Grisens hälsa - din ekonomi!

Transkript

1 SOJALL FODERSYRA Förebygger avvänjningsdiaréer Ökar tillväxten Ersätter vassle Är en ren naturprodukt Innehåll: Vinäger, surkålsaft, pepparrotsaft Ladugårdsinrede i Jung AB Kvänum Tel Fax cmyk y Danska imagekampanjen genomförs inte Den storstilade danska imagekampanjen för 78 milj dkr för danskt lantbruk och danska lantbruksprodukter är stoppad i skrivbordslådan. De olika intressenterna kommer inte överens. Framför allt nötkötts- och mejeriintressen stretade emot, medan grisintressena ville satsa. Även en bantad kampanj för 50 milj förkastades. Gårdsvisningar, Grön Söndag, TV-reklam, m m ingick i konceptet. Man enades dock om att öka PR-budgeten något mer än Lantbrugsraadets nuvarande 7 8 milj dkr. Källa: MaskinBladet m fl tidningar. ens hälsa - din ekonomi! Fri rådgivning! Många smågrisproducenter har redan sett lönsamheten i att regelbundet sätta in TerraNova i sin produktion. Nu får Du personlig rådgivning om vilka insatser och produkter som passar just Din produktion. Dessutom har vi fina erbjudanden om du ringer före midsommar! Finns nu även i Sverige! TerraNova G biologisk bakteriekontroll. Bättre bedömning av slaktmognad med VÄRDEMÄTAREN Beställ den hos PIGLINER Annebergs Gård, SÄFFLE Tel Fax Mobil Introduktionsrabatt 25 %! Gäller juni månad ut. Sänker infektionstrycket i Dina stallar! Ring eller faxa Din beställning nu för säker leverans till nästa tvättning! Dunk 30 liter. Åtgång 1 liter per 10 Ring oss redan idag! Ett helt team står gratis till Ditt förfogande. Även kvällstid Södra Sverige: Kurt Holger Eriksson Tel Västra Sverige: Claes Göran Dahl Tel Östra Sverige: Per Olof Rylander Tel Mellansverige: Elisabet Larsson Tel Norra Sverige: Per Olof Rylander Tel Hela Sverige: Kurt Holger Eriksson Tel Skulle Din närmaste rådgivare vara upptagen ringer Du bara nästa! Har Du lust att hjälp oss? Lönsam deltidssysselsättning Vi söker lokala rådgivare på deltid. I hela Sverige. Du skall: ha erfarenhet av grisproduktion tycka det är roligt att hjälpa andra till rätta Ring vår regionchef Kurt Holger Eriksson, tel se ovan, eller vår vd Göran Wellander eller sänd en mail till terranovade@aol.com nr bättre tillväxt och mindre sjuklighet Säger Stefan Andersson utanför Laholm, som använt TerraNova i ett år. Naturprodukter för ett modernt jordbruk TerraNova Svenska AB Box Kolbäck Tel Fax

2 hälsa Med naturmedel kan du bygga upp naturliga mikrolivet Sedan vi i Sverige upphörde att använda antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte 1986 har olika preparat använts för att förbättra hälsoläget och därmed tillväxten. De beskrivna preparaten från TerraNova har alla ursprung från naturen. De är givetvis ofarliga för djur och människor. Antibiotika och vanliga desinfektionsmedel kan som bekant ge resistensproblem, som också kan påverka människan. kommentar Stefans grisar blev friskare och färdiga en vecka tidigare Stefan Andersson utanför Laholm är smågrisproducent och har använt SM 140 i smågrisfodret sedan mitten av Diarréerna har minskat rejält, samtidigt som tillväxten ökat så mycket att grisarna blivit säljbara runt en vecka tidigare. Därmed blir uppehållet mellan omgångarna längre, vilket också har positiv betydelse för självsaneringen. gårdsbesök Stefan har en besättning på runt 90 suggor fördelade på fyra grupper. Det finns två grisningsavdelningar. I smågrisfodret blandas in fem kg SM 140 per ton färdigfoder. Stefan Andersson Fri fodertilldelning -Av detta foder tilldelas smågrisarna någon näve från 2-3 veckors ålder och fram till ca två veckor efter avvänjningen, berättar Stefan. Då är de vana vid fodret och lukten på Naturmedel hjälper i första hand till att bygga upp det befintliga goda mikrolivet i stallarna, i stället för att slå ihjäl det. Hur väl både naturmedel och mediciner fungerar beror som bekant på vilket utgångsläge man har. Där problemen är störst får man bäst resultat, medan hälsoläget i en redan bra besättning får mindre resultat. Ofta gäller det att försäkra sig mot problem som kan uppstå. Gemensamt för preparaten är att de sänker och reglerar ph i mag-tarmkanalen. Ett lågt ph missgynnar patogener och begränsar deras tillväxt. Ett lågt ph är gynnsamt för den unga grisen som just tagits från sin mor. Samtidigt som den unga grisen är nyfråntagen från sin mor ska den lära sig äta foder. Under denna tid avtar även den passiva immuniteten och det aktiva immunskyddet ska byggas upp. Detta innebär att grisen är mer känslig än tidigare för förändringar i bakteriefloran. En friskare gris klarar sig bra och har en bättre tillväxt. Drabbas en gris av en mag- tarmstörning tar det ungefär en vecka innan den har återhämtat sig igen. Lägg även märke till skillnaderna i synsättet på desinfektion. Det kan vara fördel- aktigt att gynna de goda bakterierna på de ondas bekostnad. Vid konventionell desinfektion avdödas alla typer av bakterier, alltså även de goda. Även efter konventionell desinfektion kan grisarnas bristande immunitet negativt påverkas om de onda bakterierna får överhanden, med diarréer eller andra problem i släptåg. det och de äter obehindrat. -Jag ger grisarna fri tillgång till foder direkt efter avvänjningen, fortsätter Stefan. Trots detta, eller tack vare, finns det ytterst lite magproblem efter avvänjningen. Visst finns det en och annan gris med lös avföring, men betydligt mindre än tidigare. -Trots den ökade kostnaden per kg foder N Y H E Slangvinda T med 20 m stålförstärkt högtrycksslang. Inbyggt hjulställ. Återförsäljarinfo: Tel: Postadress Telefon Furuskogen SKARA Fax Sweden Kränzle TS T Nya kraftpaketserien av HÖGTRYCKSTVÄTTAR 3170 TS T - 22 l/min, 150 bar 3200 TS T - 19 l/min, 180 bar 3250 TS T - 15 l/min, 220 bar 3270 TS T - 13 l/min, 250 bar Silo Nya el. beg. Alla modeller har SLANGVINDA och SAMMA PRIS! Fordonsvåg F12000 Fordonsvågen F12000 används inom lantbruk, återvinning, industri, etc. Du kör bara sakta över vågen och efter 10 sekunder skrivs en komplett vågsedel ut, där totalvikt, datum och tid framgår. Enkel att montera. Svensktillverkad. Prisvärd. Vågar, automatik, handdatorer är vår specialitet! info@profilvagen.se Dalporten 6, Borlänge Tel Fax Succé med våra nya premixer! Gårdsoptimera dina foderblandningar för ett effektivt foderutnyttjande! Vänd dig till premixspecialisten så att även Du kan prova! AB Kvarnbyfoder, Box 84, Staffanstorp Tel Fax info@kvarnbyfoder.se Ge järnet. Ursoferran vet. 200 mg/ml är ett säkert och ekonomiskt sätt att ge järn, som är så viktigt för att små- grisarna ska få en bra start i livet. Finns på apotek i rund och platt plastflaska om 100 ml, ml och ml. Flaskorna passar till alla injektionssprutor. Ceva Vetpharma AB Annedalsvägen Lund Tel 046/ Fax 046/ info@vetpharma.se Ursoferran vet. 16 nr nr GLEPTOFERRON

