - Bilaga 5: Balansräkning - Bilaga 6: Resultaträkning - Bilaga 7: Verksamhetstal - Bilaga 8: Utökad kostnadsredovisning Till landstingsstyrelsens förvaltning inrapporterat underlag för utarbetande av koncernbokslut Förvaltningsberättelse enligt mall A Återrapportering av mål och uppdrag A1: Mål och indikatorer A2: Uppdrag från budget A3: Löpande uppdrag A4: Nollmätning mål 2014 C Investeringsbilagor C1: Vård och annan verksamhet D Personalbilagor D1: Personal- och kompetensförsörjningsplan D2: Rekryteringsläget D3: Hälsobokslut E Diverse ekonomisk rapportering E1: Konsultkostnader och inhyrd personal F Styrdokument, policyer F1: Sammanställning Policyer och övriga styrdokument F2: Styrningsrapport F3: Försäkran internkontroll F4: Landstingets finanspolicy F5: Funktionsnedsättning F6: Upphandling och inköp Sida 5

6 Sammanfattning Befolkningen i Stockholms län fortsätter att öka, vilket leder till ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Under 2013 ökade antal invånare i länet preliminärt med cirka individer eller cirka 1,7 procent. Befolkningen i Stockholms län uppgick preliminärt till invånare vid årets slut. Behovet av vård ökar i takt med att befolkningen i Stockholms län fortsätter att öka. Vårdkonsumtionen ökade inom de flesta verksamhetsområden jämfört med 2012 inom såväl öppenvård som slutenvård, men ökningen är till skillnad mot tidigare år sammantaget något lägre än befolkningsökningen. Jämfört med 2012 ökade det totala antalet läkarbesök i öppenvården med 1,6 procent vilket är nära motsvarande ökning 2012 som var 1,4 procent. Antalet vårdtillfällen inom sluten vård ökade med 0,4 procent jämfört med 2012 vilket är markant lägre än ökningen 2012 som uppgick till 2,1 procent. Årets ekonomiska resultat visar ett överskott med 99 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,2 procent av omslutningen. För 2012 var resultatet ett överskott med 429 miljoner kronor. De största förklaringsposterna till årets resultat är: - utfallet för ersättningar till Karolinska Universitetssjukhuset visar överskott med 327 miljoner kronor på grund av lägre vårdvolymer än planerat, utfallet för ersättningarna till övriga akutsjukhus visar däremot underskott med cirka 128 miljoner kronor - läkemedel inom läkemedelsförmånen visar överskott med 185 miljoner kronor - för vårdvalsområdena inom somatisk specialistvård redovisas underskott med 169 miljoner kronor, det balanseras delvis av överskott för privata specialistläkare på nationella taxan med 58 miljoner kronor - Avancerad Sjukvård i Hemmet (ASiH) visar underskott med 146 miljoner kronor på grund av fler patienter och längre vårdtider än budgeterat - Primärvårdsrehabilitering visar underskott med 83 miljoner kronor, antalet vårdgivare har ökat i och med införandet av vårdval Budget för 2013 medgav en kostnadsökning med 3,9 procent jämfört med Bokslutet visar att kostnadsökningen stannade på 3,7 procent, vilket är en något lägre än föregående års ökning på 4,1 procent. Det kan således noteras att trots ett lägre överskott än föregående år har kostnadsökningstakten minskat vilket var en nödvändighet för att hålla årets budget. Utvecklingen mot en lägre kostnadsökning måste fortsätta då det långsiktiga utrymmet är begränsats till högst 3 procent per år. Den första januari 2013 tog Stockholms läns landsting, på uppdrag av CeHis (Center för ehälsa i samverkan), över ansvaret från Inera AB för drift, förvaltning och utveckling av de nationella invånartjänsterna inom ramen för En sammanläggning har skett av Stockholms läns landsting invånartjänst Vårdguiden och den nationella invånartjänsten Vårdguidens webbplats integreras Sida 6

7 med 1177.se, och under hösten lanserades den nya webbplatsen 1177 Vårdguiden. En ny lättakut startade den 15 april 2013 på Danderyds sjukhus. Lättakutens öppethållandetider är 08:00-22:00 alla dagar året runt och har kapacitet för cirka patienter årligen. Vidare har den prehospitala vården förstärkts genom att ytterligare sex ambulanser tagits i drift under En övergripande inriktning är att all hälso- och sjukvård där så är lämpligt ska omfattas av vårdval. I januari 2013 trädde de första avtalen för vårdval inom Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och specialiserad palliativ slutenvård i kraft. Under 2013 har hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om införande av vårdval inom allergologi, ryggkirurgi, ortopedi, intensivträning för barn med funktionshinder, neurologi, barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård och klinisk neurofysiologi. De senaste åren har stora ansträngningar gjorts för att korta väntetiderna och därmed öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Vid uppföljning av vårdgarantin i Stockholms län 2013 framgår att 89 procent av patienterna fick komma till husläkare inom 5 dagar, 73 procent fick tid för första mottagningsbesök inom 30 dagar och 88 procent fick tid för behandling inom 90 dagar. När det gäller ersättning från den statliga satsningen Kömiljarden kvalificerade sig Stockholms läns landsting för ersättning för mottagningsbesök under samtliga månader och för behandling under fyra månader. Arbetet med den nationella patientsäkerhetssatsningen avrapporteras årligen den 30 september till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. De landsting som klarar samtliga grundläggande krav och ett eller flera prestationskrav får i december månad samma år sin ersättning från SKL klarade Stockholm läns landsting samtliga grundläggande krav och alla indikatorer med undantag av en och erhöll därmed en ersättning på 95 miljoner kronor. Bland annat har antibiotikaförskrivningen minskat med 10 procent mätt som uthämtade recept per 1000 invånare i länet. Under 2013 har projektet 4D startats upp. Det är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet och läkemedelsindustrin kring fyra diagnoser; artriter (ledinflammation), bröstcancer, diabetes och hjärtsvikt. Därutöver är informatik en central del i 4D-projektet. Projektet väntas pågå till I Landstingsfullmäktiges budgetbeslut för 2013 fick Hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att, utifrån godkänd inriktning i Framtidsplan för hälso- och sjukvården, besluta om utveckling inom ett antal områden. Uppdragen har återredovisats i rapporten Framtidsplan för hälso- och sjukvården andra steget i genomförandet som behandlades och godkändes av landstingsfullmäktige i juni 2013 i samband med beslutet om budget Uppdragen och det fortsatta arbetet under 2013 redovisas i denna årsredovisning. Sida 7

