Naturen, lugnet, barn får växa i säker miljö jämfört till Helsingfors eller någon annan stor stad. (Intervju Brändö)

Transkript

1 Bilaga 1 Bilaga 1 Intervjumaterial DP05 Nedan presenteras utdrag ur de intervjuer som genomförts inom ramen för delprojektet DP05. Framställningen följer den struktur som intervjuerna har, men vissa rubriker har sorterats bort då innehållet kunnat bakas samman med en annan rubrik. Livet i skärgården Vilka är fördelarna med att bo och verka i skärgården? Jag tycker om att det är nära till naturen och lugnt och skönt, en annan livstakt så att säga tycker jag är det bästa. Behöver man är man ganska nära en storstad (Åbo) (Intervju Brändö). Miljön, boendemiljö och sjölivet. Det lugnare tempot.(intervju Föglö) Natur och frihet och möjlighet att åka båt (Intervju Kumlinge) För turismen innebär att vi är i mitten av skärgården både en fördel och nackdel: de kan komma från båda håll, eller låta bli från båda håll (Intervju Kumlinge). Livsmiljön, mycket vatten. Det är en lugn och bra plats för barn att växa upp i. Det finns en fungerande samhällsstruktur med post, livsmedel och skola.(intervju Kumlinge) För att det är vackert, värden som inte går att mäta i pengar, ett sätt att leva utanför storstaden och ekorrhjulet, en annan stress här, mycket man vill göra som man inte hinner. En annan fördel är livskvalitet, barnen får växa upp fritt och tryggt, barnen har det bra, från dagisåldern till grundskolan. (Intervju Kökar) Förenklat en större frihet i att bo och verka, frihet att vara som man själv vill, färre normer och begränsningar. Närhet till natur. (Intervju Vårdö) De allra största fördelarna är ren natur, väldigt bra och lugn omgivning för mina barn att växa upp i och att man bor i ett samhälle där varenda människa är lika viktig. (intervju Brändö) Naturen, lugnet, barn får växa i säker miljö jämfört till Helsingfors eller någon annan stor stad. (Intervju Brändö) Fördelarna med att bo i skärgården ligger främst i att det är lugnt och fridfullt samt vacker natur. Alla känner alla och det är nog mest en fördel i de flesta fall. (Intervju Föglö) Svaren på frågan som gäller fördelen med att bo i skärgården är mycket likadana mellan skärgårdskommunerna. Det som uppskattas är oftast sådant som hör med naturnära upplevelser att göra, inte minst fiske och båtliv, och lugnet i vardagen. Många tar också upp uppväxtmiljön för 1

2 barnen som en viktig faktor, att det är en lugn och trygg miljö att växa upp i. Som förälder slipper man vara lika orolig för att något ska hända dem jämfört med att växa upp i en större stad, och man kan ge dem större frihet. Det finns också mer sociala skäl som gör skärgården attraktiv att bo i. Småskaligheten skapar en känsla av gemenskap, man känner alla, man blir sedd, man känner sig delaktig och betydelsefull. Det finns färre normer i hur man ska vara och det ger frihet att vara den man är. Att bo och verka i skärgården är förmodligen ett aktivt beslut och inget som sker slentrianmässigt utan eftertanke. Det är en särskild livsstil och kvaliteter i omgivningen som efterfrågas. Man söker en livstakt som är fri från stadens stress och begränsningar. Livet i skärgården är förvisso inte mindre stressig men upplevs ge större frihet att vara den man är och sysselsätta sig med det man vill. Vilka är nackdelarna med att bo och verka i skärgården? Boendet är dyrt. När något går sönder, så måste man till Åbo, service finns inte här, eller är billigare i Åbo. Vintrarna är svårast. Det finns inget att göra (Intervju Brändö) En sak är ju att det är ett begränsat antal människor. Med umgänge och sådär kan det ibland kännas som att man sitter hemma själv, speciellt i mörkret på vintern. Och det är ju klart, inte kan man göra allt man kan göra i en stad, eller bara att man bor inom ett vägnät. Bor du på fasta Åland eller på fastlandet är det ju bara att hoppa i bilen och ta sig dit man ska. Men här lever man lite efter hur de där färjorna går. (Intervju Brändö) Förut var det fler turer och senare och tidigare turer. Nu har det naggats sen man kom hit, rörligheten har minskat, man blir ganska låst, om man vill på något event i stan så kommer man hem ganska tidigt. Speciellt vintertid, blir man låst. (Intervju Föglö) Det finns begräsningar det går inte att åka när du vill. Vardagen behöver planeras, till exempel inköp. Butiken här har inte allt. (Intervju Kumlinge) En nackdel med att bo i skärgården är bristande transportmöjligheter. För företag kan det handla om att kapaciteten inte räcker till eller att färjorna går på fel tider. Svårt att driva en verksamhet. För hotell kan det vara så att bussarna med nattgäster inte får plats pga. någon fiskyngelbil som ska med. För privatpersoner kan det vara svårt att få plats på färjan om det är många stora fordon som ska med, och kommer man med har man begränsat med tid i Mariehamn att uträtta ärenden eftersom den tidigaste färjan går Det som brister är färjornas kapacitet, att de går för sent och att man inte kan boka dem. (Intervju Kumlinge) Försörjningsdelen särskilt för dem som funderar på att flytta hit. Även bostäder. De hus som finns är inte i sådant skick att de skulle kunna fungera som bostad.(intervju Kumlinge) Nackdelarna är väl att det inte finns någon polis, brist på hälsovård, ingen jour dygnet runt. Barnantalet minskar och det påverkar den sociala kontakten som blir mindre efter hand. Nu har skolan bra beläggning några år framåt men sedan kommer det störtdyka. Ålderssegmentet som fattas är år, de som har barn och betalar bra skatt, barnfamiljer behöver vi få, men de kommer inte för det finns inte arbete.(intervju Kökar) 2

