0 INLEDNING 1 PROJEKTERING. Teknisk Handbok Datum: Täby kommun

Transkript

1 0 INLEDNING 0.1 TEKNISK HANDBOK FLIK 1.1 Praktisk tillämpning 1.2 Struktur och Status 2.3 Miljömål 3.4 Fastställande 4 1 PROJEKTERING 1.1 UTREDNING OCH PROJEKTERING FLIK 2.1 Allmänt 5.2 Inventering/kapacitetsberäkningar/Idéskisser 6.3 Efterstudie PROJEKTERING FLIK 3.1 Rutiner vid projekteringsstart 8.2 Ritningar 9.3 Föreskrifter CAD-ritningar Namnruta Fältmätningar, Geotekniska undersökningar PROJEKTERINSGRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR FLIK 4.1 Föreskrifter Projektering 20.3 Planritningar Trafikanordningsritningar 24.5 Normalsektioner/Typsektioner Profiler 27.7 Tvärsektioner 28.8 Konstbyggnader/Förslagsritningar Dimensionering av överbyggnader Dimensionering av parkeringsytor GCM-vägar med bituminöst slitlager Tillgänglighet/handikappanpassning Hastighetsdämpande åtgärder Vändplatser Gatuklassificering och geometriska krav Gatunamnsskyltar I

2 1.4 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR FLIK 5.1 Handlingar och föreskrifter 62.2 Allmänt 63.3 Placering av ledningar 64.4 Tryckledningar Självfallsledningar Dagvattenhantering 69.7 Avloppspumpstation 69.8 Ritningar 69.9 Geotekniska undersökningar Inmätningar Objektkodlista Typritningar PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR FLIK 6.1 Föreskrifter Ritningar Hårdgjorda ytor och parkvägar Vegetation Möbler och utrustning Utformning av lekplatser Utformning av idrottsplatser och spontanidrottsplatser Tillgänglighet/Handikappanpassning PROJEKTERINGSREDOVISNING FÖR OFFENTLIG BELYSNING FLIK 7.1 Föreskrifter Kanalisationssystem Elkraftsystem Belysningssystem Stolpar och Fundament Armaturer Ledningar Märkning Kontroll och Injustering BYGGLOV, MARKLOV OCH KVALITETSANSVAR FLIK 8.1 Rutiner för ansökningar GRANSKNING OCH GODKÄNNANDE FLIK 9.1 Rutiner för granskning och godkännande II

3 .2 Ritningar som är utförda för kommunens räkning Ritningar som är upprättade av ledningsdragande enheter/bolag Ritningar som avser externa projekt som påverkar offentlig mark LEVERANS AV RITNINGAR OCH HANDLINGAR FLIK 10.1 Rutiner för leverans FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG 2.1 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FLIK 11.1 Tröskelvärde för EU-upphandling Rutiner för annonsering Utförandeentreprenad Totalentreprenad FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGETS INNEHÅLL FLIK 12.1 Utförandeentreprenad Totalentreprenad ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER FLIK 13.1 Användaranvisning till AF AMA ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV MÄNGD- BESKRIVNING FLIK 14.1 Användaranvisning till Anläggnings AMA ANBUDSINBJUDAN, LEVERANS AV FÖRFRÅGNINGS- UNDERLAG FLIK 15.1 Anbudsinbjudan Rutiner för leverans av förfrågningsunderlag UTFÖRANDE AV ENTREPRENADER 3.1 IGÅNGSÄTTNING AV ENTREPRENADER FLIK 16.1 Startmöte Bygghandlingar Information Grävning i allmän mark 136 III

4 3.2 KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR FLIK 17.1 Lagar och författningar Begreppsförklaringar Trafikanordningsplan (TA-plan) Gemensamma bestämmelser för vägarbete på offentlig mark Planering av vägarbeten Trafikföreskrifter Fordon på parkväg (parkmark) Tung och lätt avstängning Skydds- och varselkläder TEKNISKA KRAV FLIK 18.1 Allmänt Kabelförläggning Schaktning Återfyllning Återställning Slitlager av grus på gång- och cykelbanor Gatsten Betongmarkplattor/betongmarksten Vägmarkering Brunnar i mark Arbetets slutförande KONTROLL FLIK 19.1 Kontrollplaner Provtagning och analyser Arbetsmiljöplan SKYDD AV VEGETATION UNDER BYGGTIDEN FLIK 20.1 Rutiner VITEN FLIK 21.1 Allmänt TA-planer och schakttillstånd Vegetation 170 IV

5 3.7 RELATIONSRITNINGAR/INMÄTNINGAR FLIK 22.1 Upprätta relationshandlingar Rutiner för inmätning ENTREPRENADBESIKTNINGAR FLIK 23.1 Rutiner för entreprenadbesiktningar GARANTITIDER FLIK 24.1 Rutiner för garantiåtaganden Garantibesiktningar ARKIVERING FLIK 25.1 Rutiner för arkivering 177 V

6 0 INLEDNING 0.1 TEKNISK HANDBOK.1 PRAKTISK TILLÄMPNING Allmänt Teknisk handbok för gata, park och VA är anpassad efter de nya medier och tekniska möjligheter som finns idag. Teknisk handbok reglerar utformningen av de handlingar som utförs av kommunen eller av exploatörer. Dessa handlingar ligger till grund för både upphandling och genomförande av entreprenadarbeten. Textavsnitten skall fungera dels som bilagor till upphandlingsunderlag och kontrakt, dels som kravspecifikationer till entreprenörer, dels som instruktioner till kontrollanter. Därför är de strukturerade efter och har hänvisningar till allmänt kända, branschöverenskomna arbetsunderlag. Teknisk handbok kompletterar dessa med uppgifter som är specifika för kommunens behov. Bestämmelser Det finns flera olika regelsamlingar för hur handlingar skall upprättas och arbeten skall utföras: - Lagar, förordningar och föreskrifter - Branschöverenskomna anvisningar och handböcker - Branschledande beställares regler, i tillämpliga delar - Kommunens egna regler, som innefattas i anvisningarna i Tekniska handboken Kommunens anvisningar Kommunens anvisningar meddelas enligt följande: - Genom texterna i denna Tekniska Handbok - Genom hänvisningar till något allmänt verk, som t ex AMA, Svenskt Vatten m fl - Genom detaljanvisningar 1

7 0.1 TEKNISK HANDBOK.2 STRUKTUR OCH STATUS s Tekniska Handbok består av tre delar: Projektering Förfrågningsunderlag Utförande av entreprenader. Strukturen varierar dem emellan. Hänvisningar till lagar Lagar, krav, publikationer, typblad mm gäller i de fall s Tekniska Handbok hänvisar till utgått eller gammalt material. Status på Tekniska handboken Tekniska handboken gäller där den föreskrivs såvida inte annat anges. 2

8 0.1 TEKNISK HANDBOK.3 MILJÖMÅL Övergripande mål (Miljöbalken kapitel 1 1) - Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. - Värdefulla natur- och kulturmiljöer skall skyddas och vårdas. - Den biologiska mångfalden bevaras. - Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god resurshushållning tryggas. - Återanvändning och återvinning, liksom annan hushållning med material, råvaror och energi, främjas så att ett kretslopp uppnås. Dessa övergripande mål redovisas nedbrutna i s miljömål och miljökrav. 3

9 0.1 TEKNISK HANDBOK.4 FASTSTÄLLANDE Undertecknad fastställer härmed s Tekniska Handbok att tillämpas från och med Statusen hos Tekniska Handbokens dokument är entydig, kommande utgåvor skall vara formellt fastställda för att vara gällande. Täby Erik Andersson Lisbeth Sämå Ordförande Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadschef OBS. I och med ovanstående underteckning är Teknisk Handbok fastställd för Täby kommun. Tidigare Tekniska Handbok ( ) skall härefter icke åberopas i uppdrag 4

10 1 PROJEKTERING 1.1 UTREDNING OCH PROJEKTERING.1 ALLMÄNT Den kommunala planeringen i plan- och bygglovprocessen regleras i plan- och bygglagen. Kommunens planering bedrivs i följande steg: - Översiktsplan - Fördjupade översiktsplaner - Detaljplaner - Bygglovhandlingar I översiktsplanen läggs kommunens framtida markanvändning fast. Befolkningsutveckling, bostäder, arbetsplatser, infrastruktur m m redovisas också. Allt detta också utifrån regionala planer som t ex Regionplanen för Stockholms län. Den fördjupade översiktsplanen tar ett samlat grepp över ett större område i kommunen för att utreda de kommunala konsekvenserna av olika typer av förändringar av markanvändningen, t ex bostadsutbyggnader. I detta skede utförs utredningar för att klarlägga både kommunalekonomiska och övriga konsekvenser, t ex miljö, teknik, skola, service m m. Nästa steg är detaljplaneprocessen för att i detalj klarlägga markanvändningen mm. I detta skede utförs förprojektering av t ex gator och parker. Noggrannhetsnivån i höjdsättningen är 10 cm. När detaljplanen vunnit laga kraft vidtar framställning av projekteringshandlingar till färdig arbetshandling. I denna process ingår också bygglov för anläggningar i enlighet med PBL och de krav som redovisas i planbestämmelserna. 5

11 1.1 UTREDNING OCH PROJEKTERING.2 INVENTERING/KAPACITETSBERÄKNINGAR/IDÉSKISSER I de tidiga utredningsskedena görs normalt en förstudie/program som klarlägger: - målet för projektet klarläggs - inventering och förstudie utförs för att klarlägga förutsättningarna - gestaltningsprogram/idéskisser upprättas för utformning av mark (gata, park, belysning m m) för att klargöra t ex materialval mm. - för trafikanläggning utförs kapacitetsberäkningar t ex via CAPCAL alt. VISSIM. - projektets kostnad Samrådsprocessen fortgår i varje steg. Efter denna process sker projektering till färdigt förfrågningsunderlag. 6

12 1.1 UTREDNING OCH PROJEKTERING.3 EFTERSTUDIE När projektet är utbyggt utförs en efterstudie som klarlägger nyttan med projektet. Denna efterstudie skall också ingå som en naturlig del i kommunens erfarenhetsåterföring. Ansvarig projektledare/byggledare ansvarar för detta. 7

13 1.2 PROJEKTERING.1 RUTINER VID PROJEKTERINGSSTART Inför ett nytt mark- och anläggningsprojekt skall man registrera vilka behov som finns, dessutom utse en projektledare. Utredning, projektering Det är projektledarens uppgift att: - leda en utredning om vilken typ av åtgärder och omfattning som skall genomföras - sammanställa ett underlag för beställning av konsultarbete - meddela de som kommer att bli berörda av projektet - tillse att byggarbetsmiljösamordnare BAS-P tillsätts. Normalt är projektledaren också projektansvarig. Eventuellt kan en särskild projektansvarig person utses. Anlita konsulter Projektledaren är den som upphandlar konsulttjänster och leder konsultarbetet. Det är viktigt att projektledaren ser till att alla handlingar som upprättas, på beställning av kommunen, blir beställarens egendom. OBS! Detta är ett avtalbart avsteg från bestämmelserna i såväl ABK som i lagarna om upphovsrätt och mönsterskydd. När man projekterar konstbyggnader med eventuella tillhörande tekniska anläggningar ingår det i arbetet att också ta fram drift- och underhållsanvisningar. All upphandling av konsulttjänster skall ske enligt LOU, såvida inte ramavtal inom det aktuella området finns tecknat. 8

14 1.2 PROJEKTERING.2 RITNINGAR ansvarar för samordningen om inte annat anges. I dessa avsnitt beskrivs de regler och anvisningar som gäller för framtagning av ritningar. De som måste känna till innehållet i dessa avsnitt är: - Ansvariga projektledare för projektet - Ansvarig byggarbetsmiljösamordnare BAS-P (AFS 1999:03 6) - Ansvarig handläggare hos respektive ledningsägare - Ansvarig handläggare El - Ansvarig handläggare Trafiksignaler - Ansvarig handläggare spår och signaler - Ansvarig handläggare Tele - Ansvarig handläggare VA - Ansvarig handläggare Gatuvärme - Ansvarig handläggare Fiber - Ansvarig handläggare Arkivering - Konsulter och ev. entreprenörer som är anlitade för respektive projekt 9

15 1.2 PROJEKTERING.3 FÖRESKRIFTER CAD-RITNINGAR Allmänt I BYGGHANDLING 90, del 2, kapitel 7, 1-7; BST, SS finns ytterligare beskrivningar av hur man framställer och hanterar ritningar. Här nedan beskrivs ritningsframställning med CAD-teknik. CAD-samordningsansvarig person skall utses hos såväl Beställaren som hos konsulten. CAD-ansvarig skall bl.a säkerställa att en för uppdraget lämplig utrustning och version av CAD-program används samt att all ritningsframställning sker enhetligt. All projektering skall anslutas till kommunens koordinatsystem SWEREF , RH CAD-manual CAD-manual upprättas i samråd med beställaren Framställa kopior Kopior kan framställas med kopiering, tryckning samt uppritning i plotter (vid flerfärg). Preliminära ritningar I uppdrag kan ett flertal ritnings/handlingsstatus förekomma. Markering på ritning eller handling skall alltid redovisas med status och datum. Vanligen förekommande ritnings-/handlingsstatus är: Preliminär handling med datum. Förhandskopia med datum Granskningshandling med datum Förfrågningsunderlag med datum Bygghandling med datum Relationshandling med datum Ytterligare ritningstyper/-status kan förekomma. - När någon av ovan nämnda ritningar skickas mellan olika aktörer i projektet, skall ovanför namnrutan, redovisas ritningsstatus med datum. Vid nästa distribution stryker man över det tidigare utskicket t.ex Prel. handling samt DATUM, dock så att det ännu kan läsas, och skriver Prel. handling samt nytt aktuellt DATUM ovanför tidigare text. För dessa preliminära ritningar erfordras inte reviderings-pm om detta inte överenskommits för projektet som helhet. - 10

16 1.2 PROJEKTERING - När ritningen skickas för granskning skriver man GRANSKNINGSHANDLING samt DATUM ovanför namnrutan. En handlingsförteckning och ritningsförteckning skall bifogas granskningshandlingen. - Förslag till hur granskning skall gå till finns beskrivet i avsnitt När alla ritningar som hör till projektet är godkända av såväl Beställare som Konsult skall det noteras med signatur och datum av konsultens projekteringsansvarige på avsedd plats i namnrutan. Om ritningen skall utgöra underlag vid en entreprenadförfrågan skriver man FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG ovanför namnrutan. Ta bort samtlig tidigare text och datum ovanför namnrutan. - När en entreprenadupphandling är avslutad skall statusbenämningen på samtliga ritningar och ritningsförteckningar revideras. Ändra texten över namnrutan (på ritningar) till BYGGHANDLING. I revideringsrutan registreras handlingen/ritningen som revidering A. Skriv datum i ändringskolumnen och A i avsedd ruta efter ritningsnumret nere till höger i namnrutan. Gör detta på alla ingående handlingar. 11

17 1.2 PROJEKTERING Revidera fastställd ritning - På en reviderad ritning skall det alltid redovisas omfattning av revideringen med moln runt revideringen samt revideringspil med revideringslittera pekande på molnet. Tidigare revideringsmoln tas bort, dock skall tidigare revideringspil med revideringslittera kvarstå. - Revideringslittera utgörs vanligtvis av en bokstav. - En reviderings-pm skall alltid upprättas och bifogas vid utskick till projektorganisationen. - I revideringstabellen, ovanför namnrutan, anges antal ändringsställen, innehåll, datum och signatur av revideringsansvarig. - Revideringslittera skall vara samma på ritning och rev-pm. - I namnrutan på ritningen, vid sidan av ritningsnumret, skall ny revideringslittera anges. - I förekommande fall, i ritningsförteckningen noteras den nya beteckningen efter ritningsnummer och datum på den aktuella sidan. Ändra tekniska beskrivningar - Markera ändringar på beskrivningsblad, material- och arbetsbeskrivningar, rumsbeskrivningar, mängdförteckningar eller andra motsvarande beskrivningar med revideringslinjer i höger marginal. Alla ändringar som görs vid samma tillfälle skall förses med samma revideringslittera. - Skriv litterat på det reviderings-pm som hör till ändringen i revideringsrutan i beskrivningsbladets huvud. Revideringsansvarig undertecknar med signatur och datum. Notera i reviderings-pm - Om en ritning eller annat textdokument ändras, skall ändringen specificeras i en reviderings-pm. - Detta kan eventuellt utgöra underlag för kostnadsregleringar. - Alla reviderings-pm skall förses med ett löpnummer och uppgift om revideringsansvarig. - När en reviderad ritning eller annan teknisk handling distribueras skall aktuellt reviderings-pm alltid medfölja leveransen. - I en reviderings-pm för en ritning skall ritningens nummer och ändringens littera och innehåll finnas med. - I en reviderings-pm för en beskrivning skall den ändrade sidans nummer, AMA-kod eller motsvarande samt ändringens löpnummer och innehåll finnas redovisad. - Reviderings-PM skall redovisas på närmast följande projekteringsmöte. 12

18 1.2 PROJEKTERING.4 NAMNRUTA Texten i namnrutan Exempel på namnruta. Statustext: GRANSKNINGSKOPIA Övrig text i anslutning till namnrutan: Förklaringar, föreskrifter och anmärkningar Förklaringar, föreskrifter och anmärkningar skall redovisas då de behövs för att man skall förstå ritningens innehåll, anläggningens funktion och skötsel och framtida underhåll. Revlista : Utförd aktuell revidering Konstr: Ansvarig konstruktör/projektör Gransk: Konsultens granskningsansvarige Obj.nr Konsultens uppdragsnummer Skala: Ritningens skala i originalsstorlek. Datum: Projekteringsledarens signatur Ritn.nr Ritningsnummer enl. överenskommen typ Rev: Revideringslittera aktuell EXEMPEL: Rad 1: Område: Rad 2: Objekt: Rad 3: Adress: GRINDTORP GRINDTORPSVÄGEN Anslutning mot Meteorvägen 13

19 1.2 PROJEKTERING Rad 4: Ritn.typ: PLAN Rad 5: Ritn.typ 2 Km 0/100 0/400 Koordinattabell Separat koordinattabell erfordras vanligtvis inte. Orienteringsfigur Orienteringsfigurer placeras ovanför namnrutan om så erfordras. 14

20 1.2 PROJEKTERING.5 FÄLTMÄTNINGAR, GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR Fältmätningar Alla mätnings- och utsättningsarbeten skall ske med utgångspunkt från Täby kommuns polygonnät och höjdfixar SWEREF , RH Samtliga avvägningar för gator och gc-vägar skall ske utifrån koordinatberäknade linjer. Tvärsektionering skall ske på minst var 20:e meter. Vid bergförekomst skall sektionering ske så att en korrekt volym av berg- och jordschakt/fyllning erhålles vid massberäkning. Samtliga befintliga tomtinfarter skall mätas in (x,y,) och höjdbestämmas (z) så en komplett tvärsektion erhålles. Murar, häckar och staket skall för varje delsträcka väl dokumenteras på minst två tvärsektioner. Murar och häckars ytterkanter och höjd skall dokumenteras. Befintliga anläggningar som el- och telestolpar, brunnar, VA-betäckningar m m skall dokumenteras i plan, för brunnar och VA-betäckning även höjd. Geotekniska undersökningar Geotekniska undersökningar och utredningar skall genomföras och redovisas enligt Sveriges Geotekniska Förenings beteckningsblad. Resultat av geotekniska undersökningar skall redovisas i plan samt på profil- och tvärsektionsritningar. Om redovisningen kan ske på arbetsritningar eller måste ske på separata geo-ritningar bestäms i samråd med ansvarig projektledare. Som komplement till ritningsredovisningen skall en skriftlig Geoteknisk rapport och Geoteknisk PM upprättas. Rapporten skall innehålla: - omfattning och resultat av utförda utredningar. - sammanställning av laboratorieundersökningar (tjälfarlighetsprov, CRS-prov mm) - grundvattentabeller Geoteknisk PM skall innehålla: - Projekteringsförutsättningar och lämplig byggutformning ur geoteknisk synpunkt. - Områdesbeskrivning - Jordlagerföljder - Grundvattennivåer - Dimensioneringsförutsättningar för gator, vägar, torg m m - Schaktningsrekommendationer 15

21 1.2 PROJEKTERING - Risker för grundvattensänkning, förorening av grundvatten eller annan påverkan på grundvattensituationen samt förslag till åtgärder - risker för påverkan på grundvattensmagasin samt förslag till motåtgärder - Övrig information som beslutas utifrån de geotekniska förutsättningarna. - risker för vibrationer och buller vid utförande och drift samt förslag till motåtgärder - risker för sättningar, jordrörelser samt förslag till motåtgärder - riskinventering, t ex bebyggelse, anläggningar, förorenad mark (jord) Tjälfarlighetsundersökning Provtagning skall ske till 1,0 m under projekterad terrass. Vid förekomst av torv, dy eller gyttja skall provtagning utökas så att jordlagrets mäktighet och ordningsföljd kan bestämmas. Grundvattenundersökning Inom objektet skall bestämning av grundvattenytornas nivå ske i den omfattning som i samråd med ansvarig projektledare bedöms erforderlig. Berg- och viktsondering Vid projektering av markanläggningar utanför befintliga anläggningars område skall viktsondering utföras i den projekterade anläggningens/vägens mittlinje i den utsträckning som bestäms i samråd med. Undersökning av bergfritt djup skall utföras i den projekterade vägens båda ytterkanter på minst var 20:e meter och om berg ej påträffas ovanför terrassen/rörgravsbotten. Borrning skall utföras till ett djup av minst 1,0 m under projekterad terrass/dikesbotten. Om berg konstateras inom detta djupintervall skall borrningarna förtätas. För VA bestäms vanligtvis bergkontur på var 10:e meter. Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD Förutsättningarna för LOD skall bedömas och belysas i Geotekniska PM. 16

22 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.1 FÖRESKRIFTER Det finns flera olika regelsamlingar för hur handlingar skall upprättas och projekteringsarbete skall utföras och redovisas, nämligen: - Lagar och förordningar - Branschöverenskomna regler - Branschledande beställares regler, i tillämpliga delar - Kommunens egna regler, som innefattar anvisningarna i Teknisk Handbok Anvisningarna är avsedda att tjäna som underlag vid projekteringsoch beskrivningsarbete. Följande bestämmelser och anvisningar skall tillämpas: - Svensk Standard SS - AB (senaste utgåvan) Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader av år 2004, Byggandets Kontraktskommitté. - ABT (senaste utgåvan) Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggningsoch installationsarbeten av år 2006, Byggandets Kontraktskommitté. - ABK (senaste utgåvan) Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet av år 2009, Byggandets Kontraktskommitté. - Bygghandlingar 90, delarna 1, 2 och 3 (senaste utgåvorna) Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt, BST och SS Bygghandlingar 90, del 7 (senaste utgåvan) Lika ovanstående, avser mark- och anläggningsarbeten. - Anläggnings AMA (senaste utgåvan) Allmän material- och arbetsbeskrivning för markarbeten, Svensk Byggtjänst. - El AMA (senaste utgåvan) Allmän material- och arbetsbeskrivning för eltekniska arbeten, Svensk Byggtjänst - MER (senaste utgåvan) Mät- och ersättningsregler, anläggningsarbeten, Svensk Byggtjänst. 17

23 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR - TRVK VÄG (senaste utgåvan) Trafikverkets krav på vägkonstruktion. - Ribuss (senaste utgåvan) Riktlinjer för gator och vägar med hänsyn till busstrafik AB Storstockholm Lokaltrafik - Ripark (senaste utgåvan) Riktlinjer för SL:s infartsparkeringar. AB Storstockholm Lokaltrafik. - VGU (senaste utgåvan) Vägars och Gators Utformning Trafikverket, Sveriges Kommuner och Landsting - Trafikverkets regler för beläggningsarbeten Vägverket 2007:103 (eller senare utgåva) - Bussar och gupp - Utgångspunkter, fakta och avsikter Vägverket 2009:54 (eller senare utgåva) - Handbok för avfallsutrymmen (senaste utgåvan) Råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall Avfall Sverige 18

