Teknisk handbok för mark-, gatu- och va-arbeten inom Trosa kommun

Transkript

1 Teknisk handbok för mark-, gatu- och va-arbeten inom Trosa kommun Huvudbok

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 4 Bestämmelser... 4 Struktur och status... 4 Uppdatering UTREDNINGSFAS Allmänt Mark- gatuanläggningar VA- anläggningar PROJEKTERINGSFAS Allmänt Rutiner vid projekteringsstart Ritningar Preliminära ritningar Ändra fastställda ritningar Ändra beskrivningar Notera i ändrings-pm Fältmätningar, geotekniska undersökningar Fältmätningar Geotekniska undersökningar Mark- och gatuanläggningar VA-anläggningar Förfrågningsunderlag (FU) Upphandling Entreprenadform FU innehåll BYGGFAS Igångsättning av entreprenader Startmöten Grävning i allmän mark Kontroll Kontroll- och kvalitetsplaner Arbetsmiljöplan Entreprenadbesiktningar

3 Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 1 A Bilaga 2 Bilaga 2 A Bilaga 3 Bilaga 4 Projekteringsanvisningar Mark- och gatuanläggningar Material- och arbetsbeskrivning mark- och gatuanläggningar Projekteringsanvisningar Va-anläggningar Material- och arbetsbeskrivning va-anläggningar AF AMA Trosas kommuns miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster där arbetsmaskiner och fordon ingår. 3

4 INLEDNING Handboken reglerar utformningen av de mark- gatu- och va-arbeten, som utförs av kommunen, exploatörer och entreprenörer och ligger till grund för både utredning, projektering, upphandling och genomförande. Textavsnitten skall fungera dels som underlag till utredningar, systemhandlingar, projekteringar, exploateringskontrakt, dels som kravspecifikationer till entreprenörer, dels som instruktioner till kontrollanter. Textavsnitten är strukturerade efter allmänt kända branschöverenskomna krav och utförande. Teknisk handbok kompletterar i vissa fall dessa med uppgifter som är specifika för kommunens behov. Bestämmelser Det finns flera olika regelsamlingar för hur handlingar skall upprättas och arbeten skall utföras:» Lagar, förordningar och föreskrifter (vattentjänstlagen t ex)» Anläggnings AMA» AF AMA» MER» Branschöverenskomna anvisningar och handböcker (Svenskt Vattens publikationer m fl).» VGU, Publikation 2004:8» Ribuss 08 Stockholms Lokaltrafik.» EBR 41:09 Kabelförläggning, utgiven av Svensk Energi.» Branschledande beställares regler» Kommunens egna regler enligt anvisningarna och bilagor till Tekniska handboken. Struktur och status Trosa kommuns Tekniska handbok består av tre delar: 1. UTREDNINGSFAS, 2. PROJEKTERINGSFAS och 3. BYGGFAS. Strukturen varierar dem emellan. Material- och arbetsbeskrivning samt AF enligt AMA, redovisas som bilaga 1 resp. bilaga 2. Aktuella lagar, krav, publikationer, typblad m.m. gäller, om handboken hänvisar till material som har utgått eller ej längre gäller. Uppdatering Aktuell utgåva finns på Trosa kommuns hemsida 4

5 1 UTREDNINGSFAS 1.1 Allmänt I de tidiga planeringsskedena görs normalt inventeringar, som klarlägger förutsättningar (befintliga anläggningar, verksamhetsområde, översikts- och detaljplaner m.m.) och mål för projektet, s.k. Behovsutredning. Skisser och program för utformning av mark (gata, park, belysning mm), va-system och övriga tekniska försörjningssystem upprättas. Vid detaljplaneskedet upprättas med stöd av behovsutredningen en Systemhandling som dokumenterar krav och önskemål och kartlägger förutsättningar och villkor för projektet. Systemhandlingen ligger sedan till grund för detaljprojekteringen av aktuella anläggningar. Huvudmannaskap För enskilt huvudmannaskap för gator, platsmark och eller VSD-nät behöver Trosa kommuns tekniska avdelning normalt inte konsulteras. Är exploateringsområde inom eller i nära anslutning till kommunalt verksamhetsområde för VSD-nät eller om gator ska anslutas till kommunal väg/gata eller liknande ska tekniska enheten kontaktas. Man får gärna kontakta kommunens tekniska enhet för rådgivning och eller använda kommunens tekniska handbok som underlag för projektering och byggnation. För kommunalt huvudmannaskap i exploateringar eller för kommunens egna byggnationer gäller anvisningar i teknisk handbok. Mallar Vid kommunens egna projekteringar och byggnationer ska kommunens framtagna beskrivningsmallar användas. 1.2 Mark- gatuanläggningar Behovsutredning skall minst innehålla:» Trafikflöden, bussar, bilar och gc.» Typsektion, gator ev separerad gc. Bestämning av vägområdet.» Preliminära vägprofiler.» Anpassning till naturtopografin och geotekniska förhållanden med hänsyn till tillåtna lutningar på gator och möjlighet att angöra angränsande planerade fastigheter samt i möjligaste mån få massbalans i planen.» Vid av bestämning av plannivåer skall också planeras för en optimal VSD-lösning.» Behov av gatubelysning.» Handikappanpassning ska beaktas.» Planhöjder anges i strategiska punkter där höjden ska hållas cm SYSTEMHANDLING skall minst innehålla:» Trafikdesign, utformning gator, gc-vägar i plan.» Bestämning av gatans normalsektion.» Eventuell gatubelysning» Preliminär bestämning av gatans och gatumarkens ytskikt 5