3 ekonomi Blair, svin och mattrovärdigheten Mina engelska barnbarns behov av tillsyn ger mig då och då anledning att ta lågprisflyg till London. Den här gången skrevs och talades där mycket om Tony Blair, som med bibehållen ungdomsvikt på 13 stenar, dvs drygt 80 kg, firade sin 50-årsdag. forskning Jordbruksfrågorna hör numera hemma på DEFRA, departementet för miljö, mat och landsbygdsfrågor. Där var man engagerad i utskicket av frågeformulär till alla landets uppfödare av svin och andra djur för att få uppslutning kring ett nationellt system för insamling av kadaver. EUs regler för hantering av animalt avfall, som trädde i kraft första maj i år, ska ju så småningom också tillämpas i det gamla öriket! I mediabruset hördes åsikten att kontroll av reglernas efterlevnad underlättas av en sammanhållen och respekterad riksinsamling av kadaver. Målet är ytterst ett förnyat och ökat konsumentförtroende för köttprodukter i allmänhet. Vi flyger vidare med detta i fokus. Gammalt och nytt Hur är Blair intressant för grisproducenter? Ja, egentligen bara som exempel på en relativt ung, inflytelserik man, med för en modern politiker så ovanliga egenskaper som en oomkullrunkelig övertygelse, civilkurage och klar blick för behovet av modernisering av gamla strukturer inom bl a livsmedelsindustrin, utbildningssystem, partipolitik, fack och av relationerna mellan stad och land. En rakryggad ledare alltså, av det slag som behövs i Europa i dag, en som inte svajar i opinionsvinden och skyller motgångar på andra. Hans kroppsvikt angavs som nämnts i stones (stenar). Denna enhet lever såleds kvar år 2003, liksom tum, yard, och miles på vägvisarna. Och så pundet förstås, numera anpassat till decimalsystemet. Jag hörde knappast något om EMU under dagarna i London, men det lär finnas en liten ja-grupp och förslag på folkomröstning har förts fram. Vänstertrafiken och de engelska milen störde mig under en bilfärd till Bocketts Farm Park, ca 45 minuter sydväst från city. Modern konsumentutbildning Några ord om denna farm som är öppen för allmänheten alla dagar utom jul- och nyårshelg. Ambitionen är att i nöjsamma former lära barn och stadsbor om lantbrukets villkor under olika årstider. Djur och djurhållning har stor plats på programmet. Sex gödsvin hade kapplöpning två gånger per dag i samband med utfodring. De släpptes ur boxen och rusade bort till en plattform med golvfoder. De var också tränade att springa tillbaka. Kloka representanter för ett djurslag, hos vilket forskarna nu dagligen tycks hitta nya mänskliga egenskaper! Till glädje inte minst för patienter som kommer att behöva livsviktiga organ. Modersuggan som förevisades hade en kull på 16 välmående (kullutjämnade) grisar och var hela söndagen omgiven av intresserade åskådare. Över boxen satt en tavla med basfakta, såsom normal kullstorlek, dräktighetsperiodens längd, avvänjningsålder samt definitioner på sådana engelska ord som piglet, pig, swine, hog, som även utländska svinforskare kan ha svårt med. Motsvarande tavlor fanns över kobås, hästspiltor, fårboxar och andra utrymmen. Lär ut om det verkliga livet på landet. I ett England där enligt en undersökning nyligen de flesta stadsungdomar inte vet att bananer och apelsiner måste importeras och att kon ger mjölk för att hon fött en kalv, behövs många gårdar av Bocketts typ. Imagekampanjer i TV, gröna söndagar på landet och upplysning i skolor om jordbrukarnas villkor är exempel på andra medel, anpas- sade till olika åldrars situation, som prövas. Allt detta är nödvändigt i de flesta västländer i dag. Det är hög tid. Annars kommer landsbygden snart bara att uppfattas som ett exotiskt parkområde där man jagar och spelar golf och där farfar växte upp för myck- et länge sen. Mitt förskolunga resesällskap tittade storögt på Bocketts många djur, men hade nog störst utbyte av farmens rutschbana, inrymd i en ombyggd tröskloge. Uppsamling av kadaver Alla engelsmän har som bekant nyligen handgripligt fått lära sig att lantbrukets djur ibland dör av sjukdomar eller måste avlivas i ofantliga mängder och därefter grävas ner eller brännas. Traditionellt har man haft mycket av gårdshantering av kadaver. Nedgrävning och bränning i hemmaugnar har accepterats. Från och med maj i år är det bara EUs regler som gäller. I ovannämnda brev med svarsporto, frågas djuruppfödaren om han vill bli medlem i ett riksprogram för insamling av kadaver. Blir det 50 procent ja-svar räknar man med att det lönar sig att införa systemet. Producentorganisationer som NPA och NFU står tillsammans med DEFRA bakom idén. Avgiften per år i pund (drygt 13 kr) är 50 för den lille uppfödaren (mindre än 100 svin) och 200 för den store med mer än svin. Staten tar hand om övriga kostnader. Vissa avlägsna glesbygder och öar långt ute till havs får undantagsregler. Efter ett inledningsskede är det tänkt att djurägarna via månatliga fakturor och visst avdrag på kg levererat kött själva ska stå för hela kostnaden. Precis som hos oss sedan några år tillbaka och helt i EUs anda. Ytterst handlar det om trovärdighet och möjligheten att spåra djurprodukters ursprung och slutanvändning. Efter BSE-hysterien och olika livsmedelsskandaler måste man nu garantera konsumenten (och uppfödaren) att allt görs för att inget som inte hör hemma i livsmedels- eller foderkedjan slinker igenom. Det är nog riktigt att detta kräver ett väl utbyggt system för kadaverhantering med internationella regler och kontroller som alla förhoppningsvis följer. Djuretisk buklandning Lyckligen landad på Sturup och uppfylld av vackra tankar om hur konsumentens kun- skaper om djuruppfödning och förtroendet för kött kan förbättras, höjer jag ögonbrynen vid läsningen av en intervju med f d ÖB, Owe Wictorin. Som nybliven ordförande i Svenska Jägarförbundet anger han älgjakt samt rådjursjakt med drivande hund som sin favoritjakt. En del av hans svar på frågan vad som är det bästa med jakten, lyder enligt tidningsreferatet möjligheten att få en köttbit på bordet som inte är resultatet av en tveksam djurhållning. Vi ska kanske bjuda in Jägarförbundets medlemmar att med hjälp av hundar, väl urdragna bössor och kanske t o m flygunderstöd (spaningsplanet en?) ta död på våra svin på uppfödningsplatsen. Då slipper vi ju de långa transporterna av levande djur, alla frågor kring bedövning och slaktmetoder och klagomålen på PSE-kött. Låt oss börja med utegångsgrisarna som ju lever i naturen, nära älgar och rådjur. Ett allvarligare förslag är att Jägarförbundet sponsrar inrättandet av en gård typ Bockett, gärna i Stockholmsområdet. Där skulle gammal och ung året runt bl a få lära hur köttkvaliteten kan påverkas av tveksam hetsjakt med hundar. Rutschbanan för de små vill nog den gamle piloten själv designa! So long, Bengt SIMIA Din totalleverantör till grisstallet! Blötfoderkar. Anläggningen visas på skärmen. I samarbete med SIMIA AB Lokalkontor: Ängelholm Hammenhög Strängnäs Trollhättan Bergkvara Norrköping Halmstad nr nr Västervik Tel Fax Enhetsbox. Flexibelt inredningssortiment Vårt stora sortiment boxinredningar är lätta att anpassa till Dina behov. Välj stål kombinerat med betongskivor eller plastskivor, rostfritt eller aluminium. Vi anpassar inredningen så att den blir så rostfri som möjligt. Du får en inredning med lång livslängd. Kvalitet som håller! Noggrann blötutfodring Datamix är marknadens mest noggranna blötutfodring av de som testats och har individuell kontroll på varje foderventil. Tydlig redovisning av foderkomponenter. Multifeeder med enkla överskådliga bilder i dator med Windowsmiljö. Kvalietsfoder Gör ditt eget foder i torrfoderblandare eller via blötutfodringen. Dator styr skivkvarnen till önskad foderstruktur. Hög kvalitet, lägre pris, alltid färskt foder! Service Heltäckande service, alla dagar. Ingår i Sveaverken-gruppen Slaktsvinsbox. Skiold stålskivekvarn. SIMIA inredning ODIN utgödsling SVEA ventilation DATAMIX utfodring