24 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Kommunens regler Kommunens regler meddelas på fyra sätt: Genom hänvisning till något allmänt regelverk, t ex Anläggnings AMA. Vägar och Gators utformning; VGU Genom texterna Teknisk Handbok för Genom trycksaker med detaljanvisningar. Typritningar/Normalsektionsritningar All projektering skall ske i SWEREF , RH

25 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.2 PROJEKTERING Projektering kan förekomma i olika steg, skeden och som underlag för upphandling av olika entreprenadutformningar. De vanligaste projekteringsskedena är: - Förstudie - Fyrstegsprincipen - Lokaliseringsplaner - Utredningsplan/Programhandling - Arbetsplan/Detaljplaneunderlag - Bygghandling - Upprättande av Relationshandlingar De vanligaste entreprenadformerna är: - Utförandeentreprenad - Totalentreprenad Projekteringsarbetet skall alltid bedrivas så att kraven för beslutat projekteringssteg och entreprenadform tillgodoses. Projekteringsarbetet skall alltid inledas med tillsättande av ansvarig Projektledare hos Beställaren. Finns konsult inblandad i uppdraget skall konsulten tillsätta en Ansvarig Projekteringsledare som blir direkt ansvarig mot Beställarens Projektledare. Vidare skall projektören (konsulten) till Projektledaren redovisa: - Projektanpassad Tidplan - System för Kvalitetssäkring och Kvalitetsplan - System för Miljösäkring - Organisationsplan och namn på Teknikområdesansvariga - Förslag till mötestider under hela, eller delar av, projekteringstiden - Vid större projekt upprättas en projekthandbok - System för kostnadsuppföljning - System för digital hantering och ev. digital leverans 20

26 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.3 PLANRITNINGAR Planritningar Planritningar redovisas vanligtvis i skala 1:400, 1:500 eller 1:1000. Även andra skalor kan förekomma. Planritningar ingår alltid i de flesta varianter av projekteringsprocessen. På planritning skall redovisas: - Uppdaterad grundkarta med befintliga vägar (inkl. GCM-vägar) med namn - Namnruta, med minst orienterande text, datum och status. - Bebyggelse. - Gränser för fastigheter med fastighetsbeteckning - Terrängdetaljer - Nya dagvattenbrunnar med inloppshöjd, alt övriga VA-anläggningar - Ev. konstbyggnader - Måttsättning, vägbredder, körfältbredder etc. - Projekterade linjer med namn - Nivåkurvor - Geotekniska förstärkningar - Nya räcken, staket - Teckenförklaring, skallinjal - Koordinatnät inkl. x och y-koordinater - Höjdsystem samt Koordinatsystem - Norrpil - Aktuella höjd- och planfixar - Gränser för gällande kommunala markanvändningsplaner markeras med uppgift om plannummer - Gränser för anläggningens omfattning (Arbetsområdesgräns) - För vissa större anläggningsprojekt kan en översiktskarta placeras över namnrutan för att underlättaorienteringen. Förutom själva objektet skall även redovisas: - Väganordningar - Busshållplatser - Terrängmodelleringar - Bullerskydd - Eventuell tillfällig nyttjanderätt under byggnadstiden 21

27 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR För att säkerställa att ritningen blir förståelig och lättläst, även för andra än tekniker, bör ritningsinnehållet struktureras och redovisningen kan/bör uppdelas på olika innehåll. 22

28 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Höjd-, mått- och utsättningsritningar Dessa ritningar redovisas vanligtvis i skala 1:400 (1:500). Ritningarna ingår alltid i Bygghandlings/Arbetshandlingsfasen men kan även erfordras i andra skeden av projekteringsprocessen. Se pos samt: - Höjdsättning för slitlagrets överyta - Radier, Klotoider, Längdmätning mm på ingående geometrier. - Slänter med lutningsangivelse skall redovisas i de fall släntlutningen avviker från normalsektionens redovisade släntlutningar - Erforderligt Vägområde, Arbetsområde, Entreprenadgränser - Använt höjd- och koordinatsystem Höjdsättningen skall redovisas i brytpunkter i tvärled samt på lämpligt avstånd i längdled. Ett avstånd, i längsled, på ca 10 meter ger god uppfattning om vägöverytans lutning. Vid vägkorsningar, cirkulationsplatser, parkeringsytor etc erfordras en förtätad höjdsättning för att klart redovisa projektörens intentioner om bl.a. dagvattenhanteringen. Erforderliga punkter plockar utsättaren, utsättningsteknikern direkt ur datafiler varför koordinatberäknade TP-punkter mm ej redovisas i tabellform. Särskild vikt bör läggas på redovisning av vägskälskurvor, refuger, fartdämpande åtgärder, busshållplatser o dyl. Samtliga tangeringspunkter och mellanliggande element skall tydligt redovisas utmed aktuell linje på ritningen. Beläggningsritningar Då Höjd-, mått- och utsättningsritningen kan bli oläslig på grund av att informationsmängden blir för stor kan en separat Beläggningsritning upprättas. Denna typ av ritning redovisar förutom vissa av de redovisningskrav som omnämns i pos 1.1.3: - Grundkartan (Primärkarta) - Den nya anläggningen samt nivåerna på den nya anläggningens överyta - Teckenförklaring - Namnruta, med minst orienterande text, datum och status. 23

29 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.4 TRAFIKANORDNINGSRITNINGAR Trafikanordningsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:400 men kan vid långsträckta objekt, med färre trafikanordningar, även redovisas i skala 1:1000. I vissa fall, då endast ett fåtal märken blir aktuella, kan trafikanordningar redovisas på den ordinarie vägplanen. Dock skall vid större korsningar eller med komplexa trafiksituationer en trafikanordningsritning alltid upprättas i skala 1:400. Trafikanordningsritningar ingår alltid i Bygghandlings/Arbetshandlingsfasen men kan även erfordras i andra skeden av projekteringsprocessen. På ritningen redovisas: - Breddmått för körfält, GCM-vägar mm - Vägmarkeringar med linjelittera och linjebredd - Övergångsställen, cykelöverfarter, spärrytor. - Vägmärken med skyltlittera - Trafiksignaler, detektorslingor. - Teckenförklaring - Stolplägen för trafiksignaler och belysning - Räcken - Annan markutrustning - Fartdämpande åtgärder Till trafikanordningsritningarna upprättas en Vägmärkesförteckning som skall bifogas handlingen. Denna förteckning redovisar varje vägmärke med sitt littera, placering i väglinjens längdmätning samt sidoavstånd från referenslinjen (staklinjen). 24

30 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.5 NORMALSEKTIONER/TYPSEKTIONER Normalsektioner Normalsektionsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:50, i undantagsfall i skala 1:100. Normalsektionsritningar ingår alltid i Bygghandlings-/Arbetshandlingsfasen. På ritningen redovisas: - Sektionsindelning - Terrass - Slänter - Diken - Tvärlutningar - Höjdavvikelser från profilplan - Sidoavstånd från referenslinje (= oftast koordinatberäknad staklinje) till brytpunkter - Räcken - Teckenförklaring - Stolpar och andra fasta frekvent förekommande föremål - Eventuella skyddsåtgärder - Mittremsor - Sidoremsor - Terrängmodelleringar - Överbyggnadslager - Kantstöd - Stödmurar - Släntbeklädnader En dimensioneringstabell skall redovisa respektive lagers tjocklek, material och hänvisning till aktuellt kapitel i AMA eller annan materialmanual. Normalsektioner upprättas för samtliga förekommande överbyggnadstyper och vägbredder i projektet. På normalsektionen redovisas även de dimensioneringsförutsättningar som legat till underlag för vald överbyggnadstyp vilket bl a kan vara: - Konstruktionstyp - Klimatzon - Vägkategori - Jämnhetsklass 25

31 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR - Tvärfallsklass - Dimensioneringsperiod - Referenshastighet - Lastbilsandel - Vald trafikklass Sidoutformningsstandard (vid behov) Typsektioner Typsektionsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:50, i undantagsfall i skala 1:100. Typsektionsritningar ingår normalt i Arbetsplan/Detaljplaneunderlag och redovisar endast: - Vägens sektionsindelning - Terrass - Slänter - Teckenförklaring - Diken - Tvärlutningar - Räcken - Andra fasta föremål - Eventuella skyddsåtgärder 26

32 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.6 PROFILER Profilritningar redovisas vanligtvis i skala 1:100/1:1000 men kan även redovisas i annan skala. Profilritningar, mer eller mindre detaljerade, ingår i de flesta av tidigare redovisade projekteringsfaser. På ritningen redovisas: - Befintlig marklinje i profilläget - Ev. bef. bergprofil med bergsymbol - Profillinje med lutning i %, vertikalradier samt nivåer ca var 20:e meter. - Teckenförklaring - Utspetsningar - Terrasslinje - Räcken, Trummor - Anslutande vägar - Korsande nya och befintliga ledningar/kablar - Dagvattenbrunnar - Konstbyggnader - Förstärknings- och skyddsåtgärder - Teoretiska masskvantiteter - Överbyggnadstjocklekar - Jordarter - Profil- och plandata - Skevningsdiagram för vänster resp. höger väghalva - Markslag - Korsande/anslutande ramper, vägar och gator - Busshållplatser o dyl. - Grundvattenytor - Breddökningar - Siktschakter - Aktuellt höjd- och koordinatsystem - Namnruta, med minst orienterande text, datum och status 27

33 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.7 TVÄRSEKTIONER Tvärsektionsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:100. Tvärsektionsritningar skall alltid redovisas i Bygghandling. I Arbetsplan och Förstudie redovisas tvärsektioner endast i kritiska avsnitt. På ritningen redovisas: - Marklinje - Bergkontur/-linje, berghylla - Profillinje - Vägkropp med terrass och staklinje och aktuell längdmätning - Överbyggnad inkl. utspetsningar - Kantstöd, stödmurar etc. - Ledningsgravar - Räcken, stängsel och dyl. - Slänter, stödremsor - Släntavrundning - Måttkedjor - Diken - Teckenförklaring - Eventuellt påverkade konstbyggnader - Förstärkningsåtgärder, siktschakter - Skyddsåtgärder - Terrängmodelleringar - Föreslagen dränering - Befintliga fastighetsgränser inom sektionen - Massuppgifter - Namnruta, med minst orienterande text, datum och status Massuppgifter kan redovisas direkt bredvid varje tvärsektion på ritning, men kan även redovisas på separata datalistor/blanketter. 28

34 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.8 KONSTBYGGNADER/FÖRSLAGSRITNINGAR Förslagsritningar redovisas i varierande skala. Förslagsritning skall ge en överskådlig bild av föreslagen konstbyggnad samt innehålla de uppgifter och hänvisningar som erfordras för upprättande av arbetsritningar. På ritning visas: - Elevation - Plan - Tvärsektioner - Situationsplan - Teckenförklaring - Principlösningar för speciella konstruktionsdetaljer - Markprofiler - Jordarter - Tillåtet grundtryck - Grundläggningssätt - Vattenytor - Grundvattenstånd - Spännvidder - Plan- och profilgeometri - Beläggning - Fixar - Koordinat- och höjdsystem - Belastningsbestämmelser, eventuell belysning etc I förekommande fall hänvisas till Teknisk PM Geoteknik/Byggnadsteknisk Beskrivning samt anges vilka förstärkningsåtgärder som erfordras för tillfartsbankar till bro, vägport etc. Ritningen förses med hänvisningar till andra ritningar och handlingar som är av betydelse. Förslagsritning skall i förekommande fall kunna ligga till grund för vattenrättslig prövning. I Arbetsplan/Förstudie/Detaljplaneunderlag redovisas normalt en förenklad ritning, benämnd Preliminär förslagshandling. På denna redovisas: - Principiell utformning - Uppgifter som erfordras dels för teknisk/ekonomisk bedömning i stort, dels för berörda intressenters bedömning med avseende på läge, fri öppning, utseende etc. 29

35 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR I känsliga miljöer är det ofta framför allt vid större konstarbeten lämpligt att komplettera preliminär förslagsritning med perspektivritningar eller fotomontage. Om preliminär förslagsritning har redovisats i Förstudie eller Detaljplaneunderlag, måste i ett första skede av projekteringsarbetet för Bygghandling, Förslagsritning upprättas och erforderlig komplettering av geoteknisk utredning göras. Förslagshandling skall vara granskad och godkänd innan Bygghandling färdigställs. I Utredningsskedet/Programhandlingsskedet redovisas normalt ytterligare en förenklad ritning, benämnd Förslagsskiss. På denna redovisas: - Principiell utformning för konstbyggnaden 30

36 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.9 DIMENSIONERING AV ÖVERBYGGNADER Konstruktiv utformning av överbyggnad följer Trafikverkets publikation TRVK Väg, gällande utgåva. Dimensioneringsberäkningar görs enklast i Trafikverkets dataprogram PMS Objekt version 5.0. Programmet finns att tillgå på Trafikverkets hemsida. Programmet är gratis och enkelt att nyttja. En dimensioneringstabell skall redovisa respektive lagrens tjocklek, material och hänvisning till AMA-kod eller annan materialmanual. Normalsektioner upprättas för samtliga förekommande överbyggnadstyper och vägbredder i projektet. På normalsektionsritningen redovisas även de dimensioneringsförutsättningar som ledat till underlag för vald överbyggnadstyp..9.1 TYPSEKTIONER Typsektionsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:50, i undantagsvis i skala 1:100. Typsektionsritningar ingår vanligtvis i Förstudie och redovisar endast: - Vägens sektionsindelning - Terrass - Slänter/Lutningar - Teckenförklaring - Diken - Tvärlutningar/Skevning/Bombering - Räcken - Andra fasta föremål - Eventuella skyddsåtgärder 31

37 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Nedan redovisas mått och utrymmesklasser för olika gatutyper. 32

38 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR 33

39 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR 9.2 DIMENSIONERING ÖVRIGT, UTRYMMESKLASSER, DIMENSIONERANDE FORDONSTYPER KORSNINGAR MELLAN HUVUDGATOR Dimensioneras för typfordon Lps, utrymmesklass A. KORSNINGAR MELLAN HUVUDGATOR OCH INDUSTRIGATOR Dimensioneras för typfordon Lps, utrymmesklass A. Tillämpning av lägre utrymmesklass utreds särskilt KORSNINGAR MELLAN HUVUDGATOR OCH LOKALGATOR Dimensioneras för typfordon LBn, utrymmesklass A. Där kollektiv busstrafik förekommer skall horisontalradie vara min 10 m. Tillämpning av lägre utrymmesklass utreds särskilt. KORSNINGAR MELLAN LOKALGATOR MED TRAFIK < 25 FORDON /TIM Dimensioneras för typfordon LBn, utrymmesklass B. KORSNINGAR MED TRAFIK < 25 FORDON /TIM, UTFARTER FRÅN BOSTADSOMRÅDEN OCH PARKERINGAR Dimensioneras för typfordon LBn, utrymmesklass C. UTFARTER FRÅN SMÅ BOSTADSOMRÅDEN OCH TOMTER Dimensioneras för typfordon P, utrymmesklass B Dimensioneras för typfordon LBm (Minibuss), utrymmesklass C ENFÄLTIG CIRKULATIONSPLATS Dimensioneras för typfordon Lps, utrymmesklass A TVÅFÄLTIG CIRKULATIONSPLATS Dimensioneras för typfordon Lps + P, utrymmesklass A VÄNDPLATSER Dimensioneras enligt VGU (Beträffande utrymmesklasskrav, se ) 34

40 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR 9.2 UTRYMMESKLASSER A: Bilar framförs i eget körfält utan att körareor inkräktar på motriktat körfält vid passage av cyklist Gående och cyklande på GC-bana behöver ej anpassa sig till varandra Ger god trygghet/säkerhet och körkomfort B: C: Bilar kan på sträcka behöva inkräkta på motriktade körfält vid omkörning av cyklist. Körarean för bilar får inkräkta med högst 1 meter på motriktat körfält alt. medriktat körfält vid flera körfält i samma riktning. Vid sväng i korsning kan sveparean inkräkta på medriktat körfält och på GCbanor, refuger och andra utrymmen där oskyddade trafikanter kan förekomma. Oskyddade trafikanter bör dock ha minst 1,5 meter fritt utrymme. Ger mindre körkomfort men god trygghet/säkerhet om trafikanterna anpassar sina hastigheter. Bilar inkräktar på sträcka på motriktade körfält vid omkörning av cyklist. Vid möte mellan bilar gäller låga hastigheter Vid sväng i korsning inkräktar körarean på mot- och medriktade körfält och vägrenar. Vid möte mellan bilar gäller låga hastigheter. Svepareans intrång över GC-banor begränsas enligt utrymmesklass B. Ger låg körkomfort men god säkerhet vid låga hastigheter. 9.3 VÄGSEKTION 1. Delas in i Trafikeringsområde: Körbanor, gång- och cykelbanor samt ev. stöd- och mittremsor. 2. Sidoområde: Utrymmen för vägens brukande exv. Snöupplag, vägmärken, belysningsstolpar, elskåp mm. 35

41 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR 9.4 TYPFORDON Personbil Minibuss Oljebil och sopbil Tunga lastbilar och normalbussar Lastbil med släp L=24 m Specialfordon Gående Cykel P LBm Los LBn Lps Lsp G C 9.5 ÖVRIGA DIMENSIONERANDE KRITERIER Minsta vägområdesbredd är 7.0 m vilket är minsta erforderliga utrymmet som krävs för att trafiken skall kunna passera vid ledningsarbete i gatan. Erforderlig breddutrymme för snöupplag beräknas efter dimensionerande snödjup på 0,3 meter. Vid korsningar, utfarter mm skall siktkraven uppmärksammas så att tillräckligt utrymme för snöupplag tillförsäkras eller att snön transporteras bort. 36

42 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.10 PARKERINGSYTOR INKLUSIVE PARKERINGSNORM Allmänt På allmän plats skall p-ruta ha en storlek av 5,0 x 2,5 m. Kommunikationsytan mellan parkeringsskepp skall vid vinkelrät parkering ha en minsta bredd av 6,5 m. Parkeringsplats för rörelsehindrade skall ha en minsta bredd av 4,6 m (1,3+2,0+1,3) och ett djup av minst 5,0 m. Parkeringsplats för MC, EU-moped skall vara 1,0 x 2,0 m och med en minsta fri yta bakom med 3,0-meters bredd. För dimensionering av parkeringsytor hänvisas till s parkeringsstrategi som finns att ladda ner från 37

43 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.11 GCM-VÄGAR MED BITUMINÖST SLITLAGER Geometrisk utformning GCM-nätets indelning och separeringsform sker enligt Trafikverkets publikation Vägar och Gators utformning - VGU. Den geometriska utformningen utförs enligt de riktlinjer som stipuleras i VGU: Linjeföring. Siktkrav enligt VGU: Linjeföring; Kapitel 3. Sektioner GCM-väg med bituminöst slitlager skall vara minst 2,5 meter bred. Vägbredd på 3,0 meter kan förekomma. GCM-väg anläggs vanligtvis med enkelsidig skevning på 2.5%. Släntlutningen skall vid bankar högre än 1 meter vara i lutningen 1:3, vid lägre bankhöjd kan släntlutningen vara 1:1,5 2,0. Släntlutningen får aldrig vara brantare än 1:1,5. Lutningar Den vertikala linjeföringen skall ske enligt de riktlinjer som stipuleras i VGU: Linjeföring; Kapitel 3. GCM-vägar skall om möjligt projekteras efter rådande handikappnormer, d v s maximal lutning på 1:20 (5%). En lutning på 1:12 (ca 8%) kan tillåtas på en sträcka av max 6 meter. Därefter anläggs ett minst 3 meter långt vilplan i lutningen 1:40 (2,5%). Vid behov av trappa skall undersökas om även kringliggande vägslinga kan ordnas. Vertikalradier enligt VGU: Linjeföring. Avvattning/dränering Behov av separat dränering av terrass utreds vid varje särskilt fall. Utanför GCM-vägens stödremsor anordnas skåldiken för att förhindra att vatten från slänter o dyl rinner ut över GCM-vägen. Överbyggnader Överbyggnaden utformas enligt gällande TRVK Väg. 38

44 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.12 TILLGÄNGLIGHET/HANDIKAPPANPASSNING För handikappanpassning hänvisas bl.a till följande litteratur: BBR, Boverkets byggregler, BFS 1993:57 med ändringar till och med2011:6. DNR /2001. Bygg ikapp, (senaste utgåvan) (kommentarer till Boverkets Byggregler, BBR) Handikappinstitutet, Elisabet Svensson, 2012 Offentlig miljö, Faktablad Synskadades Riksförbund Bygg hörselvänligt Hörselskadades Riksförbund, (senaste utgåvan) Tillåtna katalogen DHR tillgänglighetskrav Allergiutredningen Statens Offentliga Utredningar, (senaste utgåvan) Bygg för alla (senaste utgåvan) Svensk Byggtjänst, Månsson Karin, Stockholm, Gator för alla, GCM-handbok: Utformning i drift - och underhåll med GCM-trafik i fokus. Svenska kommunförbundet, Roger Johansson, Stockholm, (senaste utgåvan) Synligt och kännbart - om synskadade och miljön Synskadades riksförbund, Kerstin Skeppstedt, (senaste utgåvan) 39

45 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Handlingsplan för ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Trafikverket 2009:128 (eller senare utgåva) Synligt och kännbart - om synskadade och miljön Synskadades Riksförbund, K Skeppstedt 1988 (eller senare utgåva) Tillgänglighet för personer med funktionshinder i trafiken HK , Rev (eller senare utgåva) Busshållplats i tätort-effekter på framkomlighet och säkerhet vid olika utformning. Trafikverket 2004:36 eller senare utgåva. Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet 2010 ver. 1.1 eller senare utgåva 40

46 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.12.1 GATUUTFORMNING Utformning av gångvägar En gångbana bör vara minst 2,5 meter bred. Största lutning på gångvägar enligt VGU kap , tabell Vid lutningar brantare än 5 % (1:20) eller mer bör gångbanan förses med räcke och är sträckan längre än 10 meter även vilplan. Sittmöjligheter bör finnas ungefär var 100:e meter. För att underlätta för framförallt synskadade, bör alla utstickande föremål på marken och upp till ansiktshöjd, t ex växter, byggnadsdelar, trappor, skyltar, flaggor etc förläggas till en möbleringszon om gångbanan är bredare än 4 meter. Om gångbanan är smalare bör alla utstickande delar tas bort i den mån det är möjligt, alternativt se till att de utstickande delarna inte utgör snubbelrisk. T.ex. kan en utstickande trappa kringbyggas så att en synskadad leds förbi trappen. I ansiktshöjd bör flaggor vid fasaden tas bort eller hängas högre så att en gående inte riskerar att få en flagga i ansiktet. Trappor bör täckas igen på baksidan så att man inte riskerar att slå i huvudet. Fria höjden över gångbanan bör inte vara lägre än 2,5 meter. Ett hinder lägre än 2,1 meter utgör en fara för en synskadad. Gångbanans yta skall vara slät och halkfri. Trasiga och uppstickande plattor bör bytas ut. Gamla ränndalar är ofta djupa och kan därmed utgöra en snubbelrisk, men även svårigheter för personer i rullstol eller person med rollator, då ett hjulpar kan fastna i ränndalen. Dessa bör därför bytas ut mot grunda ränndalar. Om en yta skall användas av både gående och cyklister bör gående och cyklister separeras ifrån varandra. Beroende på när i byggprocessen separeringen sker och bredden på banan kan olika former av separering användas. På befintliga gång- och cykelbanor kan separering med hjälp av en vit målad linje utföras tämligen omgående och till ett lågt pris.. Här är det viktigt att regelbundet visa vilken sida gående och cyklister skall använda sig av med hjälp av målad gående- och cykelsymbol. Vid nyproduktion eller vid större ombyggnationer av en gång- och cykelväg kan separering med hjälp av olika material och kantsten göras. För en synskadad är det naturligtvis bäst att med hjälp av olika materialval separera gående från cyklister. På de gåendes halva läggs lämpligen plattor och på cyklistens sida asfalt. Detta görs dels för att känslan blir olika på olika material, dels för att det blir kontrastskillnad mellan ljusa plattor och mörk asfalt. Som ett alternativ till trappa bör alltid en ramp finnas. Rampen skall vara minst 1,3 meter bred och luta högst 5 % (1:20). Längre ramper än 10 meter ska delas upp och förses med vilplan. Vilplanen görs minst 2 meter långa och med en lutning på max 2 % (1:50). I undantagsfall kan en lutning på 1:12 (8%) tillåtas på sträckor kortare än 6 m mellan vilplanen. På vilplanen placeras lämpligen en sittbänk. 41