3 Svårighet att hitta utkomst, för oss men än värre längre ut i skärgården. Antalet arbetsplatser är tyvärr för litet att försörja en större befolkning, tyvärr.(intervju Vårdö) Det är långt till släkt och vänner, ibland kan man uppleva sig isolerad. Det kan också vara krångligt med transporter av bl a reservdelar, om något har gått sönder och måste lagas. Det är inte heller alltid så lätt att få snabb hjälp av yrkeskunniga personer om man behöver hjälp med något särskilt.(intervju Brändö) Avgångstiderna är ganska bra, men ett önskemål vore en färja kvällstid så att man kan gå på bio eller ishockey (alltså i Åbo). Det kan vara en tur då och då, mer behövs inte. (Intervju Brändö) Vad som uppfattas som nackdelar att bo i skärgården varierar något mer jämfört med fördelarna med att bo i skärgården. Det beror förmodligen på att upplevda nackdelar beror på vilket perspektiv och intressen den svarande har. Har man ett företagarperspektiv är en självklar nackdel transporterna. Oavsett om det handlar om produktion av tjänster eller produkter är möjligheten till fungerande transporter centrala för verksamheten. Fiskföretagen och lantbrukarna är beroende av att kunna skicka iväg sina produkter medan exempelvis hantverkare är beroende av att kunna ta sig, sina verktyg och materialet dit kunderna finns. För invånarna är dock fungerande transporter också viktigt. Eftersom pendling i de flesta kommuner inte är möjlig handlar det dock mer om möjligheten att någon gång i veckan utföra ärenden och möjligheten att besöka släkt och vänner. Om man ser till vad som anses som fördelar med att bo i skärgården kan det tyckas paradoxalt att en del upplever sig som isolerade i skärgården, att de kan sakna kontakt med människor och möjligheten till kvällsnöjen, speciellt under vinterhalvåret. Att ha möjligheten till sociala kontakter och kvällsnöjen är viktigt för livskvaliteten, gör att man känner sig mindre isolerad, även om möjligheten i praktiken kanske inte nyttjas särskilt ofta. Bristen på arbetstillfällen och befolkningsbristen är negativa aspekter i skärgården som verkar beröra de flesta av skärgårdskommunerna. Det påverkar i sin tur återväxten då det är svårt att locka folk att flytta ut i skärgården, men också att få ungdomarna att bo kvar. Snabb analys är att transporter är en livsnerv för skärgården. Ur intervjusvaren kan man urskilja en behovsbild som ser ut som så att även om det för en enskild individ inte finns behov att resa mer än någon gång i veckan, finns det för skärgården som helhet ett starkt behov av en regelbunden och fungerande skärgårdstrafik. Framförallt på grund av näringslivet och dess betydelse för skärgården, men möjligheten att resa är också betydelsefull för livskvaliteten. Varför väljer man att bosätta sig i skärgården? Jag är inflyttare från Vanda och har bott i skärgården de senaste tio åren. För mig blev en sommararbetsplats en boningsort av en slump men även då i början så var en fungerande färjetrafik mycket avgörande och speciellt en kort restid till fastlandet. Jag som många andra har blivit förälskad i den oerhört vackra naturen som man har omkring sig i skärgården och med åren har det blivit ännu mer tydligt vad det betyder att bo i en lugn omgivning där folk bryr sig om varandra och var och en har möjlighet att påverka sin trivsel nu och i framtiden. (Intervju Brändö) 3