6 » Översiktlig höjdsättning, vägprofiler.» Preliminär mängdning som underlag till kostnadskalkyl.» Kostnadskalkyl 1.3 VA- anläggningar Behovsutredning skall minst innehålla:» Inventering av befintliga vatten-, spillvatten- och dagvattenanläggningar» Tryck, kapaciteter och ev uppdämningar, tidigare källaröversvämningar i befintligt system.» Va-system, tex självfall, LTA.» Markförhållanden, geohydrologi» En särskild dagvattenutredning ska genomföras tidigt i planskedet. Dagvattenutredningen ska visa att planerad bebyggelse vilket inkluderar byggnader, infrastruktur och samhällsfunktioner, kan hantera extrem nederbörd med dagens och även i framtiden förändrat klimat med mer intensiva regn. Svenskt vattens publikation Hållbar dag- och dränvattenhantering, publikation P 105 ska följas vid planering och utformning.» SYSTEMHANDLING skall minst innehålla:» Övergripande VA-plan, profiler» Eventuella förstärkningar i befintligt va- system» Brandvattenförsörjning» Översiktlig geoteknik (bergnivå, jordlager, grundförstärkningar etc)» Geohydrologi (grundvattenförhållanden etc.) Dagvattenutredning innehållande: (Se Svenskt vattens publ. P 105)» Grundläggande krav (dagvattenpolicy, strategi)» Lokala förutsättningar (avrinningsområde, ytvattendelare, vegetation, geohydrologi innehållande grundvattennivåer, geoteknik innehållande bergnivåer, fasta och lösa jordlager, genomsläpplighet. )» Recipient (behov av rening)» Uppdämningsnivåer» Beräkning av dagvattenflöden före och efter exploatering» Behov av fördröjning, maximerad hårdgörning» Redovisning av dagvattenanläggningar med ledningar och ev fördröjningsmagasin» Höjdsättning av byggnader och mark» Ansvarsförhållanden för de olika anläggningarna» Kostnadskalkyl 6

7 2 PROJEKTERINGSFAS 2.1 Allmänt Projektering kan förekomma i olika steg och skeden. Projekteringen kan ske under ledning av kommunens projektledare eller av exploatör. 2.2 Rutiner vid projekteringsstart Inför ett nytt anläggningsprojekt ska kommunens projektledare:» Ta fram gällande förutsättningar för projektet, upprätta en projektbeskrivning med projektplan, projektorganisation med för projektet berörda, som övriga ledningsdragande verk, Trafikverket etc. En tydlig projektbudget och projekttidplan ska upprättas.» Göra en uppdragsbeskrivning, där det framgår vilka underlag/utredningar som konsulten ska ta fram (geoteknik, belysning, inventering befintliga ledningar etc), som underlag för beställning av konsultarbete» Ansvara för projektets genomförande och uppföljning Vid konsultuppdrag skall av uppdragsbekräftelsen följande redovisas:» Hänvisning till ramavtal i förekommande fall.» Organisationsplan och namn på uppdragsledare, teknikområdesansvariga, BAS-P m fl.» Projektanpassad tidplan med leveranstidpunkter, projekteringsmötestider, granskningsmöten» Konsultens system för Kvalitets- och Miljösäkring.» Kontakter med myndigheter och andra i projektet medverkande (t ex Telia, Vattenfall, Fjärrvärme, Miljöförvaltningen etc)» System för kostnadsuppföljning under projekteringen.» System och ordning för ritningshantering enligt kommunens krav nedan. Vid projektering som sker av exploatör ska denne följa kommunens anvisningar för teknisk utformning av mark- gatu- och va-anläggningar. Exploatören ska innan projekteringsstart redovisa:» Projektbeskrivning med projektplan, projektorganisation med för projektet berörda, som övriga ledningsdragande verk, Trafikverket etc.» Projekttidplan med projekteringsmötestider och granskningsmöten. 2.3 Ritningar I dessa avsnitt beskrivs de regler och anvisningar som gäller för produktion av ritningar. CAD-ansvarig ska bl. a säkerställa att en för uppdraget lämplig utrustning och version av CAD-program används samt att all ritningsframställning sker enhetligt. 7

