Bypad i trafikpolicyarbetet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bypad i trafikpolicyarbetet"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Kulturgeografiska institutionen Kurs: Kulturgeografi D Termin: HT 2010 Handledare: Carina Keskitalo, Umeå universitet och Karin Neergaard, Trivector Traffic, Lund Bypad i trafikpolicyarbetet Åtta kommuners erfarenheter av systematiskt kvalitetsarbete med cykelrevisionsverktyget Bypad Eva Maaherra Lövheim

2 ABSTRACT The aim of this study was to explore the bicycle planning of Swedish municipalities and specifically to describe and analyze the officials experiences of systematic quality work in the field of bicycle planning. For this aim the audit tool Bypad, which has been used to evaluate the quality level of local bicycle policies, was studied. Officials of eight Swedish municipalities have been interviewed and the result shows that bicycle related questions have a much higher status now compared to when the Bypad audits were performed. This was not only a result of the Bypad audit, but also a result of the increased consciousness of the climate change in later years. What the officials found as most important during the process, was that politicians, officials and the public had the opportunity to jointly discuss what should be done. The thesis also discusses barriers and success factors that municipalities encountered in the implementation of cycling measures. Many municipalities reported that the Bypad audit directly contributed to that more bicycle measures were realized, while others meant that the Bypad audit had contributed to coordination and potentiating which had fastening up the work of the bicycle measures. An important aspect of Bypad is that the method is based on TQM and the last-mentioned is an indicator of that. 2

3 REFERAT Syftet med uppsatsen är att undersöka svenska kommuners arbete med cykeltrafikplanering och specifikt att beskriva och analysera ansvariga tjänstemäns upplevelse av systematiskt kvalitetsarbete inom cykeltrafikområdet. För detta syfte har utvärderingsverktyget Bypad, som används för att utvärdera och förbättra cykeltrafiken i kommuner och regioner, studerats. Representanter för åtta svenska kommuner har intervjuats och resultatet visar att cykelfrågorna har fått mycket högre status idag jämfört med när Bypadrevisionerna gjordes, vilket inte bara beror på Bypad utan bl.a. även på den ökade medvetenheten om klimatfrågan. Det tjänstemännen upplevt som viktigast med processen, då själva revisionen gjordes, var att politiker, tjänstemän och allmänhet tillsammans diskuterade vad som hade gjorts och vad som skulle göras. Uppsatsen redogör även för hinder och framgångsfaktorer som kommunerna stött på i arbetet med cykeltrafikåtgärder. Många kommuner uppgav att Bypad direkt bidragit till att fler cykelåtgärder blivit vidtagna, medan andra menade att Bypad bidragit till att samordna och effektivisera upp arbetet med cykelåtgärderna så att de planerade åtgärderna kunde genomföras på kortare tid. En viktig aspekt på Bypad är att metoden bygger på TQM och det sistnämnda är ett tecken på det, Bypad syftar till att ständigt förbättra hela organisationen bakom, inte bara laga hål i asfalten. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRACT... 2 REFERAT INLEDNING Syfte och frågeställningar Metod och material Avgränsningar Metoddiskussion BAKGRUND Introduktion till Bypad Systemmodeller Utvärderingsmodellen Bypad TEORI Nyttan med cykelplaner Andra utvärderingsmodeller för cykling Vigars definitioner Nyckelprinciper för att utveckla miljömässigt hållbara policies RESULTAT Bakgrundsinformation om kommunerna Organisation och resurser Intresset för cykelfrågor Varför en cykelutvärdering och varför just en Bypadrevision? Hur processen upplevdes Nytta och lärdomar Kommunernas egna utvärderingar och mätningar Nätverket Förbättringsförslag på Bypad Varför en del åtgärder blivit genomförda och andra inte Ekonomiska faktorer Organisatoriska faktorer Kulturella faktorer Politiska faktorer SAMMANFATTANDE DISKUSSION Slutsatser REFERENSER Bilaga

5 1 INLEDNING Regeringens transportpolitiska mål uttrycker mycket tydligt att cyklistens påverkan på miljön är liten jämfört med bilistens och att samhällets trafiklösningar ska gynna just cyklisterna tillsammans med fotgängare och kollektivtrafikanter. Detta syftar även till att skapa förutsättningar för bättre folkhälsa. (Regeringens proposition 2008/09:93). För att uppmuntra cykling krävs god planering av cykeltrafiken tillsammans med övrig trafik i kommunerna och forskning visar att svenska kommuner med uppdaterade cykelplaner har färre svåra planeringskonflikter och använder sina resurser mer effektivt (Envall, 2009). Denna uppsats skrivs i samarbete med Trivector Traffic i Lund och behandlar Bypad, en utvärderingsmodell för cykeltrafikpolicies som baseras på TQM (Total Quality management), ett kvalitetsledningsarbete som syftar till ständig förbättring. Bypads mål är att utveckla kommuners och regioners arbete med cykeltrafik genom intern utvärdering och att lärdomar från goda exempel i omgivningen (Bypad, 2008). 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka svenska kommuners arbete med cykeltrafikplanering och specifikt att beskriva och analysera ansvariga tjänstemäns upplevelse av systematiskt kvalitetsarbete inom cykeltrafikområdet. För det syftet har utvärderingsverktyget Bypad, som används för att utvärdera kvalitetsnivån på kommuners cykeltrafikpolicy, studerats. Vad har hänt sedan Bypadrevisionerna genomfördes, vad har förändringarna berott på? Hur upplevdes Bypadprocessen? Vad har varit Bypads roll i utvecklingen av cykelarbetet och vilken nytta har Bypad bidragit med? 5