4 Alltså jag tror att många bor kvar eftersom de är vana vid det här livet, och jag tror många söker sig hit eftersom det finns möjligheter för hobbys som jakt och fiske eller bara hoppa i båten efter arbetsdagen och lägger ett nät, alla sådana där frihetsgrejer. Det tror jag nog är en stor orsak. Men som sagt det är ju jobbigt med de där färjorna när man inte vet, speciellt den där tiden när det ska avgöras med turlistor och det skrämmer nog folk att komma hit när det är som att det går kanske någon färja någon gång. (Intervju Brändö) Färjetrafiken har betydelse för det är ingen som bryter alla förbindelser när de kommer hit. Många intresserade inflyttare säger att Brändö är bättre. Inte bara antalet avgångar utan också restiden som spelar in. Svårt för företagare att etablera sig om de behöver skicka produkter, kostsamt och man måste nog sköta det själv i så fall. (Intervju Kumlinge) Man ska vara en ganska speciell person för att bo så här, man kan inte förvänta sig vad som helst när som helst, unga vill ha snabba kommunikationer, både fysiskt och med datatrafik. Vi tror att det skulle vara attraktivt att bo på Kökar om det gick snabbt att ta sig till och från Kökar. (Intervju Kökar) Orsaken till att man bosätter sig i skärgården kan vara många. Man kanske är född skärgårdsbo och vill flytta tillbaka efter studier ifall arbete finns men det kan också vara så att man annars bara vill bo naturskönt. Förutsättningen för att man skall bo kvar ligger mycket i om man har ett arbete och kan försörja sig. Färjeförbindelserna spelar en stor roll om man väljer att bosätta sig i skärgården. Detta gäller nog för alla de som bor i skärgården. Möjligheten att kunna komma till fastlandet och ta del av det utbud av service som finns där är viktigt för alla eftersom mycket av både offentlig och annan service saknas i skärgården. (Intervju Föglö) Det handlar om att väga för- och nackdelar mot varandra. Om man bosätter sig i skärgården så kanske man värdesätter andra saker, som t ex småskaligheten, att det är socialt och tryggt och att det finns en kollektiv hjälpsamhet bland människorna. Det är förstås väldigt viktigt att trafiken fungerar på ett nöjaktigt sätt, så att man inte känner sig isolerad.(intervju Brändö) Det har även byggts fiberoptiskt nät så Kumlinge har mycket goda internetförbindelser. En effekt är att sommarboende stannar längre och jobbar på distans. (Intervju Kumlinge) Anledningarna till att man väljer att bosätta sig, eller bo kvar i skärgården liknar naturligtvis vilka fördelarna är med att bo i skärgården. Det gäller främst att det kan vara att man värdesätter miljön och livsstilen. Kanske tilltalas man av småskaligheten, den nära sociala tillvaron eller att ha möjligheten att ge sig ut och fiska efter en arbetsdag. Det handlar om preferenser, och vad som är verkligt avgörande om man stannar i skärgården eller inte är möjligheten till försörjning. Det behöver dock inte enbart röra sig om arbetsplatser i skärgården, utan som i Kumlinge möjliggöra till distansarbete vilket har visat sig resultera i att sommarboende bor längre perioder på ön. I bästa fall kan möjligheten innebära att en del väljer att bo permanent i skärgården och arbeta på distans. Men då blir färjeförbindelserna ännu viktigare eftersom behovet av arbetsresor ökar. För att locka folk till skärgården är det också viktigt med goda färjeförbindelser. De som planerar att flytta till skärgården har ofta kvar ett behov av att besöka släkt och vänner - är möjligheterna till detta dåliga kan det göra att man väljer att flytta någon annanstans, kanske en skärgårdskommun med bättre 4

5 kommunikationer. Transporter är också viktigt för att kunna ta del av service som inte finns inom kommunen, och för att undvika känslan av att vara isolerad. Det finns starka sociala skäl till färjeförbindelserna, de påverkar hur man upplever vardagen och livet i skärgården, inte nödvändigtvis så att man använder den så ofta men vetskapen om att det finns möjlighet att ta sig är viktig, känner sig delaktig och i kontakt med omvärlden. Vad är viktigt för en livskraftig skärgård? Regelbundna färjeturer, som privatperson klarar jag mig med några turer i veckan, men samhället klarar sig inte med det, och företag klarar sig inte med det, om inte turerna fungerar österut och västerut, framförallt sommaren, ödelägger man förutsättningarna för oss och det vi lever på, dvs. turismen. (Intervju Kökar) Möjlighet till utkomst (förvärvsarbete). Boende: planerade områden med färdiga nybyggda hus de äldre hus som finns här är ofta dåligt underhållna och håller låg standard vilket gör att de inte lämpar sig för bosättning utan ombyggnad. Transporter snabbare transporter än idag. Ett tvåtimmarsmöte i Mariehamn tar en hel dag i anspråk (12 timmar). Men det kan vara att man behöver en IT tekniker som då behöver vara borta en hel dag, så snabbare transporter. (Intervju Kumlinge) Det som vi har funderat mycket på från kommunens sida är det här med arbetsplatser för det är vårt största problem, det är inget problem att hitta folk som vill bo här men då ska de ha något de kan livnära sig på. Och då är det ju klart att kommunikationerna är viktiga, inte så att man pendlar, det är lite svårt, men om man jobbar på distans och åker in till sitt kontor då och då och det är ju klart om det ska produceras produkter här så måste man få dem härifrån på något vis. (Intervju Brändö) Med tanke på att ungdomar efterfrågar rörlighet så är turtäthet viktigt, rörlighet alltså.(intervju Vårdö) Tidiga turer, helt klart! Om man vill göra några resor så går hela dagen. Företag behöver bättre bokningssystem, programmet måste vara pålitlig. Idag kan systemet visa fullt, men efteråt noterar man det har inte varit fullt! För företagarna, främst turistföretagen, är kapaciteten viktig. Turismssäsongen är ju kort och intensiv, men från mitten april måste man kunna ta emot så att alla sängar är fulla. (Intervju Kumlinge) Infrastruktur, infrastruktur och infrastruktur. Sen skola. Utan infrastruktur är det ingen idé med det alls. (Intervju Föglö) Näringslivet. Det är viktigt att det finns möjligheter till jobb. Fungerande samhällsfunktioner, såsom hälsa- och sjukvård. Trafikförbindelser som fungerar på ett vettigt sätt. (Intervju Brändö) Utökade färjeturer, flera arbetsplatser, exempelvis utlokalisering av arbeten inom den offentliga servicen och utökad beredskap inom hälsovården. (Intervju Föglö) Färjetrafik både norr- och västerut. Basservice inkl. hälsovård, post. Att hela Åland, inkl. Ålands Landskapsregering, inser vilka möjligheter finns i skärgården, man måste sluta se skärgården som ett 5