8 1 Uppföljning av mål och uppdrag för hälso- och sjukvården Målet för hälso- och sjukvården är, enligt hälso- och sjukvårdslagen, en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. De övergripande målen för god vård innebär att, utifrån behov, ge en patientfokuserad vård i rimlig tid som är säker, kunskapsbaserad, ändamålsenlig, jämlik och effektiv och som bidrar till ett förbättrat hälsoläge bland länets invånare. Hälso- och sjukvården i Stockholms län ska utmärkas av hög kvalitet och helhetssyn kring patienten. Landstingsfullmäktige har, i policydokumenten Vård i dialog och Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting fastställt gällande riktlinjer. Patient och närstående ska ges ett värdigt omhändertagande och gott bemötande samt visas omtanke och respekt. Vidare ska hälso- och sjukvårdens resurser användas på ett effektivt sätt och verksamheten ska ständigt förbättras och utveckla sina resultat. Effekter av förebyggande, utredande och behandlande åtgärder ska utvärderas och bedömas. Resultaten ska göras tillgängliga för befolkningen. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig och befolkningen i länet ska vara nöjd med och ha tillit till den hälso- och sjukvård inklusive tandvård som bedrivs i länet. Lång- och kortsiktiga mål Landstingsfullmäktige har satt upp två långsiktiga mål för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården En ekonomi i balans För att styra verksamheterna i riktning mot de långsiktiga målen har ett antal kortsiktiga mål brutits ned från de långsiktiga målen. Följande kortsiktiga mål har brutits ned från det långsiktiga målet Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom Stockholms läns landsting : - Nöjda medborgare - Nöjda patienter - Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården - Likvärdig behandling av alla invånare Sida 8

9 Till det långsiktiga målet En ekonomi i balans är följande kortsiktiga mål kopplade: - En ledande tillväxtregion - God ekonomisk hushållning - Stolta medarbetare - Hållbar miljö De kortsiktiga målen följs upp kontinuerligt med hjälp av indikatorer som visar graden av måluppfyllelse. Nöjda medborgare Medborgarna ska ha ett stort förtroende för hälso- och sjukvården och tillgängligheten ska vara god. Målet om nöjda medborgare mäts i den så kallade Vårdbarometern genom följande indikatorer: Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka I 2013 års mätning har fler personer valt alternativet varken eller jämfört med tidigare år valde 33 procent detta alternativ jämfört med 27 procent Andelen medborgare som hade stort förtroende för vården vid årets mätning 2013 var 58 procent var motsvarande andel 65 procent. Andelen som har litet förtroende för vården har legat stabilt de senaste åren. Resultatet av mätningen i Stockholms län följer en trend som även kan ses nationellt. Nöjda patienter Målet om nöjda patienter innebär att ansvara för att en kvalitativ god vård ges till länets invånare. Nöjda patienter mäts genom följande indikatorer ur husläkarmottagningarnas årliga patientenkät: Andelen patienter som efter besök på husläkarmottagning skulle rekommendera mottagningen till andra ska öka Andelen patienter som 2013 uppgav att de skulle rekommendera mottagningen till andra var 73 procent. Det är en ökning jämfört med 2011 och 2012 då andelen var 71 procent. Antal patienter inom husläkarverksamheten som fått rådgivning kring levnadsvanor enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska successivt öka I mars 2013 började man inom husläkarverksamheten registrera när man ger olika typer av rådgivning kring levnadsvanor. Tillgängliga data vid årsskiftet ger ännu inte tillräckligt underlag för en bedömning av resultatet. Under 2014 kommer denna indikator att ingå i den indikator som ligger till grund för bedömningen av antal husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbetet. Sida 9

10 Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården Patienterna ska ha rätt att välja vårdgivare. Därför ska mångfalden av vårdgivare öka och vårdval ska stegvis införas inom fler områden i hälso- och sjukvården. Ökad valfrihet och mångfald mäts genom indikatorn: Antal vårdvalsområden med fri etablering för vårdgivare ska öka I tabellen nedan redovisas de vårdområden där upphandling i enlighet med LOV har genomförts och inom vilka områden utveckling av sådan upphandling pågår. VÅRDOMRÅDEN DÄR UPPHANDLING ENLIGT LOV HAR BESLUTATS VÅRDOMRÅ- DEN UNDER UTVECKLING FÖR VÅRDVAL Analyser pågår Barnavårds central Höft- och knäprotesoperationer Obstetrisk ultraljuds mottagning Allmän barnoch ungdomstandvård Primärvårds rehabilitering Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Allmän kirurgi Barnmorske- mottagning/- mödravårdscentral Kataraktoperationer ingår från 2014 i vårdval ögonsjukvård Specialist tandvård för barn och ungdomar Primär hörselrehabilitering Specialiserad gynekologisk vård Specialiserad palliativ slutenvård Långvarig ospecifik smärta och utmattningssyndrom Fotsjukvård Förlossnings enheter Planerad specialiserad rehabilitering inom neurologi, onkologi och lymfödem Specialiserad ögonsjuk vård i öppenvård Specialiserad hudsjukvård i öppenvård Allergologi Internmedicin Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Ögonbottenfotografering, ingår från 2012 i vårdval ögonsjukvård Vaccination Tandreglering för barn och ungdomar Ryggkirurgi Obesitasbehandling Läkarinsatser i särskilda boenden för äldre Vaccination pandemi, upphörde 2010 Specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård Ortopedi Psykosociala insatser Logopedverksamhet Specialiserad sjukgymnastik Intensivträning för barn med funktionshinder Endoskopi Neurologi Radiologi Barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård Klinisk fysiologi Klinisk neurofysiologi Urologi Reumatologi Sida 10