6 Vilka framgångsfaktorer och hinder har kommunerna stött på i arbetet med att öka andelen cykeltrafik? 1.2 Metod och material Då syftet är att beskriva och analysera de ansvariga tjänstemännens upplevelse av processen och inte exakt vilka konkreta åtgärder som vidtagits eller inte har en kvalitativ metod valts. Uppsatsen bygger främst på intervjuer med företrädare för åtta av de nio svenska kommuner som hittills genomfört Bypadrevisioner. De semistrukturerade telefonintervjuerna genomfördes under december månad 2010 och varade cirka en timme per intervjuperson. Alla intervjupersoner fick svara på samma frågor i ungefär samma ordningsföljd, men undantag gjordes om intervjupersonen spontant berörde ett ämne som egentligen skulle komma i en mycket senare fråga. Som verktyg användes en intervjuguide som finns i bilaga 1. Ibland ställdes frågan om på ett annat sätt för att den skulle bli lättare att förstå när intervjupersonen önskade det. Frågorna i intervjuguiden var strukturerade så att såväl upplevelsen av själva processen, nyttan av revisionen som framgångar och hinder i arbetet med implementeringen skulle belysas. En del frågor i intervjuguiden frågar efter samma sak, men från olika perspektiv. De kommuner som genomfört Bypadrevisioner är utspridda över en stor del av Sverige, från Örnsköldsvik i norr till Lund i söder. Intervjuerna varade som nämnts i cirka en timme per kommun och på grund av resavstånd och begränsat med tid ansågs telefonintervjuer vara det rimligaste alternativet. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter kodades de i kategorier utefter uppsatsens frågeställningar och Vigars (2000) definitioner av hinder (se stycke 3.3). Urvalet av vilka företrädare från kommunerna som skulle intervjuas var respektive kommuns Bypadansvariga och dessa uppgifter bistod Trivector med. Risken var att någon slutat sedan 6

7 Bypadrevisionen gjordes. Ett fåtal intervjuade hade fått andra uppgifter men ingen av de intervjuade hade förflyttat sig så långt från verksamheten att de inte tyckte sig kunna uttala sig om den. Handledaren från Trivector, Karin Neergaard förberedde intervjupersonerna via mejl att en student skulle vilja genomföra intervjuer. Det var ett högt deltagande med bara ett bortfall, Örnsköldsvik som avböjde pga. tidsbrist. Följande personer har intervjuats för denna uppsats: Björ, Marlene. Trafikingenjör, Falu kommun. Björnsson, Petter. Trafikrådgivare, Östersunds kommun. Poignant, Erik. Cykelsamordnare, Örebro kommun. Henriksson, Marie-Louise. Samhällsplanerare, Sundsvalls kommun. Karlsson, Anna. Trafikmiljöingenjör, Lunds kommun. Nilsson, Åsa. Trafikinformatör/handläggare, Växjö kommun. Werre, Helena. Trafikchef, Gävle kommun. Zimmerman, Hasse. Transportrådgivare/avdelningschef, Karlstads kommun Övrigt material till denna uppsats är främst hämtat från vetenskapliga artiklar, rapporter från myndigheter samt statistik från SCB, Statistiska centralbyrån. Till detta arbete har endast källor på två språk, svenska och engelska, sökts Avgränsningar När det i texten hänvisas till kommunerna avses de åtta intervjuade Bypadkommunerna. Då det står Gävle uppger, Växjö poängterar eller liknande avses vad intervjupersonen från den kommunen anser. Det bör påpekas, att de uppgifter som intervjupersonerna lämnat inte har kontrollerats, därför svarar de för intervjupersonernas subjektiva upplevelse och åsikter. Därmed bör också förstås at intervjupersonerna har olika utgångspunkter, t.ex. när de bedömer sina respektive kommuners arbete. 7

8 1.2.2 Metoddiskussion För att få en struktur på resultatet har Vigars (2000) fyra hinder för miljöfrågor att få genomslag i trafikpolicies och deras implementering använts, trots att denna uppsats främst behandlar Bypadrevisioner som i sin tur används för att utvärdera trafikpolicies och arbete med cykeltrafik. Vigar valdes som huvudreferens eftersom han publicerat mycket inom området och hans definitioner bedömdes passande till denna uppsats. Dessa definitioner publicerades för första gången i slutet på 1990-talet. Ifall den här uppsatsen skulle analysera exakt vilka åtgärder som genomförts och inte skulle jag hellre välja en enkätstudie, för att representanterna för kommunerna skulle kunna sitta i lugn och ro och gå igenom sina Bypadrapporter och bocka av. 2. BAKGRUND Nedan följer en redogörelse för utvärderingsmodellen Bypad och en kort introduktion till den kvalitetsledningsmodell och de systemmodeller som Bypad bygger på. 2.1 Introduktion till Bypad Bypad är en utvärderingsmodell för cykeltrafik som baseras på TQM (Total quality management). TQM är en kvalitetsledningsmodell som innebär att kvalitetsarbete tillämpas systematiskt i en organisation och att alla anställda är delaktiga i arbetet. Metoden som används inom TQM är att definiera kvalitetsstandarder genom att samla information om alla olika aspekter inom ett område på ett standardiserat sätt, i detta fall inom cykling. 8