8 2.3.1 Preliminära ritningar När preliminära ritningar/skisser skickas, ska de vara daterade. På en ritning i namnrutans statusruta skall det stå FÖRHANDSKOPIA. Till varje ritningsleverans skall det finnas en ritningsförteckning. När ritningen skickas för granskning skriver man GRANSKNINGSKOPIA i statusrutan samt aktuellt datum. När alla ritningar som hör till projektet är godkända skall det noteras i namnrutan. Om ritningen skall utgöra underlag vid en entreprenadförfrågan skriver man FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG inom statusrutan. Ta bort samtliga datum ovanför ändringstabellen och skriv ett nytt datum, gemensamt för hela förfrågningsunderlaget, i namnrutan. När en entreprenadupphandling är avslutad skall alla ritningar och ritningsförteckningar revideras. Ändra texten i statusrutan till BYGGHANDLING. Skriv också BYGGHANDLING i rutan revidering A. Skriv datum i ändringskolumnen och A i avsedd ruta efter ritningsnumret nere till höger i namnrutan. Gör detta på alla ingående handlingar Ändra fastställda ritningar Till en ändrad ritning skall det alltid bifogas en kopia av den ändrade sidan i ritningsförteckningen och ett ändrings-pm. Ange alltid gällande ändringsbeteckning. Själva ändringen skall markeras med aktuell bokstav på fyra ställen:» Vid ändringsstället på ritningen görs ett s.k. moln runt ändringen (pil med spetsen mot ändringen). Radera tidigare moln.» I ändringstabellen på ritningen.» Ange antal ändringsställen, innehåll, datum och signatur.» Namnrutan på ritningen, efter ritningsnumret (ersätter tidigare bokstav). I förekommande fall, i ritningsförteckningen. Notera den nya beteckningen efter ritningsnummer och datum på den aktuella sidan. Skriv också datum i förteckningsbladets huvud Ändra beskrivningar Markera ändringar på beskrivningsblad, material- och arbetsbeskrivningar, rumsbeskrivningar, mängdförteckningar eller andra motsvarande beskrivningar med ändringspilar. Ändringspilarna skall ha en svärtad spets som pekar mot den ändrade textraden. Ändringar som avser flera rader i följd skall markeras med en pricklinje i kanten och med en ändringspil som pekar mot pricklinjen. Texta löpnumret på ändringen i ändringspilen. Alla ändringar som görs vid samma tillfälle skall förses med samma nummer. Skriv numret på det ändrings -PM som hör till ändringen i revideringsrutan i beskrivningsbladets huvud. Skriv också datum och signatur. 8

9 2.3.4 Notera i ändrings-pm Om en ritning eller beskrivning ändras, skall ändringen specificeras i ett ändrings-pm. Det utgör underlag för kostnadsregleringar. Alla ändrings-pm skall förses med ett löpnummer och en uppgift om vilken konsult som utfört ändringen. När en ändrad ritning eller beskrivning distribueras skall aktuellt ändrings-pm följa med. Ändrings-PM skall redovisas på närmast följande byggmöte. I ett ändrings-pm för en ritning skall ritningens nummer och ändringens beteckning och innehåll finnas med. I ett ändrings-pm för en beskrivning skall den ändrade sidans nummer, AMA-kod eller motsvarande samt ändringens löpnummer och innehåll finnas med. 2.4 Fältmätningar, geotekniska undersökningar Fältmätningar Undersökningsprogram för resp. projekt tas fram och bestäms i samråd med projektledare. Alla mätnings - och utsättningsarbeten skall ske med utgångspunkt från SWEREF , höjdsystem RH Geotekniska undersökningar Geotekniskt undersökningsprogram tas fram för resp. projekt och bestäms i samråd med projektledare. Alla utredningar ska genomföras och redovisas enligt Sveriges Geotekniska Förenings (SGF:s) beteckningsblad. 2.5 Mark- och gatuanläggningar Se bilaga 1 och 1A 2.6 VA-anläggningar Se bilaga 2 och 2A 2.7 Förfrågningsunderlag (FU) Upphandling» LOU och LUF samt kommunens upphandlingspolicy tillämpas vid all upphandling Entreprenadform Entreprenadform bestäms av kommunen i kommunens egna upphandlingar och avgörs beroende på projekts art. För utförandeentreprenader i delad entreprenad eller generalentreprenad gäller AB 04 som grund. Vid entreprenadformen totalentreprenad gäller ABT 06 som grund FU innehåll För utförandeentreprenaden utgör bygghandlingen (ritningar och teknisk beskrivning) den tekniska delen av förfrågningsunderlaget, medan den administrativa delen består av Allmänna Bestämmelser (AB), Mätningsregler (MER) samt Administrativa Föreskrifter, (AF). 9