47 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Rampen förses med en från marken 0,9 meter hög ledstång med underliggare på 0,2 meter höjd över marken. Är ledstången även avsedd som fallriskskydd görs ledstången/räcket 1,10 m högt. Början och slutet av rampen märks ut med ett 0,40-0,80 meter brett avvikande ytmaterial. Materialet skall vara taktilt samt vara kontrasterande mot övrig beläggning. Ytan läggs ut på rampens hela bredd. Trappor utomhus bör ha minst 3 och högst 8 steg. Längre trappor bör avdelas med vilplan, gärna med sittmöjlighet. Vilplanet utformas som på rampen. På vardera ände om trappan anläggs en ca 0,40-0,80 meter bred avvikande yta som är taktil och kontrasterande mot övrig markyta. Trappan skall vara minst 1,3 meter bred så att två personer kan gå i bredd. Stegutförandet är lämpligen 0,3 meter på plansteget och 0,15 meter på sättsteget. Trappan förses med ledstänger/handledare på båda sidor och utefter trappans hela längd. Ledstången bör också börja ca 30 cm innan trappans början och slut. Den placeras för övrigt som på rampen. Som ett alternativ till trappor bör det alltid finnas en ramp. Ledstråk Ledstråk är sammanhängande, tydliga och säkra gångstråk som synskadade lätt kan följa. Ledstråket skall vara fritt från faror och eventuella hinder skall vara tydligt markerade. Orienterbarhet = att veta var man är, hitta dit man skall och förstå när man är framme. För synskadade är det viktigt att gatumiljön är enkelt och logiskt uppbyggd. Ledstråk - Leder, orienterar och varnar Ett ledstråk kan beskrivas med följande sammanfattande punkter: - Ledstråk förbinder start- och målpunkt med varandra. - Taktil (kännbar) och kontrasterande beläggning används för att markera gångytan och riktningsförändringar samt målpunkter. - Platser där ledstråk behövs för orienterbarheten är stora öppna ytor som torg och terminaler. - Inom ledstråket får det inte förekomma faror, hinder lyfts ut från ledstråket eller så markeras de tydligt. - Platser och punkter där man måste göra ett vägval, d v s där ledstråket delar upp sig i två riktningar, markeras med avvikande ytmaterial. - På gågator och breda trottoarer (> 4 meter) behövs det en gränslinje mellan den fria gångytan och möbleringszonen. - Bra och rätt placerad belysning av gångbanan ger ledning för synsvaga. 42

48 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Generellt om ledstråkets utformning Ledstråk måste ge vägledning med både synliga och kännbara tecken. Behovet av ytmarkeringar skiljer mellan en synsvag och en blind person. Ledstråkets gångyta bör stå i kontrast till omgivningen, och kontrasten skall vara skillnaden mellan ljust och mörkt. Olika färger med samma färgmättnad ger ingen kontrast. För den synsvage kan belysningen ge vägledning om den placeras så att ljuspunkter anger gångriktning samt gångytans läge och storlek där gångytan får ett starkare ljusflöde än omgivningen. Ledstråk för den som saknar syn måste utformas så att gångbanan eller dess gränslinje mot omgivningen är kännbart markerad. Det avvikande ytmaterialet måste kunna uppfattas genom skon och med teknikkäppen. I ett ledstråk där avvikande ytmaterial används för att markera gränslinjen mellan gångbanan och omgivningen bör gränslinjen helst ha en bredd på ca 0,6 meter för att den synskadade skall kunna uppfatta markeringen. Det är också viktigt att se till att den fria höjden över gångbanan är tillräcklig för att undvika att bl a synskadade kolliderar med lågt placerade föremål. Den fria höjden på 2,5 meter är också viktig för att driftfordon skall kunna t ex snöröja eller sopa en trottoar. Genom att lägga avvikande ytbeläggning uppmärksammas den synskadade på att det sker en förändring i ledstråket eller på trottoaren och kan fungera som stoppyta. Den avvikande ytbeläggningen bör ha ett djup på minst 1,2 meter så att en person med lång käpp kan ha både käpp och fötter på ytan och hinna uppmärksamma förändringen. Det underlättar för den synskadade att få signal om förändring både via käppen och fötterna samtidigt. Platser som kan behöva markeras är entréer, busshållplatser, t-baneuppgångar, övergångsställen, hinder i gångbanan mm. Ribbplattorna visar gångriktning medan kupolplattorna visar riktningsändring eller stopp. På trottoarer i stadsmiljöer utgör vägg eller gatukant ledning för den synskadade. Det behövs normalt sett inga åtgärder för att bygga upp ett ledstråk förutom att övergångsställen, busshållplatser m m behöver markeras samt att gångytan hålls fri från hinder. 43

49 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Terminaler och torg Stora öppna ytor med samma beläggning ger orienteringsproblem. Terminaler och torgytor har dessutom många målpunkter som t ex: - Byggnader med allmän service som skall vara tillgängliga för alla. - Angörings- respektive parkeringsplatser - Busshållplatser, entréer till T-bana, entréer till P-tåg o s v - Toaletter - Informationsdiskar - Hissar Det behövs planering för att underlätta orienterbarheten i en sådan miljö. Det är viktigt att tänka på tillgängligheten till entréer och andra målpunkter, mellan våningsplan, att det finns tillgång till bänkar för de som behöver vila sig osv. Det är också viktigt att gångytorna hålls fria från gatumöblering som soptunnor, skyltar, sittbänkar, växter mm. Följande riktlinjer som finns i Boverkets byggregler bör tillämpas vid utformningen av terminaler och torg: Byggnader som skall vara tillgänglig för personer med nedsatt orienterings- och rörelseförmåga skall ha minst en entré som anpassats efter dessa personer. Det bör dessutom finnas en handikappanpassad angörings- eller parkeringsplats inom 25 meter från en sådan entré. Även gångvägen till en sådan entré skall anpassas efter dessa personers behov Gångvägar på torg och i terminaler skall utformas så att: - De är horisontella eller lutar högst 8 % (1:12) mellan minst 2 meter långa viloplan - Höjdskillnaden mellan vilplanen är högst 0,5 meter - De är minst 1,3 meter breda och har hårdgjord yta - De är fria från hinder. 44

50 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR - I övrigt är det viktigt att tänka på att: - Gångytan skall ha en stabil och jämn överyta och att material som är besvärligare att gå på används för t.ex. avgränsning mot möbleringszon - Plattor kan användas som visar markering av gångriktning t ex ribbplattor och som markering av förändring i gångriktning - som t ex kupolplattor - Avgränsning mot möbleringszon kan markeras med t ex smågatsten Information och skyltning På terminaler och torgytor är det viktigt att det finns tydlig information som är enkel att förstå samt läsbar för synsvaga. Några punkter man skall beakta är: - Att komplettera skriftlig information även med verbal information om möjligt. - Att noggrant analysera var skyltar behövs och var de bör placeras - Skyltarnas utformning. De skall vara läsbara, förståbara och logiska - Vägvisning med text/siffror bör kompletteras med symboler och färgmarkeringar - Att det finns god belysning 45

51 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Utformning av oreglerat övergångsställe Kantstenshöjden skall på hela övergångsställets bredd sänkas enligt nedanstående principritningar. En rad med vita betongplattor läggs mot kantstenen för att ge en kontrast mot den övriga trottoaren. Har övergångsstället mittrefug och den är bredare än 3-4 meter skall även mittrefugen förses med 3 cm kantsten, dock ingen vit plattrad. Stolpen placeras i bakkant av gångbanan om gångbanan är mindre än 1.5 meter bred, om gångbanan är bredare än 1,5 meter sätts stolpen 2 plattrader in (ca 90cm). 1 plattrad med vita plattor på raksträcka. Två plattrader med vita plattor om övergångsstället ligger i en kurva. För att bibehålla en rak bakkant som i så stor utsträckning som möjligt är lagd i 90 grader i förhållande till övergångsställets gångriktning. Ballastplattorna skall sträcka sig bakåt över hela gångbanan, max. 7 rader För att ge stöd åt personer med t ex dålig balans, samt även ge synskadade en riktningsanvisning, kan ett kort räcke placeras vid övergångsstället. Vid övergångsställen kan cykeltrafiken med fördel ledas ut till fordonstrafiken innan övergångsstället. Övergångsstället omfattar därmed även cykelbanan. Utformning av signalreglerat övergångsställe Utrymningstiden på ett signalreglerat övergångsställe skall vara så lång att en gående hinner korsa hela vägbanan innan en bil når fram till övergångsstället. Dimensionerande gånghastighet sätts till 1,4 m/s. Om speciella behov föreligger och biltrafiken är liten kan dimensionerande gånghastighet sättas till 1,1 m/s. Trafiksignalen kan utrustas med akustisk signal samt en platta med taktil information om korsningens utseende och övergångsställets riktning. Signalstolpen placeras på samma sätt som på ett oreglerat övergångsställe, d v s innan övergångsstället (på vänster sida om den gående som står beredd att korsa gatan) och ca 40 cm in från vägkanten. Tryckknappen placeras vinkelrätt mot gångriktningen och ca 0,8 meter över marken. För att rörelsehindrade skall kunna nå tryckknappen utformas ytan vid signalstolpen så att t ex en rullstol eller en rollator kan placeras intill stolpen. När det gäller kantstenshöjd etc. gäller samma riktlinjer för ett oreglerat övergångsställe som för ett reglerat. 46

52 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Principritning tillgänglighetsanpassat övergångställe 47

53 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Principritning tillgänglighetsanpassat övergångställe med cykelöverfart 48

54 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Principritning avsmalning av körbana vid övergångställe 49

55 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Busshållplatser Trafikverket i Region Stockholm har tillsammans med AB Stockholms Lokaltrafik och Stockholms Gatu- och fastighetskontor utarbetat riktlinjer för handikappanpassning av busshållplatser. Busshållplatserna har delats in i olika klasser utifrån antalet påstigande trafikanter/dygn. Bra kontrastmarkering underlättar för synskadade att uppmärksamma busshållplatsen. Genom förhöjd kantsten vid hållplatsläget underlättas påstigningen för rörelsehindrade. Om cykelbana passerar busshållplatsen leds den lämpligen bakom regnskyddet/ hållplatsen för att minimera risken för konflikt med gående och väntande busspassagerare. För de största hållplatserna är det motiverat att anordna en cykeluppställningsplats som är tydligt avgränsad, så att synskadade inte riskerar att hindras av parkerade cyklar. Om det är många på- och avstigande kan det behövas mer utrymme under regnskydd detta bör helst lösas med ett större regnskydd. 50

56 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Riktlinjer för hållplats i klass 1 (>100 påstigande/dygn) är: - Tydligt markerat hållplatsområde som är skyddat från cykeltrafik m m. - Taktil markbeläggning och kontrastmarkering för synskadade - Kantstenshöjd 16 cm - God allmänbelysning - Tillgängliga och bra gångvägar till och från busshållplatsen (se riktlinjerna under avsnittet för gångvägar) - Ordnad cykeluppställning - Regnskydd med sittbänk som har armstöd - Lutningsbräda utanför regnskyddet - Informationstavla - Tidtabeller med stor text - Linjekarta och närområdeskarta - Skräpkorg Riktlinjer för hållplats i klass 2 ( påstigande/dygn) är: - Hållplatsområde som är skyddat från cykeltrafik m m - Taktil markbeläggning och kontrastmarkering för synskadade - Kantstenshöjd 16 cm - God allmänbelysning - Enkelt men fullgott regnskydd med sittbänk som har armstöd - Informationstavla - Tidtabeller med stor text - Skräpkorg Riktlinjer för hållplats i klass 3 (5-20 påstigande/dygn) är: - Hållplatsområde som är skyddat från cykeltrafik m m. - Kantstenshöjd 16 cm. Litet regnskydd i utsatta lägen med sittbänk som har armstöd - Informationstavla - Tidtabeller med stor text - Skräpkorg Förutom den utrustning och standard som föreslås ovan för busshållplatser klass 1-3 kan det också vara nödvändigt med andra åtgärder invid busshållplatser. Ett problem i stadsmiljö kan vara att parkerade bilar står i vägen så att bussen inte kan köra intill kantsten. Detta medför problem för rörelsehindrade som då får ett större avstånd till gatan vid av- och påstigning. För att undvika att detta inträffar kan busshållplatsen utformas med s k öron. Förutom att tillgängligheten vid på- och 51

57 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR avstigning garanteras bidrar även åtgärden till fler parkeringsplatser, eftersom angöringssträckan för bussen kan kortas Busshållplats utformad med öra Tillfälliga hinder på gångyta Vid gatuarbeten skall de som utför arbetet, redan innan gatuarbetet påbörjas, ha upprättat en trafikanordningsplan över hur trafiken inklusive de funktionshindrade trafikanterna säkert skall passera runt arbetsplatsen. Är det möjligt, skall gångbanan behållas i orubbat läge. Går inte detta skall de gående hänvisas till annan säker väg. Ansökande om schakttillstånd och godkännande av trafikanordningsplan ställs till, Stadsbyggnadskontoret. För synskadade blir dåliga avstängningar både en säkerhetsrisk och ett orienteringsproblem. För rörelsehindrade kan det vara svårt eller omöjligt att ta sig fram på ett säkert sätt om inte avstängningarna och provisoriska gångvägar är rätt utformade. Gångtrafik och biltrafik får aldrig blandas förbi ett vägarbete. Avstängningarna skall utformas av ett stabilt material och på ett fast och stadigt sätt så att de inte ger vika om maskiner eller människor vid oaktsamhet påverkar dess läge och avsedda skyddsbehov. En säkerhetszon bör också finnas mellan avstängning och arbetsplats. Avstängningarna skall ge vägledning åt en synskadad med käpp, varför det måste finnas en underliggare på avstängningen ca 0,2 meter ovan mark. Avstängningarna skall också vara markerade i röd-gult, reflekterande material. Yta som avses används av gående skall hållas fri från arbetsmaterial, maskiner etc och om hela gångytan tas i anspråk skall en gångfålla, minst 1,2 meter bred, ordnas. 52

58 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Eventuella nivåskillnader, som uppstår t ex vid kantstöd, måste utjämnas. Om tillfälliga handikapparkeringar skall anläggas skall ramper skapas så att rörelsehindrade personer kan ta sig upp på trottoaren. Bryggor och landgångar över ledningsgravar m m vilka ansluter till fastighetsentréer m m skall förses med räcke med en sarg nertill. Vid gångbana sätts vägmärke upp minst 2,1 meter över marknivå och stolpe får ej inkräkta på gångytan. Om hänvisning måste ske till annan gångbana skall detta göras i god tid innan omledningen sker. Anslutningen till omledningsvägnätet måste även den göras tillgänglig. Utformning av uteserveringar För att uteserveringar inte skall utgöra ett hinder för förbipasserande skall följande iakttas: - Uteserveringen skall fritt kunna passeras; fri passage skall vara minst 2,5 meter - Uteserveringen skall vara tydligt avgränsad med ett staket runt om med en nedre följare ca 20 cm ovanför marken 53

59 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.13 HASTIGHETSDÄMPANDE ÅTGÄRDER VGU Kap 2.11 innehåller krav och råd för detaljutformning av hastighetsdämpande åtgärder. Kontroll av utrymmesbehov för stora fordon skall alltid utföras. 54

60 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.14 VÄNDPLATSER Vändplatser för lokalgator dimensioneras för sopbilar(los) och ska utföras med min. radie 9.0 m och hinderfritt område 1.5 m utanför enligt figur a Figur a 55

61 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR I undantagsfall kan vändplatser utformas enligt figur b, dock får backning aldrig förekomma på gång- och cykelvägar, i bilfria områden, intill lekplatser, bostadsentréer, skolor, förskolor eller äldreboenden. Figur b 56

62 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.15 GATUKLASSIFICERING OCH GEOMETRISKA KRAV Vid projektering av vägprojekt där staten är väghållare eller då projektet ingår i det stadskommunala vägnätet erfordras Trafikverkets godkännande av upprättade handlingar. Kontakter med Trafikverket skall ske via Stadsbyggnadskontoret på. I övrigt gäller Trafikverkets bestämmelser och anvisningar. Stadsbyggnadskontorets godkännande av arbetsritningar för allmänna vägar erhålls först sedan avtal träffats med Trafikverket. GATUKLASSER /- SEKTIONER OCH GEOMETRISKA KRAV Huvudvägnätet Överbyggnadslager dimensioneras enligt gällande TRVK Väg. Slitlager: 100 ABS16 B Stab. bärlager: AG22 B Bärlagergrus Krossmaterial Profillutning: Max: 6% Min:0,7% Tvärfall: Enligt VGU Linjeföring Kap 8 Släntlutning: Normalt: 1:2(1,5) Vid berg: H >1,0 M = 5:1 Om uppställda standardkrav ej kan uppnås skall samråd med Stadsbyggnadskontoret i ske. Lokalgator och GCM(L)-vägar Överbyggnadslager dimensioneras enligt gällande TRVK Väg. Slitlager Lokalgata: 80 ABT11 B Slitlager GCM-väg: 80 ABT11 B Stab. bärlager: AG16 B (efter sep. utredning) Bärlager: Krossmaterial Profillutning: Max: 6% Min:0,7% (VGU Linjeföring) Tvärfall: 2,5% Släntlutning: Normalt: 1:2(1,5) Vid berg: H >1,0 M = 5:1 Vid projektering av GCL-vägar skall stor vikt läggas vid att uppfylla de framkomlighetskrav som utrycknings- och sophämtningsfordon ställer. GC-vägar Överbyggnadslager dimensioneras enligt gällande TRVK Väg. Bredd: 3,0-3,5 m Slitlager: 80 ABT11 B Stab. bärlager: AG16 B (efter sep. utredning) Bärlager: Krossmaterial Profillutning: Max: 5% Min:0,7% (VGU Linjeföring) Tvärfall: 2,5% Släntlutning: Frånslänt: 1:4 Bakslänt: 1:1,5 1:4 57

63 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Vid projektering av GC-vägar skall stor vikt läggas vid att terränganpassa vägens profil inom ramen för uppställda lutningskrav. Gångbanor, refuger Överbyggnadslager dimensioneras enligt gällande TRVK Väg. Bredd: 1,50 meter (kan variera efter särskild utredning) Bredd vid busshållplats: Enligt VGU/ Ribus Bredd vid busshållplats med skärmtak: 3,00 meter Enligt VGU/ Ribus Överbyggnad min 30 cm Slitlager: 80 ABT 11 B Bärlager: Krossmaterial Tvärfall: 2,0-2,5% Kantstöd: Limmad betong: H= 12- eller 16 cm Typ B eller D. Kantstöd vid tomtinfarter: Limmad betong: H= 8 cm Typ A På gator med bärlager av AG-massa skall kantstödet limmas på detta lager och ha en totalhöjd av 16 cm. Detta ger en synlig höjd över slitlagret på ca 12 cm. På gator med busstrafik skall kantstöd utmed gångbanor och refuger utföras med motstöd av AB-massa, min 30 kg/m. På gator med busstrafik skall förhöjt kantstöd av betong (s.k..busshållplatskantstöd) för busshållplatser utredas i samråd mellan Stadsbyggnadskontoret i och linjetrafikens huvudman. Höjd över slitlagret blir med detta kantstöd cm. Vändplaner Profillutning: Max 5,0 % Tvärfall: Max 3,0 % Parkeringsytor Överbyggnadslager dimensioneras enligt gällande TRVK Väg. Längsgående lutning: Max 4,0 % / Min 1,5 % Tvärfall: 1,0 3,0 % 58

64 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.16 GATUNAMNSSKYLTAR Allmänna förutsättningar Anvisningarna är i första hand avsedda att tillämpas vid nyuppsättning, men kan även tillämpas vid utbyte av äldre skadade skyltar. Skyltarnas utformning Inom skall skyltarna vara tillverkade av I-profil i aluminium. Godstjocklek i livet skall vara 4 mm. Skyltarna skall normalt ha dubbelsidig text. Skyltarna skall vara reflekterande med svart text på vit till bengul bottenfärg. Typsnittet skall vara Arial eller liknande. Om gatunamnet är längre än 10 tecken får avstavning ske, varvid det skall eftersträvas att raderna blir lika långa. Om adressnummer är bestämt vid uppsättningen skall dessa föras in på skyltens nedre rad i överensstämmelse med fastigheternas nummerordning efter gatan. Om adressnummer inte är bestämt vid uppsättningen skall dessa föras in på separat skylt omedelbart under gatunamnsskylten med samma typsnitt och textstorlek som gatunamnsskylten och i överensstämmelse med fastigheternas nummerordning efter gatan. Textstorlek Textstorlek på vägar med skyltad hastighet 50 km/tim eller lägre samt GC-vägar skall vara 80/60. Textstorlek på vägar med skyltad hastighet 70 km/tim eller flera körfält i samma riktning skall vara 110/80. 59

65 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Skyltplacering i fyrvägskäl 2 stolpar, 4 gatunamnsskyltar + 4 nummerskyltar Vid placering av skyltarna skall följande punkter beaktas: - Trafikanter på huvudgatan/uppsamlingsgatan skall kunna läsa namnet på korsande gata på en skylt efter och en skylt till höger om korsningen i körriktningen räknat. - Diagonal placering av skyltarna skall eftersträvas i alla korsningar. - Om huvudgatans/uppsamlingsgatans totalbredd överstiger 12,0 m bör 4 stolpar med namnskyltar uppsättas. Skyltplacering i trevägskäl Alternativ 1: 2 stolpar, 4 gatunamnsskyltar + 4 nummerskyltar Alternativ 2: 1 stolpe, 2 gatunamnsskyltar + 2 nummerskyltar 60

66 1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Vid placering av gatunamnsskyltar i trevägskäl skall beaktas att skyltplaceringen utförs på sådant sätt att trafikanter skall kunna läsa namnet på den korsande gatan på en skylt efter korsningen, räknat i huvudinfartens körriktning. Skyltars placering i höjdled Skyltens underkant placeras normalt 1,75-2,10 m över körbaneytan. Vid placering av gatunamnsskylten skall tillses att vägmärken och vägvisningsskyltar inte skymmer gatunamnsskylten. Skyltar i olika riktningar på samma stolpe skall sitta på olika höjd för att inte skymma varandra. Där så är praktiskt möjligt kan gatunamnsskylt placeras på belysningsstolpe eller stolpe för vägmärke. Skyltars placering i sidled Gatunamnsskyltar skall placeras i grönremsa eller omedelbart intill tomtgräns. Fundament och stolpe till gatunamnsskylt Fundament skall väljas så att stolpe står stabilt. Stolpe skall vara av galvaniserat rör Ø 60 mm. Före beställning av skyltar skall alltid samråd ske med kommunens byggledare för området. 61

67 1.4 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR.1 HANDLINGAR OCH FÖRESKRIFTER Dessa anvisningar är avsedda att tjäna som underlag vid projekterings- och beskrivningsarbete samt vid utförande av allmänna VA-anläggningar. I normerna angivna publikationer skall gälla i tillämpliga delar. Följande branschöverenskomna bestämmelser och anvisningar tillämpas: - Svensk Standard SS-EN - AB 04 Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader av år 2004, Byggandets Kontraktskommitté. - ABT 06 Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggningsoch installationsarbeten av år 2006, Byggandets Kontraktskommitté. - ABK 09 Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet av år 2009, Byggandets Kontraktskommitté. - Bygghandlingar 90, delarna 1, 2 och 3 Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt, BST och SS Bygghandlingar 90, del 7 Lika ovanstående, avser mark- och anläggningsarbeten. - AMA Anläggning Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk Byggtjänst. - RA Anläggning Råd och anvisningar till AMA Anläggning, Svensk Byggtjänst. - MER Anläggning Mät- och ersättningsregler till AMA Anläggning, Svensk Byggtjänst. - AMA-nytt Uppdatering av innehållet i aktuell utgåva av AMA. 62