9 2.1.1 Systemmodeller EFQM (European Foundation for Quality Management) är en systemmodell som används till att granska internt kvalitetsarbete och Bypad bygger på denna, överförd till lokala cykelpolicies. Denna modell betraktar kvalitetsarbetet som en dynamisk process, där det alltid finns möjlighet att förbättra något och en organisation aldrig kan nå upp till en perfekt statisk kvalitetsnivå. Både användare, tjänstemän och ledning ska vara aktivt delaktiga i utvärderingen och en viktig utgångspunkt är att en policy inte kan vara effektiv om inte samtliga inblandade är överens om att det är en bra policy. Nedan följer några kännetecken för EFQM som också gäller för Bypad: Cykelpolicyn i en kommun eller region är en dynamisk process (användarnas krav kommer hela tiden att öka). Goda resultat i cykelpolicyn (t.ex. hög cykelandel av trafiken, få cykelolyckor) är beroende av både organisatoriska åtgärder och konkreta infrastrukturåtgärder. Utvärderingen av cykelpolicyn bör göras av dem som är direkt berörda av den; användarna, tjänstemännen och politikerna. Denna utvärdering kan dock ledas av en utomstående revisor. (Bypad, 2008) Andra kända systemmodeller som baseras på TQM är kvalitetsledningssystemet ISO (International Organization for Standardization) 9000 och miljöledningssystemet ISO (SIS hemsida, internet ) Utvärderingsmodellen Bypad Syftet med Bypad är att förbättra kommuners eller regioners cykelplaner genom en intern utvärdering och genom att ta lärdom av erfarenheter från andra europeiska städer och regioner. Bypad började 1999 som ett EU-finansierat forskningsprojekt. Målet var att utveckla ett verktyg både för att analysera kvalitetsnivån på större städers cykelpolicies och för att förbereda åtgärdsprogram för cykelåtgärder. Metoden fokuserar inte bara på effekter av den lokala 9

10 cykelpolicyn, utan är också en hjälp för att analysera hur policyarbetet är integrerat i de politiska och administrativa strukturerna i en kommun. Sedan dess har projektet utvidgats till att även innefatta regioner och mindre städer och sedan projektet startade har nu mer än 100 Bypadrevisioner gjorts i drygt 20 länder. Sedan 2008 är Bypad självständigt och drivs inte genom något EUprojekt. (Bypad, 2008) Städer som redan hade hög cykelanvändning och cykelsäkerhet identifierades och deras cykelarbete analyserades. Därefter gjordes verktyget som är ett frågeformulär som andra kommuner och regioner kan använda. Den grundläggande idén är alltså att lära sig av goda förebilder. Metoden finns sedan 2006 i tre varianter, se nedan. Inom parentes finns de svenska definitionerna på kommunstorlek. Bypad för större kommuner (över inv.) Bypad för mindre kommuner (under inv.) Bypad för regioner En Bypadutvärdering tar ca fyra månader att genomföra. Först tillsätts en utvärderingsgrupp bestående av politiker, tjänstemän och cyklister. Dessa genomför utvärderings- och utvecklingsprocessen. Dessutom medverkar en specialutbildad Bypadhandledare/ processövervakare. (Trivector, 2006). För att vara auktoriserad Bypadhandledare krävs kontinuerlig utbildning, minst vartannat år för att hålla sig uppdaterad när det gäller ny kunskap inom cykelpolicies och nya Bypaderfarenheter (Bypad, 2008). Med hjälp av frågeformuläret ovan innehållande nio moduler (Se figur 1 med tillhörande förklaring i tabell 2) analyseras svagheter och styrkor i dagens cykelarbete, varje deltagare besvarar frågorna individuellt och efter det sammanställer processövervakaren svaren. Sedan diskuterar sig gruppen fram till en 10

11 gemensam poängbedömning (0-100) och kommunen/regionen hamnar på en nivå 1-4 (se Tabell 1) inom ett antal nyckelområden/moduler. Genom att upprepa utvärderingen kan förbättringarna följas över tid. (Trivector, 2006). Tabell 1. Bypads utvecklingsskala. (Trivector, 2009) Nivå Antal poäng 1. Ad-hoc-orienterad planering Isolerad planering System-orienterad planering Integrerad planering Figur 1. Bypads nio moduler. (Trivector, 2009) 11

12 Tabell 2. Förklaringar till Bypads nio moduler. Reproducerad från Trivector, 2009 Planering Användarbehov hur man i cykelarbetet tar hänsyn till cyklisternas behov. Ledarskap hur politiker och huvudansvariga påverkar och engagerar sig i cykelarbetet. Befintlig strategi vad den befintliga cykelstrategin innehåller och hur den är upplagd. Resurser och personal ekonomiskt stöd och andra finansiella aspekter samt den kompetens och de utvecklingsmöjligheter som gäller för den arbetskraft som hanterar cykelarbetet. Genomförande Infrastruktur, service och säkerhet den cykelinfrastruktur och service som finns, samt hur cyklisternas trafiksäkerhet säkerställs. Information och utbildning hur kommunen informerar om sina cykelinsatser och vad som görs för att stärka cyklingens image. Målgrupper och partnerskap hur väl kommunens cykelarbete är anpassat till olika målgrupper och hur den involverar eller samarbetar med arbetsgivare, skolor eller andra partners. Kompletteringsåtgärder vad görs för att dämpa biltrafiken och hur används hälsoeffekterna för att uppmuntra cykling. Utvärdering och effekter Utvärdering hur resultaten av cykelarbetet följs upp och hur denna information används för ytterligare förbättringar. Kommunen/regionen sammanställer bakgrundsinformation, t.ex. cykelstatistik och detta hjälper processövervakaren att utvärdera kvalitetsnivån på cykelarbetet. Efteråt görs en rapport som även innehåller förslag till förbättringsåtgärder, dessa kan komma både från deltagarna och från processövervakaren. Därefter förbereder utvärderingsgruppen en åtgärdsplan med de högst prioriterade åtgärderna och processövervakaren sammanställer planen i en rapport tillsammans med egna råd. Kommunen/regionen får en kvalitetsstämpel från Bypad och ett certifikat som är tecken på att ett framgångsrikt cykelarbete eftersträvas. Dessutom blir kommunen/ regionen medlemmar i Bypadnätverket som består av de kommuner och regioner som hittills implementerat Bypad. Genom nätverket kan kunskap och erfarenheter utbytas och det går att jämföra hur 12