4 y ekonomi Klarar kooperationen konkurrensen? Marknadsorientering i livsmedelssektorn Den svenska lantbrukskooperationen har skäl att överväga nya organisationsstrukturer. Den traditionella kooperationsmodellens styrka är den att den driver fram stora volymer till låga produktionskostnader. Den passar till en lågkostnadsstrategi, som innebär att företaget säljer lågförädlade bulkprodukter till stora priskänsliga marknader, företrädesvis industriella marknader. Detta framgår i en nyskriven bok av författarna Jerker Nilsson, SLU, Uppsala och Thomas Björklund, SLU, Alnarp. kooperationen Lantbrukskooperationen i Sverige kan klara den hårdnande konkurrensen från utlandet, men det krävs att företagen anpassar sig. Anpassningen måste ske i två steg, 1. när marknaden ändrar karaktär krävs nya marknadsstrategier, 2. när företagen arbetar med nya marknadsstrategier måste de anpassa organisations- struktur till dessa. Olika modeller Det finns olika organisationsmodeller: Traditionell kooperation, lämpar sig för lågkostnadsstrategin. Företaget måste producera till en lägre kostnad än konkurrenterna och vinna de priskänsliga köparna. Självkostnadskooperation arbetar på fullständigt kommersiellt sätt, inga onödiga kostnader någonstans. Volymstimulerande åtgärder tillgrips endast om den skapar kostnadsbesparingar. Regleringskooperation, effektiviseringsförsämringen betalas av skattebetalare och konsumenter. Ledningen får en stark ställning. Organisationstypen har svårigheter under marknadsvillkor, men klarar sig i skyddet av en jordbrukspolitik. Entreprenöriell kooperation är individualiserad på ett sätt som liknar investorägda företag. Ägarna blir mer angelägna om att deras tillgångar förvaltas väl. Internentreprenöriell kooperation där den långsiktiga utvecklingen är intressant, inte priset i ett kort perspektiv. Externentreprenöriell kooperation, ett företag kan ansamla mycket kapital och därmed kunna följa en differentieringsstrategi med framgång. I en differentieringsstrategi är produkterna så attraktiva att kunden vill betala ett högt pris. Det kan ge god lönsamhet. Produkterna skiljer sig från konkurrenternas. Kräver hög produktutvecklingstakt. Investorägda organisationsmodeller har till uppgift att förse sina ägare med högsta möjliga kapitalavkastning. Mindre företag kan lyckas med en fokusstrategi medan större ofta har framgång med en differentieringsstrategi. I en fokusstrategi gäller det att bli den föredragne leverantören till en bestämd liten marknad. Företaget kan sälja till ett lågt pris, eller säljer en attraktiv produkt till en mindre priskänslig marknadsnisch. Det krävs en kraftfull marknadsanpassning. Efter EU-anslutningen stora omvälvningar Köttbranschen i Sverige har efter EU-anslutningen genomgått stora omvälvningar. Tidigare var de kooperativa företagen än mer dominerande då de var regleringskooperativa. KLS har tagit vissa steg i riktning mot att bli externkooperativt och vill gå längre än så. I konkurrens med Swedish Meats om att vinna lika stora stordriftsfördelar har KLS valt en differentieringsstrategi varför en ex- ternentreprenöriell form är naturlig. Swedish Meats har blivit ett självkostnadskooperativ, eftersom företaget tack vare sin marknadsdominans i slakteriverksamheten Dansk svinproduktion är nu temporärt mindre Vid den ordinarie räkningen av antalet grisar i Danmark den 1 april 2003, har antalet grisar minskat med 2,3 %, eller i reda tal Korrigerat för säsongvariation ligger minskningen under en procent. grisräkning Antalet suggor har minskat med , medan antalet gyltor ökar med Fråntagna rekryteringsdjur har ökat med har förutsättningar att med framgång följa en lågkostnadsstrategi. Författarna har även studerat några andra slakteriföretag, Siljans Chark, SLP/Pärsons, Ugglarps Slakteri, Sardus, Gottfrids Chark samt Kronfågel. Alla är investorägda och samtliga redovisar goda resultat och samt- liga uppvisar ett mönster som mycket väl överensstämmer med vad man kan förvänta sig utifrån de teoretiska resonemangen i boken. Djurskyddet till Skara 2004 Djurskyddet för såväl livsmedelsproducerande djur, sällskapsdjur, försöksdjur och pälsdjur ska samlas till Skara, där verksamheten ska vara i gång 1 januari Däremot har antalet grisar över 50 kg minskat med grisar, vilket på kort sikt påverkar utbudet de närmast 3 till 4 månader som då blir mindre. Prisökning, kanske, om det blir bra grillväder. Utvecklingen av grisproduktionen i Danmark. KVM Traktorelverk KVM Traktorelverk med lågvarvig varvs generator 16 kva och 30 kva Klarar att starta dubbelt så stor elmotor som högvarvigt! Komplett med trepunktsfäste, 16 amp, 1-fas uttag, 32 amp, 3-fasuttag. Voltmätare, amperemätare, hertzmätare, timräknare, jordfelsbrytare, automatsäkringar, över-under-spänningsskydd. 16 kva NU: :- 30kva NU: :- Storgatan Kvänum Fax kvanumsjarn.se kvanumsjarn@telia.com VARFÖR TORVSTRÖ? Torv är DRYGT - 2 delar torv suger 1 del vatten Torv ABSORBERAR ammoniak och ammonium - friskare luft 3 Torv är BEPRÖVAT - i Sverige användes milj m Torv är SVENSKT - 40 mossar från Ljungby till Haparanda FÖRPACKAD eller LÖSTORV Frågor? Beställning? Information! Bjälkgatan HUDIKSVALL Fax Ring Leif tel eller Ring och beställ eller begär mer info! Moms tillkommer. Fraktfritt FODERAUTOMATER MED TURBOMAT 2 100:- NY UTMATNING fr. 600:- TORRAUTOMAT DUBBELAUTOMAT 2 000:- DRICK-O-MAT-VATTENKOPP ARATOS RÖRDELAR slaktsvin 275:- FUNDA BLOCK smågris 225:- NYTT FUNDABLOCK TORRUTFODRING av lättklinker STALLINREDNING färdig putsyta rostfritt med plastplank FAMILJEBOXAR KOMBIBOX födsel till slakt VÅGAR STRAW-FLOW BOX IDÉ-RITNINGAR, familjebox ANDNINGSMASK IDÉ-RITNINGAR djupströsystem AIR-ACE 330:- TEL FAX ÄVEN KVÄLL. Stallfläktar Motorer 1-fas och 3-fas Multi-Wing fl äktpropellrar och fl äktblad. Kundanpassad tillverkning. Snabba leveranser! Tel Fax Box Helsingborg Tel Telefax SPRUTOR Den mest använda batteridrivna ryggsprutan. Uppladdningsbart 12 volts batteri, justerbart tryck upp till 4,2 bar, 18 liters tank, vikt endast 5 kg. Varalöv, ÄNGELHOLM Vår nya effektiva Ventilationstvätt blev Årets Nyhet vid Elmia Lantbruk Djur & Inomgård 20 nr nr DRYGT ABSORBERAR BEPRÖVAT SVENSKT SOJALL GÖDSELPULVER Med garanti Ladugårdsinrede i Jung AB Kvänum Tel Fax cmyk