68 1.4 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR Svenskt Vatten Svenskt Vatten är branschorganisation för Sveriges kommuner när det gäller allmän VA-försörjning. tillämpar gällande råd och riktlinjer från Svenskt Vatten. Handlingar som tillämpas är bland annat publikationer och rapporter från Svenskt Vatten Utveckling/VA-Forsk. Handlingar från Svenskt Vatten finns tillgängliga via Övriga handlingar får sitt dricksvatten från Norrvatten och leder sitt avloppsvatten till Käppalaförbundet. Råd och riktlinjer från dessa två kommunalförbund tillämpas. I samband med projektering av VA-anläggningar tillämpas ibland även råd och riktlinjer från myndigheter, till exempel Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Boverket och Trafikverket. har en dagvattenpolicy som kan hämtas via tillämpar kvalitetsmärkningen Nordic Poly Mark för rör..2 ALLMÄNT VA-anläggning skall utföras som separat system, där dagvatten avleds i ledning eller i öppet dike. För området gällande plan kontrolleras. Geoteknisk undersökning skall utföras för att bestämma om grundförstärkning krävs. Tillfälliga åtgärder för skydd med mera av ledning Ungefärliga lägen av befintliga ledningar framgår av förslags- alternativt arbetsritningar. Schaktningsarbeten skall bedrivas med sådan försiktighet att ledningarna ej skadas. Entreprenören ombesörjer att befintliga ledningar och kablar utsätts av respektive nätägare före schaktningsarbetens påbörjande. På Ledningskollen.se ges uppgifter på berörda nätägare inom viss geografiskt område, men uppgifterna är sällan kompletta. Beställaren kan lämna uppgifter på vilka nätägare som är verksamma inom kommunen. Befintliga ledningar som skall korsas eller anslutas, blottläggs för kontroll av lägen före det att korsning eller anslutning avses ske. Nätägaren underrättas minst 5 dagar i förväg om när dessa arbeten avses påbörjas. Nätägares direktiv angående anslutningar och arbetsutförande skall följas. Blottlagda ledningar skall skyddas mot frysning och åverkan. Vid korsning under befintliga VA-ledningar skall packning av återfyllning utföras. Rivning av del av rörledning Betäckning och passdelar till ventil och brunn med mera samt överdel till brunn skall tas bort. Skyddsrör och spindelförlängning till ventil kapas 0,5 m under planerad marknivå. Brunn fylles med samkross 0-16 mm och rivs till 0,5 m under planerad marknivå. 63

69 1.4 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR.3 PLACERING AV LEDNINGAR VA-ledningar i gata VA-ledningar skall om möjligt förläggas i gatu- eller annan allmän mark. Ledningar läggs på olika nivåer om inte avrinningsförhållandena kräver samma nivå. Förhållandet mellan vatten-, spillvatten och dagvattenledningar utförs enligt principritning CBB.311:1. Vattenledning får ej placeras lägre än spillvattenledning. Samordning skall ske med andra nätägare. Grunt förlagda ledningar som isoleras eller eluppvärms kan komma i fråga. Planläge för servisavsättningar utförs enligt typritning N-130 A. VA-ledningar inom fastighetsmark Vid förläggning av ledningar inom fastighetsmark skall ledningar placeras inom u- område eller servitutsområde med bredd som avgörs från fall till fall. Läggs ledningar inom u-område skall ett avtal upprättas. Korsningar och minimiavstånd mellan olika nätägares ledningar Annan ledningsägares ledningar/kablar, som ligger parallellt med kommunens, får inte ligga närmare än 2,0 m c/c närmsta ledning/kabel för respektive nätägare så att fullgod åtkomlighet finns för framtida reparationer. Korsningar mellan olika nätägares ledningar/kablar skall utföras så vinkelrätt som möjligt. Minsta vertikala avstånd mellan de korsande ledningarnas ytterkant skall vara 0,10 m. Trädplantering Generellt ska ett avstånd på mer än 4 meter mellan ledning och träd eftersträvas. Dock ska en bedömning av trädart, ålder och jordvolym göras i varje specifikt objekt. Som skydd mot rotinträngning i ledningar kan någon form av rotspärr tillämpas, till exempel så kallade rotmattor. Distansmarkering Stolpar och skyltar skall utföras enligt s typritning N-131. Dagvattenbrunn, anordning för avstängning och brytpunkt på vattenledning på sträckor där enbart vattenledningar förekommer skall utmärkas med skylt. Detsamma gäller för rens-, tillsyns- och nedstigningsbrunn i icke hårdgjord yta. Distansskylt som markerar servisventil och rensbrunn på servisledning skall placeras på samma sida av gatan som ventilen, och avståndet som markeras bör ej överstiga 15 m och ej understiga 2 m. Avståndet som markeras på distansskylt i övriga fall bör inte överstiga 10 m. Skylt kan placeras i första hand på belysningsstolpe eller gatunamnsstolpe, i andra hand på egen stolpe. 64

70 1.4 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR.4 TRYCKLEDNINGAR Vattenledningar Dimensionering och utformning enligt Svenskt Vattens anvisningar. Dimensionering av stödblock skall göras enligt Svenskt Vattens anvisningar. Täthetsprovning utförs enligt Svenskt Vattens anvisningar. Spolning och desinfektion utförs enligt Svenskt Vattens anvisningar. Cirkulationssystem skall eftersträvas. Avluftning på huvudvattenledning sker genom servisanslutningar eller brandposter som är placerade på höjdpunkten. Där ändledningens dimension är >100 mm skall alltid brandpost sättas i slutet av ledningen. Vid dimensioner <100 mm sätts spolpost. Om annan avluftningsanordning skall anordnas skall automatiska avluftningsventiler PN10 användas. Hänsyn till tryckslag ska tas. Detta gäller framförallt vid långa rörledningar och då ledningen är av annat material än PE. I tveksamma fall ska tryckslagsberäkning upprättas. Vid risk för återströmning i det allmänna ledningsnätet ska skyddsmodul mot återströmning monteras. Skyddsmodul mot återströmning utförs enligt Svenskt Vattens anvisningar. Då vattenmätare ej kan installeras i fastighet kan vattenmätarbrunn bli aktuell. I första hand används brunn med flexibla slangar så att mätaren kan lyftas upp för avläsning. Utförande i övrigt enligt Svenskt Vattens anvisningar. Ledningsmaterial väljs i första hand av plast typ PE-rör, tryckrör (PBB.512). Rör och rördelar ska uppfylla kraven för kvalitetsmärkningen Nordic Poly Mark. Andra ledningsmaterial kan komma i fråga efter överenskommelse med beställaren. Dimension 110 mm: SDR11, PE80. Elektrosvetsning alternativt koppling. Minsta dimension på distributionsledning skall vara 40 mm och för servisledning 32 mm. För svetsning krävs licens. Dimension >110 mm: SDR11, PE100. Stumsvetsning alternativt flänsfog. För svetsning krävs licens. 65

71 1.4 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR Fog med koppling skall utföras enligt tillverkarens anvisningar. För flänsfog gäller att flänsmått skall vara enligt ISO Packningar skall monteras torra. Vid hopdragning av flänsförband skall rören centreras och riktas in. Skruvar skall dras korsvis med momentnyckel. Fogning skall i övrigt utföras enligt tillverkarens anvisningar. Efter avslutad montering skall alla skruvar/bultar efterdras sedan eventuella pallningar tagits bort och ledningen stabiliserats. Överflödigt packningsmaterial skall tas bort. Vid infodring efter uppspräckning av befintlig vattenledning 110 mm skall röret vara försett med skyddsbeläggning av PP. Treskiktsrör kan även komma ifråga efter samråd med beställaren. Innan infodringsarbetet börjar ska alltid TV-inspektion och eventuellt slangmätning utföras. Anslutning av ledning till kommunens nät utförs av eller i samråd med kommunen. Läggningsdjup för vattenledning skall för oisolerad ledning i körbar yta vara minst 1,65 m från färdig mark till ök rör och i ej körbar yta min 1,35 m. Vid rörgrav i berg med enbart vattenledning skall djupet vara min 1,9 m om inte ledningen förses med termisk isolering. Viss reduktion av läggningsdjup kan godtas vid ledningsdimensioner större än 150 mm. Avstängningsanordning (AV) på tryckrörsledning (PEC.1111) skall utföras med ventil, teleskopisk spindelförlängning med skyddsrör och teleskopbetäckning, lodas och inpassas i höjdläge. Teleskopbetäckning på anordning med teleskopisk spindelförlängning skall vara dragfast fäst till skyddsrör. Teleskopisk spindelförlängning skall vara dragfast fäst till ventil. Ventil på ledning med Ø <80 mm (servisventil) skall vara typ ESCO, med tillhörande garnityr och betäckning. Ventil på ledning med Ø >80 mm (slussventil) skall vara typ AVK (emaljerad), med tillhörande garnityr och betäckning. Spolpost (SP) i mark (PEB.3), med tillhörande garnityr och betäckning, utförs enligt s typritning N-137 alternativt prefabricerad variant efter beställarens godkännande. Spolpost utförs i samma dimension som stamledning för ledning <50 mm. För ledning mm används spolpost DN50. För ledning 100 mm används brandpost (se nedan) märkt som spolpost. 66

72 1.4 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR Brandpost (BP) i mark (PEB.4), med tillhörande garnityr och betäckning, utförs enligt s typritning N-139, med brandpost typ THISAB (BP 1990T DN100). Brandpost ska ha automatisk avtappning. Brandpost skall stadgas mot trumma så att god stabilitet uppnås. Brandpost skall ha utloppskoppling typ A. Avstånd mellan ventilspindelns topp eller spindeltapps överkant och underkant lock skall vara mm. Nivåjustering av fast betäckning skall utföras med passdelar. Passdelar skall vara förtillverkade för avsett ändamål. Fast betäckning skall placeras 5-10 mm under färdig yta. Nätet för brandförsörjning skall utföras enligt Svenskt Vattens anvisningar. Alternativsystemet skall användas för områden A1. Dock får köravstånd från brandpost till byggnad inte överstiga 500 m, brandpost skall eluppvärmas (se typritning N-139). För övriga områden skall traditionellt brandvattensystem utföras. Avloppsledningar Tryckledningar för avlopp utförs i princip efter samma anvisningar som vattenledningar. Spolning och desinfektion krävs ej. Grunt förlagda avloppsledningar (LTA) kan komma ifråga där stora kostnadsbesparingar kan uppnås. Dessa projekteras i allmänhet i samråd med pumptillverkare..5 SJÄLVFALLSLEDNINGAR Dimensionering av spillvatten skall utföras enligt Svenskt Vattens anvisningar. Dimensionering av dagvatten skall utföras enligt Svenskt Vattens anvisningar. Vid dimensionering av dagvattenledningar skall möjligheten till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) utredas enligt s ABVA och dagvattenpolicy. Täthetsprovning av avloppsledning skall utföras enligt Svenskt Vattens anvisningar. Deformationsprovning av avloppsledning skall utföras enligt Svenskt Vattens anvisningar. Provning av riktningsavvikelse hos avloppsledning utförs enligt Svenskt Vattens anvisningar. 67

73 1.4 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR Inre inspektion av ny självfallsledning med utrustning för TV-filmning och nivåmätning skall utföras enligt Svenskt Vattens anvisningar. Inspektion utförs före slutbesiktning, dock efter det att överbyggnadsarbetena (exklusive asfaltarbeten) för väg färdigställts. Redovisning (papper och digitalt) skall överlämnas och vara godkänd senast 10 arbetsdagar före slutbesiktning. Ledning av plaströr, markavloppsrör (PBB.521) Rör och rördelar ska uppfylla kraven för kvalitetsmärkningen Nordic Poly Mark. Ledning av PVC-rör alternativt PP-rör, standardiserade markavloppsrör. Styvhetsklass SN8. Ledning av betongrör, normalavloppsrör (PBB.421) Betongrör, oarmerade eller armerade standardrör. Rören ska uppfylla hållfasthetskraven enligt SS-EN 1916 och SS Brunnar och dylikt i mark Brunn skall tillverkas av förtillverkade delar, vari i förekommande fall inkluderas kortrör, spetsvändare, betäckning, passdelar (ramar, förskjutningsplattor med mera). Bottendel eller annan del till brunn får dock utföras platsgjuten för sådan brunnstyp där förtillverkad del inte kan erhållas. För brunn där anslutning till framtida ledning skall förberedas används anpassad rördel som proppas och fogtätas på samma sätt som ledningen. Fogning av brunn samt fogning av ledning till brunn skall utföras med tätningselement av gummi, utom i de fall annan fogningsmetod anges. För betäckning till brunn avsedd att stödja på brunnsöverdel skall passdel, eller i förekommande fall kombination av passdel och förskjutningsplatta, med sammanlagd höjd av 150 mm användas. Teleskopbetäckning skall placeras i nivå med färdig yta. Teleskopbetäckning avsedd att stödja på brunnsöverdel skall monteras så att framtida justeringsmöjligheter är lika stora uppåt och nedåt. Annan typ av teleskopbetäckning skall monteras enligt tillverkarens anvisningar. Fast betäckning accepteras endast på nedstigningsbrunn i parkmark och skall då placeras 3 cm under färdig yta. Nivåjustering av fast betäckning skall utföras med passdel eller förhöjningsring av gråjärn. Nivåjustering av betäckning genom avbilning eller pågjutning av översta brunnsringen får endast utföras efter beställarens godkännande. Täthetsprovning skall utföras enligt Svenskt Vattens anvisningar. Placering av brunnar Självfallsledningar förses med TB eller NB i brytpunkter i plan och profil samt vid ledningsförgreningar >200 mm. Minst var tredje brunn skall vara NB så att avståndet mellan två NB blir max 300 m. Avstånd mellan brunnar på ledningssträcka får ej överstiga 100 m. RB får sättas i slutände eller mellan två brunnar, TB eller NB, om avståndet mellan dessa är mindre än 100 m. DB får ej vara genomströmningsbrunnar med undantag av inkoppling av dränledning. 68

74 1.4 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR Nedstigningsbrunn (NB) Dimension 1000 mm. Utförs i betong (PDB.11) eller plast (PDB.12). Tillsynsbrunn (TB) Dimension 400/600mm i betong (PDB.21) eller plast (PDB.22). Rensbrunn (RB) Dimension 200 mm i plast (PDB.32). Dagvattenbrunn (DB) Dimension 400 mm i betong (PDB.512) eller plast (PDB.522) utan vattenlås med sandfång..6 DAGVATTENHANTERING Att ta hand om dagvatten i anslutning till den plats det uppstår ger fördelar, miljömässigt såväl som ekonomiska. Mark och vegetation tar upp och bryter ned närsalter och vissa föroreningar, vilket medför renare vatten. Dessutom minskar risken för sättningar genom att grundvattensänkningar kan undvikas. LOD skall därför i första hand utföras. Vid nyanläggning skall det göras en individuell bedömning av varje fastighets förhållande för möjlighet till LOD. En dagvattenutredning skall utföras av fastighetsägaren. Samråd skall ske med Täby kommun. Svenskt Vattens anvisningar skall eftersträvas att följas..7 PUMPSTATION Pumpstation förekommer både för spillvatten och dagvatten. Pumpstation utrustas med minst två pumpar, styrda av nivåvakter. Uppgifter om system för drift, styrning och övervakning lämnas vid behov av. Inlopps- och utloppsrör förses med avstängningsventil. I övrigt utförs pumpstationen i samråd med. Överbyggnad kräver normalt bygglov..8 RITNINGAR Blir informationen på VA-ritning svårtydd skall en detaljritning utföras. Detaljritningens område skall också markeras på VA-ritningen. Planritningar På VA-planen skall anges: - Vattengångsnivåer och ledningsdimensioner på samtliga ledningsslag som ej ingår på profilritning. - Planerade, befintliga och VA-ledningar som skall slopas. - Överkantsnivå och vattengångsnivå på samtliga dagvattenbrunnar. - 69

75 1.4 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR - Brunnsvariant (NB, TB, DB med mera) skall framgå. - Läge på strömningsavskärande fyllning. - Isolering av ledning. - Koordinatförteckning skall upprättas för samtliga brunnar samt brytpunkter på vattenledning där den ligger i separat ledningsgrav. Alla övriga ritningar som berör området som VA-planen redovisar skall finnas angivna i ritningens hänvisningstabell. Förekommande skalor är 1:400 och 1:1000. Profilritningar På VA-profil skall anges: - Markslag, jordart, grundförstärkning, ledningsbädd och längdmätning. - Planerade samt befintliga korsande och anslutande VA-ledningar. - Vattengångsnivåer på samtliga brunnar och i övrigt där lutningsförhållandena förändras, lutning i promille. - Material och dimension på samtliga ledningar. - Läge och överkantsnivå på strömningsavskärande fyllning. - Isolering av ledning. - Överkant ledning i rörgrav där endast tryckledning förekommer. Alla övriga ritningar som berör området som VA-profilen redovisar skall finnas angivna i ritningens hänvisningstabell. Förekommande skalor är längd 1:1 000 och höjd 1: GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR Geotekniska undersökningar för aktuella ledningssträckor skall utföras i erforderlig omfattning med Svenska Geotekniska Föreningens (SGF) beteckningsblad. Bestämning av trolig bergkontur längs profillinjen skall utföras på var 10:e meter. Där berg ej påträffas ovanför rörgravsbotten borras var 20:e meter. Förutsättningar för LOD skall bedömas och belysas i den geotekniska rapporten samt behov av jordförstärkning och strömningsavskärande fyllning..10 INMÄTNINGAR VA-anläggningar ska i samband med utförande mätas in. Entreprenör skall efter utfört arbete lämna in kompletta inmätningshandlingar till. Handlingar skall utföras enligt s anvisningar..11 OBJEKTKODLISTA Aktuell kodlista över VA-objekt tillhandahålls av. 70

76 1.4 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR.12 TYPRITNINGAR Ritningar skall i ritningshuvud förses med tydlig beskrivning, aktuella koordinatsystem i plan och höjd, skala (exempel 1:400), originalformat (exempel A3) samt ritningsnummer. Information i övrigt enligt ritningshuvud, se mall nedan. Typritningar VA N-130 A: Avseende planläge och inbördes läge för servisavsättningar med rensbrunn. N-131: Distansstolpar och skyltar för VA-anläggning. N-137: Spolpost. N-139: Brandpost, eluppvärmd. 71

77 1.4 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR N-130 A 72

78 1.4 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR N

79 1.4 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR N

80 1.4 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR N

81 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR.1 FÖRESKRIFTER Bestämmelser Följande bestämmelser och anvisningar tillämpas: - Svensk Standard SS AB 04 Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, Föreningen Byggandets Kontraktskommitté, ABT 06 Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggningsoch installationsarbeten, Föreningen Byggandets Kontraktskommitté, ABK 09 Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet, Föreningen Byggandets Kontraktskommitté, Bygghandlingar 90, delarna 1, 2 och 3 Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt, BST och SS Bygghandlingar 90, del 7 Lika ovanstående, avser mark- och anläggningsarbeten. - AMA Anläggning 10 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk Byggtjänst, MER Anläggning 10 Mät- och ersättningsregler, anläggningsarbeten, Svensk Byggtjänst,

82 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Kommunens regler Kommunens regler meddelas på fyra sätt: - Genom hänvisning till något allmänt regelverk, t ex AMA Anläggning 10 eller VGU (Vägar och gators utformning) - Genom texterna i Teknisk handbok för - Genom trycksaker med detaljanvisningar - Typritningar All projektering ska ske i SWEREF , RH2000 Litteratur Projektering av lekplatser: Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap Konsumentverket 2013 Projektering av idrottsplatser och spontanidrottsplatser - Måttboken Svenska Kommunförbundet - Anlägga boulebana Svenska bouleförbundet Projektering av marköverbyggnader: - Beläggning med plattor och marksten av betong Svensk markbetong och Svenska Kommunförbundet, andra upplagan, Stockholm, Trädhandbok för Uppsala kommun Uppsala kommun, version 1, Projektering av växter: - Kvalitetsregler för plantskoleväxter Gröna näringens riksorganisation. 3:e upplagan. Augusti

83 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Projektering av vägar och gator: - Vägar och gators utformning Vägverket och Svenska Kommunförbundet, Stockholm, Regionala cykelstråk i Stockholms län Vägverket, Region Stockholm, 2001 Tillgänglighetsanpassning: - Regelsamling för byggande, BBR, 2012 Boverket. - Allergi och stadsgrönska Gröna Fakta 3/96 - Allergiutredningen Statens Offentliga Utredningar, Bygg för alla Svensk Byggtjänst, Karin Månsson, Stockholm, Enklare utan hinder Boverket, Bygg hörselvänligt Hörselskadades Riksförbund, Bygg ikapp Svensk Byggtjänst, Gator för alla Svenska Kommunförbundet, Roger Johansson, Stockholm, Grönare liv för allergiker Informationsförlaget, Eva Jansson och Ann-Britt Sörensen,

84 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR - Miljöanpassning och utvecklingsstimulerande åtgärder för synskadade barn och barn med tilläggshandikapp Informationsskrift, Tomteboda resurscentrum - Offentlig miljö, Faktablad Synskadades Riksförbund - Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Svenska kommunförbundet, Brandberg, Kroon, Nordling och Yngvesson, Stockholm, Riktlinjer för tillgänglighetsguider för utemiljö Vägverket, RAP 1999: Rörelsehindrade barns utemiljö Statens Institut för Byggforskning, Ingalill Tengvall, Synligt och kännbart - om synskadade och miljön Synskadades riksförbund, Kerstin Skeppstedt, Tillgänglighet och säkerhet för personer med funktionshinder vid väg- och gatuarbeten Vägverket, RAP 1999: Tillåtna katalogen DHR tillgänglighetskrav - Visst kan vi vara med Utelek för barn med handikapp Handinnova AB, Karin Paulsson och Pia Winnberg-Lindqvist 79

85 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR.2 RITNINGAR Förutom anvisningar i nedanstående punkter gäller Svensk Standard (SS ) som stödjer sig på byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt och Bygghandlingar 90. Vid projektering av parker, naturparker och lekplatser skall följande ritningar upprättas: - Befintlig situation (vid behov) - Rivningsplan (vid behov) - Markplaneringsplan - Planterings- och utrustningsplan - Sektioner och detaljritningar Entreprenören skall upprätta följande ritning: - Röjnings- och etableringsplan Eventuella undantag eller tillägg i fråga om antal ritningar och skalor kan komma att ändras efter överenskommelse mellan beställaren och projektören. Om behov finns av att ta fram en rivningsplan kan den kombineras med befintlig situation. Befintlig situation Ritningar bör läggas upp med indelning och avgränsning enligt kartbladsystem för 400-/200-delar. Förekommande skalor 1:400 1:200 1:100 Vanligtvis används skala 1:200. Inför projektering av markanläggning, husbyggnad m.m. skall marken kartläggas avseende befintlig vegetation. Vid kartläggning skall speciellt beaktas de detaljplaneintentioner om bevarande av värdefulla träd, vegetationspartier, naturmark m.m. som framgår av till detaljplanen upprättade beskrivningar. På ritning skall redovisas: - Grundkarta (primärkarta) 80