13 långt de olika medlemskommunerna kommit i cykelarbetet. (Trivector, 2006). För att undvika att kommunerna/ regionerna blir överlastade med olika nätverk rekommenderas att det samarbetas med redan existerande internationella nätverk mellan städer, t.ex. POLIS, ICLEI eller Energie-Cités (Bypad, 2008). På Bypads hemsida finns det en databank med goda exempel där kommunerna (och andra intresserade) kan hämta inspiration (Bypads hemsida ). I och med att det delas ut poäng är det frestande för kommunerna att jämföra sig med varandra inom Europa, men det är svårt att jämföra, speciellt över nationsgränserna. Dessa svårigheter kan bero på bl.a. att kommunernas geografi eller cykelkultur skiljer sig åt, Andra orsaker kan vara sammansättningen av utvärderingsgruppen eller att det varit olika Bypadhandledare. Många tror att Nederländska kommuner som är kända cykelstäder skulle hamna högst på en sådan ranking, men utvärderingsgrupperna i Nederländerna har varit mycket kritiska till sina respektive kommuner. Det är mycket mer meningsfullt att jämföra en och samma kommuns resultat cirka vart tredje år och på så sätt se förändringar över tid. (Bypad, 2008). 3. TEORI 3.1 Nyttan med cykelplaner En studie som redovisades 2008 visar att svenska kommuner med särskilda cykelplaner har färre svåra planeringskonflikter, använder sina resurser mer effektivt och är mer framgångsrika än andra kommuner. Ett bättre beslutsunderlag för cykelplanering ökar planeringens effektivitet, främst för att det underlättar för planerare 13

14 och politiker att välja de mest kostnadseffektiva lösningarna. Samma undersökning visar att en tredjedel av kommunerna och myndigheter med planeringsansvar har så inaktuella planer att de bör betydligt revidera eller ta fram helt nya cykelplaner. Resultatet visar också att svenska trafik- och stadsplanerare i kommuner och myndigheter helt utan eller med inaktuella cykelplaner menar att den egna organisationens trafikplaneringskultur är ett problem som försvårar genomförandet av förbättringar inom cykeltrafikens infrastruktur. Även finansieringen av cykelinfrastrukturen på regional och nationell nivå bör förändras enligt svarspersonerna, då det på så sätt skulle underlätta för de berörda organisationerna att genomföra åtgärder som kan förbättra cykelinfrastrukturen. (Envall, 2009). 3.2 Andra utvärderingsmodeller för cykling Förutom Bypad finns två andra metoder för utvärdering av cykeltrafikplanering i Sverige, dessa är Cykelvägsanalys och Cykelfrämjandets Kommunvelometer. Cykelvägsanalys, (CVA) är en modell som syftar till att bidra till/initiera en bättre cykelmiljö i en kommun och har genomförts i svenska kommuner sedan En expertgrupp på fyra personer cyklar igenom vitala delar av cykelvägnätet tillsammans med politiker och tjänstemän under en dag. Därefter samlas gruppen och sammanfattar sina intryck. Sedan träffar gruppen representanter för kommunen, helst tjänstemän med ansvar för gatumiljön samt ansvariga politiker, och redovisar analysen muntligt. Till sist sammanfattas analysen i en skriftlig rapport. CVA inriktas på brister i cykelmiljön och förslag till åtgärder. Bo Dellensten är projektledare och har genomfört analyserna tillsammans med Cykelfrämjandet och Svensk Cykling (Bo Dellensten, ). 14

15 Cykelfrämjandets Kommunvelometer är en relativt ny granskningsmetod som bedömer kommuners viljeriktning och satsningar på cykling. Målet med metoden är att snabbt göra en objektiv granskning av cykelarbetet i en kommun. Till skillnad från Bypad, som främst ska användas av kommunen/regionen själv för att utvärdera sitt eget arbete över tid så är syftet med denna granskning även att kunna jämföra kommuners arbete med cykling. Granskningen har genomförts som en enkätstudie och granskningsmallen är liksom Bypad uppdelad i ett antal moduler, i detta fall sex stycken. Denna metod är i likhet med CVA inte lika omfattande som Bypad, men å andra sidan inte heller lika resurskrävande. I förlängningen hoppas Cykelfrämjandet kunna påverka kommunerna att satsa mer på cykling. (Cykelfrämjandet, 2010). Flera andra utvärderingsmodeller används i andra europeiska länder. I tabell 3 listas ett urval. Tabell 3. Exempel på utvärderingsmetoder i andra europeiska länder. Storbritannien Benchmarking project of the CTC Behandlar både policy och konkreta åtgärder Fokus: Nätverkande, benchmarking Nederländerna Fietsbalans Endast konkreta åtgärder Fokus: Influera den allmänna opinionen Schweiz Indicators for cycle-friendly cities and towns Effektivisering & konkreta åtgärder Fokus: Skapa en god cykelkultur Tyskland Bike-friendly cities and towns Benchmarking Fokus: Se cykeltrafik i ett vidare perspektiv (Bypad, 2008) 15