5 ekonomi Äntligen resultat i smågrisavdelningarna Djurskyddsföreningarna tiger vid strejk Här från Danmark har jag inte mycket roligt att berätta. Priset ligger på låga 7.40 dkr efter två kraftiga prissänkningar och banker spår nollinkomst i år för alla svinproducenter. Ryktena säger att vi ska vara glada för det pris vi har. Dollarn bara fortsätter sjunka. Det sägs att grisproducenter riskerar att få stänga sina stallar av ekonomiska orsaker. Danmark Men man ska ju se positivt på livet, och långt om länge har jag riktigt bra resultat i stallet. (Viktigt när man ska besöka banken och be om en större kassakredit). De sista sex veckorna har vi avvant mellan 11,3 och 12,5 smågrisar per sugga (inkl ammesuggor) och det är marsipangrisar på 7,5 til 8 kg. Lotte, min fodermästare, har helt klart sin styrka i bb-avdelningen. Nu gäller det att hålla liv i alla dessa grisar vi fått. Mitt största problem är som alltid colidi- arré och lawsonia efter avvänjning. Men jag är optimistisk för jag tror att nu när Lotte har fått upp resultaten i grisningsstallet, så får hon tid till att göra en extra insats också i den fortsatta uppfödningen. Nästan noll ammoniakavgång Allra bäst för smågrisarna är narturligtvis om jag får lov till att bygga mitt nya smågrisstall. Nu har vi fått veta att i och med att vi vill lägga stallet innanför 150 meter till ett naturskyddsområde, så kan vi inte få lov att bygga. Då har vi ändå kunnat dokumentera att vi ska uppnå en nästan noll-lösning vad gäller avgången av ammoniak. Samtidigt har vår miljöminister precis hållit ett tal med anledning av invigning av några naturparker, där han mycket tydligt säger att det definitivt inte ska göras buffertzoner. Nu hoppas jag bara på att amtet gör som ministern säger. Jag har prövat ett mirakelmedel Men mera om mina smågrisar. Jag har ibland hoppat på erbjudanden om att använda olika mirakelmedel för grisarna. Det låter alltid otroligt lockande att pröva, när säljare och kolleger svinproducenter berättar om fantastiska resultat. Jag borde dock lära mig av erfarenhet men ibland så låter det så bra att man går i fällan igen. Det senaste jag prövat är en produkt som i Danmark säljs genom en kombination av homeparty och (lagligt) pyramidspel. Medlet heter Aloe Vera. Det är säkert känt för er svenskar också. Hästfolk vet jag har använt det med god effekt under många år. Ett större multisitebesättning, Hagesholm, har minskat dödligheten med 50 proc genom att ge Aloe Vera efter avvänjningen. Dessutom fick man bättre tillväxt. Det var visserligen dyrt att använda, men med 50 proc mindre dödlighet så kan det gott löna sig. Jag köpte produkten hoppfullt och använde den till hälften av mina grisar i två veckor i rad. Den ena sidan i klimastallet fick tillsatt Aloe Vera, den andra inte. Båda avdelningarna blev i övrigt skötta fullständigt lika. Resultatet var tydligt! 50 proc flera döda bland dessa grisar och 50 proc som blev behandlade med antibiotika. Ingen kan narturligtvis förklara resultatet mina grisar måste vara helt exceptionella! Jag säger härmed inte att medlet inte fungerar i några besättningar, men med den coli 149 som jag har, så blev det en negativ effekt. Så jag blev lite fattigare, men en erfarenhet rikare. Strejk ska inte gå ut över grisarna Och så till något helt annat. I Danmark har arbetsgivare och slaktarnas organisationer förhandlat sig fram till att vid en strejk ska denna inte gå ut över grisarna. Jag vet ännu inte vad dom vill göra, men det känns verkligen som en lättnad för oss svinproducenter att man kunnat ena sig om denna goda sak. Senast vi hade strejk i Danmark bland slakteriarbetarna resulterade det i överfyllda stallar och svinproducenter som inte blev av med sina grisar under flera veckor. Nästan alla grisproducenter kan klara av att med lite fantasi ha grisar att gå en vecka extra, men sedan blir det mycket lätt djurplågeri. Och vi undrade väldigt mycket varför inte alla olika djurskyddsorganisationer och alla höga herrar som pratar djuromsorg reagerade. Men nu har man alltså lyckats att förhandla sig fram till att grisarna inte ska bli gisslan i en ev strejk i framtiden. Annica Hälsningar från Danmark Annica Granström Ge mjölkersättning vid varmt väder Vid varmt väder eller när suggan är sjuk, t ex i MMA, kan det vara på sin plats att ge smågrisarna mjölkersättning, men även suggan. suggor Mellagårdsavtalen har minskat SEP Enligt Svenska Djurhälsovården har antalet grisar förmedlade i mellangårdsavtal ökat från 13 proc 1996 till 69 procent Av Svenska Djurhälsovårdens databank har sjukdomsanmärkningar för SEP, vanlig grishosta vid slakt minskat rejält, från 18 proc till 2 proc. Orsaken är att grisarna inte blandas med grisar från andra besättningar med olika smittämnen. Sektionerad uppfödning ger bättre djurhälsa. Suggan äter mindre vid värme och när hon är sjuk, men behöver vätska. Även de diande grisarna behöver extra näring om diproduktionen minskar. En smaklig vätska till suggan efter grisning kan göra att hon repar sig snabbare efter grisningen och mag- tarmkanalen kan snabbare komma igång igen. Diproduktionen kan bli bättre och du får bättre tillväxt och tyngre grisar vid avvänjningen. Kolla foderblandarens vägning Fel på ±10 procent konstaterade Rullande Afprövningarna har i ett försök med hemmablandat foder i sju besättningar med torrfoderblandare mätt upp felaktigheter på ± 10 procent. Inte alla råvaror i en portion eller blandning foder blev över- eller underdoserade. Resultatet blev en avvikelse i foderblandningens innehåll av näringsämnen i förhållande till det förväntade. fodervägning Några genomgående fel fanns mellan blandare och t ex tillförselrör som inte var flexibla. Likaså kunde lufttrycket från hammarkvarnen påverka den doserade mängden. Därför bör kontroll av doseringsanläggningen vara en fast rutin i besättningar med hem- Tabell som visar skillnaden mellan doserad mängd enligt foderdatorn och kontrollvägning, spridning och P-värde samt den procentuella skillnaden. mablandningsanläggningar. Tre olika blandare I det refererade försöket deltog sju besättningar. Blandningsanläggningarna var för torrfoder och bestod av horisontalblandare, diagonalblandare och tvångsblandare. Portionen, blandningen, varierade mellan 400 kg och 1000 kg. Inblandning skedde med tre procent av en mineralblandning. Du kan kontinuerligt beräkna åtgången av foderkomponenter med det som finns kvar i förhållande till inköpta komponenter. Eller kontrollväg en foderkomponent som får rinna ner i t ex en balja och därefter vägs. Denna