Kvalitetsarbete 2014

Transkript

1 Kvalitetsarbete 2014 Särskilt stöd Barn- och utbildningsnämnden Ansvariga för sammanställningen: Eva Jönsson, Nils-Göran Jonasson, Lars-Bertil Nilsson

2 KVALITETSARBETE 2014 Inledande ord Under 2013 bildas en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta nya former för kvalitetsarbetet inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden. Ett årshjul för kvalitetsarbete arbetas fram med fyra redovisningstillfällen till barn- och utbildningsnämnden: April Augusti November Februari - Särskilt stöd - Normer, värden, inflytande, arbetsmiljö - Utveckling, lärande, kunskaper, betyg och bedömning - Skolan, omvärlden, utbildningsval, arbete och samhällsliv Sammanställningen inom respektive område baseras på det material som varje enhet lämnat in till förvaltningen. Till sin hjälp har rektorer och förskolechefer Skolinspektionens verktyg Förskolekollen och Skolkollen. Den gemensamma strukturen innebär att förskolechefer och rektorer redovisar under rubrikerna Insatser (Vad gör vi), Resultat, Analys, Åtgärder/handlingsplan. Varje förskolechef och rektor gör en helhetsbedömning i vilken mån lagkraven efterföljs; Stämmer, Stämmer delvis, Stämmer inte (redovisas i bilaga). Som underlag använder flera av enheterna Skolverkets BRUK-material, där medarbetare och arbetslag diskuterar kriterier för måluppfyllelse. För 2014 har det beslutats att det som ska redovisas i april är Särskilt stöd.

3 Mål och lagkrav Kommunalt mål 2014 I Ljungby kommun ger vi våra barn, ungdomar och studerande bästa möjliga förutsättningar i livet - vilket leder till att alla når målen Skollagen (SFS 2010:800) De barn i förskolorna som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd får det stöd som deras speciella behov kräver. 8 kap. 9 Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8, 10 ( 10 gäller ej gymnasieskolan)

4 Insatser Förebyggande Förskolorna har rutiner för att hitta de barn som behöver särskilt stöd, men alla förskolor har inte skriftliga och tydliga rutiner. Behovet av särskilt stöd ses i relation till vad som händer i mötet mellan barnet, de människor och den miljö som finns i förskolan, och inte som en egenskap hos barnet. Förskolorna ser till alla barns individuella behov och försöker i möjligaste mån anpassa förskolans miljöer efter detta. Gruppen delas ofta upp i mindre grupper för att kunna möta varje barn. Det är viktigt att ha bra och pedagogiskt material, anpassat till de barn som i sin utveckling behöver särskilt stöd. Fungerande rutiner finns för att uppmärksamma risken att en elev inte uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås, eller befaras ha andra svårigheter i sin skolsituation. Genom tester, kontinuerlig uppföljning, samtal mellan kollegor och regelbundna möten med lokala elevhälsan förebyggs och upptäcks elever med behov av särskilt stöd. Skolorna använder sig av överlämningsdokument mellan stadier. En strävan finns mot ett öppet klimat, bärande och tillitsfulla relationer och att kunna möta varje elev utan särskiljande lösningar. Insatser vid behov Förskolecheferna håller sig uppdaterade gällande barnens utveckling och behov genom regelbundna besök i barngruppen och genom samtal med personal. Hela arbetslaget diskuterar förskolans barn inför de pedagogiska verksamhetsträffarna som hålls tillsammans med specialpedagoger en gång/termin. Kartläggning görs för att se vilken form av stöd som är aktuellt. Förskolorna använder sig av handledning och konsultation inom det specialpedagogiska, medicinska och psykologiska området. Vårdnadshavare får möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. I skolan görs, efter anmälan till rektor, en utredning. Om denna visar att eleven är i behov av särskilt stöd tar rektor beslut om detta. Åtgärdsprogram upprättas samt följs upp regelbundet. Det är skolans ansvar att genomföra de särskilda stödåtgärder som utredningen visar. Rutiner finns för att informera elever och vårdnadshavare om rätten att överklaga åtgärdsprogram. Resurser omfördelas. Det särskilda stödet ges inom klassens ram, i grupp eller enskilt. Stöd ges i form av punktinsatser eller under en längre period. Undervisningsmaterial anpassas efter elevens behov och kompensatoriska hjälpmedel används. Elevassistenter stödjer och arbetar för självständighet, större självförtroende och bättre social kontakt hos eleven. Målet är att alla elever ska vara i klassrummet men ibland används elevassistenten till att göra en mindre grupp med elever utanför klassrummet. Speciallärare arbetar direkt med elev och elevgrupper. Specialpedagoger utreder elevens pedagogiska situation. Psykologer och specialpedagoger handleder pedagoger/arbetslag. Skolorna har tillgång till konsultation och rådgivning av kompetenserna i den centrala elevhälsan. Gymnasiet har valt att ha ett resurscentrum som komplement till den vanliga undervisningen.