6 stenlass som måste släpas efter, ett ypperligt ex. kunde vara att man utlokaliserar ett par arbetsplatser i skärgården. (Intervju Brändö) Smidiga transporter, många turer och möjligheter, ska man till Kumlinge att det inte tar timmar utan kan komma inom rimlig tid, kostar pengar, så snabba transporter. Att färjepass kombineras utan onödiga väntetider.(intervju Lumparland) För de flesta är färjeförbindelserna väldigt viktiga. För oss är det inte linjen från Torsholma till Hummelvik som är så viktig, utan (Osnäs-Åva-linjen). Sommarn räcker inte kapasiteten för turisterna. (Intervju Brändö) Vid frågan vad som är viktigt för en livskraftig skärgård kretsar många av svaren kring möjlighet till försörjning och företagande. De flesta av skärgårdskommunerna ligger för långt från fasta Åland eller fastlandet för att arbetspendling ska vara ett alternativ. Därför är det nödvändigt att det finns möjlighet till försörjning inom skärgården, i de flesta fall inom kommunen. Folk vill gärna bosätta sig i skärgården, men det är möjligheten till försörjning som är den begränsande faktorn. Inte alla talar direkt om arbetstillfällen som avgörande för en livskraftig skärgård, men om färjeförbindelsernas roll för företagandet och för sysselsatta i skärgården. De flesta företag är beroende av färjeförbindelserna, inte bara inom skärgården men också fasta Åland och fastlandet. Turismföretagen är beroende av att turisterna kommer ut till öarna, transportföretagen av att kunna leverera sina varor, fiskföretagen av leveranser av fisk och transport av färdiga produkter, hantverkare osv. för att ta sig mellan kunder och affärer och annan service behöver leverans av varor. Färjeförbindelserna är alltså en central del för näringslivet och skapandet av arbetstillfällen. Ett problem i skärgården är en åldrande befolkning, se statistiken. Unga idag efterfrågar rörlighet och ett färjesystem som uppfyller sådana önskemål kan innebära att fler väljer att bosätta sig i skärgården. Kommunikationer i skärgården Hur används förbindelserna i skärgården? Är på tjänsteresa cirka 4 dagar per månad, och förra året blev det 20 dagar med tjänsterresor under perioden januari-mars. Jag reser både veckodagar och arbetsdagar, men under veckosluten är det oftast fritidsresor. Reser med bil, men kollektivtrafik skulle kunna fungera om det var snabbare förbindelser.(intervju Kumlinge) Utbildningstillfällen som man måste åka på och möten och då måste man ofta åka med de tungt belastade turerna.(intervju Föglö) För min egen del har vi skoldirektörsmöten i Mariehamn en gång i månaden vilket tar 13 timmar för att delta, 8 på morgonen till 21 på kvällen. (Intervju Brändö) 6

7 Vi har ju våra möten och läkarbesök och bilbesiktningar över hela året, så jag tycker inte att det är viktigare att den går mer på sommaren, kanske ännu viktigare för oss att den går på vintern. Hela året är lika viktigt.(intervju Brändö) De boende i servicehuset behöver då och då åka till Mariehamn för läkarbesök mm.(intervju Kumlinge) Pendlarna, helt vanliga familjer, som har hus i Kumlinge men jobbar i M-hamn veckorna, eller annars i fasta Åland, de kommer troget in fredagarna och åker sent som möjligt tillbaks på söndag; de bokar varje fredag och söndag i förhand. (Intervju Kumlinge) Transporterna kommer från, invecklat, 1 jan-1 maj lax från Åbo kom norrifrån till Kumlinge Kökar och sen till Föglö Nu kommer den via Galtby via Kökar Sottunga och hit, den vanliga vägen. Transportbolaget som kör ut till oss kör via södra linjen men när vi kör själva kör vi norra vägen, går bättre.(intervju Föglö) Förbindelserna är viktiga för turisterna så att de ska kunna komma hit. De senaste 2-3 åren har antalet turister minskat och det är många som ringer och avbokar i sista minuten för de har inte fått plats på färjan. (Intervju Brändö företag) Det varierar väldigt mycket ibland åker jag in till Mariehamn på uppköp eller andra ärenden, andra gånger åker jag hälsar på någon bekant. (Intervju Brändö) Jag använder färjan ca 2 ggr/vecka. Mest mellan Degerby-Svinö-Degerby. Några gånger per år åker jag också södra linjen samt tvärgående och norra linjen.(intervju Föglö) Jag tar färjan till fasta Finland ca en gång per vecka. Då blir det att hämta dagliga varor som inte finns i närbutiken, kläder för barn, frisör, hobby osv. (Intervju Brändö) Använder färjförbindelserna ca en gång i veckan, ibland oftare. Oftast handlar resorna till inköp, service samt släkt- och vän besök till fastlandet. Färjförbindelserna till fasta Åland använder oftast för myndighetsbesök eller för närstudiedagar som ingår i studierna i ÅAA / Högskolan på Åland. (Intervju Brändö) Speciellt ut till skärgården är en stor marknad, främst grus men även det jordbruk som finns kvar. Andra transporter, ex fiskodlingsindustrin och grävmaskiner och andra inventarier som ska flyttas. Byggföretag men även privatpersoner, väglag/föreningar är kunder. Lite till fastlandet, mest lokalt och skärgården, och hela fasta Åland.(Intervju Lumparland) Vi använder nog norra linjen 75 % av gångerna och södra linjen(inkl. Föglölinjen) kanske 20 % av gångerna. Tvärgående linjen kanske runt 5 %. Vi använder oss av färjeförbindelserna under hela dagen. (Intervju Jomala) För oss som bor och verkar inom kommunen, barn, föräldrar, är det viktigt att det 7 dagar i veckan fungerar inom kommunen. Ser man till en normal familj är det normala, i genomsnitt, att en person åker endera håller, Mariehamn/Åbo, en gång i veckan. 7 dagar i veckan, innebandy, kör, scout etxc och vuxna vill bara umgås och träffa varandra. (Intervju Kumlinge) 7