11 Likvärdig behandling av alla invånare Alla verksamheter inom Stockholms läns landsting ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, funktionshinder eller andra individuella egenskaper och att alla invånare har samma möjlighet att få tillgång till den vård som landstinget ger. Därför ska: Könsuppdelad statistik analyseras ur ett verksamhetsperspektiv och nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas Könsuppdelad statistik analyseras ur ett verksamhetsperspektiv regelbundet varje år vid årets slut och redovisas i årsbokslutets kapitel 7. Alla belägg för ojämlik behandling eller diskriminering av något slag ska leda till förslag på åtgärder med uppföljning Ojämlik behandling eller diskriminering inom vården följs upp på olika sätt. Den viktigaste funktionen för detta är Patientnämndens förvaltning dit patienter, anhöriga och personal kan vända sig när det uppstått problem i kontakterna med vården. Patientnämndens förvaltning har etablerat rutiner för att analysera inkomna ärenden utifrån olika bevakningsområden, som till exempel diskriminering. Under 2013 inkom 35 ärenden till Patientnämnden där anmälaren upplevt sig diskriminerad. Utredningarna ledde till olika typer av åtgärder såsom att vårdenheten som anmälts åtog sig att arbeta vidare med värdegrund, förbättrade rutiner vid undersökning och dokumentation av patienterna. Några ärenden överfördes till Socialstyrelsen eller den nyetablerade Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Antalet anmälningar om diskriminering var få i förhållande till totala antalet anmälningar (5 422) till Patientnämnden. God ekonomisk hushållning Stockholms läns landsting ska ha en ekonomi i balans. För att uppnå och upprätthålla detta över tid krävs att samtliga verksamheter i landstinget uppvisar en god ekonomisk hushållning med tilldelade resurser. En ekonomi i balans Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat 2013 visade ett överskott med 99 miljoner kronor gav ett överskott med 429 miljoner kronor. Stolta medarbetare Landstinget ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som förmår rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Stolta, delaktiga och ansvarstagande medarbetare är av stor betydelse för att de långsiktiga målen uppnås. Stolta medarbetare följs upp genom indikatorn: Medarbetarindex, som är det samlade värdet för koncernen, ska öka Sida 11

12 I Stockholms läns landstings medarbetarenkät uppmättes medarbetarindex till 73 för Året innan var medarbetarindex 72 i motsvarande mätning. Hållbar miljö För miljöarbetet i Stockholms läns landsting finns mätbara mål i det av landstinget beslutade miljöpolitiska programmet Miljöutmaning 2016, som gäller från 2012 till Målen fokuserar på klimateffektivt, resurseffektivt och hälsofrämjande miljöarbete. Insatserna påverkar både den externa miljön och även invånarnas hälsa, patienterna, medarbetarna samt landstingets ekonomi. Därför ska: Samtliga nämnder och styrelser arbetar för att uppfylla målen i landstingets miljöprogram Samtliga beslut som fattas av nämnder och styrelser som hanterar hälso- och sjukvårdsfrågor innehåller ett avsnitt som behandlar miljökonsekvenser av beslutet. Sida 12

13 2 Uppföljning av befolkningsutveckling Folkmängden i Stockholms län uppgick vid slutet av november 2013 till cirka individer. Befolkningen ökade med individer eller 1,7 procent under perioden november 2012 november Det är en befolkningsökning i paritet med de senaste åren. Befolkningsökningen berodde på ett födelseöverskott (cirka 40 procent), en skillnad i antal inflyttade från och till utlandet (invandringsöverskott cirka 46 procent) och en skillnad i inflyttade från och utflyttade till andra delar av Sverige (inrikes flyttningsöverskott om cirka 13 procent). Den främsta orsaken till befolkningsökningen 2013 var alltså invandring från utlandet. Sida 13

14 3 Uppföljning av Framtidsplan för hälso- och sjukvården Landstingsfullmäktige fastställde vid sitt sammanträde den 14 till 15 juni 2011 inriktningen för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms läns landsting. Därmed beslutades genomförandet av Framtidsplanen, ett program som bedrivs i flera faser utifrån fastställda målbilder för 2015 och Framtidsplanens inriktning har bekräftats i landstingsfullmäktiges budgetbeslut för såväl 2012 som Arbetet har under 2013 inriktats på, och ska även fortsättningsvis under 2014 inriktas på nedanstående strategiområden: Planering för att säkerställa hälso- och sjukvårdens kapacitet på akutsjukhusen och på sjukhus för specialistvård under perioden 2014 till 2018, när stora ombyggnationer sker och inför öppnandet av det nya sjukhuset vid Karolinska Solna Ökad tillgänglighet utifrån behov med individen som utgångspunkt Ett hälsofrämjande förhållningssätt Förbättrat omhändertagande nära patienten Nära samverkan mellan husläkarmottagningar och övrig specialistvård Förstärkning av vårdutbudet utanför akutsjukhusen Renodling av akutsjukhusens verksamhet Integrering av psykiatrisk vård och somatisk vård Särskilt uppdrag till Karolinska universitetssjukhuset Utveckling av ehälsotjänster och informationshantering Stärkt styrning och uppföljning Värdeskapande forskning och utveckling utifrån ett patientperspektiv Uppföljning av prioriterade områden med sikte på att förändra vårdutbudet för måluppfyllelse 2018 Förslag till kapacitet och verksamhetsinnehåll vid nybyggda Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna (NKS) fastställdes av landstingsfullmäktige i juni Underlag till beslutet var ärendet Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag, verksamhetsinnehåll och kapacitet, samt fastighetsutnyttjande vid Karolinska Solna (LS ). Sida 14