86 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR - Ytbegränsningslinjer. - Ytskikt. - Befintliga höjder. - Befintliga dagvattenbrunnar inkl. inloppshöjd. - Slänter med lutningsangivelse. - Befintlig utrustning. - Befintlig vegetation. - Befintlig belysning. - Gränser för anläggningens omfattning (arbetsområdesgräns). - Teckenförklaring. - Norrpil. - Skalstock. Rivningsplan Ritningar bör läggas upp med indelning och avgränsning enligt kartbladsystem för 400-/200-delar. På ritning skall tydligt framgå vad av det redovisade som skall sparas och vad som ska rivas. I förfrågningsunderlaget skall anges till vilket upplag överblivet material skall fraktas. Förekommande skalor 1:400 1:200 1:100 Vanligtvis används skala 1:200. På ritning skall redovisas: - Grundkarta (primärkarta). - Ytbegränsningslinjer. - Ytskikt. - Befintliga höjder. - Befintliga dagvattenbrunnar inkl. inloppshöjd. - Slänter med lutningsangivelse. - Befintlig utrustning. - Befintlig vegetation. - Befintlig belysning. 81

87 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR - Gränser för anläggningens omfattning (arbetsområdesgräns). - Teckenförklaring. - Norrpil. - Skalstock. Markplaneringsplan Ritningar bör läggas upp med indelning och avgränsning enligt kartbladsystem för 400-/200-delar. Om information på bladindelad markplan skulle bli otydlig skall en objektororienterad detaljritning också göras. Denna skall då markeras på markplaneringsplanen. Informationen kan ev. finnas med som en enkel illustration. Höjdsättning skall redovisas. I de fall där omfattande höjdsättning och måttsättning krävs kan en separat höjd- och måttsättningsplan upprättas. Dränering och marklutning för avrinning av ytvatten skall redovisas. Förekommande skalor 1:400 1:200 1:100 Vanligtvis används skala 1:200. På ritning skall redovisas: - Grundkarta (primärkarta). - Ytbegränsningslinjer. - Ytskikt. - Trädgropar. - Planteringsytor. - Höjdsättning för slitlagrets överyta. - Nya dagvattenbrunnars inloppshöjd. - Slänter med lutningsangivelse. - Belysning. - Måttsättning. - Gränser för anläggningens omfattning (arbetsområdesgräns). - Teckenförklaring. - Norrpil. - Skalstock. Alla ritningar som berör området/projektet som markplaneringsplanen visar skall finnas angivna i planens hänvisningstabell. 82

88 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Planterings- och utrustningsplan Planterings- och utrustningsplaner skall i första hand tas fram i kartbladssystem 400/200-delar. Placering av utrustning skall ritas skalenligt och säkerhetsavstånd skall anges. Avgränsningar mellan olika arter samt antal växter skall tydligt framgå av planen. Förekommande skalor: 1:400 1:200 1:100 1:50 Vanligtvis används skala 1:200. På ritningen skall redovisas: - Grundkarta (primärkarta). - Avgränsningar mellan olika arter samt antal växter på respektive plats. - Placering av utrustning. - Belysning. - Gränser för anläggningens omfattning (arbetsområdesgräns). - Växtförteckning. - Utrustningsförteckning. - Norrpil. - Skalstock. På ritningen ska anges: - Art och sort, både med svenska och latinska namn och proveniens. - Totala antalet växter per art/sort. - Kvalitet samt eventuella krav på tidpunkt för plantering och om etableringsbeskärning krävs. Under kvalitet skall för träd anges stamomfång, stamhöjd/ topphöjd, antal omplanteringar samt om trädet skall vara med klump, kruka, depåodlat eller sprinklerodlat springringodlat. För buskar och perenner skall eventuell krukstorlek anges. - Planteringsavstånd. I utrustningsförteckningen skall anges: - Antal av respektive utrustning. - Färg- och ytbehandling. - Leverantörshänvisningar. 83

89 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Sektioner och detaljritningar Sektioner och detaljer redovisas i lämplig skala. Typsektioner för marköverbyggnader redovisas i skala 1:10 eller 1:20. Detaljritning skall innehålla uppgifter om speciell utformning, material, konstruktionsmått etc. som är väsentligt för anläggningens utformning. Röjnings- och etableringsplan Redovisas i skala 1:400. Upprättas av Entreprenören. Förslag till bevarande av befintlig vegetation och inhägnader som skyddar vegetationen skall redovisas på röjnings- och etableringsplanen, se avsnitt 3.4. Även upplagsplatser, parkeringsplatser, platser för etablering av manskapsbodar skall redovisas samt hur ytorna skall återställas. Röjnings- och etableringsplan skall innan något som helst arbete påbörjas vara granskad och godkänd av stadsbyggnadskontoret i. Granskningstiden är 10 arbetsdagar. 84

90 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR.3 HÅRDGJORDA YTOR OCH PARKVÄGAR Hårdgjorda ytor för gång- och cykel och enstaka tunga fordon ska dimensioneras för trafikklass 0. Hårdgjorda ytor för torgyta, brandväg mm ska dimensioneras för trafikklass ÖVERBYGGNADER MED SLITLAGER AV STENMJÖL Dimensionering av överbyggnad beräknas specifikt för respektive projekt..3.2 ÖVERBYGGNADER MED SLITLAGER AV BETONGPLATTOR, MARKSTEN SAMT SMÅ-,STORGATSTEN OCH NATURSTENSPLATTOR Dimensionering av överbyggnad beräknas specifikt för respektive projekt. Vägrefug med plantering skall vara bomberad. Närmast körbana läggs en rad betongplattor, grus, tegel eller gatsten för att minska skador från snöröjning och saltbekämpning. Bredd mellan körbana och växtmaterial skall vara minst 0,50 m..3.3 ÖVERBYGGNADER MED SLITLAGER AV BITUMEN Se avsnitt UTFORMNING AV PARKVÄGAR Vägbredd Faktorer som påverkar vägbredd är nyttjandegrad, trafiktyp (gång- cykel- eller mopedtrafik) och om väg skall snöröjas. Gång- och cykelvägar Vägbredd för gång- och cykelväg bör vara minst 2,50 m + 0,25 m breda stödremsor på ömse sidor om väg, totalt minst 3 m. Parkvägar som snöröjs Parkväg som snöröjs bör ha en bredd av minst 2,50 m + 0,25 m breda stödremsor på ömse sidor om vägen, totalt minst 3 m. Parkvägar som ej snöröjs Parkväg som ej snöröjs bör vara minst 1,20 m exklusive stödremsor. Längslutning och tvärlutning Parkväg skall luta maximalt 1:20 (5%) i längdled. Lutning på 1:12 (8%) kan i undantagsfall tillåtas på kortare sträckor där så krävs. En sådan lutning ska i så fall följas av ett 2 meter långt vilplan, med lutning av högst 2%, efter maximalt 6 m. Vid behov av trappa skall möjlighet till kringgående vägslinga undersökas. 85

91 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Minsta tvärlutning på mark skall vara 1,5%. Om detta inte är möjligt skall samråd ske med beställaren. Se vidare i avsnitt om tillgänglighetsanpassning /handikappanpassning av gångytor. Vid ensidig lutning skall tvärfallet för olika beläggningstyper vara följande: - asfalt och övriga bituminösa beläggningar 2-2,5% (1:40). - grusslitlager 2,5-4,0% (1:40-1:25). Sidodike eller vattenränna skall ha en minsta längslutning av 1% (1:100). Släntlutning Släntlutning mot parkväg bör inte vara brantare än 1:2. Vid tomtmark kan dock en lutning på 1:1,5 tillåtas. Gräsyta som skall klippas med åkgräsklippare eller motsvarande skall ha en lutning på 1:3 eller flackare. Slänt ska förses med tydligt släntkrön och släntfot. Slänt skall om möjligt anläggas så att mjuka släntkrön erhålls för att åstadkomma ett naturligt utseende. Horisontalkurvradie I kurva bör inre radie vara minst 4,0 m. Vid vägkors rekommenderas följande miniradier: - rät vinkel: 4,0 m - spetsig vinkel: 1,5 m - trubbig vinkel: 6,0 m.3.5 SIDODIKEN LÄNGS PARKVÄGAR Med sidodike menas här ett dike som hindrar vatten från områden utanför parkväg att komma in på gång- eller cykelbana och där bl. a. orsaka risk för isbank eller svallis. Sidodike erfordras således endast när ett större terrängparti och bergskärning lutar mot parkväg. Från dike till närmsta objekt, t ex belysningsstolpe, skall avståndet vara minst 0,6 m. Sidodike skall utföras enligt

92 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Bild

93 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Sidodiken mot jordskärning Bild

94 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Sidodiken mot bergskärning BILD

95 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Sidodiken av markplattor av typen ränndalsplattor, mot jordskärning BILD

96 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Sidodiken av markplattor av typen ränndalsplattor, mot bergsskärning BILD

97 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Sidodiken av gatsten BILD

98 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Terrassering och bergskärning mot parkväg Bild

99 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR.4 VEGETATION SE SEPARAT DOKUMENT.4 VEGETATION.4.1 NYANLÄGGNING AV VÄXTBÄDDAR Anläggning av växtbäddar för träd Innan utläggning av växtbädd skall terrass godkännas av beställaren. Träd i gräsyta skall ha tillgång till minst 10 m 3 jord. Enskilda träd skall sättas i trädgrop. Övriga jordvolymer enligt nedan. Sammahängande växtbäddar för träd ska eftersträvas. Växtbäddar för träd i natur- och parkmiljö, ostörd markprofil För växtbäddar för träd i natur- och parkmiljö ska föreskrifter i Trädhandbok för Uppsala kommun, avsnitt följas. Växtbäddar för träd I natur- och parkmiljö, störd markprofil För växtbäddar för träd i natur- och parkmiljö ska föreskrifter i Trädhandbok för Uppsala kommun, avsnitt följas. Växtbäddar för träd i hårdgjord miljö För växtbäddar för träd i hårdgjord miljö ska föreskrifter i Trädhandbok för Uppsala kommun, avsnitt följas. Varje träd skall ha tillgång till minst 15 m 3 skelettjord. För träd planterade i grupp eller på rad skall skelettjorden vara sammanhängande. Växtbäddar för träd på betongbjälklag Utförs enligt AMA Anläggning 10, kap DCL. Bygghöjd för medelstora träd på bjälklag bör aldrig understiga 600 mm och för stora träd 800 mm. För små träd och mindre buskar gäller lägsta bygghöjd 400 mm. 94

100 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Växtbäddar för buskar och perenner Utförs enligt AMA Anläggning 10, kap DCL. Typ Växtjord Mineraljord/luckring 1. Buskyta 400 mm 200 mm 2. Perennyta 400 mm 200 mm Önskvärd bredd på planteringsyta är minst 2 meter där utrymme finns. I trafikmiljöer kan perenner behöva täckmaterial som t ex singel eller kross. Växtbäddar för gräsytor Utförs enligt AMA Anläggning 10, kap DCL. Typ Växtjord Mineraljord/luckring 1. Bruksgräsmatta 100 mm 200 mm 2. Slaghacksytor 100 mm 200 mm 3. Slänter och diken 50 mm 100 mm 4. Vägslänt * 100 mm *Sprutsådd direkt på mineraljorden När färdig gräsmatta ska anläggas skall den anpassas till underliggande växtbädd. Gräslister utmed vägar och g/c-vägar skall vara minst 1,5 m breda. Uppbyggnad av sedummatta Utförs enligt leverantörens anvisningar..4.2 VÄXTVAL Hänsyn skall tas till ståndort så att sunda och livsdugliga växtmaterial skall utvecklas. Dessutom skall val ske med hänsyn till estetik och allergi. Då E-material finns att tillgå för art i önskad kvalitet skall E-plantor väljas. I första hand skall containerodlat material användas. Fruktbärande och klibbiga träd, exempelvis vissa sorters lind, bör undvikas vid p-platser, körbanor, g/c-vägar och sittplatser. Tilia tomentosa bör användas istället för Tilia cordata. För varje art/sort anges var växtmaterialet har odlats under de senaste tre åren. Undantag från detta kan ges under speciella omständigheter och efter godkännande från. 95

101 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Beställaren,, skall beredas möjlighet att på plats i plantskolan få undersöka och bilda sig en uppfattning av växtbetingelser och övriga omständigheter kring beställt material. Växtmaterial skall väljas utifrån underhåll, naturligt växtsätt och få framtida beskärningsinsatser. Vid val av växter skall hänsyn tas till växtens slutliga storlek för att inte inkräkta på framkomlighet och siktlinjer vid korsningar och utfarter. Hänsyn skall också tas till belysning, skyltar och trafiksignaler. Trygghetsaspekter skall också beaktas vid växtval. Buskar Buskar ska vara containerodlade, minst 3.5 liter, kvalitet busk. Häckar Häckar ska vara av kvalitet färdig häck, minst Stamomfång träd För gatuträd skall stamomfång vara minst cm om inte annat anges. Träd i gräsyta skall ha stamomfång om minst cm om inte annat anges. Stamhöjd träd Träd med fri höjd ska ha en stamhöjd av minst 2 m vid plantering. Fri stamhöjd på träd i trafikmiljöer: Fri höjd över körbana skall vara minst 4,6 m Fri höjd över cykelväg skall vara minst 3,2 m Fri höjd över gångbana skall vara minst 3,2 m Lägre fri höjd kan tillåtas på lokalgata under förutsättning att skylt Begränsad fordonshöjd (C17) sätts upp. Om ett träd skall planteras, vars krona kommer att nå ut över gaturum, gångbana eller cykelbana skall det vara möjligt att stamma upp eller beskära trädet så att fri stamhöjd enligt ovan kan hållas. Höjd av växtlighet i anslutning till utfart Vid utfart skall sikt vara fri minst 2,5 m från gång- eller körbana. Vegetation skall alltså inte vara högre än 0,8 m från gatan i den sikttriangel som illustreras i bild

102 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Bild Höjd av växtlighet i anslutning till korsning I korsning ska växtlighet inte vara högre än 0,8 m i en sikttriangel som sträcker sig minst 10 m åt vardera håll, se bild Bild Träd i trafikmiljö Gatuträd bör förses med någon sorts påkörningsskydd, se vidare under avsnitt möbler och utrustning. Växtval i naturpark Vid plantering i naturmark och naturpark skall företrädesvis arter som naturligt förekommer i området väljas. Vegetation vid vägar i landsbygd Befintlig vegetation bör så långt som möjligt tas tillvara. Träd med diameter > 100 mm vid 1 meters höjd skall dock normalt inte förekomma i vägens säkerhetszon eftersom det räknas som ett fast oeftergivligt föremål. Avvägningar måste dock 97

103 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR göras mellan säkerhetsintressen och natur- och kulturmiljövärden som t ex alléer och vägträd (gamla träd med höga natur- eller kulturmiljövärden) och milstenar. För mer information se VGU..4.3 PLANTERING OCH SÅDD Plantering av träd, buskar och perenner För plantering av träd ska föreskrifter i Trädhandbok för Uppsala kommun, avsnitt följas. I beskrivningen anges: Försiktighet skall iakttagas vid hantering av växtmaterial. Lyft skall ske med tag om rotklump. Vid plantering skall rotsystem bredas ut och rymmas väl i planteringsgrop. Planteringsdjup skall om inte annat anges vara lika med planteringsdjup i plantskolan. Mark genomvattnas i samband med plantering. Stålnät och juteväv skall vara kvar runt klumpen klippas upp och vikas ut från stam och rotklump. På krukodlade växter ska krukan tas bort och rotsystemet i botten skäras med skarpa raka snitt så att rotsnurr ej bildas Växter skall omedelbart efter leverans till byggarbetsplats vattnas, täckas och skyddas mot uttorkning. Växter som inte kan planteras direkt efter leverans, skall omgående jordslås på skuggig plats. Jordslagen växt skall vattnas dagligen före plantering. Växt med klump ställs i vatten före plantering så länge att vattnet hinner tränga in i hela klumpen. Behållare/container vattnas omsorgsfullt. Barrotad växt doppas före plantering i blandning av vatten och lera eller vatten och torvmull. Skadad rotdel tas bort med kniv eller sekatör. Vid höstplantering skall växtmaterial vara väl invintrat vid leverans. Vid vårplantering och leverans söderifrån skall leverans anpassas så att inte växtmaterialet har vegeterat. Barrväxter och vintergröna växter skall ej planteras för sent på hösten eftersom de måste hinna etablera sig innan vintern. Inte heller vattenväxter skall planteras för sent på hösten av samma orsak. Träd med klump eller som är containerodlade kan planteras under hela säsongen. Klump skall vara sammanhängande och väl genomrotad. I container får rötter ej ha bildat s k rotsnurr. Särskild försiktighet skall iakttagas vid plantering av avenbok, bok, björk, ek och pil. Dessa skall antingen planteras på våren eller sent på hösten efter att materialet har invintrat. Träd skall generellt planteras med ett sådant avstånd att trädkronor inte växer in i varandra. Tätare planteringar kan dock förekomma som del i ett gestaltningsförslag. 98

104 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Innan plantering sker skall växtbädd och terrass godkännas av beställaren. Beställaren skall ges möjlighet att delta vid plantering. Utöver dagbok skall fotodokumentation ske vid plantering och anläggning. Se vidare i kap 3.4. Sådd av gräs Växtbädd för gräsyta krattas jämn och lättvältas med gallervält innan sådd utförs. Gräsfrö fördelas jämnt över ytan med utsädesmängd enligt leverantörens anvisningar. Efter sådd och fröets myllning skall ytan vältas med slätvält. Gräsfröblandningar Gräsytans användningsområde och krav på slitagetålighet skall styra val av fröblandning. Både val av art och sort har stor betydelse. Uppbindning av stamträd Uppbindning av träd ska utföras enligt typritning i Trädhandbok för Uppsala kommun. Störar skall vara barkade och skall inte vara behandlade med rötskydd. Den längsta stören skall stå mot rådande vindriktning vid utsatta lägen. Vid plantering längs gata skall den längsta stören stå ut mot gatan. Störarna sågas ned till 20 cm ovan mark efter 1-2 år för att inte missgynna träd och skyddar då mot skador vid gräsklippning. Täckmaterial runt träd och buskar För att underlätta ogräsbekämpning kan växtbädd täckas med mm marktäckningsmaterial som t ex löv, träflis, stenkross eller grus (0-fraktion får ej ingå).mellan täckmaterial och växtbäddens jord kan ogräsduk läggas ut som ett materialskiljande lager. Duk skall vara vattengenomsläpplig, ogräshämmande och UV-resistent. För att kompensera näringsbortfall vid bark och träflis bör en giva långtidsverkande stallgödsel läggas under materialskiljande lager. Runt träd i vegetationsyta skall täckmaterial läggas från stammen och minst 75 cm ut..4.4 KONTROLL OCH SKÖTSEL Kontrollprogram för byggnation av växtbäddar, för plantering och för skötsel ska tas fram. Omfattning enligt Trädhandbok för Uppsala kommun, avsnitt 4.1. I beskrivningen anges: Provtagning och analyser För växtjord gäller att kontroll av växtjord skall ske med minst ett prov från varje anskaffningsplats. 99

105 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR För växter gäller att leveranskontroll med protokoll alltid skall utföras. Leveranskontroll skall utföras med avseende på kvalitet, art, sort, kondition och rötter hos växterna. Leveransdatum skall meddelas till stadsbyggnadskontoret 3 arbetsdagar före leverans. Entreprenören skall meddela när leveransen kommer så att beställaren kan närvara vid leveranstillfället. Besiktning skall utföras av både leverantören och beställaren. Detta medför inte att ansvar fråntas leverantör eller entreprenör..4.5 FÄRDIGSTÄLLANDESKÖTSEL I beskrivning ska färdigställandeskötsel anges. Utförs lika skötsel under garantitid nedan med följande tillägg: Färdigställandeskötsel skall utföras med sådant intervall att anläggningen ser vårdad ut under hela tiden, fram till dess garantiskötsel tar vid. Notera att ogräsbekämpning ingår i färdigställandeskötseln. Yta under nätstaket och ytan intill skall vara fri från ogräs. Gräsklippning skall som första klippning ske när gräset blivit fast i strået ("stockat" sig). Vidare klippning enligt skötseln under garantitiden..4.6 SKÖTSEL UNDER GARANTITID I beskrivning ska skötsel under garantitiden anges: - Skötsel och underhåll av hårdgjorda ytor under garantitiden - Skötsel av gräsyta under garantitiden - städning - gräsklippning, slåtter - gödsling - vattning - Skötsel av planteringsyta under garantitiden - städning - gödsling - beskärning av buskar m m - ogräsbehandling av planteringsyta - bevattning - gödsling efter jordanalys 100

106 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR - Skötsel av träd under garantitiden - justering av uppbindning - ev uppbyggnadsbeskärning - ogräsbehandling av mark under träd - bevattning - Underhåll av utrustning För varje skötselåtgärd skall tillvägagångssätt, tidpunkt och intervall för åtgärd beskrivas. Vattenmängd, gödselmedel och eventuellt bekämpningsmedel skall anges. Normalt skall bekämpningsmedel undvikas. Om bekämpningsmedel ändå bedöms nödvändigt att använda skall en anmälan först göras till Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor. I den tekniska beskrivningen skall anges att plantor som inte etablerats eller som dött ut under garantitiden omedelbart skall ersättas med nya om växtsäsongen så tillåter, i annat fall så snart det är möjligt. Garantiskötseln skall kunna prissättas årsvis. I regel gäller 3 år som garantitid om inget annat avtalas. Separata à pris skall finnas för garantiskötselns olika poster. Bevattning Träd skall under perioden 15 april t o m augusti månad bevattnas med minst 140 liter/träd varannan vecka. Bevattningssäckar skall användas. Växtbädd/trädklump får aldrig bli torr utan ska vara fuktig. Bevattnings- och gödslingsåtgärder skall dokumenteras i dagbok och tillhandahållas beställaren senast en vecka efter utfört arbete. I dagbok skall också dokumenteras mätning av markfuktigheten för att kontrollera att träd får jämn och tillfredställande fuktighet. För gräs ska bevattningsmängden uppgå till minst 20 mm per vecka under perioden 15 april till och med augusti och skall utföras så att jorden är fuktig ner till minst 100 mm djup. Bevattningen skall göras på ett sådant sätt att olägenhet undviks och skall vara jämt fördelad så att allt vatten infiltrerar ned i växtbädden. För planteringsytor skall bevattning utföras under perioden 15 april till och med augusti och skall utföras så att jorden är fuktig ner till minst 300 mm djup. Bevattningen skall göras på ett sådant sätt att olägenhet undviks och skall vara jämt fördelad så att allt vatten infiltrerar ned i växtbädden. Daglig avskrift av vattenmätare (start och slut förbrukning) skall ske i dagboken. Om automatbevattning finns ansvarar entreprenören för att växterna får tillräckligt med vatten och samordnar detta med bevattningsentreprenören. Gödsling Vid varje bevattningstillfälle tillsätts en flytande näringslösning bestående av 1-2 promille gödsel i vattnet. Gödselmedlet som används skall vara vattenlösligt, 101

107 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR innehålla mikronäringsämnen och ha en sammansättning ungefär motsvarande: 51% N, 10% P och 43% K. För parkträd påföres på våren ett 100 mm tjockt lager av välbrunnen kogödsel 75 cm runt om stammen, vilket motsvarar planteringsgropens storlek. Detta utförs i samråd med beställaren. Undantag kan göras beroende på estetik, underplanteringar m m. Gödsling av gräsytan skall göras när gräset har klippts två gånger. Det är då väldigt viktigt att göra detta göra vid ihållande regn eller i samband med bevattning. Mängden gödning bör vara 2 kg NPK /100 m2. För planteringsytor gäller att vid andra växtsäsongen, skall planteringen gödslas med väl brunnen kogödsel. Ett 100 mm tjockt lager läggs ut mellan plantorna. Detta skall påföras innan den 15 april. Trädvård Beskärningsarbeten skall utföras fackmannamässigt av personal med dokumenterad kunskap och erfarenhet. Beskärning skall utföras enligt COOIT-modellen. All beskärning skall ske i samråd med beställaren. Döda och skadade grenar tas bort samt rot- och stamskott. Garantitidens utgång Vid garantitidens utgång skall anläggningen ha ett väletablerat utseende. - Gräsytan skall vara jämn, tät och välklippt. - Buskageytor skall vara väl slutna och etablerade och ge ett friskt, frodigt och tilltalande intryck. - Perennrabatter skall vara väl slutna och ge ett friskt intryck. - Träden skall visa god etablering och tillväxt. Träden skall ha en skottillväxt på minst 200 mm per år. 102