5 Insatser på övergripande nivå Barn som behöver mer tid i förskola eller fritidshem för sin egen eller familjens skull får detta. Även de barn som har oregelbunden vistelsetid får utökad tid för att få en kontinuitet i sin vistelse på förskolan. Under 2013 utarbetas ett flödesschema i fem steg för att identifiera barn och elever i behov av särskilt stöd. Stödmaterial och blanketter för de olika stegen implementeras. I början av 2014 omarbetas rutinen för timeout-resurs. En ny blankett för beslut av studiehandledning på modersmål introduceras. Under 2013 utarbetas nya blanketter för hälsouppgifter i årskurs 4 respektive årskurs 7. En ny blankett för delegering av egenvård av läkemedel tas fram. Rutiner för hantering av läkemedel utarbetas av Skolhälsovården. Resultat Barn i förskolan i behov av särskilt stöd får i ett tidigt skede den hjälp och det stöd som krävs. Avdelningarna organiseras utifrån de olika behoven i barngrupperna. Arbetslagen gör tillsammans med förskolechefen pedagogiska överväganden om hur verksamheten ska utformas utifrån barnets behov, innan beslut görs om insatser. Modersmålsstödet fungerar bra. Barnens språkliga utveckling och självkänsla stärks. Tecken som stöd används på flera förskolor. Pedagogerna upplever ibland en otillräcklighet. Det finns förskolechefer som upplever brist på resurser och menar även att stora barngrupper ökar behovet av särskilt stöd. Specialpedagog och psykolog inom Elevhälsan är till stor hjälp i arbetet med de barn/elever som behöver särskilt stöd. Pedagogerna får stöd och verktyg för att möta dem och deras behov. Nätverksmöten med föräldrar, personal, förskolechef och andra aktörer sker kontinuerligt. Vårdnadshavarna är delaktiga i uppföljning och utvärdering av stödinsatserna. I skolan finns en strävan efter att uppväga skillnader i elevers förutsättningar och genomgående tar skolorna ansvar för elever som har svårigheter för att nå målen. Det är inte alltid skolan fullt ut utreder vad varje elev behöver utifrån vilka förutsättningar, erfarenheter och tidigare kunskaper eleven har. Överlag uppmärksammas elevers behov av särskilt stöd tidigt. Det finns dock elever som saknar betyg men som inte varit uppe för diskussion i elevhälsan. Efter anmälan till rektor startas en utredning. Elevhälsan konsulteras. Åtgärdsprogram utarbetas för elever i behov av särskilt stöd. Elever och vårdnadshavare ges möjlighet att delta i upprättande av åtgärdsprogram. Uppföljning och utvärdering av det särskilda stödet sker, men i vissa fall inte kontinuerligt och/eller med för långa tidsintervall. Elevassistenterna anpassar sitt arbete utifrån elevernas behov. Oftast utvärderas stödet tillsammans med ansvarig lärare men inte alltid. Vissa skolor är bättre på att justera stödet utifrån behovet. Elever som får stöd utvecklas kontinuerligt. Social resurs är ett gott stöd för de elever som har detta behov. Barn som befinner sig i gråzonen upplevs inte alltid få den hjälp de behöver. Det finns rektorer som upplever att skolan inte har tillräckligt med personalresurser eller tid för att ge så mycket enskilt/särskilt stöd som det finns behov av. Elever med lässtöd förbättrar sina resultat, enligt det H4 test som görs. Vi har god kunskap om vilka elever som behöver studiehandledning på modersmål men det är svårt att rekrytera modersmålslärare. Kommunen har därför inte möjlighet att erbjuda studiehandledning till alla elever som behöver det.