16 3.3 Vigars definitioner Vigar (2000) har identifierat fyra olika sorters hinder för miljöfrågor att få genomslag i lokala trafikpolicies och deras implementering: ekonomiska, organisatoriska/institutionella, kulturella och politiska faktorer. En till synes självklar ekonomisk faktor är hur mycket pengar det finns anslaget i budgeten och hur de kan användas; om de är öronmärkta och i så fall till vad. Även om regeringen förespråkar långsiktiga transportplaner och lokala tjänstemän använder åtskilliga arbetstimmar till att ta fram sådana, så är det svårt att uppfylla målen när anslagen fördelas årsvis. Hur lång tid ska de anslagna medlen användas, ska de användas direkt till nya vägbyggen eller ska de även räcka till drift och underhåll? Det har visat sig att policyimplementeringen går smidigare om samma ansvar för genomförandet och för budgeten vilar på alla som berörs av policyn (Stead & Geerlings 2002). En annan fråga gäller att ibland vill ingen vara först med att vidta en åtgärd, trots att alla anser att den är nödvändig, eftersom det skulle innebära en konkurrensnackdel. Om t.ex. restriktioner för biltrafiken ska införas i en viss ort måste även omgivande orter införa samma restriktion samtidigt, annars tror handlarna att kunderna kommer att rata orten med de nya restriktionerna och åka någon annanstans i stället. Även många politiker är rädda för att en sådan åtgärd skulle kunna skapa en irreversibel skada på just deras ort, detta tänkesätt är särskilt relevant när det gäller förändringar i en kommuns parkeringspolicy. (Pemberton & Vigar 1998). Organisatoriska/institutionella faktorer kan t.ex. vara att det saknas lämpliga arenor för diskussioner eller att alla som borde vara med i planeringen inte har tillgång till eller lust att vara med i dessa. 16

17 Detta innebär att vissa röster saknas i diskussionen, för trots informationskampanjer lyckas sällan nya deltagare värvas utan det är samma personer som återkommer varje gång. Det är också svårt att engagera intressenter för en längre period. Ifall en diskussion väl kommer till stånd, kan det vara svårt när beslutsfattare ska komma överens med varandra och med olika användargrupper om det saknas en gemensam referensram (Pemberton & Vigar 1998), se mer om detta nedan i stycket framing. Även om organisatoriska strukturer är mycket viktiga så är de ingen garanti för att implementeringen ska lyckas. Liknande strukturer som används i olika sammanhang kan ge helt olika utfall. (Stead & Geerlings, 2002). Det kan också saknas ett gemensamt synsätt mellan trafikplanerare, samhällsplanerare och de tjänstemän som arbetar med ekonomisk utveckling, även om de arbetar inom samma förvaltning (Pemberton & Vigar 1998). Sedan 1990 har Storbritanniens nationella transportpolicies förändrats. Förut var de inriktade på att möta efterfrågan på resande genom att bygga nya vägar, nu är målet i stället att styra reseefterfrågan så att den minskas och att de som faktiskt måste resa (även) väljer andra färdsätt, i alla fall gäller detta på papperet. Utvecklingen går från predict and provide (förutspå och tillhandahåll) mot predict and prevent (förutspå och förebygg). Det har dock varit svårt att föra över detta tänkesätt till den lokala nivån. (Vigar, 2000). Den svenska fyrstegsprincipen, som lanserades av dåvarande Vägverket, ger uttryck för ett liknande synsätt; att innan beslut fattas om att större nybyggnadsåtgärder eller nyinvesteringar ska genomföras ska andra sätt att ersätta eller tillfredsställa transportbehovet undersökas. (Vägverket, 2005) 17

18 När det gäller kulturella faktorer har de brittiska trafikplanerarna anklagats för att använda ett för tekniskt språk, både att det är svårt att förstå för utomstående och att det låter hänsynslöst då de t.ex. talar om corridors genom landsbygden i stället för att lyfta fram att korridoren går genom en livsmiljö, både för människor och för flora och fauna (Vigar, 2000). Genom att involvera många olika intressenter i utvecklingen av policyn får planerarna en mer mångsidig syn på behoven inom transportsystemet (Vigar, 1997). Pemberton & Vigar (1998) påstår att medan samhällsplanerare är vana att ta emot synpunkter från allmänheten vill trafikplanerarna inte vara med och diskutera olika alternativ/aspekter då de inte vill riskera att behöva ändra sin egen ståndpunkt. Många trafikplaner drogs upp för 30 år sedan och har i stort sett inte ändrats sedan dess. Den som har gjort planen vill inte göra om den trots att tiderna har förändrats. Dessutom arbetar många trafikplanerare fortfarande enligt det gamla paradigmet, att nya vägar löser alla problem, ofta uppbackade av lokala politiker (Vigar, 2000, Pemberton & Vigar, 1998). Det är därför svårt att införa nya policies då tidigare erfarenheter är den största enskilda inspirationskällan är det inte lätt att införa något nytt. Även efter att de nationella transportplanerna förändrats är kulturen på den lokala nivån fortfarande business as usual. (Vigar, 2000). Kulturella faktorer behöver inte alltid vara hinder, i vissa fall är det lättare att få igenom åtgärder som syftar till att minska biltrafikmängden i städer som har problem med bilköer och som ofta redan provat liknande åtgärder (Pemberton & Vigar, 1998). Stead & Geerlings (2002) menar att det är lättare att få städer som redan från början har en status som miljömässigt medveten att ta ännu mer ekologisk hänsyn i planeringen. I Freiburg i Sydtyskland 18