108 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR.5 MÖBLER OCH UTRUSTNING Färgsättning Utrustning ska färgsättas enligt s färgsättningsstandard. Färgsättning utförs i samråd med beställaren. Papperskorgar Papperskorg skall placeras ut längs med gång- och cykelväg och vid sittplats i park och på torg samt vid busshållplats. I första hand skall markfast papperskorg användas alternativt skall papperskorg sättas upp på befintlig stolpe. Papperskorg skall passa för 50-, 70- eller 160-liters säck. Vid övergångsställe får papperskorg ej monteras på stolpe. Papperskorg skall så långt som möjligt vara underhållseffektiv, fågelsäker och vandalsäker. Stamskydd och markgaller I hårdgjord yta kan stamskydd av gjutjärn och markgaller av gjutjärn alternativt betong användas. Lekutrustning All lekutrustning skall vara godkänd enligt Europanormen för lekredskap SS-EN med tillägg och säkerhetsbesiktigas av certifierad besiktningsman. Lekredskap skall placeras på stötdämpande underlag så långt ifrån varandra att de följer leverantörens säkerhetsmått. Klotterskydd Så mycket som möjligt av föreslagen utrustning skall klotterskyddas innan montering. 103

109 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR.6 UTFORMNING AV LEKPLATSER Vid utformning av lekplats skall Lek- och aktivitetsplan för barn och ungdomar i Täby följas om inte annat anges. För projektering av lekplatser hänvisas till Svensk standard för lekplatser SS-EN 1176/ och SS-EN ÖVERBYGGNADER Sandlådor Bakbar sand, tjocklek 600 mm. Yta skall dräneras. Strid sand Strid sand, tjocklek 400 mm. Yta skall dräneras. Platsgjuten gummibeläggning Gummiasfalt på lekyta skall vara helgjuten. Platsgjuten gummibeläggning skall anläggas enligt tillverkarens anvisningar. Val av typ av fallskyddsunderlag under gungor som man kan hoppa ifrån skall diskuteras med..6.2 PLACERING AV LEKREDSKAP, MÖBLER OCH UTRUSTNING Medvetet utplacerade sittplatser skall alltid finnas i närhet av småbarnslek. Det skall finnas minst ett bord per lekplats, vilket skall stå i anslutning till sittplats. Minst en papperskorg skall finnas per lekplats. Lekplatser skall vara driftsäkert utformade. Lekredskap skall placeras med hänsyn taget till väderstreck, exempelvis skall rutschkana aldrig placeras i söderläge och småbarnslek aldrig i direkt sol- och /eller vindläge. Sittplats med skydd mot sol och vind bör finnas. För att få vindskydd och minska antalet sinnesintryck är det en fördel om lekplatsen är indelad i olika rum. Det är dock viktigt att den inte blir alltför avskärmad och riskerar att bli ett tillhåll eller medföra risk för överfall..6.3 BELYSNING Belysning skall finnas enligt Belysningsprogram för om inte annat anges..6.4 VÄXTLIGHET Växtmaterial ska vara robust och får inte vara giftigt, taggigt eller starkt allergiframkallande. Plantering skall vara utformad så att den är lekbar. 104

110 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR.6.5 AVSKILJANDE ELEMENT Inspringningsskydd bör enbart finnas runt gungor. Avskiljande element mellan en lekplats olika delar bör utformas så att de uppmuntrar till lek och inte försvårar barns möjlighet till passage. Staket bör finnas om lekplats ligger nära trafikerad väg. Staket bör då vara cirka 1 m högt för att vara tydligt för personer med synnedsättning. 105

111 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR.7 UTFORMNING AV IDROTTSPLATSER OCH SPONTANIDROTTSPLATSER Drift Yta skall vara driftsäker, exempelvis bör inte fruktbärande träd eller träd med stora löv finnas i direkt anslutning till spontanidrottsplats. Möbler och utrustning Möjlighet till sittplats skall alltid finnas i anslutning till spontanidrottsplats. Minst en papperskorg skall finnas. Vind- och regnskydd bör finnas. Belysning Belysning bör finnas men bör vara avstängd nattetid. Säkerhet En spontanidrottsplats bör vara utmanande men utan att innehålla onödiga riskmoment. Där risk finns att gående eller bilar träffas av boll skall spontanidrottsplatsen avskärmas. Avskärmning bör vara genomsiktlig. Övrigt Öppning eller släpp i sarg skall finnas och skall vara anpassad för tillgänglighet och driftfordon. Spontanidrottsplatsen skall samspela med sin omgivning. Utsida av sarg kan även användas som vindskydd för sittplatser..7.1 UTFORMNING AV FOTBOLLSPLANER AV STENMJÖL Slitlager av stenmjöl 0-4 mm, tjocklek 70 mm. Dimensionering av överbyggnad beräknas specifikt för respektive projekt. Mått enligt Måttboken, Svenska Kommunförbundet..7.2 UTFORMNING AV KONSTGRÄSPLAN Konstgräsplan skall anläggas enligt tillverkarens anvisningar. Mått enligt Måttboken, Svenska Kommunförbundet.7.3 UTFORMNING AV BOULEBANA Mått och utförande enligt Anlägga Boulebana, Svenska Bouleförbundet. 106

112 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR.8 TILLGÄNGLIGHET/HANDIKAPPANPASSNING Viktiga målpunkter som gångytor, trappor och ramper skall vara lätta att upptäcka och hitta till..8.1 MÖBLERING OCH UTRUSTNING Placering av möbler i gaturum eller gångstråk är lika viktigt som dess utformning. Ett konsekvent system bör användas för att underlätta för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Sammanhängande stråk bör vara utformade med tydliga gångzoner och möbleringszoner. Gångyta skall inte innehålla hinder och skall vara särskiljd från möbleringszon. Hinder som är markfast bör stå i möbleringszon och bör vara tydligt visuellt och taktilt markerat, exempelvis genom att använda avvikande material. Sittplatser och bord Sittplats bör ha ryggstöd och armstöd. Sitthöjd bör vara 0,45-0,50 m och armstöd bör ha en framkant som går att greppa om. Armstöd bör nå förbi sittytans främre kant. Det bör finnas plats för rullstol bredvid sittplats. Om yta innehåller flera bord bör åtminstone ett av dem tillgänglighetsanpassas. Cykelparkering Cykelparkering bör finnas i anslutning till viktiga målpunkter. Cykelställ måste placeras så att parkerade cyklar inte blir hinder..8.2 GÅNGYTOR Marklutning skall helst inte vara mer än 2 %(1:50) för rullstol. 5 %(1:20) räknas som lätt och är rekommenderad största lutning, 6,25% (1:16) räknas som medelsvår och 8% (1:12) svår, och dessa lutningar skall i största mån undvikas. Om en gångyta anläggs med lutning 1:12 skall det, efter maximalt 6 m, åtföljas av ett minst 2 m långt vilplan. Vilplan skall ha en lutning på högst 2%. Val av markmaterial skall vara anpassat för tillgänglighet, exempelvis skall packat stenmjöl användas istället för grus. I gångyta skall slätt material användas. Öppning i exempelvis staket eller häck bör vara minst 0,90 m bred..8.3 TRAPPOR Trappa bör vara byggd så att barn med rörelsehinder kan ta sig upp och ner själva genom att krypa, hasa på magen, gå med kryckkäppar eller gå i bredd med någon vuxen som stöd. Trappsteg skall vara låga, cm höga (max 15 cm) och ha homogena sättsteg så att barn inte halkar in mellan stegen och skadar sig. Trappans form bör vara rak. Genom kontrastmålning av översta och nedersta trappsteget markeras trappans slut för synsvaga. Om trappan innehåller mer än åtta trappsteg skall den byggas som två trapphalvor med ett vilplan emellan. 107

113 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR.8.4 RAMPER Ramp skall luta högst 5 % (1:20). Längre ramper än 10 meter ska delas upp och förses med vilplan. Vilplanen görs minst 2 meter långa och med en lutning på max 2 % (1:50). I undantagsfall kan en lutning på 1:12 (8%) tillåtas på sträckor kortare än 6 meter mellan vilplanen. På vilplanen placeras lämpligen en sittbänk. Ramp bör vara 130 cm bred och skall vara tillverkad av jämnt och halkfritt material, gärna perforerad plåt som släpper igenom snö och is. Det skall vara försett med avåkningsskydd och räcke..8.5 RÄCKEN OCH LEDSTÄNGER Ledstång och trappräcke skall helst finnas på trappans och rampens båda sidor. Standardhöjd för barn är 70 cm och för vuxna 90 cm. 3,5-4 cm diameter på handledaren ger bra grepp. Trappräcke skall dra minst 30 cm förbi översta respektive nedersta trappsteget. För att markera räcke för synsvaga personer signalmålas de. Man kan också rista några skåror i båda ändarna för att signalera slutet för synsvaga personer. Det kan i vissa fall vara till fördel om en trappa är så smal att räckena på ömse sidor kan användas som stöd samtidigt..8.6 HÄGNADER Hägnader har en viktig ledfunktion för synskadade personer. Följare i marknivå förbättrar orienteringen ytterligare. De är också en viktig avgränsning till rörliga lekredskap så att inte synskadade barn av misstag kommer för nära. Hägnad kan signalmålas och göras synlig för synsvaga personer. Öppning skall vara minst 90 cm bred och markeras på något sätt, t ex med en knopp eller räfflor. Utformning av öppning i hägnad kan också underlätta för rörelsehindrade personer att ta sig ur rullstolen. Låg hägnad som t ex gräskantskydd kan utgöra en snubbelrisk för synskadade personer..8.7 LEKFUNKTIONER Varje lekplats bör innehålla någon del som är tillgänglighetsanpassad vad gäller framkomlighet, lekredskap och sittmöjligheter. Småbarnslek bör vara tillgänglighetsanpassad. Exempel på utrustning som kan användas av många är månggunga, stor vippgunga med fot- och ryggstöd, rutschkana i slänt och sandlåda med upphöjd del. Där sarg förekommer mellan ytor skall öppning finnas som är minst 0,90 m bred. Avstånd mellan olika lekredskap bör inte vara för stora. Markmaterial För att underlätta orienterbarheten för personer med synnedsättning kan olika markmaterial användas. Olika färg eller ljushet på material underlättar ytterligare. Där stenmjöl används som markmaterial skall det vara väl packat för att fungera bra för personer som förflyttar sig i rullstol. Växtlighet Växter som är starkt allergiframkallande eller starkt doftande bör inte placeras i närhet av lekplats. 108

114 1.5 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Utrustning Utrustning och möbler skall vara anpassade samt placeras på ett sätt som underlättar för personer med funktionsnedsättning. Det innebär att det skall vara lätt att ta sig fram med rullstol och att det ska finnas utrymme för barn med funktionsnedsättning att få assistans med leken om det behövs. Lekutrustning skall rymma och tåla tyngden av vuxna och barn tillsammans..8.8 VÄXTER Starkt doftande växter bör undvikas framförallt i skyddade trädgårdsrum, i närhet av lekplatser eller andra platser som allergiker har svårt att undvika som t ex entréer. 109

115 1.6 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR BELYSNING FÖR GATOR OCH VÄGAR.1 FÖRESKRIFTER Följande bestämmelser och anvisningar skall tillämpas: - Elinstallationsreglerna SS Kabelförläggning i mark SS EBR KJ41:09 - EL AMA 09 - VGU Vägutformning, del 14 belysning - I övrigt vad som skrivs under Föreskrifter i denna handling.2 KANALISATIONSSYSTEM Kanalisationssystem omfattar rör för ledningar i mark. Rör förläggs för ledningar mellan belysningsstolpar, för ledningar från kabelskåp till belysningsstolpar och för servisledningar till kabelskåp. Rör för ledningar med area upp till 16 kvmm skall ha diameter 50 mm, för ledningar därutöver skall rör ha diameter 110 mm. Under gata, gc-väg etc skall ledning i rör med diameter 50 mm förläggas i ytterrör med diameter 110 mm. Rör skall vara böjliga med slät insida. Rör skall vara halogenfria..3 ELKRAFTSYSTEM Entreprenör skall lämna föranmälan för elservis till nätbolag. Fördelningssystem av elkraft skall utföras som TN-S (4-ledarsystem). Elcentraler med styrutrustning skall placeras i kabelskåp. Säkringsinsatser i stolpar skall samjordas med plint för nolla och jord. Säkring för armaturledning får vara högst 6A..4 BELYSNINGSSYSTEM Val av belysningsklass skall göras med anvisning av och enligt Trafikverkets Vägar och gators utformning 2012 samt Rebel 91. Två på varandra följande belysningsstolpar skall inte kopplas på samma fas. Belysningsstyrning skall samrådas med kommunen.5 STOLPAR OCH FUNDAMENT Val av stolpar skall göras med anvisning av och enligt Trafikverkets Vägar och gators utformning 2012 samt Rebel 91. Placering av stolpar skall utöver belysningsbehov också anpassas för att minska olycksrisken. Eftergivliga stolpar kan utöver krav enligt ovan nämnda utgåvor från Trafikverket väljas. Fundamenttyp skall anpassas till vald stolpes höjd och bestyckning med armaturer och rörarmar. Fundament skall placeras så att toppen inte sticker upp högre än

116 1.6 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR BELYSNING FÖR GATOR OCH VÄGAR cm från omgivande mark samt får inte täckas av mark. Fundament får inte placeras i dikesbotten..6 ARMATURER Armaturer skall ha kapslingsklass IP65 och vara utförda så att underhåll som exempelvis lampbyte kan utföras på ett enkelt sätt. Vid övergångsställen skall armaturer med avvikande (från övrig gatubelysning) färgtemperatur väljas..7 LEDNINGAR Ledningar i mark till belysningsstolpar skall utgöras av N1XE 4x10/10. Ledningar till armaturer i stolpar skall vara FKK 3G1,5 och ha 0,5 m extra längd för att underlätta vid armaturbyte. Ledningar till övriga objekt som ska belysas exempelvis infotavlor etc skall utgöras av EKKJ 3x2,5/2,5. Ledning avsäkras i belysningsstolpe med extra säkring..8 MÄRKNING Kabelmärkning skall vara utförd med graverad skylt, texthöjd 5 mm. Följande märkningar skall utföras: Master skall märkas ID-märkning med skyltar. Armaturer skall märkas med skylt som visar isatt lamptyp och kunna avläsas från marken. Kablar skall märkas med hylsor som anger centralbeteckning och gruppnummer. Kabeländar skall märkas med I för inkommande och U för utgående.9 KONTROLL OCH INJUSTERING Provning av materiel och varor samt provning som påfordras av myndigheter skall utföras. Utrustning som kan skadas av isolationsmätning eller stötprovning skall bortkopplas innan utförandet. Följande provningar och mätningar utöver ovanstående skall utföras: Kontroll och uppmätning av skyddsjordning. Mätning av elinstallationens isolationsresistans. Funktionsprovning. 111

117 1.7 BYGGLOV, MARKLOV OCH KVALITETSANSVAR.1 RUTINER FÖR ANSÖKNINGAR Bygglov och marklov söks och utförs i enlighet med bestämmelserna i Plan- och Bygglagen. Bygglov erfordras även för skyltar, byggbodar m m samt även för tillfälliga uppställningar på offentlig mark. Stadsbyggnadskontoret handlägger och granskar bygglov. Blanketter för bygglovansökan tillhandahålls av Stadsbyggnadskontoret. Bygglov kan även sökas via e-tjänst, För kommunens entreprenader gäller: För interna projekt ansvarar kommunens egen projektledare att erforderliga bygglov söks. För exploateringar med utomstående entreprenör gäller: För exploateringsprojekt svarar exploatören att bygglov söks. Stadsbyggnadskontorets exploateringsenhet blir då remissinstans. Entreprenörens arbetsmiljöplan Entreprenören skall senast 10 arbetsdagar efter erhållen beställning överlämna till Beställaren viket miljöledningssystem som finns för entreprenadens interna miljöarbete. Certifikat enligt ISO , EMAS eller liknande skall i förekommande fall redovisas. Entreprenören skall vidarebefordra ställda miljökrav till underentreprenörer och leverantörer. I projektets Administrativa Föreskrifter (AF) kan ytterligare krav ställas på Entreprenören, t.ex namngivning av entreprenadens BAS-U-ansvarige. Miljörevision Entreprenören skall tillhandahålla dokumentation samt medverka vid miljörevisioner som beställaren genomför. Kvalitetssäkring Entreprenören skall ha ett kvalitetssystem som följer SS-EN ISO 9001:200 och skall senast 10 arbetsdagar efter erhållen beställning överlämna till Beställaren en för entreprenaden objektsanpassad detaljerad kvalitetsplan för godkännande. Beställarens kvalitetsansvarige För projektet utsedd byggledare. 112

118 1.7 BYGGLOV, MARKLOV OCH KVALITETSANSVAR Kvalitetsrevision Entreprenören skall tillhandahålla dokumentation samt medverka vid kvalitetsrevisioner som beställaren genomför. Miljörevision Entreprenören skall tillhandahålla dokumentation samt medverka vid miljörevisioner som beställaren genomför. 113

119 1.8 GRANSKNING OCH GODKÄNNANDE.1 RUTINER FÖR GRANSKNING OCH GODKÄNNANDE.1.1 KOMMUNENS GODKÄNNANDE Innan entreprenadarbeten på offentlig mark påbörjas skall upprättade ritningar granskas och godkännas av. Det gäller alla aktuella ritningar, såväl ritningar som är skapade på kommunens initiativ som ritningar upprättade av exempelvis ledningsdragande bolag/entreprenörer eller av andra byggherrar. Som ritningar räknas alla de handlingar, beräkningar och tekniska beskrivningar som ingår i projektet och finns redovisade i projektets handlingsförteckning. För att skilja på olika ritningars status skall samtliga ritningar tydligt märkas GRANSKNINGSHANDLING med datum alternativt BYGGHANDLING med datum..1.2 ANSVAR FÖR GRANSKNING Av kommunen utsedd projektledare ansvarar för granskning av handlingar inom det egna projektet. Vid större projekt där ett flertal teknikområden är representerade utser projekteringsledaren granskningsansvariga för respektive teknikområde. Projekteringsledaren har övergripande ansvar för sammanställning av alla aktuella teknikområdens granskningssynpunkter och ansvarar för att samtliga teknikområdes-ansvariga får del av samtliga granskningssynpunkter. Innan övergripande granskning sker skall samtliga ingående teknikområden utfört en interngranskning av teknikområdets egna ingående dokument..1.3 TID FÖR GRANSKNING Målet är att kommunens egen granskning skall vara klar inom 10 arbetsdagar. Önskas snabbare granskningstid får en överenskommelse träffas mellan granskande enheter och entreprenör. Behöver utomstående ledningsägare eller annan intressent granska ritningarna utökas granskningstiden..1.4 NOTERA GRANSKNINGSANMÄRKNINGAR Granskningssynpunkter redovisas på stämplad GRANSKNINGSHANDLING samt skall även noteras även i särskild GRANSKNINGSBLANKETT gällande för varje särskilt teknikområde. (Förslag till granskningsblankett enl. nedan) 114

120 1.8 GRANSKNING OCH GODKÄNNANDE Granskningsstämpel Användning av särskild granskningsstämpel underlättar kontroll och genomförande av revideringsarbetet. I granskningsstämpeln framgår datum för granskningen samt ansvarig för granskningen..1.5 SAMMANSTÄLLA SYNPUNKTER FRÅN GRANSKNINGEN Den granskningsansvarige, vanligtvis projektledaren, sammanställer samtliga granskningssynpunkter i en Gransknings-PM och distribuerar denna PM till samtliga teknikområdesansvariga. Innan revideringar påbörjas håller projektledaren ett granskningsmöte med samtliga teknikområdesansvariga där alla granskningssynpunkter diskuteras och beslut om erforderliga revideringsåtgärder beslutas. Då överenskommelse nåtts om revideringsomfattningen påbörjas reviderings- och justeringsarbetet. Påskriven Gransknings-PM från respektive teknikområde utgör kvittens på att samtliga påpekande om revideringar/justeringar utförts korrekt. Dessa Gransknings-PM arkiveras av projekteringsledaren i uppdragets projektpärm som skall arkiveras. 115

121 1.8 GRANSKNING OCH GODKÄNNANDE.1.6 ÄNDRA OCH RETURNERA ARBETSRITNINGAR TILL KOMMUNEN Det är ansvarig projektör som reviderar/justerar ritningarna. Om projektören bedömer att den begärda ändringen är olämplig eller orimlig skall detta presenteras vid granskningsmötet enligt ovan och beslut om revideringsåtgärd fastläggas..1.7 GODKÄNNANDE AV HANDLING EFTER REVIDERING. Det är projektledaren som efter avslutad granskning, revidering och justering godkänner handlingen så att handlingsstatus av projektören (på projektledarens direktiv) kan ändras till: ARBETSHANDLING alt. BYGGHANDLING 116

122 1.8 GRANSKNING OCH GODKÄNNANDE.2 RITNINGAR SOM ÄR UTFÖRDA FÖR KOMMUNENS RÄKNING.2.1 ANSVAR Kommunens egna projekt utformas i regel av en extern projektör/konsult. Projektledaren på kommunen är ansvarig för projektörens arbete..2.2 GRANSKNING Rutiner för granskning sker lika som refererat i kap: SAMMANSTÄLLNING, SLUTGRANSKNING Rutiner för granskning sker lika som refererat i kap: JUSTERING Rutiner för granskning sker lika som refererat i kap:

123 1.8 GRANSKNING OCH GODKÄNNANDE.3 RITNINGAR SOM ÄR UPPRÄTTADE AV LEDNINGSDRAGANDE ENHETER/BOLAG.3.1 LEDNINGSDRAGANDE BOLAG Ritningar från ledningsdragande bolag (Fortum, STOKAB, Telia m.fl.) skall granskas av om de berör offentlig mark..3.2 GRANSKNINGAR s granskningar leds av ansvarig projektledare. Granskaren är kontorets kontaktman mot de ledningsdragande enheterna. Granskaren behöver 3 kopior av ritningarna (röda kopior). Granskaren bedömer vilka andra berörda, internt och externt, som skall granska varje ritning. Granskaren är ansvarig för att den som utsetts att granska en ritning också får tillgång till den..3.3 SAMMANSTÄLLA GRANSKNINGSSYNPUNKTER När de granskande enheterna utfört sin granskning skall de skicka ritningarna tillsammans med sina synpunkter till granskaren (kommunens kontaktman). Kommunens kontaktman antecknar varje enhets granskning och sammanställer samtliga aktuella granskningssynpunkter..3.4 JUSTERING GODKÄNDA RITNINGAR Rutiner för granskning sker lika som refererat i kap: TÄBY KOMMUNS GODKÄNNANDE Rutiner för granskning sker lika som refererat i kap: SCHAKT- OCH ÖPPNINGSTILLSTÅND Inget arbete i offentlig mark får utföras utan schakt- och öppningstillstånd från Täby kommun. Entreprenör som skall utföra arbetet skall söka en tillståndsansökan. behandlar, vilket tar ca fem arbetsdagar. 118