15 Q-huset (Astrid Lindgrens barnsjukhus) bedömdes utgöra en viktig resurs för barnsjukvården under omstruktureringsfasen när NKS successivt ska tas i bruk, och även åren därefter. Landstingsfullmäktige fattade beslut om att godkänna den förslagna inriktningen av verksamhetsinnehåll 2018 för Karolinska Universitetssjukhuset Solna samt Huddinge. Hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset fick i uppdrag att i samråd med Karolinska Institutet fortsätta processen kring verksamhetsinnehåll och profilering, samt driftsättning av Nya Karolinska Solna. Landstingsfullmäktige beslöt också att det så kallade N- kvarteret (nuvarande thoraxbyggnaden) ska användas till vårdstödjande verksamheter samt FoUU-verksamheter vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Som en följd av beslutet pågår detaljanalys av följdeffekter på det övriga sjukvårdssystemet. Analysen görs i två processer och avslutas i början av Den ena processen handlar om vad som ska göras, det vill säga vårdinnehåll och vårdvolymer på de olika sjukhusen. Den andra processen handlar om hur det ska göras, det vill säga att etablera samverkan mellan Programkontoret och lokala förändringsledningar på sjukhusen. De två processerna mynnar ut i en genomförandeplan för förändringsarbetet. Uppföljning av prioriterade områden avseende kompetensförsörjning och utbildning En modell för bedömning av framtida kompetensbehov har utvecklats och testas just nu i syfte att etablera rutiner för en effektiv styrning av kompetensförsörjningen i hela hälso- och sjukvården. En modell för hur den kliniska utbildningen ska förändras har tagits fram. Förutsättningarna för verksamhetsförlagd utbildning kommer att ändras i och med att mer öppen- och slutenvård kommer att bedrivas utanför akutsjukhusen. Dessutom innebär subspecialisering och profilering att vårdgivare, som tidigare hade ett brett vårdutbud, inte självständigt kan erbjuda studenterna en tillräckligt bred utbildning. En plan för förändringsledning har utarbetats för att säkerställa att chefer och medarbetare i vården blir delaktiga i förändringar relaterade till Framtidsplanen. Fokus i den är på att hantera intressenter, etablera nätverk för förändringsledning och att hålla ihop målbild och kommunikation. Uppföljning av prioriterade områden avseende forskning Under det gångna året har arbetet med att utveckla specialistvården utanför akutsjukhusen påbörjats på Sabbatsbergs sjukhus. Innehåll och uppdrag för sjukhuset har analyserats och diskuterats vid ett flertal tillfällen med olika vårdgivare. Arbetet ligger till grund för fortsatt utveckling av motsvarande verksamheter på andra sjukhus. Den vård som kan bedrivas utanför akutsjukhusen är sådan vård som kräver tillgång till delar av, men inte alla, akutsjukhusets kompetenser och resurser. För att utföra så avancerad vård krävs att den lokaliseras till ett mindre antal sjukhus. Förutsättningar skapas för att vårdgivare som verkar här har kompetens och resurser att ta emot aktuella patientgrupper. Sida 15

16 När allt mer vård kan bedrivas utanför akutsjukhusen påverkar det förutsättningarna för forskning, utbildning och utveckling. Ett ökat fokus behövs på kopplingen mellan forskning, innovation och medicinsk utveckling. Med denna som underlag intensifieras arbetet under Avtal och ersättningssystem utformas så att de stödjer de uppdragen. Uppföljning av prioriterade områden avseende investeringar i hälsooch sjukvården Utifrån den demografiska utvecklingen och utveckling av de medicinska behandlingsmöjligheterna har vårdbehovet prognosticerats för de kommande åren i den så kallade vårdutbudskartan. Investeringarna planeras utifrån antaganden om nödvändig vårdkapacitet för att möta vårdbehovet och en ambition att eftersträva så stor flexibilitet som möjligt. Utgångspunkten är att utveckla den nuvarande infrastrukturen för att stödja vårdutbudsplaneringen i enlighet med Framtidsplanen. Baserat på denna planering innehåller den tioåriga investeringsplanen investeringar i lokaler och utrustning för hälso- och sjukvården på sammanlagt 27,7 miljarder kronor från 2014 till och med 2023, exklusive kostnader för OPS-avtalet för Nya Karolinska Solna. Återrapportering av Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag avseende Framtidsplanen I samband med Landstingsfullmäktiges behandling den 11 till 12 juni 2013 av budgetbilagan Framtidsplanen andra steget i genomförandet återrapporterades de uppdrag som gavs till Hälso- och sjukvårdsnämnden i juni 2012 och som var del av slutlig budget för Hälso- och sjukvårdsnämnden För samtliga uppdrag utom ett uppdrag redovisades förslag i Framtidsplanen andra steget som beslutades av Landstingsfullmäktige i samband med beslutet om budget för 2014 den 11 till 12 juni Nedanstående tabell beskriver i korthet uppdragen och återrapporteringen. Beslut Åtgärder (Beslut 2012, att-sats nr 41) Ärende: Utveckla vårdavtal att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att anpassa och utveckla alla vårdavtal för att stödja inriktningen på utvecklingen i enlighet med LS (Beslut 2012, att-sats nr 42) Ärende: Utveckla den specialiserade vården utanför akutsjukhusen att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att utveckla den specialiserade sjukvården utanför akutsjukhusen och därvid utreda hur olika sjukhus kan ges särskilda profiler och inriktningar i enlighet med LS Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Ett särskilt arbete har inletts för att utveckla avtalen för akutsjukhusen som ska förnyas från och med 2016 Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Arbetet att bygga ut den specialiserade vården utanför akutsjukhusen pågår kontinuerligt. Sjukhusen kommer att få olika inriktningar. Införandet sker i takt med att de öppnar efter de omfattande upprustningar som planeras. Sida 16