8 Hur förbindelserna används beror på om de används av privatpersoner, i tjänsten eller av företag. Privatpersoner verkar främst använda förbindelserna för inköp och vid behov av service som inte finns inom kommunen, exempelvis frisör, bilbesiktning, tandläkare etc. Man använder också färjeförbindelserna för att hälsa på hos släkt och vänner. Som privatpersoner används inte färjeförbindelserna dagligen, vanligt verkar vara ett par gånger i veckan, men att möjligheten finns alla dagar är mycket viktigt för att upprätthålla social kvalitet. För sysselsatta, till exempel kommunstjänstemän, verkar användandet av färjeförbindelserna också begränsas till någon gång i veckan eller mer sällan, då man åker på möten i Mariehamn eller någon annan stans i skärgården. Ser man till företagen ser behovet helt annorlunda ut, de använder eller är beroende av färjeförbindelserna dagligen för transporter eller leverans av varor. Vilka riktningar är viktigast? Österut är enormt viktigt för oss, kanske % av turisterna kommer från Finland. Med tanke på varutransporter med är också öster viktigt. Många inflyttade är också österifrån och vill resa österut för att träffa familj. Men den räcker inte med bara österut, det mesta kommer ändå från fasta Åland. Sverige är viktigt, många som är utflyttade dit, och en del återflyttare har vi från Sverige.(Intervju Kökar) Händer att man tar norra linjen, men då kör man till Vårdö, inga företag som handlar med hela skärgården här i Kökar.(Intervju kommun Kökar) Mariehamn är viktig målpunkt med tanke på myndighetsbesök, läkarbesök etc, jag åker oftare med norra linjen nu [menar efter nerdragningen av tvärgående]. En del väljer att åka till fasta Finland eftersom det finns ett större utbud av affärer. (Intervju Kumlinge) Osnäs Åva helt klart mest till fastlandet. Och sen då Torsholma- Hummelvik, i princip inga andra, nästan bara norra linjen. Skulle de vara lättare att ta sig till södra linjen, kanske skulle man vara där oftare, jag vet inte. (Intervju Brändö) För skärgården som helhet och för Åland så är det norra linjen som gäller om man ska till fastlandet, även för Föglöborna, det är baslinjen och den kan inte ifrågasättas. Galtbytrafiken är 2.5 timmar från Kökar, tar lika lång tid som den här biten (??) tar. För Kökarborna är det bra att någon gång komma österut, men ser man till behovsmässiga och vad man vill utveckla är det [poängterar sträckorna mellan fastlandet Åland - Föglö samt fastlandet Åland - Kumlinge]. Utmaningar med många färjpass, att få till ett flöde och kombinera allting med allting etc. (Intervju Vårdö) Mestadels Skarven till fastlandet, sen norra delen med den tvärgående linjen, men inte så mycket, turlistan är konstig då vi inte får boka den tvärgående från Långnäs till Överö, bara åka om den är inbokad från Överö till Snäckö. (Intervju Föglö) För eget resande är Åbo viktigast. Däremot är skärgårdsrutten Kökar och runt i Ålands skärgård viktig för turister. (Intervju Brändö) 8

9 Det korta färjpasset till Sund ca personbilar per år, jobbpendling av ruttransporter till och från Vårdö och trafik vidare till Hummelvik och vidare österut samt turistnäring och vår stugbebyggelse. Jag tror inte Vårdöborna använder sig av transporter österut eftersom ekonomiska centrum är i Mariehamn, men mest turister och turistnäringen som är intresserade av färjetrafiken österut. (Intervju Vårdö) Förbindelserna västerut är bäst. Mariehamn är den viktigaste målpunkten. För Enklinge är det bäst att åka via Hummelvik. Från Kumlinge är Långnäs bättre. Det tar 20 minuter från Långnäs till Mariehamn, medan det tar en timmes körtid från Hummelvik. Äldre människor som kör bil tycker att resan över Vårdö är besvärlig. (Intervju Kumlinge) Jag använder mig av de flesta rutterna, men som jag använder mest är den till fasta Åland, Brändö (Mariehamn) Hummelvik.(Intervju Brändö) Inom skärgården är särskilt Överö-Sottunga-Kökar samt Överö-Kumlinge-Brändö viktig, används för arbetsresor. Förbindelsen är viktig. Svinö-Degerby-Svinö, för arbetsresor samt privata resor. Denna förbindelse är naturligtvis viktigast för min del. Överö-Galtby, för att besöka släktingar i Houtskär och övriga delar i fasta Finland. Åker till Sverige ca 2-3 ggr/år i privat ärende. I detta fall vill man att färjförbindelserna i möjligaste mån skall vara sådana att det går att åka från och till Föglö på en och samma dag. (Intervju Föglö) Inom skärgården är sträckan Torsholma- Hummelvik den viktigaste för oss, och samma om vi ska till fasta Åland. Till Finland åker vi alltid Åva Osnäs och ska vi till Sverige åker vi till Stockholm via Åbo för att slippa krångel med bokningar. (Intervju Brändö) De viktigaste riktningarna är Åva- Osnäs, Torsholma- Hummelvik. Ibland åker jag också Torsholma- Lappo / Åva- Jurmo. Framförallt åker jag morgon och kvällsturer från och till Brändö, de är viktigast men tidpunkter varierar förstås. Åker nästan alltid med bil. (Intervju privatperson) Förbindelsen till Kumlinge är viktig för regionen, hög prioritet, och Brändö också viktigt men det går ju att fortsätta dit, men de är mer knutna till Åboland. (Intervju företag) Det blir en del transporter inom skärgården, till bl.a. Kumlinge. Men mest, som sagt mellan fast Åland och fastlandet. (Intervju XXX) Transportbolaget som kör ut till oss kör via södra linjen men när vi kör själva kör vi norra vägen, går bättre. Överö, Snäckö härifrån 1200 Hfors 1900 så det går riktigt bra. Men tillbaka går det inte lika bra, vid den här årstiden går det via Galtby, men i vanliga fall far man via Hummelvik, via Mariehamn och den vägen in för det finns inga variationer med Snäckö. Vi skulle behöva en kombination som fungerar vid Snäckö.(Intervju företag) I det stora hela fungerar det ganska bra, mycket till Föglö, sedan Sottunga många som hämtar men beroende av kommunikationer och Kökar en del kunder och Kumlinge.(Intervju Lumparland) Torsholma- Lappo samt Åva- Jurmo särskilt viktiga för att besök hos vänner, möten och lika så viktiga för mig som är ordförande för föreningen Folkhälsan i Brändö att när man arrangerar något så har alla likadana möjligheter att delta i evenemang även det ordnas på fasta Brändö. Torsholma- Hummelvik. Livslinan, även om haltande just nu, för oss som bor i och arbetar i skärgården. Åva- 9