124 1.8 GRANSKNING OCH GODKÄNNANDE.4 RITNINGAR SOM AVSER EXTERNA PROJEKT SOM PÅVERKAR OFFENTLIG MARK.4.1 BYGGLOVSANSÖKAN Ritningar för projekt som inte eller de ledningsdragande bolagen är inblandade i skall granskas beroende på om projektet kräver bygglov eller inte..4.2a OM BYGGLOV KRÄVS Ritningar som upprättas av utomstående intressenter ska, om de gäller offentlig mark, tillsändas som bygglovsansökan..4.2b OM BYGGLOV INTE KRÄVS När inte bygglov krävs begär att ritningar översänds till Stadsbyggnadskontoret på kommunen för granskning. Där avgörs vilka teknikområden som skall granska ritningarna och hur många ritningskopior som behövs (vanligtvis 3). Kommunens kontaktpersonen ansvarar för att de som utsetts till granskare får tillgång till ritningarna. Kontaktpersonen skall också meddela den berörda regionens driftbyrå..4.3 SAMMANSTÄLLA GRANSKNINGSSYNPUNKTER De granskande enheterna sänder tillbaka ritningarna med sina synpunkter till Kommunens kontaktperson, som sammanställer de granskningssynpunkter som kommit in..4.4 JUSTERING När Kommunens kontaktperson sammanställt granskningsritningarna skickas de, för justering, till den projektör som upprättat ritningarna..4.5 KONTROLLERA GODKÄNDA RITNINGAR De reviderade ritningarna skickas sedan tillbaka till Kommunens kontaktperson som kontrollerar att ritningarna är justerade enligt s granskningspåpekanden..4.6 ARKIVERA GODKÄNDA RITNINGAR OCH BERÄKNINGAR Ritningar och beräkningar för konstruktioner på eller under en offentlig plats ska, tillsammans med avtal, lämnas av Kommunens kontaktperson till s arkiv för arkivering. Granskaren skickar de sammanställda granskningsritningarna till enheten eller bolaget som låtit upprätta dem. Enheten/bolaget skall se till att ritningarna justeras enligt granskningssynpunkterna. De skall också revidera färdigt ritningarna och godkänna dem. 119

125 1.9 LEVERANS AV RITNING OCH HANDLINGAR.1 RUTINER FÖR LEVERANS Allmänt I ett Förfrågningsunderlag (FU) skall samtliga handlingar som redovisas i projektets handlingsförteckning finnas med. I en Bygghandling skall samtliga handlingar som redovisas i projektets handlingsförteckning finnas med Antal omgångar och leveransutformning Förfrågningsunderlaget levereras i antal omgångar som överenskommits med Täby kommun. I Bygghandling skall samtliga handlingar som redovisas i projektets handlingsförteckning finnas med. Leveranser sker dels som papperskopior nedvikta till A4-format dels i digital form i DWG-, DOC-, DOCX-, XLS-, PDF-, PXY-format mm. Exploateringar Vid exploateringar, som berör Stadsbyggnadskontorets verksamhetsområde, skall erhålla två kompletta omgångar av det den färdiga och godkända Bygghandlingen. 120

126 2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG 2.1 ALLMÄNNA ANVISNINGAR.1 TRÖSKELVÄRDE FÖR EU-UPPHANDLINGAR Lagen om offentlig upphandling (Lag 2007:1091) samt kommunens upphandlingsregler tillämpas vid upphandling. All upphandling, utom direktupphandling, skall annonseras i EUT genom databasen Tenders Electronic Daily (TED). A-tjänst Varor och tjänster som finns angivna i bilaga 2 till LOU/LUF. Dessa tjänster har typiskt sett ansetts mer lämpade för gränsöverskridande handel och omfattas därför av EU:s upphandlingsdirektiv. Exempel: Underhålls- och reparationstjänster, konsulttjänser etc. se LOU/LUF bilaga 2. B-tjänst Varor och tjänster som anges i bilaga 3 till LOU/LUF och upphandlas enligt 15 kap. Dessa tjänster har typiskt sett ansetts mindre lämpade för gränsöverskridande handel. Omfattas inte av EU:s upphandlingsdirektiv, däremot av de grundläggande EU-rättsliga principerna. Exempel: Juridiska tjänster, rekrytering etc. Se LOU/LUF bilaga 3. Byggentreprenad Utförande eller utförande och projektering av byggnads- eller anläggningsarbete, se bilaga 1 till LOU. En upphandling får inte delas upp i syfte att tröskelvärdet skall underskridas, Lag (2007:1091). 121

127 2.1 ALLMÄNNA ANVISNINGAR.2 RUTINER FÖR ANNONSERING För Stadsbyggnadskontorets upphandlingar inom sitt verksamhetsområde gäller följande: Upphandling över tröskelvärdet Upphandlingar över tröskelvärdet skall annonseras och efterannonseras i EUT genom databasen Tenders Electronic Daily (TED). Ytterligare information skall lämnas (således svara på frågor eller kompletteringar) senast 6 dagar före anbudstidens utgång. Vid öppet förfarande är minsta tid för att lämna anbud 52 dagar, men kan förkortas till 40 dagar om annons utarbetas och skickas med elektroniska medel och anbud tas emot elektroniskt Annonsblanketter finns att erhålla på Upphandling under tröskelvärdet När det gäller förenklade upphandlingar, det vill säga under tröskelvärdena, skall anbudstiden vara skälig. Den dag till vilken anbud senast skall vara ankommet till den upphandlande enheten skall anges i annonsen, skrivelsen eller i förfrågningsunderlaget. Anbudstiden skall vara så lång att anbudsgivarna ges skälig tid att lämna anbud. Normalt gäller minst 3 veckor för entreprenad- och konsultupphandlingar. Annonsering skall ske i Rekommenderat är att ytterligare information ska lämnas (således svara på frågor eller kompletteringar) senast 6 dagar före anbudstidens utgång. 122

128 2.1 ALLMÄNNA ANVISNINGAR.3 UTFÖRANDEENTREPRENAD Vid utförandeentreprenad har beställaren avtal med endast en entreprenör vilken svarar för hela produktionen eventuellt med underentreprenörer. Beställaren tillhandahåller projektering till Arbetshandling/Bygghandling och svarar för samordning mellan projektering och produktion. För utförandeentreprenaden utgör Bygghandlingen den tekniska delen av förfrågningsunderlaget, medan den administrativa delen består av Allmänna Bestämmelser AB 04, tekniska Beskrivningar, Mätningsregler-MER samt Administrativa Föreskrifter, AF. Entreprenören svarar för att arbetena utförs enligt de tekniska lösningar som Beställaren redovisat i bygghandlingen eller som Beställaren antagit såsom entreprenörens eget förslag. Vid utförandeentreprenad har entreprenören utförandeansvar för överenskommen teknisk lösning. 123

129 2.1 ALLMÄNNA ANVISNINGAR.4 TOTALENTREPRENAD Totalentreprenad innebär att Beställaren träffar avtal med endast en entreprenör totalentreprenör som svarar för såväl produktion som hela eller väsentlig del av projekteringen samt samordning av arbetena. För totalentreprenad består förfrågningsunderlagets tekniska del normalt av: - Underlag/Bygghandlingen, som visar linjeföring och erforderligt vägutrymme samt övriga detaljritningar som erfordras för att fullfölja anläggningsarbetet enligt Beställarens önskemål och intentioner. - Beställaren har som underlag vanligen lämnat ifrån sig någon form av enklare handlingar, där krav på den tänkta funktionen framgår, men inte exakt hur något skall vara. Entreprenadformen kallas ibland pga. detta för funktionsentreprenad. - Tekniska Beskrivningar, där kraven så långt det är möjligt redovisar funktionslösningar för att erhålla god beständighet, miljöansvar, och optimala underhållskostnader för den tilltänkta anläggningen. - Förslagsskisser eller Förslagsritningar för konstbyggnader Tekniska lösningar och detaljprojektering ankommer på entreprenören. Entreprenören skall i princip upprätta en Arbetshandling/Bygghandling i den omfattning som erfordras för att det skall gå att utföra objektet. Entreprenören skall fortlöpande redovisa till Beställaren den dokumentation, som krävs enligt Tekniska Beskrivningar eller annat regelverk som anges av Beställaren och angivits i Administrativa Föreskrifter (AF) eller annan överlämnad dokumentation. Entreprenören skall också tillhandahålla Beställaren en fullständig, av platsledningen, undertecknad Relationshandling. Beställaren redovisar utförda terrestra mätningar samt de geotekniska undersökningar som utförts, varefter Entreprenören tolkar resultaten och baserar sina kalkyler på denna tolkning. Landskapsinformationen bör därför ha den omfattning och detaljeringsgrad som erfordras för en Bygghandling så att Entreprenören inte nödvändigtvis behöver göra egna nya mätningar och kompletterande geotekniska undersökningar under anbudstiden. Detta är viktigt för att Förfrågningsunderlaget skall vara kalkylerbart. Till Förfrågningsunderlaget kan också, om så bedöms erforderligt, fogas en Riskanalys. Normalt sker ingen mängdreglering vid totalentreprenad. Den administrativa delen av förfrågningsunderlaget består då endast av Allmänna Bestämmelser, ABT 06 och Administrativa Föreskrifter (AF). 124

130 2.2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGETS INNEHÅLL.1 UTFÖRANDEENTREPRENAD Redovisning av en Bygghandling består dels av digital lägesbestämd redovisning av landskapet och den blivande anläggningen, dels av beskrivande text. Den digitala redovisningen skall ske enligt s anvisningar och även till vissa delar i omfattning som stipuleras i Teknisk Handbok. De beskrivande textdelarna utgör ett komplement till den digitala redovisningen samt gällande tekniska beskrivningar enligt Anläggnings AMA. De skall ha den omfattning som krävs för att klargöra projektörens underlag för valda lösningar. Vid redovisning av både landskaps- och anläggningsinformation skall beteckningar enligt Bygghandling 90, del 7 Redovisning av Mark användas. Landskapsinformation Data för landskapsinformation skall samlas in med noggrannhet enligt Handbok i mät och kartfrågor.all samlad information skall vara kvalitetsmärkt. Landskapsinformationen, som utgör grund för projekteringen, skall innehålla: - plan och höjdfixar - fastighets-, kommun- och länsgränser - plangränser - byggnader - anläggningar som vägar, konstbyggnader, stolpar, brunnar mm - ledningar med angivande av typ och dimension - terrängmodell som beskriver markytans samt underliggande lagers form och egenskap - yt- och grundvattennivåer - resultat från geotekniska undersökningar - träd och annan vegetation - fornlämningar mm Gällande koordinatsystem i såväl plan som höjd skall anges. 125

131 2.2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGETS INNEHÅLL Anläggningsinformation Upprättande av anläggningsinformationen skall ske på grundval av gällande tekniska beskrivningar. Samtliga delar i anläggningsinformationen skall vara lägesbestämda med koordinater och innehålla: - geometrisk utformning och samtliga beräknade linjer i plan och profil där linjerna eller huvudpunkterna numreras - arbetsområdesgränser/entreprenadgränser - anslutningar till såväl allmänna som privata vägar/områden - skevningar med skevningsövergångar - utspetsningar - typ- och normalsektion (i Arbetsplan/Bygghandling endast Normalsektion) - vägutrustningar - avvattning - alla typer av ledningar - geotekniska konstruktioner samt eventuella föreslagna förstärkningsåtgärder - skyddsåtgärder - konstbyggnader - miljöskyddsåtgärder - beräknade körbanekanter - kantstöd med angivande av material och typ - brunnar med angivande av typ - höjdsättning Textdelar Beskrivningar, Mängdbeskrivning/Mängdförteckning, skall upprättas enligt Anläggnings AMA med de eventuella avsteg som redovisas i Tekniska handbok. Riskanalys Riskanalys utförs där så erfordras. Riskanalysen inleds med en redovisning av de arbeten som kan förorsaka buller, vibrationer och jordrörelser, t ex pålning, packning och grundvattensänkning. I riskanalysen anges: - högsta svängningshastigheter på närliggande byggnader och anläggningar - förekomst av sättningskänsliga anläggningar - förekomst av vibrationskänslig utrustning - förekomst av ledningar och bergrum - förekomst av brunnar med angivande av vattennivå, vattenkvalitet och brunnskapacitet - åtgärdsprogram 126

132 2.2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGETS INNEHÅLL Översiktshandlingar För att ge en översiktlig information om objektet med dess läge och utformning och utbredning bör en orienteringskarta samt översiktsplan och översiktsprofil fogas till bygghandlingen. 127

133 2.2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGETS INNEHÅLL.2 TOTALENTREPRENAD Underlag från Beställaren Beställaren redovisar utförda mätningar och geotekniska undersökningar, varefter entreprenören tolkar resultaten och baserar sin kalkyl på denna tolkning. En Förstudie eller liknande, upprättad via Beställarens försorg, kan översiktligt ligga till grund för val av anläggningens utformning och gestaltning. Trafikanalyser etc. ligger ofta till grund för valda dimensioner, bredder och tänkta överbyggnadstyper. Landskapsinformationen eftersträvar ha den omfattning och detaljeringsgrad som krävs för att kunna utgöra underlag för en bygghandling. Entreprenören skall inte behöva göra egna mätningar och geotekniska undersökningar under anbudstiden. Detta är viktigt för att förfrågningsunderlaget skall vara kalkylerbart. Av Entreprenören upprättad Bygghandling för Totalentreprenad Den digitala redovisningen sker enligt s anvisningar och även till vissa delar i omfattning som stipuleras i Teknisk Handbok. Vid redovisning av både landskaps- och anläggningsinformation skall beteckningar enligt Bygghandling 90, del 7 Redovisning av Mark användas. Tekniska lösningar och redovisning av detaljprojektering ankommer på Entreprenören att skapa. Entreprenören skall upprätta en Bygghandling i den omfattning som erfordras för att det skall gå att utföra objektet inom de ramar som anges i Förfrågningsunderlaget. Till förfrågningsunderlaget kan också fogas en riskanalys. I övrigt se Allmänna anvisningar Kap samt aktuella delar av Kap 1.2 och 1.3 Projektering och Projekteringsrutiner 128

134 2.3 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER.1 ANVÄNDARANVISNING TILL AF AMA AF AMA (i aktuell version) tillämpas vid upprättande av administrativa föreskrifter för entreprenader i. Den är gemensam för alla fack och innehåller avsnitt om allmän orientering, upphandlingsföreskrifter, entreprenadföreskrifter, allmänna hjälpmedel och allmänna arbeten. Sambandet mellan kommunens administrativa föreskrifter och AF AMA är detsamma som för tekniska beskrivningar och de tekniska AMA-delarna. Projektör åberopar önskade koder och rubriker i AF AMA och kompletterar eventuellt med egna texter. För projektet gäller då, enligt pyramidregeln och företrädesregeln, texter under angiven kod och rubrik tillsammans med texter under överordnade koder och rubriker. För entreprenader inom gäller följande som beaktas i AF-delen: AFB Upphandlingsföreskrifter - Kommunens upphandlingsföreskrifter tillämpas. - Val av upphandlingsform bestäms av kommunen. - Modell för utvärdering av anbud överenskoms från fall till fall. AFC och AFD Entreprenadföreskrifter - Val av entreprenadform bestäms av kommunen - Vid syn före påbörjande av arbete skall alltid kommunen vara representerad - Gällande skydds- och säkerhetsföreskrifter skall alltid tillämpas - Tillsyn och kontroll skall ske enligt PBL - Kommunens miljöpolicy och miljöföreskrifter skall tillämpas - Kontroll, se: KAP 3, UTFÖRANDE AV ENTREPRENADER - Skydd av vegetation - Viten - Relationsritningar - Entreprenadbesiktningar - Garantitider - Arkivering - Öppnings- och schaktnings- anmälan - Sammanställning över ändringar i ABT 06 i AFC/AFD

135 2.4 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV MÄNGDBESKRIVNING.1 ANVÄNDARANVISNING TILL ANLÄGGNINGS AMA Gällande Anläggnings AMA, MER och RA gäller. Kod- och rubrikstruktur Den omfattande utökningen av texter i Anläggnings AMA har medfört ny rubrikstruktur. Trafikverkets utförandekrav har t.ex givit behov av kategoriindelning av vägkonstruktioner samt s k streckkoder. För vägar och gång- och cykelvägar i tillämpas normalt produktionsresultaten Kategori B. I avsnitt DCC som behandlar bituminösa överbyggnader har man grupperat texterna så att alla övergripande krav, som är gemensamma för alla beläggningstyper, står samlat under just DCC. Sedan finns det krav för trafikyta kategori A under DCC.1, krav för trafikyta kategori B under DCC.2 och krav för trafikyta C under DCC.3. Längre ner i kodstrukturen återfinns de s k streckkoderna med ett flertal koder för alla olika beläggningstyper med krav på bindemedel, stenstorlekar m m. När man som projektör skall beskriva beläggning av ett visst slag för en väg, så börjar man med att bestämma vilken kategori som är aktuell och därmed också vilken siffra som skall skrivas in i stället för strecket i den aktuella koden. På sedvanligt sätt får man sedan med pyramidregelns hjälp med sig allt som står på högre rubriknivå. 130

136 2.5 ANBUDSINBJUDAN, LEVERANS AV FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG.1 ANBUDSINBJUDAN Exempel på anbudsinbjudan redovisas nedan. ANBUD PÅ RENOVERING AV LEDNINGAR, ETAPP , Stadsbyggnadsnämnden, Stadsbyggnadskontoret, inbjuder Er härmed att i enlighet med bifogat Förfrågningsunderlag lämna anbud på RENOVERING AV LEDNINGAR ETAPP I anbudet eventuellt angivna reservationer eller sidoanbud skall vara prissatta. Om så inte är fallet kommer anbudet att förkastas. Byggstart skall kunna ske direkt efter erhållen beställning. Entreprenaden i sin helhet skall vara anmäld till slutbesiktning senast ååmmdd. Frågor under anbudstiden kan ställas till Kontaktperson tel 08/55 55 xx xx Anbuden skall vara märkta "RENOVERING AV LEDNINGAR, ETAPP " och ha inkommit till Stadsbyggnadskontoret TÄBY senast ååmmdd kl. xxxx TÄBY KOMMUN, STADSBYGGNADSNÄMNDEN, STADSBYGGNADSKONTORET. Xxxx Xxxxxxx Stadsbyggnadschef ANBUDSINBJUDAN kan även tillhandahållas i digital form från kommunens upphandlingssystem Tendsign.com. 131

137 2.5 ANBUDSINBJUDAN, LEVERANS AV FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG.2 RUTINER FÖR LEVERANS AV FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Allmänt I ett förfrågningsunderlag (samt ev. KFU) skall samtliga handlingar som hänvisas till i projektet anges och finnas med i leveransen till anbudsgivare. I projektets Handlingsförteckning redovisas samtliga ingående handlingar, dokument och ritningar. Leverans av förfrågningsunderlag och KFU skall alltid ske i samråd med Täby kommun om ej annat överenskommits. Utskicken av förfrågningsunderlagen och KFU till anbudsgivarna sker normalt sett i pappersform. Förfrågningsunderlagen hos kommunen finns även i digital form. Vid behov kan även detta erbjudas entreprenören. Förfrågningsunderlag - Arbetshandling När alla ritningar som hör till projektet är godkända av kommunen efter granskning skall det noteras i namnrutans granskningsdel. När sedan ritningar utgör underlag vid en entreprenadförfrågan skriver man FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG i statusrutan. Ta bort samtliga datum ovanför ändringstabellen och skriv ett nytt datum, gemensamt för hela förfrågningsunderlaget, i namnrutan. Om ritningen skall komplettera en bygghandling skriver man ARBETSHANDLING. När en entreprenadupphandling är avslutad skall alla ritningar och ritningsförteckningar revideras. Ändra texten i statusrutan till ARBETSHANDLING. Skriv också ARBETSHANDLING i rutan revidering A. 132

138 3 UTFÖRANDE AV ENTREPRENADER 3.1 IGÅNGSÄTTNING AV ENTREPRENADER.1 STARTMÖTE Från kommunen skall förutom bygg- eller projektledare även representanter från drift- och gatuenheterna kallas. Exploatering Innan några exploateringsarbeten får påbörjas skall erforderliga handlingar vara inlämnade och godkända. Vidare skall innan exploateringsarbetet påbörjas ett byggsamordningsmöte hållas på initiativ av exploatören alternativt Stadsbyggnadskontoret. Övriga entreprenader Innan entreprenadarbetena påbörjas, efter kontraktets upprättande, skall ett startmöte hållas med entreprenören. På mötet tas de förutsättningar upp som preciserats i arbetshandlingen för entreprenaden. Nedan redovisas några av de viktigare punkterna: - information till allmänheten - etableringsyta - detaljerad tidplan för entreprenaden - kvalitets- och miljöplan - tillsättning av byggarbetsmiljösamordnare BAS-U - trafik och övriga förhållanden på arbetsplatsen under kontraktstiden - trafikanordningsplaner - myndighetskontakter och tillstånd - förbesiktning - granskning av entreprenörens handlingar (totalentreprenad) 133

139 3.1 IGÅNGSÄTTNING AV ENTREPRENADER.2 BYGGHANDLINGAR När ritningar skall utgöra underlag vid en entreprenadförfrågan skriver man FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG i statusrutan på respektive ritning. När en entreprenadupphandling är avslutad skall alla ritningar och ritningsförteckningar revideras. Ändra texten i statusrutan till BYGGHANDLING. Skriv också BYGGHANDLING i rutan revidering A. 134

140 3.1 IGÅNGSÄTTNING AV ENTREPRENADER.3 INFORMATION Entreprenören ansvarar för information till fastighetsägare, boende och andra berörda gällande entreprenadens utförande och tidplan. Utformning och behov av sådan information tas upp vid första byggmöte. Entreprenören skall senast 3 arbetsdagar före arbetets start meddela kommunens byggledare och berörda fastighetsägare om särskilt störande arbetsmoment. Vatten- och vägavstängning Vid planerad avstängning av vatten och/eller väg meddelar entreprenören berörda fastighetsägare skriftligt, kommunhusets växel 08/ och aktuellt journummer för drift senast 3 arbetsdagar före avstängning. Avstängning av väg förutsätter godkänd trafikanordningsplan. Vid akut avstängning meddelas kommunhusets växel tel 08/ och aktuellt journummer för drift. Entreprenörer verksamma i är skyldiga att känna till aktuellt journummer för drift. 135

141 3.1 IGÅNGSÄTTNING AV ENTREPRENADER.4 GRÄVNING I ALLMÄN MARK För all grävning i allmän mark tillämpas senaste utgåvan av Anvisningar för bedrivande av entreprenader på eller i anslutning till kommunal mark i Täby gällande säkerhet och återställning av i anspråkstagna ytor. 136

142 3.2 KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR.1 LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR Tillämpning De grundläggande bestämmelserna för vägarbeten redovisas i nedanstående lagar, kungörelser, förordningar och föreskrifter: Väglagen Ordningslagen Arbetsmiljölagen Trafikförordningen Fordonskungörelsen Byggnads- och anläggningsarbete AFS 1999:3 Utmärkning vägarbete Vägmärkesförordningen SFS 2007:90 Transportstyrelsens föreskrifter VVFS 2007:305 Trafikanordningsplan Lokala trafikföreskrifter AMA AF 12 AMA Anläggning 10 RA Anläggning 10 AB 04 ABT 06 Lokala ordningsföreskrifter (VägL) (OL) (AML) (TrF) (Fk) (AV) (VV) (VMF) (VGU) (LTF) Väghållaren utformar detaljanvisningar om praktisk tillämpning av grundbestämmelserna. Var och en som planerar att utföra ett arbete som tar kommunens allmänna och offentliga mark i anspråk, är skyldig att följa de lagar och bestämmelser som gäller. 137

143 3.2 KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR.2 BEGREPPSFÖRKLARINGAR Allmänt Här beskrivs innebörden av vissa uttryck som används i Teknisk handbok. Arbetsområde Ett arbetsområde definieras som nedanstående ytor. 1. Den yta där det primära arbetet utförs samt den yta som går åt för maskiner och transportmedel i arbetet. 2. Den yta som i direkt anslutning till det primära arbetet går åt för att lägga upp det material och de verktyg som används i arbetet. 3. Den yta som på grund av avstängning eller utmärkning förändrar trafikföringen för fordon eller gående. Vilka ytor som enligt den här punkten ingår i arbetsområdet skall anges på schakt- och öppningstillståndet. Om inget annat anges gäller för arbetsområdet att det vanligen avser det område som börjar meter före arbetsstället och avslutas omedelbart därefter. 4. Upplåtelse av mark för annat ändamål än vad som angivits i punkt 1-3, t ex för uppställning av vagnar, bodar, containrar eller förråd, fordrar alltid s tillstånd. tar ut ersättning för markupplåtelse enligt den av kommunfullmäktige fastställda taxan. Fordon Ett arbetsfordon är direkt engagerat i själva arbetet. Ett varningsfordon bär vägmärken som varnar för ett arbetsområde. Fordonet kan även ha påbudsmärken som visar hur arbetsområde skall passeras. Ett skyddsfordon kan användas som ett direkt skydd för dem som arbetar inom arbetsområdet. Förbiledning/överledning Trafiken leds förbi ett fast arbetsområde på vägen eller över till motriktad körbana som utnyttjas för dubbelriktad trafik. 138