17 Beslut (Beslut 2012, att-sats nr 43) Ärende: Utveckla ersättningssystem och vårdvalsmodeller att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att utveckla ersättningssystem och vårdvalsmodeller för att stödja utvecklingen av sjukvården utanför akutsjukhusen i enlighet med LS (Beslut 2012, att-sats nr 44) Ärende: Forskning och utbildning att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att tillsammans med Karolinska Institutet, andra berörda högskolor och universitet samt berörda vårdgivare utveckla inriktning och utformning av forskningen i nätverkssjukvården med beaktande av den omfattande utbyggnaden av sjukvården utanför akutsjukhusen i enlighet med LS (Beslut 2012, att-sats nr 45) Ärende: Alternativa lokallösningar att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att med såväl kommuner och andra aktörer och intressenter undersöka alternativa lösningar på lokaler för sjukhus i enlighet med LS (Beslut 2012, att-sats nr 46) Ärende: Utbyggnad av geriatrisk vård att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att inleda utbyggnad av geriatriska vårdplatser över länet i syfte att möta kommande behov och därvid beakta att geriatrisk vård vid Karolinska Huddinge tills vidare ska behållas i enlighet med LS (Beslut 2012, att-sats nr 47) Ärende: Se över strukturen på rehabiliteringen att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att se över strukturen för rehabilitering i enlighet med LS (Beslut 2012, att-sats nr 48) Ärende: Utveckla stödjande vård att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att besluta om utveckling av vårduppdrag för stödjande vård i enlighet med LS (Beslut 2012, att-sats nr 49) Ärende: Utveckla den prehospitala vården att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att utveckla en prehospital styrning som stödjer NKS och övriga vårdgivares uppdrag i enlighet med LS Åtgärder Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Nya vårdval har under 2013 införts inom flera områden. Försök görs med värdebaserad ersättning inom vårdval ryggkirurgi Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Ett första akademiskt specialistsjukhus planeras vid Sabbatsbergs sjukhus som får en inriktning mot äldrevård och psykiatri. Arbete pågår. Ett ärende om nytt sjukhus i Haninge planeras till HSN i februari Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Utbyggnaden sker kontinuerligt enligt den plan som finns i Framtidsplanen. Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Uppdraget är avslutat. Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Arbete pågår med att definiera uppdraget och vilka patientgrupper som ingår. Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Ett förslag finns i ärendet om vårdinnehållet på Nya Karolinska Solna som landstingsfullmäktige behandlade i juni Sida 17

18 Beslut (Beslut 2012, att-sats nr 50) Ärende: Utveckla uppdraget för barnklinikerna att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att utifrån föreslagen inriktning utveckla uppdraget vid akutsjukhusens barnkliniker i enlighet med LS (Beslut 2012, att-sats nr 51) Ärende: Utveckla psykiatrins slutenvård att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att utifrån psykiatrins behov planera framtida och andra slutenvårdsenheter i enlighet med LS (Beslut 2012, att-sats nr 52) Ärende: Förändringar i vårdutbudet att fastslå inriktningen av förändringar i vårdutbudet fram till år 2018 i enlighet med LS (Beslut 2012, att-sats nr 53) Ärende: Tioårig investeringsplan att fastslå den föreslagna inriktning av investeringar i lokaler och utrustning för hälso- och sjukvården som anges i den tioåriga investeringsplanen i enlighet med LS Dnr: LS (att-sats nr: 65) Ärende: Fortsatt arbete att uppdra åt landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden att fortsatta arbetet med utveckling av Framtidsplan för hälso- och sjukvården enligt föreslagen inriktning i enlighet med LS Åtgärder Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Förslag på inriktning finns i Framtidsplanen. Arbetet kommer att fortsätta och ytterligare konkretiseras. Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Uppdrag har lämnats till SLSO och Karolinska Universitetssjukhuset att ta fram krav på lokaler för psykiatrin vid NKS. Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Beslut fattat av landstingsfullmäktige. Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Beslut fattat av landstingsfullmäktige. Förslag ingår i Framtidsplanen andra steget Arbetet fortsäter enligt beslutet. Sida 18

19 4 Uppföljning av styrning av hälso- och sjukvården Styrningen av hälso- och sjukvården sker genom avtal med vårdgivarna, genom att ta till vara och utveckla kunskap till stöd för hälso- och sjukvården och genom kommunikation och dialog med vårdgivare och medborgare. 4.1 Decentraliserad och kunskapsstyrd hälsooch sjukvård Utveckling av kunskapsstöd för effektiv och evidensbaserad vård inom Stockholms läns landsting har genomförts enligt plan under Medverkan med Stockholm läns läkemedelskommitté (SLK) med dess nätverk av experter och Stockholms medicinska råd (SMR) med 28 specialitetsråd är centrala i detta arbete. Arbetet med att implementera nyligen framtagna nationella riktlinjer avseende hälsofrämjande metoder och rörelseorganens sjukdomar, i vilket förebyggande av osteoporotiska frakturer ingår, kommer också att fortsätta under Ett regionalt vårdprogram för funktionella mag-tarmbesvär hos barn har presenterats och godkänts av Kommittén för kunskapsstyrning (KUST). Ett omfattande vårdprogram om narkotikamissbruk och dopning presenterades för Stockholms medicinska råd i december och kommer att föreläggas KUST i början av Två nya regionala vårdprogram har tagits fram inom verksamhetsområde psykiatri, förutom det ovan nämnda vårdprogrammet om narkotikamissbruk och doping så har ett vårdprogram om läkemedelsberoende tagits fram. Fyra befintliga vårdprogram har uppdaterats Ångestsyndrom, Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, Ätstörningar och Suicidnära patienter. Regionala vårdprogram och beslutsstöd för psykiatri och beroendevård publiceras fortlöpande på webbplatsen psykiatristod.se. Antalet vårdprogram på webbplatsen ökar stadigt och antalet besök per månad var i slutet av 2013 närmare Viss.nu (Vårdinformation i Stor-Stockholm) är ett webbaserat medicinskt och administrativt beslutsstöd för i första hand primärvården i Stockholms läns landsting. Antalet besök på webbplatsen ökade med 30 procent jämfört med Under 2013 har 19 nyproducerade omvårdnads- och vårdprogram publicerats. Sex utvärderingar av nya medicinska diagnostiska metoder och behandlingar har genomförts i enlighet med Health Technology Assessment (HTA) och presenterats för KUST. Sida 19