6 Elever på gymnasiet som varit hemmasittare har kommit tillbaka till studier i skolan efter elevcoachens uppsökande arbete Analys Definitionen av vad som enligt skollagen avses med särskilt stöd upplevs som oklar bland pedagoger, specialister, förskolechefer och rektorer. En större samsyn kring tolkningen av gällande lagstiftning behövs. Det finns en utmaning i att hitta balansen mellan resurser som läggs på stöd och särskilt stöd. Rutiner för elevhälsans arbete har förändrats och det är inte alltid klart för alla vad som gäller. I de redovisningar som inkommit finns det en skillnad i hur pedagoger och förskolechefer upplever tillgången och kontinuiteten av specialpedagogernas besök och handledning. Genom den pedagogiska dokumentationen i förskolan ges alla en möjlighet att analysera och utveckla verksamheten. Förskolan får en uppfattning om vilka åtgärder som fungerar och hur de ska planera sitt särskilda stöd. Det finns behov av att lägga mer tid på dokumentation, uppföljning och utvärdering kring det enskilda barnet och verksamheten för att se om stödinsatserna är tillräckliga och fungerande. Samverkan mellan förskola och skola behöver öka, så att barnen har bästa tänkbara förutsättningar i sitt lärande. Satsningen på tidig läsinlärning i skolan ses som positiv och ger möjlighet till gruppdelningar med mer tid för enskilt stöd för elever som har behov av detta. Kommunens satsning på de tidigare åldrarna med hög personaltäthet minskar elevers framtida behov av särskilt stöd. En öppen dialog mellan vuna på skolor bidrar till att alla är väl medvetna om var resursbehovet är störst vid tillfället. Öppet klimat gör att lärare vågar lyfta bekymmer/svårigheter och diskutera med varandra. Speciallärarkompetensen är viktig i arbetet med det särskilda stödet till eleven. Lärares förmåga att anpassa sin undervisning efter varje elevs behov måste öka. Arbetet för att utveckla lärares formativa bedömning behöver stärkas. Skolorna använder kompensatoriska hjälpmedel för eleverna, men pedagogernas kompetens i användandet av kompensatoriska hjälpmedel varierar. Det är ibland problem med nätuppkopplingen på ipad. Att plocka fram alternativ materiel medför förlorad tid. Det är svårt att få tag i vikarie vilket leder till att stödundervisningen ibland måste utgå eftersom man är tvungen att omplacera befintlig personal och tiden ofta tas från specialundervisning och svenska som andraspråksundervisning. Elevassistenternas roll är svår och det händer ibland att det pedagogiska arbetet läggs på dem. Vissa skolor har kommit långt i att se vilken roll elevassistenten har och andra skolor är på väg. Behovet av elevassistent på skolorna upplevs öka. Förändrat arbetssätt för att möta alla elever skulle minska behovet av elevassistent. Det är viktigt att på fritidshemmen hålla fast vid det medvetna arbetet kring aktiviteter och grupperingar och att vara närvarande och ge stöd i olika situationer. Vad gäller barn med annat modersmål är det viktigt att stöd i kommunikationen ges.

7 Åtgärder och handlingsplan Utveckla samsyn kring särskilt stöd Skapa mötesplatser kring pedagogiska och didaktiska frågor Möta varje barn/elev utifrån redan förvärvad kunskap, bättre anpassa verksamheten efter varje barns/elevs behov och därmed stärka tilliten till den egna förmågan och lusten att lära Föra in relevant forskning i lärares vardag. Öka pedagogers kompetens kring barn/elever i behov av särskilt stöd. Skapa ett snabbare flöde vad gäller färdigställande av utredningar och åtgärdsprogram. Omvärldsorientering- Undersöka möjligheter att underlätta för rektorerna gällande tillgång på lärarvikarier Utarbeta skriftliga rutiner på varje förskola. Översyn av resursfördelningssystemet för förskola och fritidshem. Elevassistentens roll behöver tydliggöras Öka tillgång till och kunskap kring kompensatoriska hjälpmedel Skolområdeschef på skolkonferens Utvecklingsledare övergripande Förskolechefer och rektorer på egna enheten Samtliga pedagoger Förstelärare och lektor Förskolechefer och rektorer Chef elevhälsa och mångfald Förskolechefer och rektorer BUK Förskolechefer BUK Chef resursenheten Förskolechefer och rektorer Chef elevhälsa och mångfald Förskolechefer och rektorer BUK

8 Bilaga 1 Förskolekollen Utveckling och lärande 5 Agunnaryd Angelstad Astrad Bergalyckan Bolmsö Donationsgatan Ekebacken Hamneda Hjortsberg Kungshög Lidhult Ryssby Stensberg Vittaryd Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte

9 Bilaga 2 Skolkollen Särskilt stöd 10 Agunnaryd Angelstadskolan Astradskolan Bolmsö skola Ekebackenskolan Hamneda Hjortsbergskolan 1 Hjortsbergskolan 2 Kungshögsskolan Lidhult Ryssby Stensbergskolan Sunnerbogymnasiet Vittarydskolan Åbyskolan 1 Åbyskolan 2 Resursenheten Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte

10 Barn- och utbildningsnämnden Olofsgatan 9, Ljungby tel , fa E-post