19 har miljöorganisationer en konsultativ roll i alla politiska beslut (Stead & Geerlings, 2002). När det gäller politiska faktorer tenderar många lokala politiker och tjänstemän att prioritera arbetstillfällen framför miljömässigt hållbara lösningar (Vigar, 1997). Att ekonomiska aspekter prioriteras högst beror inte på någon lobbyverksamhet utan på att de lokala myndigheterna och näringslivet är av samma åsikt: ekonomisk tillväxt och utveckling är beroende av vägbyggen (Vigar, 2000). Hållbarhet ses som ett komplement snarare än något som bör arbetas in på alla nivåer. De flesta politiker håller med om att trafiken bör minska, dock vill de bara genomföra just sitt eget viktiga vägbygge som de har lovat sina väljare först. De litar inte på att om de ger upp sitt vägbygge, så kommer resurserna som sparas in i stället läggas på åtgärder som minskar trafikmängden, i stället är de rädda att pengarna går till de andra politikernas utlovade vägprojekt. (Vigar, 2000) Intervjupersonerna i Steads & Geerlings artikel anser att tjänstemännen har den viktigaste rollen när det gäller att implementera policyn. Politikerna däremot, de visar ofta en motvilja mot att tänka i termer av långsiktiga sektorsövergripande frågor utan vill hellre ta sig an kortsiktiga frågor som kan ge röster i nästa val. Markanvändningsfrågor och strategisk trafikplanering är oftast för främmande för dem, förutom om det handlar om ett vägbygge som antas ha en direkt effekt på allmänheten. (Stead & Geerlings 2002) Dessutom är transportområdet ett av få kvarvarande områden som det fortfarande är möjligt att idka byteshandel inom om du röstar med mig nu röstar jag med dig sedan. De senaste åren har både politiker, grupper och individer blivit mer medvetna om hur en ökad 19

20 trafikmängd skulle kunna påverka deras närområde, stad eller region. Motståndsgrupper mot nya vägar har fått ett ökat inflytande och argumenten har flyttats från att vara NIMBY-relaterade (Not in my backyard-) till att bli mer ekologiskt inriktade. Frågan är om väljarna skulle acceptera utökad kollektivtrafik eller åtgärder som gör bilåkande mindre attraktivt som godtagbara substitut för det planerade vägbygget i just deras område. (Vigar, 2000). 3.4 Nyckelprinciper för att utveckla miljömässigt hållbara policies I en annan artikel argumenterar Vigar tillsammans med Healey (2002) för fem nyckelprinciper för att lyckas med att utveckla en miljömässigt hållbar policy som också får genomslag. Det första de tar upp är articulation, att policyn måste kommunicera sitt budskap tydligt, gärna med hjälp av metaforer. Annars riskerar den att drunkna bland all annan information. För att implementeringen av åtgärderna i policyn ska bli effektiv är det viktigt att alla inblandade har förstått varför just de åtgärderna är nödvändiga. Detta handlar nästa nyckelprincip, framing, om. Intressenter och intressegrupper väger tillsammans ihop fakta, värderingar och teorier för att få en gemensam referensram för det specifika området. Detta gör att intressenterna får en mer objektiv bild, särskilt om andra sektorers behov också vägs in. Även relevanta vetenskapliga undersökningar bör beaktas. Därefter organiseras frågorna på ett sådant sätt att samtliga intressenter förstår vad som ska göras. (Vigar & Healey, 2002) För att undvika att någon sektor fastnar i ett sätt att tänka och handla är det viktigt att samordna så det blir en förståelse för att och hur policies påverkar över organisationsgränserna. Detta handlar nästa nyckelprincip, co-ordination, om. Ofta har policyområdena 20

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till ISEMOA:s så går den till www.isemoa.eu ISEMOA pågår från maj 2010 till maj 2013. ISEMOA finansieras av EU inom programmet IEE 2009 STEER. Utgivare: Austrian Mobility Research FGM-AMOR (Projektkoordinator).

Läs mer

Tillgänglighet och hållbar mobilitet för alla!

Tillgänglighet och hållbar mobilitet för alla! Tillgänglighet och hållbar mobilitet för alla! Hur tillgänglig är din kommun eller region? Mobilitet är en viktig komponent i våra liv vi är i regel rörliga varje dag. Vi går i skolan, besöker läkaren

Läs mer

Erfarenhet av cykel.

Erfarenhet av cykel. Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-12-13

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Svar på motion från Ulrik Bergman (M) om hyrcykelsystem

Svar på motion från Ulrik Bergman (M) om hyrcykelsystem 2015-11-17 2015/37189 1(5) Vår adress Kommunstyrelsen Borlänge kommun Adress Hållbarhetsutskottet Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Gustaf Karlsson 0243-74093 gustaf.karlsson@borlange.se

Läs mer

I projektet CHAMP samlas framstående europeiska cykelstäder.

I projektet CHAMP samlas framstående europeiska cykelstäder. I projektet CHAMP samlas framstående europeiska cykelstäder. Genom att lära sig av varandra vill städerna hitta sätt att bli ännu bättre och få nya idéer för att göra cyklingen ännu säkrare och mer attraktiv.

Läs mer

RAPPORT CYKEL I ÖVERSIKTSPLANER UPPDRAG: 2131027000. 2013-10-30 Sweco Infrastructure. Louise Bergström Krister Isaksson Björn Jerbic.