20 Inom läkemedelsområdet har omfattande utbildningsinsatser genomförts. Beslutsstödet för läkemedelsanvändning, janusinfo.se, har cirka besök per månad. Enligt en webbundersökning bland användarna som genomfördes i september 2013 är den samlade obundna läkemedelsinformationen uppskattad och av stort värde i den kliniska vardagen. Den årligen framtagna Kloka Listan med rekommenderade läkemedel vid vanliga sjukdomar utgör basen för säker och evidensbaserad läkemedelsbehandling inom Stockholms läns landsting. Ett projekt för ordnad introduktion och införande av nya läkemedelsterapier har avslutats under 2013 för att övergå i förvaltning. Fyra nya beslutsstödstjänster för säker läkemedelsanvändning har utvecklats och implementerats under 2013, se vidare avsnitt 5.3. På janusinfo.se har flera nya läkemedelsvärderingar publicerats. I nationell samverkan har Horizon scanning (framtidsspaning) inom läkemedelsområdet fortgått. 4D är ett samarbetsprojekt mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet kring fyra diagnoser: artriter (ledinflammation), bröstcancer, diabetes och hjärtsvikt. De olika projekten inom 4D arbetar med hur vården inom dessa områden kan utvecklas och förbättras, parallellt med lärande och forskning. Några exempel på resultat under 2013 är: Patientens egen registrering gör patienten med artritdiagnos till medskapare i vården Patientens egen provtagning möjliggör att patienter med artritdiagnos själva beställer provtagning och att provresultat går till både patienten och läkaren Online-screening för invånare som har ont i lederna Inom bröstcancervården ger Flygledartornet vården en överblick av patientens vårdkedja. Vidare införs samtyckesregistrering på läsplatta för biobanksprovtagning. Gemensamt undersökningsprotokoll för hjärtultraljud och EKG. Gemensam mall för ändamålsenlig utredning och behandling av hjärtsvikt. Ett femte projekt inom 4D är informatik, och är ansvarigt för utveckling av ITstöden för artritvård ovan så att de är nationellt återanvändbara. Förstudier har inför 2014 genomförts för att stöd även till diagnosområdena diabetes, hjärtsvikt och bröstcancer. Förutom de medel som Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet har anslagit till projektet har även andra utvecklingsinitiativ kopplade till 4D erhållit forskningsmedel från företag, vilket på sikt kommer att ytterligare stödja utvecklingen på området. Arbetet planeras att fortsätta till Sida 20

21 4.2 Olika avtalsformer Utveckling av avtal När nya avtal tecknas, nya vårdval införs eller upphandlingar planeras måste dessa utformas efter de förändringar av vården som följer av Framtidsplanen. Nya avtal måste vara flexibla på sådant sätt att strukturer som behöver förändras inte är fastlåsta, samtidigt som stabila förutsättningar finns för vårdgivare och beställare. När avtal med vårdgivarna tecknas sker det utifrån följande lagar: Lag om valfrihetssystem (LOV), används för vårdval Lag om offentlig upphandling (LOU), används för upphandlingar Lag om läkarvårdsersättning (LOL) och Lag om ersättning för sjukgymnastik (LOS), används för ersättningsetablering av läkare och sjukgymnaster som arbetar enligt den nationella taxan Med den vård som drivs av Stockholms läns landsting i egen regi och som inte omfattas av vårdval tecknas direktavtal. Vårdval Vårdval införs successivt inom allt fler vårdområden. Inriktningen är att all vård där det är lämpligt ska omfattas av vårdval. Se kapitel 1 för en redovisning av de vårdområden som idag omfattas av vårdval och inom vilka områden utveckling av vårdval pågår. Upphandlingar För vårdområden där vårdval inte är lämpligt är upphandlingar enligt LOU den metod som används om vårdavtal ska tecknas med privata vårdgivare. I tabellen nedan redovisas arbetet med upphandlingar under Sida 21

22 Upphandlingar under 2013 Verksamheter med start under 2013 Senare start av verksamhet Basal hemsjukvård kvällar och nätter i Nacka och Värmdö Bröstdiagnostiska tjänster Genomfört med driftstart Utredningsarbete pågår Geriatrisk vård vid sjukhusen i Nacka, Bromma, Löwenströmska och Nynäshamn Genomfört med driftstart Lokal öppen barn- och ungdomspsykiatrisk vård Botkyrka Genomfört med driftstart Lokal öppen barn- och ungdomspsykiatrisk vård i Rinkeby Kista och Spånga Tensta Genomfört med driftstart Psykiatrisk öppenvård för sydvästra Stockholm Genomfört med driftstart Psykiatrisk öppenvård, integrerad med beroendevård för Järfälla och Upplands Bro Genomfört med driftstart Vårdguidens telefonitjänster Genomfört med driftstart Prioriterings- och dirigeringstjänster. Avser prioritering och dirigering av ambulans, akutbil mm. Tilldelningsbeslut fattat. Överprövning pågår. Interimistiskt avtal med SOS Alarm har tecknats. Insatser för förskolebarn med autism Upphandling pågår IT-plattform för användning i ambulanssjukvården (FRAPP) Upphandling pågår Ortopedteknisk verksamhet Överprövning pågår Specialiserad mottagning för goda levnadsvanor Upphandlingen avbruten på grund av bristande konkurrens Språktolkservice Anbudstid löper Verksamhet vid hjälpmedelscentral Avtal tecknat med driftstart avseende ett objekt. Överprövning pågår avseende ett objekt. Geriatrisk vård vid sjukhusen i Dalen och Handen Arbete med förfrågningsunderlag pågår In vitro fertilisering (IVF) Utredningsarbete pågår Intensivträning barn och ungdomar med rörelsenedsättning Upphandlas enligt LOV med start Bild och funktionstjänst inom radiologi Upphandling pågår Uppsökande verksamhet för munhälsobedömningar och för utbildning av omvårdnadspersonal inom tandvården Avtal tecknade med driftstart Beskrivningssystem Beskrivningssystemen för hälso- och sjukvården syftar till att på ett enhetligt sätt beskriva innehållet i utförd hälso- och sjukvård och service till patienter, klienter och brukare. Beskrivningen bygger på klassifikationer av hälsotillstånd och åtgärder. Genom att koppla resursåtgång i ekonomiska termer till olika vårdkontakter, KPP (Kostnad Per Patient), ges även underlag till ersättningssystem för fördelning av tillgängliga resurser. Beskrivningssystemen kan användas för utveckling av ersättningsmodeller och som underlag för forskning, kvalitetsuppföljning och metodutveckling. Exempel på beskrivningssystem är ICD 10, DRG och KVÅ. Sida 22