procedur bör upprepas gånger, rekommenderas i berättelsen. Skiljer det mycket mel- lan de olika portionerna kan det vara en indikation på att vågcellerna inte fungerar korrekt. Vågcellerna kontrolleras genom att belasta blandaren med en känd vikt, både när blandaren är tom, halvfylld och fylld. Variation fördyrar När inblandningen av ingredienser varierar, Besättning Skillnad, g Standard,g P-värde % avvikelse P= 0,003-9, P= 0,7-1, P= 0,009 2, P= <0,001 6, P= 0,6-0, P= <0,001 3,9 7a P= <0,001-10,2 a: Är beräknad på bakgrund av kontrollvägning av flera olika råvaror. Pigga marknadsnoteringar På vår hemsida jämför du enkelt aktuella smågris- och slaktsvinspriser. Prenumerera på vårt kostnadsfria e-postbrev. Då får du träffsäkra marknadskommentarer två gånger i veckan. Anmäl dig nu på info@agriprim.com Pfizer har köpt Pharmacia och blir störst Pfizer har förvärvat Pharmacia och därmed integreras två redan mycket stora och framgångsrika läkemedelsföretag. Det nya företaget heter Pfizer. Pharmacia Corporation avnoteras från Stockholmsbörsen. företagsnytt Pfizer blir nu världens tredje största läkemedelsföretag. 40 miljoner människor behandlas varje dag med ett Pfizer-läkemedel. Den nya sektorn för veterinärläkemedel blir störst i världen. Utöver sina läkemedel tillför Pharmacia till Pfizers portfölj också ledande receptfria produkter, bl a Gleptosil för grisar. varierar även innehållet av näringsämnen i fodret till djuren och de får då antingen för lite eller för mycket näringsämnen i förhållande till det förväntade. Blir det för lite näringsämnen utnyttjas inte tillväxtpotentialen hos grisarna optimalt och blir det för mycket blir fodret onödigt dyrt då djuren inte kan tillgodogöra sig näringsämnena. 22 nr nr

6 ekonomi Klassningen lika eller sämre än 2001 Privatslaktens försämringar störst Köttprocenten har försämrats i Sverige med 0,2 procentenheter under år 2002, jämfört med Det är privatslakten som har ett försämrat resultat. Även arean av kotlettmuskeln har minskat och även i detta fall är det privatslak- ten som minskat, jämfört med Slaktkropparna har snart klassificerats med HGS-utrustning (Hennesy Grading System) i 20 år. klassning Fettmåttet, F1-måttet vid sista revbenet, har ökat under senaste året. Enligt klassi- ficeringen ökade detta mått från 13,5 mm år 2001 till 13,7 mm år En millimeters skillnad i späckmått motsvarar 0,85 procent- Köttprocenten för slaktkroppar av ungsugga och sugga för år 2001 och Minskningen är oroväckande om det är annat än ökad intensitet i produktionen. Antal Fettmått 1 Fettmått 2 Muskelmått Köttproducent Hela Sverige ,7 16,0 54,0 57,0 Slakteriområden Norra ,1 16,0 52,9 56,6 Västra ,1 15,6 52,7 57,2 Östra ,9 16,2 55,5 57,2 Södra ,7 16,1 54,4 57,1 Ägargrupper Producentcoop ,4 16,1 55,6 57,4 Privatägda ,9 16,0 52,9 56,7 enheter i köttprocent, framgår det av meddelandet. Köttprocenten föll inom privatslakten Medelköttprocenten i Sverige under 2002 Resultat från klassificeringen av slaktsvinkroppar från år Antalet slaktkrop- par, , är de som är klassade med HGS-mätaren. Totalt slaktades det grisar. BASF, helsida 2002 Sugga Region Antal Kött% Syd ,2 Nord ,7 Öst ,0 Väst ,3 Hela landet ,7 Privat ,8 Förening , Ungsugga Region Antal Kött% Syd ,8 Nord ,7 Öst ,1 Väst ,0 Hela landet ,0 Privat ,3 Förening ,9 Bilder som visar hur fettmåtten och muskelytan mäts med HGS-mätaren (Hennesy Grading System). Ur SJVs broschyr Klassificering av slaktkroppar. Utvecklingen av F1- och F2-fettmått samt muskel och köttprocent under åren 1998 till 2002 för förenings- och privatslakt samt för landet totalt. Efter 2001 är resultaten lika eller negativa. 24 nr nr

7 hälsa Stress påverkar hormonbalansen och dräktigheten hos suggor påverkar Intensiva både produktionssystem hormonbalans blir och lätt påfrestande en var att för under djuren. kontrollerade Rutinen att former flytta om ef- suggor produktion vid tiden under efter behandlingsperioden. betäckningen Fos- tidig dräktighet hos suggorna, visar terlikna den stress som grisen utsätts för teröverlevnaden påverkades dock inte. Det vid en omgruppering, samt utvärdera effekterna av denna stress vid två tillfällen veterinär Pia Razdan i sin doktorsavhandling. under den tidiga dräktigheten. stress Stress avslöjar sig ofta genom att ett djur inte kan hantera sin omgivning på ett tillfredsställande sätt, vilket även kan leda till att optimala produktionsresultat inte uppnås. Stress är en biologisk reaktion på en händelse som djuret upplever som ett hot mot sin jämvikt. Skötselrutinerna i dagens intensiva grisproduktion inkluderar ett antal händelser som kan vara stressande för grisarna. Ett sådant exempel är omgruppering av avvanda eller nybetäckta suggor och gyltor. Omgrupperingar leder inte bara till slagsmål för att återupprätta en ny rangordning, utan även till perioder med minskat foderintag för de mer lågrankade djuren. Det föreligger en stor individuell variation i stresskänslighet bland grisar och det kan därför vara svårt att utvärdera effekten av stress på grisars fruktsamhet och produktivitet. Ett önskvärt mål med stressforskningen är att utröna vad som är skadlig stress för grisarna och när i reproduktionscykeln de är som känsligast, så att man på ett effektivt sätt kan förebygga reproduktionsstörningar orsakade av stress. Syftet med den här avhandling- minskade med 0,2 procentenheter. Föreningsslakten låg lika med 2001, medan privatslakten minskade från 56,9 till 56,7. Privatslakten har under 2002 ökat sin slaktandel till 29,8 procentenheter och slaktade grisar mot grisar år I dessa siffror ingår även slaktkroppar som inte klassats med HGS mätutrustning Förändringen i fettmåttet, F1, är olika i landet. I södra slaktområden är fettmåttet lika medan det i övriga landet är ökade fettmått jämfört med år Störst är ökningen i norr med 0,5 mm. Östra slaktområdet har ett ökat fettmått med 0,4 mm. Detta kan enligt meddelandet bero på den varma sommaren och att ökningen i intensiteten medfört ökad fettansättning. Även köttprocenten på slaktade ungsuggor och suggor har minskat. Beror denna försämrade köttprocent på annat än ökad utfodringsintensitet är risken att köttprocenten minskar än mer de kommande åren. Stressförsök De studerade suggorna utsattes för stress på två olika sätt. I två försök hade suggorna fri tillgång till vatten, men fick vara utan mat under två dygn (4 utfodringstillfällen). Samtidigt kunde de se och höra hur andra suggor fick mat och i lugn och ro åt upp sin ranson. Avsikten var att på ett kontrollerat sätt efterlikna den fasta som de lågt rankade djuren kan utsättas för i en omgrupperingssituation. I andra studier gavs upprepade in- jektioner med stresshormonet ACTH. Sammanfattningsvis visar resultaten att om suggan stressas direkt efter ägglossningen fördröjs den tidiga fosterutvecklingen, sannolikt via en förändring av äggledarmiljön. Fasta