144 3.2 KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR Långa- och/eller tunga fordon Begränsningar gäller för vissa broar/vägar. Mer information om dessa finns att tillgå i Stockholms läns författningssamling Sammanställning över vägar m m för respektive år. Omledning En väg stängs helt i ena eller båda körriktningarna och trafiken leds på andra vägar förbi avstängningsplatsen. Tillstånd För att få disponera offentlig mark fordras markägarens/väghållarens, kommunens och polismyndighetens tillstånd. - För verksamheter som lyder under trafikförordningen skall ansökan om tillstånd ställas till, Stadsbyggnadskontoret, Gatuenheten för kommunala vägnätet. För verksamheter på eller invid statliga vägar söks tillstånd hos Trafikverket, region Stockholm. - För verksamheter som underställs ordningslagen skall ansökan om tillstånd ställas till polismyndigheten. Polismyndigheten meddelar sitt beslut efter att ha inhämtat kommunens synpunkter. Trafikanordningsplan (TA-plan) En plan över trafikföringen i ett arbetsområde som visar hur utmärkning med vägmärken, vägmarkeringar samt skydd och andra anordningar skall utföras. Vägarbete (gatuarbete) Enligt lagstiftningen ingår här, förutom vägbyggnation, även drift och underhåll av vägar samt dess sidoanordningar, t ex lednings- och kabelarbeten. Väghållare Kommunen är väghållare för det kommunala vägnätet och Trafikverket är väghållare för följande vägar: E18 samt vägarna 264, 265, 873 och 951. Anläggningssamfälligheter är väghållare för det övriga vägnätet. Tillstånd erfordras alltid av respektive väghållare eller den part som övertagit väghållaransvaret. 139

145 3.2 KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR.3 TRAFIKANORDNINGSPLAN (TA-PLAN) Allmänt Det är stora skillnader på vägar och områden, arbetets art, omfattning och tidsåtgång samt trafik och lokala förutsättningar. Vägarbete utgör en fara och ett hinder för trafiken att komma fram. föreskriver därför att en trafikanordningsplan (TA-plan) skall upprättas. TA-planen skall sändas till s gatuenhet för godkännande. En måttsatt skiss skall sändas tillsammans med ansökan om schakttillstånd senast 10 arbetsdagar före start till gatuenheten på. Kommunens granskare av TA-planen skall kallas till projektets startmöte enligt

146 3.2 KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR.4 GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR VÄGARBETE PÅ OFFENTLIG MARK Väghållaransvar Juridiskt är kommunen väghållare för det kommunala vägnätet med därtill hörande väghållaransvar. Beredning och beslut om schakt- och öppningstillstånd, beslut om lokala trafikföreskrifter (LTF) samt kontroll ansvarar kommunen för. Lagstiftningen säger att vägarbeten på platser där allmänheten har tillträde skall märkas ut och stängas av så att ingen kommer till skada. Väghållaren ansvarar endast för granskning och godkännande av TA-planer. Arbetsgivaransvar Som arbetsgivare har man arbetsgivaransvar. Lagstiftningen säger att erforderliga utmärkningar och skydd skall användas för att inte arbetstagare skall skadas av trafikanter. Påföljder Vid grova eller upprepade förseelser mot trafiksäkerhet eller framkomlighet kan Täby kommun: - stoppa arbetet tills bristerna är åtgärdade - stänga av person som står som ansvarig för arbeten på offentlig mark - polisanmäla - förelägga om vite 141

147 3.2 KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR.5 PLANERING AV VÄGARBETEN Allmänt Vägarbeten är unika så till vida att tredje man, d v s allmänhet och trafikanter, påverkas i hög grad. Vägarbeten utgör i varierande grad en störning i framkomlighet och säkerhet för de trafikanter som skall passera arbetsområdet. Det kan också bli störningar för boende, affärs- och industriverksamheter samt för allmänna kommunikationer. En komplicerande faktor är att många vägarbeten är en uppgörelse mellan ett arbetsbeställande bolag och dess entreprenörer medan s motpart är det arbetsbeställande bolaget. Schakttillstånd Den som initierar eller beställer ett arbete skall i god tid ansöka hos om schakttillstånd. Detta gäller alla arbeten och ansökan skall vara tillhanda senast 10 arbetsdagar före beräknad arbetsstart. I de fall som det fordras en TA-plan skall den bifogas. registrerar inkomna handlingar i ansökan samt granskar om arbetet kan utföras tekniskt och enligt föreslagen tidsplan. Inga arbeten får starta innan kommunen givit sitt godkännande. Undantag är akuta situationer. Trafikanordningsplan (TA-plan) Vid projektering av anläggningsarbeten skall en plan tas fram över hur trafikanordningen skall lösas under tiden för arbetet, d v s en trafikanordningsplan. Denna plan skall sändas till för granskning tillsammans med övriga objektsritningar. Ett exemplar av TA-planen skall finnas på och ett exemplar skall finnas tillgängligt vid arbetsområdet. Detta kan gälla även för etableringar enligt ordningslagen. 142

148 3.2 KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR Utforma ett arbetsområde - Omständigheter av betydelse för utformningen Vid planering av ett arbetsområde finns många omständigheter som kan ha betydelse för utformningen. Nedan anges ett antal exempel: - Trafikmängd (fordon, gående) - Markant hög- och lågtrafiktid - Kollektivtrafik - Utryckningsväg (sjukhus, brandstation) - Tunga transporter, farligt gods - Framkomlighet och säkerhet för oskyddade trafikanter och funktionshindrade - Gällande högsta hastighet - Begränsad fri höjd - Tillfarter till fastigheter - Boendeparkering - Träd och annan vegetation - Kulturmiljö - Etableringar - Övriga lokala betingelser Åtgärder När man samlat in alla fakta för arbetsområdet utformar man en plan där följande åtgärder kan ingå, enskilt eller i kombination: - Totalavstängning - Delavstängning - Enkelriktning eller genomfartsförbud - Stopp- eller parkeringsförbud - Vänster- eller högersvängsförbud - Hastighetsnedsättning - Omläggning av busslinje - Arbete under lågtrafiktid - Information och utmärkning - Fysisk avstängning - Skytteltrafik - Övriga lokala åtgärder 143

149 3.2 KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR Skötsel av utmärkning I planeringen skall ingå löpande skötsel av trafikanordningarna, t ex att: - hålla vägmärken och övriga trafikanordningar rena, rättvända och väl synliga under hela den tid som vägarbetet pågår - byta ut trasiga vägmärken och trafikanordningar - hela tiden anpassa vägmärken och trafikanordningar allt eftersom arbetet fortskrider. - vid stora förändringar som att gå från delavstängning till totalavstängning anmäla detta till - ta bort trafikanordningsmateriel från arbetsområdet omedelbart efter avslutat arbete För varje arbetsområde skall den som initierar eller beställer arbetet meddela namn och telefonnummer till den person som är ansvarig för trafikanordningarna. Ansvaret gäller tills slutbesiktigat området, även om det inte pågått något aktivt arbete hela tiden. Personen skall vara behörig part gentemot. Information Entreprenören svarar för information till trafikanter om trafiksituationen ändras på grund av ett gatuarbete. Den som initierar arbetet ansvarar för information till fastighetsägare, boende och affärer/industrier. Informationens omfattning kan variera. Det kan gälla allt från en lagstadgad utmärkning av ett arbetsområde till informationstavlor och att använda massmedia. Den slutliga informationen och fysiska utmärkningen utformas i en trafikanordningsplan som skall godkänna. Akuta situationer Vid akuta situationer, t ex VA-läckor, elavbrott, rasrisk eller skador på trafikanordningar gäller att arbetsledningen omedelbart skall vidta de åtgärder som är möjliga för att begränsa konsekvenserna för trafiken och de kringboende. De fordon som används för att avhjälpa akuta situationer, skall vara utrustade för att tillfälligt kunna lösa trafiksäkerheten. Den inträffade situationen och vidtagna åtgärder skall snarast rapporteras till Täby kommun, Arbetsledningen skall inom fem timmar från arbetsstart ha märkt ut och stängt av enligt anvisningarna för ett stationärt arbetsområde med anpassning till de lokala förhållandena. 144

150 3.2 KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR.6 TRAFIKFÖRESKRIFTER Lagen Vid gatuarbeten behöver man ofta göra inskränkningar eller på annat sätt reglera fordonstrafiken. Enligt 10 kap, 14 Trafikförordningen (TrF) får nedanstående myndigheter meddela föreskrifter för en viss vägsträcka. - Polismyndigheten - om föreskrifter behövs i samband med trafikövervakning eller trafikolyckor. - Den myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen inom området - om föreskrifter behövs på grund av vägarbete eller liknande arbete under kortare tid. Föreskrifterna gäller till exempel: - förbud mot trafik med fordon av visst slag - förbud mot omkörning - påbjuden körriktning - förbjuden körriktning - lägre hastighet än som annars gäller - stoppförbud - parkeringsförbud Ansökan om schakttillstånd För att få utföra arbete i offentlig mark förvaltad av skall ansökan om schakttillstånd lämnas in. För privata företag som önskar schakta i kommunens mark skrivs ett avtal i varje enskilt fall. Till ansökan om schakt- och öppningstillstånd skall en skiss som redovisar arbetets omfattning bifogas. Där skall framgå om befintlig lokal trafikföreskrift (LTF) skall förändras. Det skall även framgå vilka trafikföreskrifter som skall gälla och hur de skall märkas ut med vägmärken. Samma förhållande gäller även för disponerade etableringsytor. En ansökan om schakttillstånd skall vara tillhanda minst 10 arbetsdagar före beräknad arbetsstart. bereder ärendet i samråd med polismyndigheten och om den lokala trafikföreskriften behöver ändras så skall ansökan lämnas till för beslut. 145

151 3.2 KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR Dokumentation av beslut dokumenterar alla beslut. Information om trafikomläggning Planerade trafikomläggningar av betydelse för trafikanterna informeras om i lokaltidning och på s hemsida genom s försorg. Lokala trafikföreskrifter (LTF) Enligt 10 kap 1 Trafikförordningen får särskilda trafikregler för en viss väg eller vägsträcka eller för samtliga vägar inom ett visst område meddelas genom lokala trafikföreskrifter utom i de fall som avses i 10 och 14. Beslut om lokala trafikföreskrifter fattas av länsstyrelsen utanför tätbebyggt område eller inom tätbebyggt område, beroende på föreskriftens art och typ av väg. Polismyndighet får meddela föreskrift om ett beslut från kommunen eller länsstyrelsen inte kan avvaktas utan särskild olägenhet. Polismyndighet skall ges möjlighet att yttra sig när det är fråga om lokala trafikföreskrifter. underrättar länsstyrelsen och polismyndigheten om sina beslut. 146

152 3.2 KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR.7 FORDON PÅ PARKVÄG (PARKMARK) Allmänt Utgångspunkten är att fordon är förbjudna på parkvägar. Tillstånd - Arbetsfordon för drift, underhåll och renhållning av parkvägar, vegetationsytor, belysning, papperskorgar etc. har generellt tillstånd att köra på parkvägar. - Vissa fordon har tillstånd på parkvägssträcka för leverans till angiven inrättning. - För andra nödvändiga arbeten utfärdas dispens eller lokal trafikföreskrift (LTF) som anger ändamål och tid. Vid LTF skall den trafikerade parkvägssträckan märkas ut i ändpunkterna med nedanstående vägmärken: A20. Varning för vägarbete C2. "Förbud mot trafik med fordon" och tilläggstavlan T22 "Gäller ej fordon till och från arbetsplatsen". 147

153 3.2 KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR.8 TUNG OCH LÄTT AVSTÄNGNING Tung och lätt avstängning används i två huvudsyften: 1. för att öka skyddet för dem som utför arbetet 2. för att ge trafikanterna ökat fysiskt skydd mot: - att köra ned i en schaktgrop - att åka av körbanan - att komma över i motsatt körbana - att blanda trafikantgrupper Material För tung avstängning kan användas: - Betongblock med räcke - Godkänd skyddsbarriär enligt norm SS-EN 1317:1 och 1317:2 Klass T2 - Stål- eller betongbalk > 30 cm hög med räcke. Balkarna skall vara hopkopplade och fastsatta i marken med fatthakar. På betongkonstruktioner används fotplattor. - Fordon om > 7,5 tons bruttovikt med TMA (Truck Mounted Attenuator energiupptagande påkörningsskydd). TMA:s vikt ingår inte i fordonets bruttovikt. - När ett permanent väg- eller broräcke tillfälligt demonteras ska detta ersättas med en skyddsbarriär som motsvarar minst T3 eller N2. - Energiupptagande påkörningsskydd med vikt av 400 kg. När man använder tung avstängning skall följande beaktas: - Avstängning som är vänd mot trafiken skall föregås av mjuk avstängning till exempel vägmärkesvagn, skärmar, koner, grindar eller trafikbuffert. - På avstängning längs trafikriktningen skall det finnas sidomarkeringsskärmar med högst 5 meters mellanrum i kurva och meters mellanrum på raksträcka. Som komplement kan det krävas räcken, vilket då anges i trafikanordningsplanen. - Körfältsbredden får normalt inte understiga 3,5 meter på huvudgator och bussgator samt 3,0 meter på övriga gator. - Gångtrafiken skall vara fysiskt avgränsad från fordonstrafiken. Vägmärken Vägmärken skall ha hög kvalitet på sin reflexförmåga och funktion. Detta innebär att vid nyanskaffning skall reflexmaterialet ha tre gånger högre retroreflektion än vad kravet är för typgodkännande (VVFS 1995:94). - På gångbanor skall vägmärken ha en fri höjd på 2,1 meter till vägmärkets underkant. Det får inte förekomma stativ med skarpa kanter. - På cykelbanor skall vägmärken ha en fri höjd på 2,5 m meter till vägmärkets underkant. Det får inte förekomma stativ med skarpa kanter. 148

154 3.2 KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR - På körbanor skall höjden till det understa vägmärket vara 1,1 meter till underkant om man använder stolpar. Sidomarkeringsskärmar Sidomarkeringsskärmar skall ha godkänd reflexförmåga. Skärmarna skall sättas upp anpassade till trafikens höger- och vänstersida. Övrig trafikanordningsmaterial Övrig trafikanordningsmateriel skall vara typgodkänt och användas för den funktion materielen är avsedd. Varningslyktor Varningslyktor skall vara av typgodkända modeller. Vägmärken enligt Transportstyrelsens författningssamling, VVFS 2007:305 Vägmärke A20 Varning för vägarbete skall alltid finnas uppsatt vid arbetsplatsen. Vid långsträckta arbetsplatser kan yttre avgränsningar ske med vägmärke - A40 Varning för annan fara med tilläggstavla "Vägarbetsområde och vägmärke - A20 Varning för vägarbete runt den plats där aktivt arbete sker. 149

155 3.2 KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR.9 SKYDDS- OCH VARSELKLÄDER I får endast personal med varselklädsel enligt EN471 klass 3 vistas inom arbetsområdet. 150

156 3.3 TEKNISKA KRAV.1 ALLMÄNT Arbete i väg och mark ska utföras så att anläggningarnas konstruktion, bärighet, slitstyrka och funktion består. Arbete intill ledningar och kablar utförs enligt respektive verks- och bolags föreskrifter. Om ej annat föreskrivs gäller AMA Anläggning 10. Ledningsägaren skall under arbetet utföra egenkontroll. Egenkontrollen ska omfatta syn, läggningsdjup, materialval, packning samt övrig återställning. Egenkontrollen ska dokumenteras skriftligt och på begäran överlämnas till kommunens representant vid slutbesiktningen. Vid utsättning av ledningslägen ska temporär märkfärg användas..2 KABELFÖRLÄGGNING Vid kabelförläggning märks kabelstråk med markeringsband enligt gällande standard. Uppförda kabelskåp och liknande skall förses med varnande kabelskåpspinne..3 SCHAKTNING Anläggningsägare ansvarar för att geoteknisk undersökning görs vid behov. Effekter från vibrationer ska beaktas. Vid högtrafikerade leder, korsningar och känsliga parkmiljöer förordas tryckning/borrning. Öppen schakt tillåts om trafiksituationen medger detta eller om tekniska och samtliga ekonomiska faktorer överväger. En schakt innebär alltid olägenheter för allmänheten. Det är av stor vikt att schakten inte är öppet längre än nödvändigt. Ledningsarbeten som kräver öppen schakt längre än 1 vecka i följd utan att kontinuerligt arbete bedrivs, ska täckas eller skyddas på annat sätt. Detta ska göras på så sätt att framkomligheten underlättas samt att risken för skada på trafikanter, intilliggande anläggning eller tredje part minimeras. Detta innebär för grävningar i körbana att gatan ska kunna vara öppen för trafik om arbete ej bedrivs. Om fiberduk, armeringsnät eller liknande påträffas ska Stadsbyggnadskontoret kontaktas. Schaktning i hårdgjord yta Asfaltytan runt schaktet ska sågas så att återställning kan utföras enligt avsnitt 3.5 Återställning. Asfaltens kanter ska vara raka och formen på schakten ska vara rektangulära samt följa gatans huvudlinjer. Rullkniv får ej användas då denna metod ger deformationer i beläggningskant..4 ÅTERFYLLNING Då ledningsarbetet är utfört ska schakten återfyllas utan dröjsmål. Kringfyllning utförs enligt respektive ledningsverks föreskrifter. Resterande fyllning upp till terrassyta utförs med materialval och packning enligt AMA Anläggning 10. Bättre massor läggs överst av bärighetsskäl. Håligheter i schaktväggen fylls väl. Vintertid får återfyllnad ej ske med fruset material. Speciell uppmärksamhet ska ägnas åt packning vid rännstensbrunnar, ventiler och dylikt där sättningar är vanliga. Upphuggning krävs så att packningsverktyget kan utnyttjas helt. 151

157 3.3 TEKNISKA KRAV.5 ÅTERSTÄLLNING Ytan ska återställas till ursprunglig utformning med ursprungligt ytmaterial vad gäller typ av beläggning, plantering, trafikanordningar och övriga anläggningar om inte annat meddelats av Stadsbyggnadskontoret. Höjdanpassning skall ske till befintliga anläggningar. Återställning utförs enligt Anvisningar för bedrivande av entreprenader på eller i anslutning till kommunal mark i Täby gällande säkerhet och återställning av i anspråkstagna ytor. Vid återställning skall hela den skadade ytan återställas. Med skadad yta menas schaktyta samt yta som skadats i samband med arbetet. Förstärknings- och bärlager av krossmaterial Återställning av de obundna lagren ska följa tabell X om inte annat avtalats. Tabell X. Förstärknings- och bärlager av krossmaterial (mm) Typ av gata Bärlager 0-40 Förstärkningslager Huvudgata, bussgata Lokalgata Gc-väg Gångbana betongsten, klinker Gångbana grus, asfalt Bitumenbundet bär- och slitlager Beläggning av slitlagret ska utföras så att avsedd avrinning bibehålles. Beläggningsytan ska vara rektangulär och fogarna ska förseglas efter utförd beläggning. Beläggning ska utföras med 6 mm planhetstolerans mätt med 3 m rätskiva. Återställning av de bundna lagren ska följa tabell Y om inte annat avtalats. Tabell Y. Bitumenbundna lager (mm) Typ av gata Slitlager AG Huvudgata, bussgata, ABS 16 B70/ Övriga gator, ABT 11 B180/ Gångbanor, ABT 11 B180/ Bitumenbundna lager på körbana För att undvika sättningar och sekundära skador på körbanor med asfaltbeläggningar ska återställningen göras i två etapper, d v s en första återställning och en andra återställning. Den första återställningen utförs omedelbart efter återfyllningen och innan avstängningarna tagits bort. Huvudgator med enbart bärlagergrus får inte öppnas för trafik. Den andra återställningen görs efter minst ett år men högst två år efter första återställningen. 152

158 3.3 TEKNISKA KRAV Första återställningen Det befintliga bundna bärlagret tas bort till ett avstånd om minst 30 cm från orörd schaktvägg. Befintlig beläggningsyta sågas. Linjen ska vara rak och sågas genom samtliga asfaltlager. Sågade spår ska förseglas. Befintlig sågad asfaltkant ska klistras innan det bundna bärlagret läggs ut. Därefter beläggs ytan med asfaltbundet grus (AG) med förhöjd bindemedelshalt ända upp till ytan. Kanterna ska vara raka och ytorna rektangulära, se Figur X och Y. Figur X. Tvärsektion på första återställningen Figur Y. Planskiss av första återställningen 153

159 3.3 TEKNISKA KRAV Andra återställningen Den andra återställningen ska ske tidigast ett år eller senast två år efter första återställningen. Vid den andra återställningen ska AG-lagret fräsas bort till det djup slitlagret ska läggas. Grundkravet är att återställningen omfattar hela den återställda ytan inklusive ett område runt detta på minst 50 cm åt vardera håll, se Figur Z och Figur Å. Ytan beläggs med befintlig asfalttyp enligt Tabell Y. Klistring av AG och kanter ska utföras. Figur Z. Tvärsektion av andra återställningen 154

160 3.3 TEKNISKA KRAV Figur Å. Planskiss av andra återställningen. 155

161 3.3 TEKNISKA KRAV Omfattning av återställning Ett enhetligt intryck skall eftersträvas. Därför placeras beläggningskarvar i mittlinje, körfältslinje eller kantlinje enligt Figur Ä och Ö. På gator som saknar linjer placeras skarven i ursprunglig skarv. Tvärgående skarvar anpassas om möjligt till befintliga skarvar. Kvarstående bredd av beläggning ska vara minst 2 m. I annat fall återställs hela vägbredden. > 2 m Figur Ä. Första återställningen Figur Ö. Andra återställningen 156

162 3.3 TEKNISKA KRAV När tre tvärgående schakter förekommer inom 25 meter skall hela ytan om 25 meter återställas vid andra återställningen, se Figur A och Figur B. Figur A. Tre tvärgående schakter med Mindre än 25 m mellanrum. Figur B. Yta som ska beläggas vid andra återställningen. Vid schakt nära korsning sker andra återställningen till och med där vägens kanter blir parallella. Att utnyttja tidigare beläggningskanter ska eftersträvas. Figur C. Återställning vid korsning 157

163 3.3 TEKNISKA KRAV Bitumenbundna lager på gång- och cykelbana Återställningen av överbyggnaden sker i en etapp. Generellt gäller återställning av bitumenbundna lager enligt Tabell Y. På gång- och cykelbanor ska hela banans bredd återställas oavsett schaktstorlek. Det befintliga slitlagret och det eventuella bundna bärlagret tas bort till ett avstånd om minst 50 cm från orörd schaktvägg, se Figur C. Ytorna ska vara rektangulära. Figur D. Återställning av asfalterad gång- och cykelbana..6 SLITLAGER AV GRUS PÅ GÅNG- OCH CYKELBANOR Slitlagret ska vara makadam 2-4 mm med tjocklek 1 cm. Tätning ska göras under slitstenslagret med stenmjöl 0-2 mm tjocklek 3-5 cm..7 GATSTEN Beläggning ska utföras med 12 mm planhetstolerans mätt med 3 m rätskiva. När läggningsarbetet är klart sker eftersandning så att fogarna blir helt sandfyllda Fogsanden ska innehålla ca. 10% silt som bindemedel. Ytan ska sedan kontrolleras två gånger per år under garantitiden. Vid behov ska fogsand fyllas på. Första kontrollen sker tre månader efter läggning och därefter halvårsvis. 158