10 Därutöver tillkommer övriga handlingar. Exakt vad som ska ingå bestäms i projekteringsfasen. Det samlade innehållet i FU består normalt av följande handlingar:» Förteckning över ändringar i AB enligt AF AMA. Se bilaga 3» AB 04 (bifogas ej)» MER Anläggning (bifogas ej)» Mängdbeskrivning enligt Anläggnings AMA och MER.» Kompletterande á-prislista» Eventuella kompletterande föreskrifter för entreprenaden som lämnas under anbudstiden» Administrativa föreskrifter AF AMA, (upprättas av kommunen)» Ritningar med ritningsförteckning» Geotekniska handlingar. Övriga handlingar:» Trosa kommuns miljökrav. Se bilaga 3, (upprättas av kommunen)» Utvärderingsmall. Utvärderingsgrunder bestäms av kommunen från fall till fall (upprättas av kommunen)» Anbudsformulär (upprättas av kommunen)» SKV 4820» Eventuell riskanalys» Arbetsmiljöplan (BAS-P)» Anbudsinbjudan (upprättas av kommunen) Totalentreprenader Normalt sker ingen mängdreglering vid totalentreprenad. Den administrativa delen av förfrågningsunderlaget består då av:» Allmänna Bestämmelser (ABT)» Administrativa Föreskrifter (AF). Därutöver tillkommer övriga handlingar, se utförandeentreprenader. För totalentreprenad består förfrågningsunderlagets tekniska del normalt av:» Arbetsplan eller liknande, som visar linjeföring och erforderligt vägutrymme för byggande av vägar, eller liknande underlag för andra discipliner som t.ex. utbyggnad av vatten och avlopp.» Teknisk beskrivning, där kraven så långt det är möjligt uttrycks i funktionstermer.» Förslagsskisser eller förslagsritningar. 10

11 3 BYGGFAS 3.1 Igångsättning av entreprenader Startmöten Innan entreprenadarbetena påbörjas, efter kontraktets upprättande, ska ett startmöte hållas med entreprenören. På mötet hålls en genomgång av de förutsättningar för entreprenaden som preciserats i arbetshandlingen. Nedan redovisas några av de viktigare punkterna:» Arbetshandlingar» Ritningar och beskrivningar ska vara stämplade Bygghandling innan arbetena får påbörjas. Information till allmänheten (entreprenören svarar normalt för detta)» Etableringsytor» Detaljerad tidplan för entreprenaden» Betalplan» Hantering av fråga-svar samt ÄTA-arbeten» Information till berörda (fastighetsägare, myndigheter)» Objektsanpassad Arbetsmiljöplan» Objektsanpassad Kontroll-, Kvalitets- och Miljöplan» Trafik och övriga förhållanden på arbetsplatsen under kontraktstiden» Trafikanordningsplaner myndighetskontakter och tillstånd» Syn av vägar, anläggningar» Säkerhet, bankgarantibevis» Försäkringsbrev Grävning i allmän mark Schaktarbeten i allmän mark utförs enligt kommunens regler Anvisningar för grävning i allmän mark. Ansökan och anvisningarna finns på kommunens hemsida/ blankettarkiv. 3.2 Kontroll Kontroll- och kvalitetsplaner Entreprenören skall senast 10 arbetsdagar efter erhållen beställning lämna en för projektet anpassad beskrivning, lämpligen enligt SS-EN ISO 9001, över den kvalitetssäkring och egenkontroll som kommer att tillämpas. Den skall minst innehålla:» Platsorganisation» Namnuppgift på kvalitetsansvarig» Kontrollplan för kvalitetssäkring (innehåll se bilaga 1, Material- & arbetsbeskrivning kap Y)» Kontrollplan för egenkontroll innehåll se bilaga 1, Material- & arbetsbeskrivning kap Y)» Omfattning och tidplan för övrig dokumentation» Hantering av handlingar» Hantering av avvikelser och korrigerade handlingar 11