RAPPORT CYKEL I ÖVERSIKTSPLANER UPPDRAG: 2131027000. 2013-10-30 Sweco Infrastructure. Louise Bergström Krister Isaksson Björn Jerbic. UPPDRAG: 2131027000 CYKEL I ÖVERSIKTSPLANER Sweco Infrastructure Louise Bergström Krister Isaksson Björn Jerbic repo001.docx 2012-03-2914 Sweco 1 (18) repo001.docx 2012-03-2914 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1

Läs mer

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization)

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) Inom ramen för ISO utvecklas fortgående system för att underlätta samarbetet mellan organisationer men även förbättra t.ex. konsumenters möjlighet

Läs mer

Cykelvänlig stad - betydelsen av stadsoch trafikplanering. Kerstin Robertson, VTI

Cykelvänlig stad - betydelsen av stadsoch trafikplanering. Kerstin Robertson, VTI Cykelvänlig stad - betydelsen av stadsoch trafikplanering Kerstin Robertson, VTI Cykelvänlig stad - betydelsen av stadsutformning och infrastruktur Kerstin Robertson, Sebastian Bamberg, John Parkin och

Läs mer

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort Datum Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort 66/2016 Antagen av: 66/2016 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: - Relaterade dokument: Målgrupp: Kommunen Dokumentnamn: Policy för cykling

Läs mer

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar Fritt fram En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar Statistik från Agenda PR:s Kommunspegel December 2014 Inledning Gång- och cykelvägar som är framkomliga vintertid är viktigt

Läs mer

DEN GODA GRÖNA STADEN

DEN GODA GRÖNA STADEN DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.

Läs mer

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan 2008-11-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykelstrategi... 3 3 Handlingsplan... 5 - Sid 2 - 1 Inledning Kalmar har som mål att bli en

Läs mer

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius

Läs mer

Strategi för mer cykling

Strategi för mer cykling Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1318 av Stina Bergström m.fl. (MP) Strategi för mer cykling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand HASTA Program för kunskaps- och kompetensuppbyggnad rörande den Hållbara och Attraktiva Stadstrafiken Vid Institutionen

Läs mer

Grön Trafik hållbara transporter i Östersund Fokus: Minska koldioxidutsläppen

Grön Trafik hållbara transporter i Östersund Fokus: Minska koldioxidutsläppen Grön Trafik hållbara transporter i Östersund Fokus: Minska koldioxidutsläppen Agenda 21-vision, och klimatmål i miljöledningssystem Mål: Koldioxidutsläppen ska minska med 15 % mellan 1998-2005 i kommunförvaltningen

Läs mer

Cykeln och hållbar stadsutveckling

Cykeln och hållbar stadsutveckling Cykeln och hållbar stadsutveckling Cyklingen dagsläget Cykeln i transportpolitiken Infrastrukturplanen 2014-2025 Planeringsmodellen Föredragning vid Socialdepartementets möte om cykelplanering 2014-06-10

Läs mer

Informationskampanj 2014 UTHÅLLIG KOMMUN Etapp 3

Informationskampanj 2014 UTHÅLLIG KOMMUN Etapp 3 Cykelfokus Moheda Informationskampanj 2014 UTHÅLLIG KOMMUN Etapp 3 Bakgrund I december 2014 antogs en fördjupad översiktsplan för Moheda tätort. Processen att ta fram denna var en dominerande del av Alvesta

Läs mer

Dialog kring cykelfrågor

Dialog kring cykelfrågor Dialog kring cykelfrågor Utgångspunkter Internationell utblick Cykelstrategi för ökad och säker cykling Fokus på handlingsplan till cykelstrategin Mobility Management Frågor 2 2013-08-23 Trängsel Tillgänglighet

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning Guide Att genomföra en resvaneundersökning Varför genomföra en resvaneundersökning? En resvaneundersökning kan vara en viktig hörnsten i ett systematiskt arbete med hållbara resor och transporter. Resultaten

Läs mer

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407

Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407 Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407 Projekt: Förstudie - Strategisk långtidsplan för utvecklingen av cykelparkering i Borås, 2010-10-01 till 2013-04-30

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:50 Diarienr: 2001/0892 Handläggare: Bengt Skagersjö Sektion/Enhet: Gatu- och fastighetssektionen Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 2001:50 Diarienr: 2001/0892 Handläggare: Bengt Skagersjö Sektion/Enhet: Gatu- och fastighetssektionen Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 2001:50 Diarienr: 2001/0892 Handläggare: Bengt Skagersjö Sektion/Enhet: Gatu- och fastighetssektionen Datum: 2001-04-24 Mottagare: Kommunstyrelsen Rubrik: Bilfri dag "I staden utan min bil"

Läs mer

TRAFFIC AB. MaxQ. MM-revision för företag i Lund

TRAFFIC AB. MaxQ. MM-revision för företag i Lund TRAFFIC AB MaxQ MM-revision för företag i Lund Innehåll 1. Introduktion (s 1-3) 1.1 Vad är Mobility management (MM)? 1.2 Beskrivning av MaxQ 1.3 Genomförande av revision 2. Frågeformulär (s 4-17) Dokumentinformation

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Bakgrund Under maj 6 skickade Miljö- och hälsoskydd ut en enkät till umebor för att ta reda på vad de känner

Läs mer

SKL:s reviderade metod för Trafiksäkerhetsrevision

SKL:s reviderade metod för Trafiksäkerhetsrevision SKL:s reviderade metod för Trafiksäkerhetsrevision Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB Tekn.dr. trafikplanering, Ansvarig AO Trafiksäkerhet & trygghet KOMMUNAL TRAFIKSÄKERHETSREVISION Metod för att utvärdera

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

av en revision se ut?

av en revision se ut? KOMMUNALA TRAFIKSÄKERHETS- REVISIONER: Hur kan resultatet av en revision se ut? Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB Tekn.dr. trafikplanering, Ansvarig AO Trafiksäkerhet & trygghet Linköpings kommuns trafiksäkerhetsarbete

Läs mer

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002 Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, ht 2002. Maria Andrén och Anna Lindkvist, Inst för genetik och patologi Utvärdering av laboration i genteknik för kemiingenjörer, VT 2002 Introduktion

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

Cykelkonferensen 2009

Cykelkonferensen 2009 Cykelkonferensen 2009 29 30 september i Linköping Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Välkommen till SKL:s cykelkonferens 2009! Cykelfrågorna upplever just nu en renässans, med klimatfrågorna

Läs mer

Planering i tidiga skeden

Planering i tidiga skeden Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i

Läs mer

Projekt Vackert Rättvik Projektet

Projekt Vackert Rättvik Projektet Projekt Vackert Rättvik Projektet Vackert Rättvik startade 1994 och byggdes färdigt 2005. Syftet var att förbättra miljön längs riksvägen och stationsområdet och att skapa ett samarbete mellan kommunen,

Läs mer

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013.