10 Osnäs. Lika viktig livslinan mellan Åland och fastlandet. Behövs för att såväl oss som bor i skärgrden och gör de flesta ärenden i Åbo/ Helsingfors men lika så livsviktig för turismen, näringsliv och inflyttande för hela Brändö kommun.(intervju Brändö) Viktigt att undvika återvändsgränder, turister vill gärna åka som i en cirkel och inte ta samma väg tillbaka. Kortrutt får inte ske på bekostnad av Galtbytrafiken, då blir vi en blindtarm här ute. (Intervju Kökar) Vad gäller riktningar som är viktigast är det tydligt att behoven är olika beroende på vilken kommun som det handlar om. Det går också att skönja en grövre uppdelning av skärgården, troligen delvis skapad av befintliga färjeförbindelser men också på grund av lokalisering. Intervjuerna visar att det finns en indelning i norra och södra skärgården i vilka riktningar som är viktiga. I norra skärgården reser man oftast Torsholma Hummelvik för att ta sig till fasta Åland och inom skärgården, och till fasta Finland åker man via Åva Osnäs. Vad gäller Brändö är det snarare Åbo än Mariehamn som är det stora ekonomiska centrumet, medan Mariehamn är Vårdös självklara ekonomiska centrum vilket också gör att Vårdö har lite utbyte med resten av skärgården. Det finns undantag som främst gäller Kumlinge där en del väljer att åka in till fasta Åland via Långnäs. En förklaring kan vara att det är bekvämt för Brändöbor att sitta kvar på färjan ända till Hummelvik istället för att byta på Kumlinge. Något som kan förändras med kortrutt? I södra delen, Föglö, Sottunga och Kökar, är riktningarna främst mot Mariehamn och Föglö, och österut mot Galtby. Mariehamn är den viktigaste målpunkten för Föglö och Sottunga. Österut mot Kökar och Galtby är också betydelsefull, medan målpunkter norrut är mindre viktiga. Kökars situation är mer speciell på grund av avstånden, för dem är Föglö den viktigaste riktningen inom skärgården, och österut mot Galtby är betydelsefull för Kökar. Ser man till företagens behov är fasta Finland en viktig målpunkt, det är därifrån mycket av råvaror kommer ifrån och det är dit stora delar av de färdiga produkterna transporteras och säljs. Fasta Åland och övriga skärgården är viktiga målpunkter, men beroende på var företaget är beläget spelar roll för hur stor del av skärgården som utgör verksamhetsområde. Exempelvis finns det inga företag på Kökar som täcker in hela skärgården. Andra företag kan ha större delar av skärgården som verksamhetsområde, tjänsteföretag (transport etc), men det tyder på att Vårdö och Brändö är mindre viktiga områden förmodligen på grund av att där finns det större konkurrens från dels fasta Åland och fasta Finland. För vilka är förbindelserna särskilt viktiga? De är extra viktiga för arbetspendlarna, sen företagens transporter (livsmedel, fisk), grustransporter, sen invånarnas resor, för skolelever har vi ju högstadie, men vissa turer på helger och kvällar så att de kan komma hem är viktigt. Gymnasium finns i Mariehamn, men man bor ofta där. (Intervju Vårdö) Ungdomar som vill komma hem över helgen. Ofta är fredagar fullbokade. (Intervju Kumlinge) 10

