Kvalitetsarbete 2014/2

Transkript

1 Kvalitetsarbete 2014/2 Normer,värden, inflytande,arbetsmiljö Barn- och utbildningsnämnden Ansvariga för sammanställningen: Eva Jönsson, Nils-Göran Jonasson

2 KVALITETSARBETE 2014 Inledande ord Under 2013 bildas en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta nya former för kvalitetsarbetet inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden. Ett årshjul för kvalitetsarbete arbetas fram med fyra redovisningstillfällen till barn- och utbildningsnämnden: April Augusti November Februari - Särskilt stöd - Normer, värden, inflytande, arbetsmiljö - Utveckling, lärande, kunskaper, betyg och bedömning - Skolan, omvärlden, utbildningsval, arbete och samhällsliv Sammanställningen inom respektive område baseras på det material som varje enhet lämnat in till förvaltningen. Till sin hjälp har rektorer och förskolechefer Skolinspektionens verktyg Förskolekollen och Skolkollen. Den gemensamma strukturen innebär att förskolechefer och rektorer redovisar under rubrikerna Insatser (Vad gör vi), Resultat, Analys, Åtgärder/handlingsplan. Varje förskolechef och rektor gör en helhetsbedömning i vilken mån lagkraven efterföljs; Stämmer, Stämmer delvis, Stämmer inte (redovisas i bilaga). Som underlag använder flera av enheterna Skolverkets BRUK-material, där medarbetare och arbetslag diskuterar kriterier för måluppfyllelse. För 2014 har det beslutats att det som ska redovisas i augusti är Normer, värden, inflytande, arbetsmiljö.

3 Mål och lagkrav Kommunalt mål 2014 I Ljungby kommun ger vi våra barn, ungdomar och studerande bästa möjliga förutsättningar i livet - vilket leder till att alla når målen Skollagen (SFS 2010:800) Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö, 8 kap. 8 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever, 6 kap. 6-9

4 Värdegrund och arbetsmiljö Insatser Målen och insatserna för arbetet med normer och värden dokumenteras i verksamheternas planer för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Planerna utvärderas och revideras kontinuerligt och nya mål sätts upp. Flera använder DO:s (diskrimineringsombudsmannens) plan för arbetet med normer och värden. Skolverkets material BRUK används för självskattning. Förskolornas personal är medvetna om och insatta i sitt uppdrag. Planering och utvärdering utgår från uppdraget med barnet i fokus. Ett medvetet värdegrundsarbete sker. Återkommande diskussioner förs i personalgrupper och personalen granskar sina egna normer, värderingar och föreställningar, samt hur de kommer till uttryck i verksamheten. Kunskaper finns om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg miljö där alla barn blir respekterade. Information ges till föräldrarna om att verksamheten ska utformas utifrån de demokratiska värderingarna och mänskliga rättigheterna och vad det innebär i förskolan. På förskolan finns personalen nära barnen i leken och i vardagen. På så sätt kan konflikter oftast undvikas. Om konflikter uppstår ges barnen först möjlighet att lösa dem på egen hand. Alla barn ges utrymme att komma till tals och uttrycka sina åsikter. Uppsikt över miljön i förskolan är viktig för att undvika trakasserier och kränkningar. De dagliga samtalen med barnen om allas lika värde, olikheter/likheter och hur man bör behandla varandra är viktigt i förskolan. Böcker används ofta som ett hjälpmedel. Mycket arbete görs för att få bra och trygga grupper. Leken observeras och kontinuerlig kartläggning sker genom dokumentation, observationer och samtal med barn/föräldrar. Likabehandlingsarbetet pågår systematiskt genom att det på arbetsplatsträffar, planering och föräldramöten diskuteras värdegrundsfrågor. Några förskolor har haft värdegrundsarbete och samverkan som två lokala lönekriterier. Genustänk finns och olikheter respekteras. Miljön är öppen och tillåtande och barnen uppmuntras att prova nya saker och aktiviteter, där kön inte har någon betydelse. Vid inköp granskas det pedagogiska materialet, så att det inte stärker de traditionella könsrollerna. Jämställdhetsplaner används för att tydliggöra att barnen ges samma förutsättningar. Förskolorna delar barngrupperna i mindre grupper. Miljön anpassas och förändras för att intressera och utmana barnen. Möjlighet finns till både lugna och mer fysiska aktiviteter. Handledning av specialpedagog och psykolog hjälper pedagogerna att hantera barngrupper som behöver särskilt stöd. Fritidshem arbetar med att ge barnen redskap för att bygga och stärka sin sociala kompetens genom möjlighet till samspel och samvaro med andra barn. Barnen ska få möjlighet att utveckla en god identitet, att bygga vidare på. Det genomförs Fritidsmöten där eleverna kan säga sina åsikter och tränar sig på att lyssna på varandra.