23 Under 2013 har en successiv implementering av nationella beskrivningssystem skett vid revidering av och införande av verksamhetsområden där vårdval införts. För att underlätta för vårdgivarna att lämna KPP-data finns ett antal produkter upphandlade för att kunna vara dessa behjälpliga med att skapa KPPdata. Det är verktyg för validering, kvalitetssäkring och matchning av data, analys och rapportering av detaljerad patientdata, totalkostnadsfördelning och produktkalkylering samt verksamhetsbaserad produktionsplanering och budgetering. Produkterna är kostnadsfria för de vårdgivare som har avtal med Stockholms läns landsting. I samarbete med Socialstyrelsen, Västra Götalandsregionen och Region Skåne startade under våren 2013 ett arbete med att utveckla öppenvårds-drg samt framtagande av ett nationellt regelverk för rapportering av vårdkontakter. 4.4 Ersättningsmodeller Ersättningsmodellerna bygger på beskrivningssystemen och är en viktig beståndsdel i styrningen av hälso- och sjukvården. Utvecklingen av värdebaserade ersättningssystem fortsätter i samverkan med Socialdepartementet samt ett antal andra landsting. Stockholms läns landsting ansvarar inom detta arbete för utvecklingen av värdebaserade ersättningssystem inom vårdområdena ryggkirurgi, förlossningsvård samt höft- och knäledsplastikoperationer. Inom vårdval ryggkirurgi har redan en värdebaserad beskrivnings- och ersättningsmodell införts med start den första september Denna bygger på ersättning för vårdepisoder och är en vidareutveckling av ersättningsmodellen i vårdval höft- och knäledsplastikoperationer. Utöver paketpris och garantikrav med kostnadsansvar för komplikationer ingår justerad ersättning som tar hänsyn till patientens specifika vårdbehov samt ersättning för hälsoutfall. Syftet med modellen är att möjliggöra för vårdgivaren att bättre integrera vårdprocessen och utveckla vården för att få ett så gott hälsoutfall och så nöjda patienter som möjligt med så liten resursförbrukning som möjligt. Arbetet med att ta fram förslag till värdestyrd ersättningsmodell baserad på vårdepisoder för kroniskt sjuka patienter med ledgångsreumatism har kommunicerats med berörda specialistläkare under hösten. Som resultat av detta planeras en försöksverksamhet starta 2014, vilken inkluderar systematisk utvärdering av olika ersättningsformer som bland annat ska stödja inslag med e-hälsa och patientcentrerad vård samt forskning. Ett antal ersättningsmodeller inom vårdvalsområdena har reviderats, till exempel ersättningsmodellen för husläkarverksamheten. Denna innehåller nu ersättning för vissa åtgärder som registreras enligt KVÅ 1, avseende patienter med stora vårdbehov, hälsofrämjande arbete och fortbildningsinsatser. Inom vårdval primärvårdsrehabilitering har en större revidering gjorts i och med att ytterligare en yrkeskategori, naprapater, kommer att ingå i uppdraget. Justeringar 1 Klassifikation av vårdåtgärder enligt Socialstyrelsens riktlinjer Sida 23

24 har även gjorts i prissättningen med bland annat höjd ersättning för arbetsterapeutiska insatser och successiv minskning av ersättning till kiropraktorer. Vuxenpsykiatrins ersättningsmodell reviderades per första januari Öppenvården fick en ökad del rörlig ersättning. Slutenvården fick en större del fast ersättning. Geriatriken har successivt infört en ny ersättningsmodell under Skillnaden mot tidigare är huvudsakligen ett gemensamt DRG-poängsystem för alla kliniker, jämte vissa smärre ändringar i övrigt. Ett samarbetsprojekt pågår med fem husläkarmottagningar för att beskriva e- Hälsotjänster inom provtagning och ordination. 4.5 Kvalitetsuppföljning Publika jämförelser underlättar för patienterna att göra kunskapsbaserade val av vårdgivare, bidrar till vårdens kvalitetsförbättringar och ökar den demokratiska insynen i vårdens resultat. På 1177Vårdguiden har det publicerats resultat från patientenkäter, väntetider och telefontillgänglighetsmätningar. Inom vårdområdena kataraktoperationer och förlossning har det dessutom publicerats medicinska kvalitetsindikatorer och behandlingsresultat. Under 2013 har samtliga tidigare publicerade uppgifter uppdaterats. Inom husläkarverksamheten har nya indikatorer avseende läkemedel, hälsosamtal och diabetes publicerats. Inom gynekologi samt höft- och knäledsplastikoperationer har resultat från patientenkäter publicerats tillsammans med väntetider. På grund av viss eftersläpning i rapporteringen kommer en utförligare redovisning av uppnådda kvalitetsresultat inom hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting under 2013 att göras i tertialbokslut januari till april Stockholms läns landsting deltar också i betydande omfattning i de nationella öppna jämförelserna vilka genomförs och redovisas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen. I årets redovisning, Öppna jämförelser 2013 Hälso-och sjukvård jämförelser mellan landsting presenteras ett mycket stort antal jämförelser så många att det kan vara svårt att se den samlade bilden. Sammanfattningsvis kan framhållas att hälsotillståndet generellt långsamt blir bättre såväl i Stockholm som i Sverige som helhet. Betydande skillnader i sjuklighet kan dock iakttas relaterat till socioekonomiska förhållanden. Invånarna i Stockholms län får en i huvudsak bra och uppskattad vård, som utvecklats gynnsamt men kostnaderna, justerat efter demografi i jämförelse med andra landsting, är höga inom Stockholms läns landsting. Viktiga områden där förbättringar bör ske inom Stockholms län är vårdhygien, diabetesvården, förebyggande av osteoporotiska frakturer, underbehandling med läkemedel inom vissa områden och en fortsatt för hög förskrivning av antibiotika. Vidare innehåller den nationella rapporten en rad mycket specifika jämförelser mellan olika vårdgivare. Dessa analyseras, tolkas och beaktas av berörda specialitetsområden. QRC Stockholm (Kvalitetsregistercentrum Stockholm) har under 2013 utökats och utvecklats. 16 nationella kvalitetsregister är nu anslutna till QRC. Nya regis- Sida 24