11 Pendlare, vi har en del och många fler skulle de kunna bli som jobbar i Mariehamn och omkring, en gång fanns det en färja som går halv 6 på morgonen och den gick ett halvt år och det var massor av folk som åkte med den. (Intervju Föglö) Störst behov har helt klart de som arbetspendlar, och det är en förhållandevis stor grupp. Den andra gruppen är unga, en del tänker att de kan flytta tillbaka men inte förrän det blir bättre förbindelser. Näringslivet har ett stort behov av transporter med, mest att få ut olika varor och specialister/hantverkare baserade i Mariehamn, restiden är en tilläggskostnad pga en timmes restid. (Intervju Vårdö) Svår fråga men man kan se det så här att företagarna skapar arbetsplatser, förvärvsarbetande betalar skatt och ungdomarna är blivande skattebetalare som behöver motiv att flytta till skärgården. (Intervju Jomala) Färjförbindelserna är nog viktig för alla ovannämnda grupper av olika anledningar. Barn och ungdomar behöver kunna komma till fasta Åland på olika fritidsaktiviteter, företagarna har behov av att kunna både komma till och från skärgården varje dag. Många företagare från fasta Åland arbetar också i skärgården. Förvärvsarbetande behöver också kunna ta sig till fasta Åland på t.ex. möten osv. För pensionärerna kan färjförbindelserna kanske vara av mindre betydelse och de kan säkert klara sig fast färjorna inte går varje timme. (Intervju Föglö) Det är mycket viktigt att företagare kan få sina varor levererade och att de får hem råvaror. (Intervju Brändö) För barn och ungdomar som bor kvar i kommunen är det särskilt viktigt att färjförbindelserna fungerar då skolan och alla fritidsaktiviteter ligger bakom en färjresa Den andra viktiga synpunkten är att det kommer att bli så gott som omöjligt att locka tillbaka ungdomar som har flyttat från orten för attutbilda sig, dvs. återinflyttare, om det inte finns ens färjförbindelser. Företagare i Brändö behöver både kunder från fastlandet och likaså från fasta Åland men också för att kunna utöva sin affärsverksamhet såväl vid fallet att arbetsplatsligger i kommunen och man behöver varor från fastlandet / fasta Åland, dvs. importera för att kunna utöva sin verksamhet men lika så för att kunna exportera, leverera produkter från Brändö. (Intervju Brändö) Utifrån intervjuerna är det uppenbart att färjeförbindelserna fyller en mycket viktig funktion, den är en livsnerv för en levande skärgård. I stort sett berör svaren sådant som har med näringsliv och arbete att göra, och att göra skärgården attraktiv att bo i, snarare än sociala funktioner. Det är tydligt att för Vårdö och Föglö, som ligger närmast fasta Åland, är färjeförbindelserna särskilt viktiga för arbetspendlare. I övriga skärgården, inklusive Föglö och Vårdö, lyfts annars företags möjligheter att transportera varor och få råvaror levererade, samt att attrahera ungdomar att bosätta sig i skärgården som viktiga behov. Ser man till mer sociala funktioner är det främst ungdomar som anses beröras särskilt av färjeförbindelserna, dels för att kunna utöva fritidsintressen, dels för att kunna åka hem på helgerna från där de går i gymnasium. Färjeförbindelserna är också viktiga för sociala kontakter, både inom skärgården och på fastlandet och fasta Åland. Det går att tolka intervjusvaren att de behoven redan går att tillfredsställa, att det inte är det som är det viktigaste, utan att det som 11

12 är avgörande är näringsliv och återväxten. Men som en av respondenterna antyder handlar det om en helhet: om skärgården ska vara livskraftig måste företags, sysselsattas och ungdomars behov tillgodoses. Viktiga faktorer för fungerande färjeförbindelser? Ska man kombinera flera färjor är vänte- och restider viktig, gäller åt båda håll, då ska man veta att det måste vara tillräckligt med tid mellan färjorna för det finns de som transporterar saker inom skärgården och de ska kunna stanna och ta några varor eller lämna på vägen utan att köra ihjäl sig själva eller någon annan, samtidigt som det är viktigt att det inte är för lång tid mellan färjorna. Regelbundenhet är också viktigt, varför ska den gå 7.40 ena dagen och 7.50 andra dagen det är ju bara löjligt. För oss som är vana att läsa är turlistan inget större problem, men för en turist så kan man tänka vad den tänker när den läser den här, då blir man lite rädd. (Intervju Brändö) Jag förstår varför de vill ha det så, men det blir nog svårt att få Föglöborna med på det, det händer att man spontant kommer på att vi åker till stan, det går för vi har så bra förbindelser, men de från Kökar har kanske max tre turer per dag så för dem är det ju jätteviktigt att de kommer vidare.(intervju Föglö) Man har nått botten nu, det är redan för mycket nerdragningar, vi drabbas mycket av dem. Ska vi köra runt och leverera till butiker så är det alltid så när man ska tillbaka att man missat färjan och måste vänta flera timmar och sen när man åker så kör de bara nio knop för att spara pengar. Man ska ha en jäkla tur att färjorna passar med varandra, alltid får man stå och vänta.(intervju Föglö) Det som är absolut avgörande, det är att man kan alltid boka! Idag går inte att boka på Skarven. Föglö kommun vill inte ha bokning! För oss, om vi i dagens trafik vill boka så vill man för fan veta om man kommer dit! Man åker inte till Mariehamn om man inte är säker att man kommer till färjan. Så oberoende om linjen, måste man kunna boka! (Intervju Kumlinge) Matchning är viktigast passningen med linfärjan från Gustavs fungerar inte alltid. Om färjan från Brändö är försenad kan man få vänta. När det är grader kallt är det kallt att sitta i bilen.(intervju Brändö) Att färjepass kombineras utan onödiga väntetider. Nästan alltid bra att man slipper väntetid, med undantag för där man ska lossa/lasta. Nu kan det vara att den vänder direkt eller att man får vänta en hel dag. För att leverera grus behöver man max en och en halv timme, då hinner man nästan överallt. Men vi har tappat kunder med den nya turlistan, sista turlistan har vi förlorat mycket på då turlistan är opraktisk, mest tänkt på att spara pengar och inte hur det ska fungera i praktiken, så vi ser fram mot att det blir förändringar i framtiden, helt klart.(intervju Lumparland) Högsäsongsturlistan, från mitten av juni till början av augusti är alltför kort för att kalla högsäsong. Bokningssystemet är knäppt, det kan vara fullbokat långt i förväg men sedan i sista stund avbokas många platser och färjan är tom.(intervju Kökar) 12