5 Fritidshem skapar en stark gemenskap och vi-känsla genom lustfyllda aktiviteter. Personalen strävar efter att eleverna ska få en förståelse för varandras olikheter vilket lyfter förståelsen för barns lika värde. Genom tydliga rutiner och regler, närvarande vuxna samt en lugn miljö skapas en trygg vistelse för barnen på fritidshemmet. Förskoleklassens personal besöker kommande förskoleklassbarn på sina förskolor för att skapa en god kontakt. Skolor arbetar regelbundet med att utveckla värdegrundsarbetet. För att undersöka elevernas upplevelse av skolklimatet och av värdegrundsarbetet, samt om det finns elever som utsätts för kränkande behandling använder skolor sig exempelvis av: skolinspektionens skolenkät (årskurs 5 och 9) hemliga lappen (eleverna får anonymt på en lapp tala om ifall de känner till någon på skolan som är utsatt eller någon som utsätter) sociogram (eleverna får ange vem de helst arbetar med i klassen och vem de på skolan helst umgås med på raster) trygghetsvandring (elever, rektor och lärare analyserar skolutrymmen/skolgård och kartlägger otrygga platser) gruppsamtal (rektorer har samtalat med olika elevgrupper i åk 1-9) mentorssamtal trivselenkäter elevforumteater kring kränkande behandling på nätet läromedelsgranskning mot diskriminering och kränkningar klassråd där man diskuterar likabehandling diskussion kring hur pojkar respektive flickor uppmärksammas i klassrummet Skolor har trygghetsteam och trivselkamrater. Personalen arbetar aktivt med konflikthantering och attityder. De gör medvetna grupperingar av elever för att utveckla det sociala samspelet samt använder sig vid behov av specialkompetens via kurator/psykolog. Personal bidrar till att skapa ett klimat i undervisningen som karakteriseras av trygghet och tillit för att utveckla elevernas känsla av samhörighet, solidaritet och ansvar för människor. På enheter deltar all personal vid konferenser, fortbildning, utvärdering, planering, diskussion, information m.m. Detta utvecklar samsynen gällande mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar. Det förekommer temadagar bland annat kring mänskliga rättigheter, miljö, kultur, böcker, lika-olika och rymden. Elever ges möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta under demokratiska former och deltar i planering av verksamheten. Elevhälsan träffas regelbundet och diskuterar frågor kring arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling. Ny personal informeras av rektor/kurator om skolans likabehandlingsplan. Föräldraråd träffas regelbundet med lärarrepresentant och rektor.

6 Insatser på övergripande nivå Barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat ett blankettsystem för anmälan av kränkningar. Anmälan skickas in till förvaltningens PA-specialist. Förvaltningschefen redovisar sedan inkomna kränkningsäreden tre gånger per år i förvaltningens centrala samverkansgrupp. Protokoll förs och redovisas för nämndens politiker. Nöjdhetsenkät genomförs på förskola, förskoleklass, LSS, särskola och fritidshem. Resultat Genom ett aktivt värdegrundsarbete kan personalen se resultat av insatser både genom ett generellt och individuellt förändrat beteende i grupper. Barnen använder sig av nya strategier för att lösa konflikter och ta sig in i lekar och gruppaktiviteter. Överlag upplevs det blivit färre verbala och fysiska kränkningar. En större tolerans och lyhördhet mellan barnen gör att fler får komma in i leken och blir respekterade. Pedagogerna ger barnen tydligare signaler om bemötande för att få en trygg miljö i verksamheten. Barnen hjälper varandra och visar omtanke och respekt, men det finns också tillfällen då de inte är så. Barn är självständiga och inte rädda för att säga vad de tycker och känner. DO:s material är ett bra verktyg för arbetet med normer och värden. Det ger tillfälle att prata om viktiga frågor som kanske inte hade lyfts annars. Enligt självskattning har förskolornas verksamhet ett gott resultat och välfungerande barngrupper. Barnen trivs, mår bra och är trygga, men det finns områden som bör utvecklas. Barn ges inte tillräcklig möjlighet att påverka verksamheten. Föräldrar är inte fullt ut delaktiga vad gäller normer, värden och inflytande. Personal på förskolan är ofta bra på att kritiskt granska sina egna normer och värderingar, men har svårare för att ifrågasätta kollegors handlande och värderingar. I skolan finns det elever som upplever att det är stökigt i klassrummet och några elever som är oroliga på raster. Andra elever säger sig trivas jättebra på lektionerna och att de känner sig trygga på skolan. Generellt känner sig de flesta eleverna trygga och trivs på skolor och fritidshem men alla känner inte till att det finns utarbetade rutiner/planer för arbetet mot kränkningar. Personal känner till vilka elever som känner sig utsatta eller ensamma och vilka platser som upplevs som otrygga. Eleverna vet vem de ska vända sig till, och tycker det är ok att vända sig till vilken vuxen som helst på skolan, om de behöver hjälp. I de yngre åren vänder man sig oftast till klassläraren. Ett fåtal elever upplever att någon elev är utanför. Få kränkningar förekommer och en god stämning råder i de flesta fall. Det finns en viss osäkerhet hos personal kring dokumentation gällande kränkningar. Anteckningar görs men inte alltid på kommunens utarbetade blanketter. Elever upplever att det finns rastvärdar/rastfaddrar utomhus och i korridorerna. Närvaron gör att det bli lugnare. De säger att de vuxna alltid säger ifrån ifall det behövs. Det hinner inte