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013. Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 213. Innehållsförteckning 1. Vad är nyttan med en kvalitetsbeskrivning?...3 2.

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

CYKELFRAMJANDETS KOMMUNVELOMETER 2014

CYKELFRAMJANDETS KOMMUNVELOMETER 2014 3 8 år 1 4 19 4 2 : CYKELFRAMJANDETS KOMMUNVELOMETER 214 En granskning och jämförelse av kommunernas satsningar på att öka cykling och göra cykling säkrare och mer attraktivt Koucky & Partners AB, på uppdrag

Läs mer

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand HASTA Program för kunskaps- och kompetensuppbyggnad rörande den Hållbara och Attraktiva Stadstrafiken Vid Institutionen

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad handlingsplan

Sveriges bästa cykelstad handlingsplan STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Sveriges bästa cykelstad handlingsplan Bilaga: Sveriges bästa cykelstad - åtgärdslista 2016-03-02 ver 0.4 Postadress: Uppsala kommun, stadsbyggnadsförvaltningen, 753 75 Uppsala

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Dataverktyg för cykelplanering Vad används, finns en efterfråga? Michael Koucky, Karin Löwing

Dataverktyg för cykelplanering Vad används, finns en efterfråga? Michael Koucky, Karin Löwing Dataverktyg för cykelplanering Vad används, finns en efterfråga?, Karin Löwing Syfte med delprojektet Identifiera vilka (data-)verktyg som används i cykelplanering, internationellt Vad finns för intresse

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

Erfarenhet av cykel.

Erfarenhet av cykel. Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-11-01

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Remiss: Bidra till en strategi för en fossilfri transportsektor

Remiss: Bidra till en strategi för en fossilfri transportsektor TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-1520 1(4) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Remiss: Bidra till en strategi för en fossilfri transportsektor Yttrande till

Läs mer

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(5) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har Yttrande till Kommunstyrelsen ( 2014/KS0184)

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:277 av Emma Wallrup m.fl. (V) Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Val av representanter till cykelråd i Uppsala kommun

Val av representanter till cykelråd i Uppsala kommun 3 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Oscar Forss Fritz Daniel Datum 2017-05-19 Diarienummer GSN-2017-0109 Gatu- och samhällsmiljönämnden Val av representanter till cykelråd i Uppsala kommun Förslag

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN FASTIGHETSKONTORET Handläggare: Annika Feychting tel Avdelningen för Strategisk Trafikplanering

TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN FASTIGHETSKONTORET Handläggare: Annika Feychting tel Avdelningen för Strategisk Trafikplanering GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET Handläggare: Annika Feychting tel 508 264 91 Avdelningen för Strategisk Trafikplanering Dnr 03-300-3698:1 2004-11-23 TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2004-12-14 Till Gatu- och fastighetsnämnden

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

På hållbar väg i Norrköpings kommun

På hållbar väg i Norrköpings kommun 2011-09-23 På hållbar väg i Norrköpings kommun Vad är Hållbart Resande? Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan

Läs mer

Öresund som cykelregion. M M Konferens i Malmö 2012-02-09

Öresund som cykelregion. M M Konferens i Malmö 2012-02-09 Öresund som cykelregion M M Konferens i Malmö 2012-02-09 Interreg IV A - Öresund Syfte: Öresundsområdet ska bli ett attraktivt och konkurrenskraftigt område, som kännetecknas av samarbete och hållbar utveckling.

Läs mer

Miljöfika för företag Kristianstad 140918

Miljöfika för företag Kristianstad 140918 Miljöfika för företag Kristianstad 140918 140320 Britt Carlsson Green britt.carlsson-green@hmskane.se HMSkåne för en hållbar framtid med hållbara transporter www.hmskane.se 1 Framtidsfråga! Det sätt vi

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Företagarens vardag i Helsingborg 2015

Företagarens vardag i Helsingborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Helsingborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Sammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC?

Sammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC? Sammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC? Författare: ByggDialog Dalarna och Tyréns AB EPC, Energy Performance Contracting Nov 2016 1 1. Inledning Byggdialog Dalarna är en

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02

CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02 CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02 Sammanfattning Projektet Hållbart resande i Umeåregionen arbetar för att resorna i Umeåregionen

Läs mer

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Verksamhetsplan 2015-01-19 Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Dokumentet är beslutat och antaget den 2014-01-14 av styrgruppen för Hållbart Resande. I gruppen ingår kommunstyrelsens

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Statlig cykelpolitik

Statlig cykelpolitik Statlig cykelpolitik Statliga infrastrukturpengar till cykel 2014-2025. Föredragning för Riksdagens cykelnätverk 12 mars 2014 Krister Spolander www.spolander.se Åren 2000-2012 Åren 2012-2013 Planeringsdirektiven

Läs mer

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:

Läs mer