25 ter har fått stöd i sin utveckling och i att söka medel från Beslutsgruppen för nationella kvalitetsregister. QRC har också stöttat upp ett förbättringsarbete som genomförts i vården med utgångspunkt från användandet av kvalitetsregister. Sjutton team, varav tio inom Stockholms sjukvård, har fått stöd och hjälp med utbildning i sitt förbättringsarbete enligt metoden teamcoaching, som är utvecklad vid The Dartmouth Institute, USA. Kvalitetsregistren kopplade till cancerområdet är inte anslutna till QRC utan till Regionalt Cancercentrum (RCC). Det innebär att RCC ansvarar för motsvarande kvalitetsutvecklingsarbete inom cancerområdet. Ett projekt har påbörjats för att stödja verksamhetschefers användning av kvalitetsregister i sin verksamhetsutveckling och uppföljning. Projektet pågår nu vid ett akutsjukhus, och samtidigt utvecklas ett generellt stöd som kan användas för samtliga sjukhus inom Stockholms läns landsting. 4.6 Avtalsuppföljning Uppföljning och granskning ska säkerställa att vårdgivarna fullgör sitt uppdrag enligt lagar och avtal. En strategi för systematisk uppföljning och granskning har tidigare tagits fram med därtill hörande handlingsplan som innehåller konkreta åtgärder utifrån den fastställda strategin. Utifrån handlingsplanens intentioner har arbetet fortsatt under 2013, med bland annat risk- och konsekvensanalyser och lokala handlingsplaner vid uppföljning och granskning. I arbetet med avtalsuppföljning är ett professionellt förhållningssätt till vårdgivarna grundläggande. Riktlinjer för Hälso- och sjukvårdsförvaltningens relationer med leverantörer har arbetats fram under året och beslutades i september. Relationerna till leverantörerna ska präglas av hög integritet, professionellt kunnande och ett gott bemötande. Förvaltningen och all personal ska ha en oberoende ställning till vårdgivarna och andra leverantörer. Dokumentation som görs vid löpande avtalsuppföljning utgör underlag vid eventuella tvister med vårdgivare som inte levererat enligt avtal. En god insyn för allmänhet och media i hur uppföljning och granskning sker skärper kraven på tydlig hantering. Under 2013 har ett arbete inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen påbörjats med utveckling av de interna operativa processer där vårdavtalsuppföljningsprocessen ingår. Arbete fortsätter under 2014 med justering och framtagning av mallar, checklistor, instruktioner och annat för test i piloter och därefter implementering. I avtalen med akutsjukhusen sker uppföljning av ett antal kvalitetsindikatorer. Urvalet följer den nationella utvecklingen på området. I 2013 års avtal finns 38 kvalitetsindikatorer i avtalen varav 11 med målnivå. Akutsjukhusen redovisar Sida 25

26 resultaten av indikatorerna den sista februari Av den totala ersättningen utgår två procent för resultat av kvalitetsindikatorer. Resultatet för 2013 redovisas i särskild bilaga till tertialbokslutet för januari till april Uppföljning av läkare och sjukgymnaster med rätt till ersättning enligt Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) samt Lagen om sjukgymnastik (LOS) har fortsatt under De avslutade uppföljningarna, vilka har avsett verksamheter inom sjukgymnastik och specialiteten kirurgi, har lett till att återkrav av utbetald ersättning har framställts till vissa vårdgivare. Revisioner Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar med olika typer av revisioner. Revisionerna möjliggör en mer detaljerad granskning och uppföljning av särskilda verksamheter där vanlig avtalsuppföljning inte ger tillräcklig information. Under 2013 har ett arbete påbörjats som syftar till att utveckla en enhetlig struktur för revisionsarbetet med tydliga roller och ansvar såväl inom Hälsooch sjukvårdsförvaltningen som för externa konsulter. Under året har revisioner startats upp inom flera verksamhetsområden där vårdval införts. Revision pågår på femton slumpvis utvalda husläkarmottagningar med syftet att granska mottagningarnas följsamhet till gällande regelsystem för registrering av utförd vård. Resultatet hittills har lett till att en djupare revision pågår av två av de ingående mottagningarna. Rapport förväntas bli klar under första kvartalet Dessutom har en revision av två öron-näs och halsmottagningar startats med syftet att granska mottagningarnas följsamhet till regelverket, framförallt gällande registreringar. Revisionen har hittills lett till att återbetalningskrav har ställts. Den avancerade hemsjukvårdens, ASiHs, följsamhet till uppdragsbeskrivningen är föremål för en revision. Revision av enskilda vårdgivare verksamma enligt Lagen om läkarvårdsersättning görs kontinuerligt utifrån avvikande registreringsmönster. Revision av primärklassifikationer inom geriatriken pågår för fyra geriatriska kliniker och en fortsättning med flera kliniker planeras. Revision pågår av en vårdgivare inom ortopedisk medicin för att kontrollera huruvida registreringar skett korrekt och journalföringen är patientsäker. Sida 26