7 alltid redas ut på plats, men detta slutförs i klassrummet senare. Alla behandlas lika och det finns tolerans för varandras olikheter. Det finns elever som upplever att demokratiarbetet skulle kunna utvecklas. Synpunkter finns kring att man inte är delaktig i framtagande av ordningsregler. Vårdnadshavare har genom en central enkät haft möjlighet att besvara ett antal frågor gällande verksamheter. En del av frågorna handlade om trygghet och trivsel. Svarsfrekvensen var låg men resultatet var generellt mycket positivt. Analys Personal i förskolan tar ofta för givet att föräldrar och övriga samhället vet hur arbetet bedrivs, till exempel att det finns en läroplan som styr verksamheten. Men mycket pekar på att så är inte fallet. Det behövs tydligare information och marknadsföring av det viktiga arbete som genomförs på förskolorna. För att stärka arbetet med grundläggande värden ytterligare behöver tid till planering och samtal i arbetslag avsättas. Personal måste våga se och samtala runt sina egna och andras brister. För att detta ska fungera måste personalgruppen vara trygg och ha en modig och trygg chef. Inskolningsrutinerna är en del i tryggheten på förskolan och starten på barnets förskoletid. Det är angeläget att det blir en positiv start. Varje förskola måste komma fram till hur de ska bedriva detta arbete och kanske inte göra som de alltid gjort. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i skolan är en ständigt pågående process vilken utvärderas kontinuerligt. Att arbetet är framgångsrikt kännetecknas bland annat av att elever känner sig trygga och trivs. Fler vuxna på rasten har ökat tryggheten för eleverna. Det finns dock elever som inte upplever skolsituationen som trygg och lugn. Därför är det viktigt att djupare analysera vad det är som gör att några elever inte känner sig trygga i skolan. Den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling är känd för personal men inte lika välkänd för elever trots att den har diskuterats på elevråd och skolgårdsvandringar har genomförts. Här finns behov av att involvera eleverna ytterligare. Det är också av stor vikt att personal är eniga i hur de ska arbeta mot kränkningar. För att öka samverkan med hemmen bör föräldrar ha möjlighet att delta i framtagandet av planen mot diskriminering och kränkande behandling. Eftersom det finns en osäkerhet hos personal gällande hur de ska dokumentera kränkningar, bör detta diskuteras i arbetslagen. Diskrimineringsgrunderna är inte helt kända för all personal och bör lyftas på arbetsplatsträffar för att öka medvetenheten ytterligare.

8 Åtgärder och handlingsplan Åtgärd Varje förskola ska ha en Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förstärka implementeringen av Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Definiera begrepp Arbeta med att kritiskt granska normer och värderingar och öka kunskaperna gällande normkritiskt arbete Utarbeta en plan för att förbättra studieron i skolan Göra en djupare analys av orsakerna till att elever känner sig oroliga på raster samt åtgärda Ansvarig Förskolechef Förskolechef, rektor, förvaltning Förskolechef, rektor Rektor, förskolechef Rektor Rektor

9 Bilaga 1 Förskolekollen Grundläggande värden och inflytande 6 Agunnaryd Angelstad Astrad Bergalyckan Bolmsö Donationsgatan Ekebacken Hamneda Hjortsberg Kungshög Lidhult Ryssby Stensberg Vittaryd Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte Förskolekollen Trygghet och god miljö i övrigt 8 Agunnaryd Angelstad Astrad Bergalyckan Bolmsö Donationsgatan Ekebacken Hamneda Hjortsberg Kungshög Lidhult Ryssby Stensberg Vittaryd Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte

10 Bilaga 2 Skolkollen Normer/värden 2 Agunnaryd Angelstadskolan Astradskolan Bolmsö skola Ekebackenskolan Hamneda Hjortsbergskolan 1 Hjortsbergskolan 2 Kungshögsskolan Lidhult Ryssby Stensbergskolan Sunnerbogymnasiet Vittarydskolan Åbyskolan 1 Åbyskolan 2 Resursenheten Skolkollen Inflytande/arbetsmiljö 9 Agunnaryd Angelstadskolan Astradskolan Bolmsö skola Ekebackenskolan Hamneda Hjortsbergskolan 1 Hjortsbergskolan 2 Kungshögsskolan Lidhult Ryssby Stensbergskolan Sunnerbogymnasiet Vittarydskolan Åbyskolan 1 Åbyskolan 2 Resursenheten Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte

11

12 Barn- och utbildningsnämnden Olofsgatan 9, Ljungby tel , fax E-post