under denna period leder dessutom till en försening av äggens transport genom äggledaren ner till livmodern. De här förändringarna skulle kunna leda till fosterdöd senare i dräktigheten, på grund av en störd synkroni i samspelet mellan embryonas utvecklingsgrad och livmoderns hormonella dräktighetsstadium. Fasta och ACTH-stimulering under den period av dräktigheten då fostren börjar att signalera sin närvaro till suggan, hade en signifikant inverkan på suggornas hormonella status och eventuellt även fostrens hormon- Många orsaker till svansbitning Runt 10 säkra riskfaktorer finns identifierade vom svansbitning på grisar, framgår det av Svenska Djurhälsovårdens årsredogörelse Det är bl a produktionsform, fodertilldelning och val av fodermedel. svansbitning Användningen av vassle minskar förekomsten av svansbitning, medan stärk, rågvete och stor andel korn i spannmålsdelen ökar förekomsten av svansbitning. Enligt blodprover är det konstaterat att grisen är avvikande på flera sätt. kan dels bero på stora individuella skillnader mellan suggorna tillsammans med relativt små försöksgrupper, dels också på att välskötta suggor i god kondition har kapacitet att kompensera för måttlig stress, i alla fall efter dag 13 av dräktigheten. Doktorsavhandling Veterinär Pia Razdan, institutionen för obstetrik och gynekologi vid SLU, försvarade 23 maj sin doktorsavhandling Stress and early pregnancy in sows effect on endocrinology, ova transport and embryo development. Fakultetsopponent var dr Cheryl J. Ashworth, Animal Biology Division, SAC, Aberdeen, Scotland. Eva Ronquist Sandnes Orsakerna till svansbitning utreds i ett flerårigt projektet som ingår i ett internationellt samarbetsprojekt med deltagare från Danmark, Holland och Sverige. Oftast en liten sogris som biter Enligt min praktiska erfarenhet är det en liten sogris som är svansbitare. Denna gris går bakom alla andra vid utfodringen och biter i svansarna. Även om det finns god plats vid fodertråget. kommentar Släpps svansbitare tillsammans i en box är det ingen som biter. Så vitt jag minns är det endast i vissa boxar det förkommer svansbitning. /Nils Påtryckningar mot EU-kommissionen om bidrag till export av köttlagren -Det börjar nu komma påtryckningar mot EU-kommissionen att införa någon form av exportstöd till tredje land, för att lätta på de stora lagren av griskött. Det berättar Bo Larsson, Swedish Meats. -Prisutvecklingen på griskött i Europa är inte den bästa. Den pressade situationen beror till en del på att det finns våldsamt stora lager fläskkött sedan EU beviljade bidrag till privat lagring för att hålla uppe grispriset i början av året. Dessa stora lager är nu ett hot mot grispriset. -Det finns fläsklager i Sverige också, men framför allt är det ute i Europa de mycket stora kvantiteterna ligger, säger han. Kommentar: EUs stöd till privat lagring tillkom för att lyfta bort de kvantiteter griskött som inte kan säljas efter julhelgerna och i början av året. Därmed fick vi ett (konstlat) högre grispris. Motivet till lagringen var att Japan väntades öppna för import i april, ryssproblemen skulle vara överstökade och efterfrågan på kött skulle öka när det blev grillväder. Nu kan vi konstatera att få av dessa förhoppningar uppfyllts. I stället har dollar-, yen- och pundkurserna fortsatt falla och vi får mindre betalt för köttet vid export, eftersom vi tvingas växla in dollarnära valutor till sämre kurs. Japanska importen har inte motsvarat förväntningarna och exporten till Ryssland haltar fortfarande. Det är intressant att konstatera att politiska ingrepp i marknadsekonomin inte alltid (kanske mer sällan) lyckas. Syftet var vällovligt, men marknaden är starkare än politikerna. EU-kommissionen kanske tvingas att ännu en gång betala bidrag till det griskött som lagrades in med hjälp av EU-pengar. /LG Danskt lantbruk till kamp mot fettma Danskarna blir fetare, liksom man blir i många länder, och lantbruket ska ta ett ökat ansvar för matvanorna. Landbrugsraadets præsident Peter Gæmelke säger att lantbrukets strategi ska vara fettfattigare livsmedel samt sund och näringsriktig kost, baserad på danska livsmedel. Källa: Børsen. /LG Bantning effektivast ge nom att äta kött Överviktiga människor som vill banta gör det mer effektivt genom att äta kött än på traditionell kalorifattig bantarkost, skriver forskare i läkartidningen New England Journal of Medicine. Källa: Berlingske Tiderne. /LG Ekologiska slakteriet Ha ne gal i kon kurs, men räd das Det ekologiska slakteriet Hanegal i Danmark har gått i konkurs med 15 milj dkr i skulder, varav en hel del till grisuppfödare som levererar ekologiska grisar. Omsättningen har varit 25 milj dkr. Företagsledningen har dock redan startat upp ett nytt bolag med namnet Hanegal A/S och två tredjedelar av leverantörerna av slaktdjur tänker fortsätta leverera. De tror på det ekologiska konceptet. Källa: Landsbladet /LG Konsumenterna vill inte betala för eko pro duk ter Försäljningen av ekologiska produkter minskar, därför att konsumenterna inte vill betala överpris för varor som det är omöjligt att känna smak- eller kvalitetsskillnad på, skriver signaturen Pedro i en krönika i danska Ekstrabladet. /LG SLP ska ge ut tidningen SLP I juni kommer ytterligare en lantbrukstidning, SLP. Det är en företagstidning som ska spegla näringen sett ur SLP-konsernens perspektiv. Tidningen ska produceras av Roxx Media och ha artiklar och även annonser, som ska finansiera utgivningen. Ungefär som Ugglarpstidningen. /LG 26 nr nr

8 ekonomi 9,80 kr/kg i avräkningen räcker inte för lönsamhet Vecka 21 sänktes avräkningspriset för slaktsvin med 0,25 kronor per kg, till 9,80 kronor för 58 procent kött på slaktkroppen. Det är endast tack vare ett lägre smågrispris för 16 veckor sedan som det blir några kronor över till räntor och avskrivningar. grispriset Sänkningen med 25 öre per kg underminerar i stort sett all produktion och det blir 21 kronor lägre avräkningspris per slaktkropp om 84 kg vecka 21, jämfört med veckorna Kalkyl, förutsättningar Beräkning Egna siffror Slaktvikt 84 kg Tillväxt 84 kg Avräkningspris /kg vid 57,5 % kött (Swedish Meats) 9,76 kr Foder vid 34 MJ/kg tillväxt 2850 MJ Foderpris per MJ 11,8 öre Smågris 16 veckor före slakt (vecka ) 405 kr Diverse, el, halm, dödlighet, medicin 20 kr Arbete 15 min/gris á 140 kr, 3,5 omg/år, 104 dagar/omgång, per tim 35 kr Ej medtaget är olika tillägg i slakten och olika kostnader för inköp av smågrisar. 