12 Exploatör ska senast 10 arbetsdagar innan byggstart överlämna en för en för projektet anpassad beskrivning, lämpligen enligt SS-EN ISO 9001, över den kvalitetssäkring och egenkontroll som kommer att tillämpas, innehåll se ovan. Kommunen kan tillsätta kontrollant vid exploatering Entreprenören/exploatör skall påvisa att egenkontrollen fungerar. Beställare/kommunen skall kunna följa kontrollen genom stickprov. Entreprenören/exploatör skall utan särskild ersättning tillhandahålla hantlangning och erforderlig utrustning i samband med kontroll och besiktning. Vidare skall entreprenören avtala om rätt för beställaren till kontroll hos konsult underentreprenör eller leverantör som entreprenören anlitar. Leverans av betong från anläggning, som inte är ansluten till Kontrollnämnden för fabriksbetong, får inte ske förrän beställaren föranstaltat om Cement- och betonginstitutets besiktning och de åtgärder vidtagits som institutet kan ha föreskrivit i sin besiktningsrapport. Kostnaden för besiktningen skall betalas av entreprenören Arbetsmiljöplan Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1999:3 skall tillämpas och innehåller bl. a. nedanstående paragrafer: 4 Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete skall vid projekteringen särskilt uppmärksamma arbetsmiljön under byggskedet. Arbetsmiljöplanen ska vara projektanpassad. 10 Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete ska se till att en arbetsmiljöplan upprättas innan byggarbetsplatsen etableras. Arbetsmiljöplanen bör lämpligen utföras enligt AMP-guiden som finns att hämta på Skrivningen enligt ovan angående förhandsanmälan och miljöplan gäller tiden före arbetets igångsättande. Att vidmakthålla gällande miljöplan på arbetsplatsen under arbetstiden åligger den samordningsansvarige enligt AFS 1999:3 13, d v s entreprenören Entreprenadbesiktningar/garantier Rutiner för entreprenadbesiktningar Slutbesiktning Slutbesiktningen skall genomföras enligt AB 04, om det inte står något annat i avtalet. Entreprenader/ exploateringar Entreprenör kallar till slutbesiktning senast 10 arbetsdagar före slutbesiktningsdatum. Samtidigt med kallelsen skall all dokumentation över kvalitetssäkring och egenkontroll överlämnas till beställaren/ kommunen. 12

13 Driftövertagande Projektledaren är kommunens part gentemot entreprenörer. Den ansvarige som skall sköta drift och underhåll av en ny eller ombyggd anläggning skall lämna synpunkter på anläggningen före slutbesiktning. Projektledare har skyldighet att överlämna synpunkter till besiktningsman från funktionskontroll utförd av driftansvarig. Driftövertagande sker endast efter godkänd slutbesiktning. Rutiner under garantitiden Det är viktigt att projektledare hos beställaren/kommunen tar del av synpunkter från de driftansvariga innan en garantibesiktning genomförs med entreprenören/ exploatören. Garanti- och ansvarstider gäller enligt AB 04 kap Kommunens projektledare för respektive entreprenad ser till att erforderliga uppgifter om garantitider m.m. dokumenteras. Bevakning av garantitidens slutdatum åligger projektledaren. Garantibesiktningar Om entreprenören efter slutbesiktning dröjer avsevärt med att avhjälpa fel, som inte är oväsentligt, äger besiktningsmannen vid efterbesiktning förlänga garantitiden för berört arbete med en tid som motsvarar tiden mellan slutbesiktningen och efterbesiktningen. För arbete till avhjälpande av fel som framträtt under garantitiden äger besiktningsmannen, om särskilda skäl föreligger, föreskriva förlängd garantitid innebärande sammanlagt högst en fördubbling av garantitiden. Entreprenader Trosa kommun kallar till garantibesiktningar för entreprenader inom sina anläggningar. Exploateringar Trosa kommun kallar till garantibesiktning av allmänna anläggningar som vid slutbesiktningen har övergått i kommunal ägo. Exploatören ska närvara. Samtliga självfallsledningar skall filmas inför garantibesiktning. Kommunen svarar för att detta utförs. Exploatören bekostar filmningen. 13