84 kg gris x 9,76 kr +820 kronor Foder -336 kronor Smågris -405 kronor Arbete - 35 kronor Diverse - 20 kronor Summa + 24 kronor Det blir 24 kr till avskrivning, ränta och underhåll i nästa spalt: innan. Med ett så lågt avräkningspris finns inga utrymmen för missar i produktionsledet. De som säljer till privatslakten får 10,05 kr/kg. Då under förutsättning att klassningen är densamma. Använd dina egna siffror Med ett lägre foderpris ökar summan som kan användas till avskrivningar. Smågrispriset har fortsatt falla 2003 och ligger nu vecka 26 på 54 kr under smågrispriset som rådde vecka Smågrisproduktionen har fått motsvarande sämre lönsamhet. I tabellerna får du lägga in dina tillägg och kostnader. Har du andra omgångstider får du också justera avskrivningstabellen. Kortsiktigt tycks en investering i stallar vara olönsam med nuvarande prissättning. Optimera smågrisproduktionen Ökad tillsyn och ompyssling krav Vecka 22 sänktes smågrispriset med en krona per kg, eller 23 kronor per gris vid smågrisförsäljning. Det innebär att du som smågrisproducent nu måste sälja fler smågrisar per kull för att motverka intäktsminskningar-na, om du inte har marginal att ta av. smågrisar I en planerad produktion med t ex 40 suggor/kullar per avdelning måste du producera minst 26 fler grisar för att få samma försäljningssumma. Det är nära 0,7 fler sålda grisar per kull. Sälj grisarna vid lägre vikt Ett annat sätt om du säljer smågrisar är att anmäla dem till försäljning vid en lägre vikt. Då minskar antalet kilo som du endast får åtta kronor för. Men detta är svårt att uppnå när det är överskott på smågrisar på marknaden. Då sker hämtning senare och smågrisvikten ökar, liksom foderåtgången. För att det ska vara möjligt att tjäna in de 23 kronorna per gris, måste du sälja dem nära fyra kg lättare, 24 kg i stället för 28. Slakta kastrater tidi- gare! Äter för 30 kr per vecka När ekonomin i svinproduktionen är svag är det ännu angelägnare att producenterna bör ta tag i alla möjligheter att förbättra närmiljön för grisarna (gäller till alla djur, små som stora) för att på detta eller på annat sätt få lägre rörliga kostnader. En gris med lägre köttprocent än slaktens medeltal försämrar ekonomin. Hela slaktkroppen på en fet gris betalas med ett lägre pris. kommentar Alla kastrater bör/ska sändas till slakt vid en lägre vikt för att undvika eller för att minimera deras fettansättning, samt få grisarna i bäst betalda viktintervall. För varje vecka som en stor gris finns kvar i stallet/avdelningen äter den foder för ca 30 kronor eller mer i veckan. Minska dödligheten Du måste sätta in alla åtgärder för att minska dödligheten under smågrisstadiet. Detta börjar i samband med tvättningen efter omgången eller före omgången samt desinfektion som gynnar goda bakterier men missgynnar patogener. Clostridium perfringens bakterier (som bl a orskar tarmbrand) har hittats hos döda, några dagar gamla grisar. Suggorna måste vara vaccinerade mot bl a rödsjuka, parvo och spädgrisdiarré och ha fått extra E-vitamin. I samband med grisningen är det viktigt att alla suggor hålls under uppsikt. De måste förbli friska för att kunna ge bra med di. Kontrollera omedelbart hälsotillståndet hos Antal omgångar 365 dag/104 3,5 Avskrivning 7 % Ränta 3 % Underhåll 2 % Summa kostnader 12 % Kostnader per plats x 0,12=240/3,5= 69 kr/gris x 0,12=264/3,5= 75 kr/gris x 0,12=288/3,5= 82 kr/gris x 0,12=312/3,5= 89 kr/gris x 0,12=336/3,5= 96 kr/gris X 0,12=360/3,5= 103 kr/gris x 0,12=384/3,5= 110 kr/gris x 0,12=408/3,5= 117 kr/gris x 0,12=432/3,5= 123 kr/gris x 0,12=456/3,5= 130 kr/gris x 0,12=480/3,5= 137 kr/gris x 0,12=504/3,5= 144 kr/gris x 0,12=528/3,5= 151 kr/gris x 0,12=552/3,5= 148 kr/gris Netto per gris, vinst/förlust? Kalkyl, förutsättningar Beräkning Egna siffror 28 nr Skabbsanerad? Javisst! de suggors som har försämrad aptit och som lämnar foder i tråget mellan utfodringarna. Suggor som ligger med stora kullar kan behöva extra fodertillskott för att tillgodose energi- och näringsbehov, som kan bli MJ/dag (eller i vissa fall ännu högre). Observera att grisar som läggs till suggor Axilur vet. Pulver 4% Fenbendazol Effektivt mot grisens samtliga inälvsmaskar Efter skabbsaneringen bör man välja ett avmaskningsmedel som är effektivt, enkelt att använda och som rekommenderas av veterinär. Axilur knutmasken! vet. Pulver 4% finns i 0,5 kg och 2,5 kg ekonomiförpackning. En receptfri originalprodukt med litet antal grisar i kullen (kullutjämning) kan föra smitta med sig från donatorkullen till mottagarkullen. Kontrollera dricksvattnet Smågrisarna måste också under hela smågristiden hållas friska och läras äta foder. I Vill du veta mer? Rekvirera gärna en gratis informationsbroschyr från Intervet AB....inte bara Intervet AB Box Stockholm Tel Fax samband med avvänjningen och tiden därefter är det viktigt att hålla grisarna friska. Något som kan hjälpa är att dricksvattnet är av hög kvalitet och håller ett tillräckligt lågt ph. Har grisen ett lågt ph i mag- tarmkanal finns större förutsättningar att E-kolistammarna kan hållas nere. Det blir mindre Produktguide/Servicekupong Jag önskar att följande företag lämnar mer information direkt till mig, stryk under eller kryssa för: A Avelsdjur Avelspoolen 5 Avmaskningsmedel Axilur Intervet AB 29 B Betong mobil betongblandare Henrik Jönsson 13 Betongprodukter Simia 19 Byggmaterial lättklinker Groba 21 Byggnation djurstallar Stallbyggen 32 Byggnation prefabricerad Abetong Precon 31 Byggnation ritningar Groba 21 D Dammbekämpning Blötläggn. kylning Ergo Miljö 21 Dammbekämpning Rebell dimmspridare Rönnetorp 1 Dammsugare Gelins Rönnetorp 1 Desinfektion biologisk TerraNova 15 Doserare Dosmatic Trädgårdsteknik 13 Doserare Millimix Rönnetorp 1 Doserare vätske- Dosatron Bole 3 Dräktighetstestare Dosatron Bole 3 E Elkraftverk traktor-, Green Power Energi-Teknik 13 Elverk Rönnetorp 1 Elverk mobila, traktordrivna Kvänums Järn 21 F Fasadtvätt hetvatten HM Tvätt 32 Flugmedel Kill-it Pfizer 7 Foder Svenska Foder 27 Foder premixer Kvarnbyfoder 17 Foderautomater ad lib, Turbomat, m m Groba 21 Foderautomater Piggomat Skälby Maskin 11 Foderautomater torr-, våt-, Verba Bole 3 Foderkomplement biologiska TerraNova 15 Foderkomplement KwikUp Agri Syd Center Gross 13 Foderkomplement smågris-, Kick-Start Bole 3 Fodertillskott Orego-Stim Ecopharm 32 Fodertråg plats för alla grisar Rönnetorp 1 G Gödsel/urinbehållare betong Abetong Precon 31 Gödselpump Landia Neuero 31 H Halmskärare hydraulisk Skogaby Stallmiljö 32 HP-Soja Hamlet Protein Linkan 15 Hydraulcylindrar LR-System 3 Hygienförbättrare Boxnytta Södra Århults Torv 15 Högtryckstvättar Kränsle Rönnetorp 1 Högtryckstvättar Kränzle Gelins 17 I Information webb, internet Agriprim 23 Inomgårdsmekanisering utrustning, tillbehehör Siko 32 Inredningar Funki AB/NOJ 11 Inredningar Infomatic 7 Inredningar Siko 32 Inredningar Stallbyggen 32 Inredningar betong Abetong Precon 31 Inredningar PanelTech Stallsystem 13 Inredningar plast-, rostfritt Groba 21 inredningar slaktsvinsboxar Myrby 9 Inredningar sugg-, slaktsvin- Jyden 32 J Järnpreparat injektion, Gleptosil Pharmacia 11 Järnpreparat injektion, Pigeron Lövens Läkemedel 13 Järnpreparat injektion, Ursoferran Vetpharma 16 Järnpreparat pasta, TransFer Bole 3 Järnpreparat torv, torw Södra Århults Torv 1 K Kanaler prefabricerad betong Abetong Precon 31 Kompressorer Kränzle Rönnetorp 1 Krossar Funki AB/NOJ 11 Krossar reservdelar, Skiold Rotage 5 Kvarnar Funki AB/NOJ 11 Kvarnar reservdelar, Skiold Rotage 5 Kvarnar skiv-, Simia 19 L Lampor infraröd-, lågenergi- Bole 3 Larmanläggningar Skov 2 M Managementprogram Info Matic Skov 2 Mikrodoserare Weda Infomatic 7 Märkning spray Bole 3 O Omrörare rostfria Fribergs 9 P Pumpar -gödsel Astimac 7

9 ekonomi med besvärliga diarréer. Har du klor i vattnet kan det minska effekten av den tillsatta syran. Kanske får du korrigera syrainblandningen efter detta. Kolla med lakmuspapper. Lägre kalkhalt i ett särskilt avvänjningsfoder dagar efter avvänjningen kan hjälpa till att hålla ett lågt ph i mag- tarmkanalen. Skadas tarmluddet, villi, kan det ta en vecka innan det är helt återställt igen. Under tiden minskar eller uteblir tillväxten. Dålig gasbemängd stalluft kan också minska grisarnas immunitet för sjukdomar eller försämra tillväxten. All sjuklighet och dödlighet måste minimeras. Antalet grisar per årssugga måste öka för att kompensera för inkomstbortfallet, annars blir ekonomin negativ. /Nils R Ryggsprutor batteridrivna Trädgårdsteknik 21 Rådgivning Avelspoolen 5 Rådgivning KLS 32 S Semin Avelspoolen 5 Silor foder Stallbyggen 32 Silor glasfiber med cyklon Rotage 5 Silor plan- Abetong Precon 31 Silor även begagnade Furab AB 17 Skyddsutrustning andningsmask Groba 21 Slakt KLS 32 Slakt SLP 21 Slakt Skövde Slakteri AB 31 Slaktmognadsmätare Pigscanner Rönnetorp 1 Slaktmognadsmätare Värdemätaren Pigliner 15 Slangvindor Rönnetorp 1 Smågrisvärmare värmelampor Bole 3 Spalt betong- Abetong Precon 31 Spalt betong- Stallbyggen 32 Spolledningar Rönnetorp 1 Stalltvättning hetvatten HM Tvätt 32 Strömedel torv Råsjö Torv 21 Stålbyggnader LR-System 3 Stödmurar betong- Abetong Precon 31 T Taktvätt algbehandling HM Tvätt 32 Tandslip Pigmatic Bole 3 Transportörer Flex 90, System 100 Rotage 5 Transportörer Sysem 100 A Rotage 5 U Urinavskiljare prefabr. rännor Abetong Precon 31 Utfodringar Stallbyggen 32 Utfodringar blöt- Pondis 11 Utfodringar blöt- NOJ Serviceverkstad 9 Utfodringar blöt-, torr- Infomatic 7 Några åtgärder för grisuppfödare som ger stjärnor i kanten på kalkylen Ha bra vatten till samtliga djur. Håll suggorna i jämnt hull året om. Preparera suggorna att föda stora grisar i kullen (med många grisar i kullen är det ofta många som är underviktiga och dör). Ha föredömlig brunstpassning, seminera vid rätt tidpunkt. Vaccinera suggorna före grisning. Ha ökad tillsyn till suggor och grisar första veckan efter grisning. Undvik sprida smitta från en avdelning till en annan, ha särskild uppsättning verktyg till varje avdelning, byt skor mellan avdelningarna. Håll god järnstatus på grisarna. Lär grisarna äta tidigt av ett smakligt foder. Efter avvänjningen måste ph i grisarnas matsmältningsapparat vara lågt för att motverka patogenerna. Optimera miljön till alla djuren. Anmäl och sälj grisarna vid lägre vikt. Utfodringar Daltec Stallsystem 13 Utfodringar torr, blöt Funki AB/NOJ 11 Utfodringar torr- Simia 19 Utgödslingar LR-System 3 Utgödslingar Simia 19 Utgödslingar Infomatic 7 Utgödslingar Siko 32 Utgödslingar Stallbyggen 32 Utgödslingar skrap/hydraulisk Harry Johanssons 4 Utgödslingar skrapbana Tuna 5 V Vatten till grisar bitventiler Bole 3 Vatten till grisar kopp, Drick-O-Mat Groba 21 Vatten till grisar ventiler, skålar jalmarson 32 Vattenersättningssystem BW+ Infomatic 7 Ventilation Simia 19 Ventilation Stallsystem 13 Ventilation Funki AB/NOJ 11 Ventilation Infomatic 7 Ventilation Siko 32 Ventilation Stallbyggen 32 Ventilation fläktar Animek 21 Ventilation frekvensreglerad Madsorask 13 Ventilation undertryck, neutral, m fl Skov 2 Ventilationstvätt Ergo Miljö 21 Vågar fordonsvåg Profilvågen 17 Vågar gris-, kör-, band- m fl Alexanderssons 2 Vågceller Farmer Tronic Alexanderssons 2 Vågdisplayer Farmer Tronic Alexanderssons 2 Vågutrustning Pondis 11 Väggelement prefabr. betong Abetong Precon 31 3 års LANDIA garanti GÖDSELPUMPAR Gäller när du har problem med: Mycket halm Tjock gödsel Långa transportledningar Andra pumpar Skruvmatning med motstål. Patenterat knivsystem som finhackar. Specialutvecklat pumphus. LÅT OSS BEVISA! Box Kävlinge Tel Fax info@svenskaneuero.se Heltäckande betongprogram för rationellt lantbruk I mer än 30 år har Abetong utvecklat produkter och system i betong för det svenska lantbruket. Gensvaret har varit starkt. Så starkt, att Abetong idag är Sveriges ledande leverantör av betongprodukter till lantbruket. Allt från enskilda produkter till kompletta byggnader Abetongs behållare, plansilor, spalt och övriga byggelement finns idag hos tusentals lantbrukare. Förutom dessa väl beprövade produkter levererar vi även byggnader och anläggningar för lantbrukets alla verksamheter. Det kan vara allt från en byggsats för den som vill bygga i egen regi till leverans av en komplett anläggning. Vi vet vad modernt lantbruk kräver. Välkommen till Abetong! Växjö Dalby Linköping Vara Växjö Varberg Dalby Uppsala Linköping Östersund Vara Varberg 40 Kalmar Uppsala Östersund nr

10 1 Gör din gris glad -tvätta stallet idag! Specialiteter: Periodiskt återkommande hetvattentvättning av stallar Fasadtvättning Hetvattentvättning av eternittak (spillvattnet insamlas) och andra tak. Behandling mot mossa och alger. Rengör allt Boka tid nu! - Hetvatten med högtryck - Knutsborg 8 B, Staffanstorp Tel , Inget jobb är för litet Ventiler och tillbehör för vatten till svin 3/4 1/2 Serie standard - bit- och trågventiler Serie super - för extra mycket vatten Serie ställbara - för olika vattentryck Bitknappsventiler - minimalt spill, hygienisk Drickskålar - Drick-O-Mat Kolla vårt stora urval och våra priser! Skjulstagatan 10, Eskilstuna Tel Fax Med OREGO- STIM är smågrisarna friska och har god OREGO-STIM fodertillskott Ecopharm of Sweden, Pipersgatan 32, Stockholm LANTBRUKS- BYGGNADER djurstallar inredningar ventilation utfodringar fodersilor betongspalt utgödslingar gödselbehållare Stallbyggen AB Löparevägen 2, Sölvesborg Tel , Gödselbrunnen fungerar bättre om du skär halmen! Tryckskär din halm, då stannar mögelsporerna kvar på ströet och du slipper andas in dem. Brandsäkerheten får du på köpet! Planera Din ströhantering nu! Skogaby Stallmiljö Tel Fabriken Fax Ett starkt alternativ i Livsmedelssverige KLS Livsmedel är ett offensivt företag som satsar på att bli ett komplett livsmedelsföretag. KLS Svinrådgivning ger dig en plats i vårt nätverk och tillgång till kvalificerade rådgivare att bolla idéer och lösa produktionsfrågor tillsammans Tel/fax Mobil KLS LIVSMEDEL Box 932, Kalmar Tel info@kls.org JYDEN Inredning för gris och nöt Lennart G Kjell H lennart@mbox342.swipnet.se - Inomgårdsmekanisering - Inredningar, utgödslingar & ventilation Utrustningar & tillbehör = Allt för ditt behov SMEDSTORP nr