13 För oss handlar det inte om att det tar 2 eller 2.5 timmar in till fasta Åland utan att de går regelbundet och förutsägbart. (Intervju Kökar) Det är i stort sett två aspekter som upplevs som speciellt viktiga vad gäller en fungerande färjetrafik. Dels är det viktigt att kunna kombinera turer, speciellt för företag som utför tjänster i skärgården. Men det är svårt, det ska helst inte vara för kort om tid och inte heller för lång tid emellan turerna. Ett transportföretag visar på att på 90 minuter klarar man att till exempel leverera (lasta och avlasta) oavsett ö. Den andra aspekten är bokningssystemet och att man ska kunna boka på alla färjor. Dels verkar det nuvarande bokningssystemet innebära att färjorna verkar fulla men kör med lediga platser, men bokningssystemet är också viktigt för de som behöver byta färja. Kan man inte boka anslutningsfärjan finns det en risk att man inte kommer med vilket innebär att man kanske avstår från att åka. Utöver dessa aspekter är sådant som regelbundenhet viktigt, att färjorna avgår samma tid varje dag utan en massa undantag, och lättillgänglig reseinformation, dels att utläsa tidtabellen men också undantagsinformation för bokade turer om färjan är sen etc. Om kortruttssystemet Möjligheter med kortruttssystemet Kortare färjeturer borde varit gjort för 20 år sedan tycker jag, snabbast genomförbart. (Intervju Föglö) Ur skolans synpunkt är det bra att få Lappo mer hopknutet med vägnätet vilket skulle underlätta för skolbarnen. Det bästa skulle vara om det blev mer eller mindre hopknutet eftersom det är problematiskt speciellt på vintern. Om vi får Kumlinge närmare skulle vi också kunna dela på lärartjänster till exempel. (Intervju Brändö) Alltihopa blir betydligt bättre. Visst blir det förbättringar.(intervju Föglö) En typ av linfärja mellan Kumlinge och Enklinge skulle vara positivt för skolan och dagiset och folk som kommer och jobbar. De som nu har vajerfärja mellan Snäckö och Seglinge har mycket bättre möjligheter att delta på det som pågår i Kumlinge, barn deltar mer i aktiviteter och folk träffas mer spontant. (Intervju Kumlinge) Ser i det närmaste bara förbättringar. Inga större tidsvinster kanske men linfärjan innebär att man slipper invänta färjan. Brofrågan är främst intressant för oss, skulle göra Vårdö mer populär som bostadsort. Övriga förbättringar är nödvändiga, projektet är absolut nödvändigt, infrastrukturen är nödvändig och måste fungera. (Intervju Vårdö) Bra för oss om man knyter ihop hela skärgården eftersom det ger bättre förutsättningar att driva företag. Vi ser stora synergieffekter av att knyta ihop Kökar och Föglö. (Intervju Kökar) Förbindelsen/resandet blir inte beroende av enskilda färjeavgångar. Förutsättningarna för transportleveranser mångdubblas. (Intervju Jomala) 13

14 Behöver inte planera resorna på förhand. Större möjligheter att arbetspendla. Snabbare restider, mindre planering för färjorna med mellanhamnar, mera utnyttjande av färjedäcken. (Intervju Jomala) Restiden till Lappo blir kortare.(intervju Brändö) Det finns flera aspekter hur kortruttsystemet blir en förbättring. För det första så har det länge funnits en tanke inom Brändö kommun att trots det geografiska läget, hur än splittrad är den, så borde alla få kortare och smidigare resor för att ta sig mellan öarna. M.a.o kommer det bli ett avsevärt upplyft för kommuninvånare då alla kommer att ha samma förutsättningar för att just delta i olika slags kvällstillställningar men också mentalt sätt så blir det ett stort steg mot en mer gemensam kommun dvs. motsatt centralisering som har kritiserats under flera års tid. (Intervju Brändö) Man hoppas ju att kortare färjepass ska innebära fler valmöjligheter, men det kanske åtminstone innebär att vi får ha kvar den service vi har idag. (Intervju Kumlinge) Övriga förbättringar är nödvändiga, projektet är absolut nödvändigt, infrastrukturen är nödvändig och måste fungera.(intervju Vårdö) Nog kommer resandet att öka om det går snabbt och smidigt. Kanske kan det påverka befolkningsmängden, speciellt på Föglö, annars blir det långt att pendla. Men inte så mycket längre bort. Men man kan tänka sig en ökning ex Kökar till Föglö, skapar förutsättningar för pendling mellan skärgårdskommunerna men kanske inte så mycket in till fasta Åland. Får Sottunga tätare turer är det ju bättre för dem.(intervju Lumparland) Jag antar att det försnabbar något. För egen del mer gärna köra över Kumlinge än inga turer alls.(intervju Brändö kommun) Kortruttssystemet kommer att bli avgörande för hela skärgårdens och likaså för Brändös framtid. Det att färjeresorna kommer att bli kortare och således kortare resa till fasta Åland är en livsviktig sak för oss skärgårdsbor. (Intervju Brändö) Genomgående antyder intervjuerna att något behöver göras åt färjeförbindelserna, man har nått botten vad gäller servicenivån, näringslivet påverkas negativt och skärgården blir en mindre attraktiv plats att bo i. Man hoppas på kortrutt. En fördel med kortruttssystemet är att det kommer knyta samman skärgården mer. På ett lokalt plan kan det innebära att kommuner knyts samman, exempelvis Kumlinge och Brändö, vilket innebär dels att de sociala kontakterna ökar inom kommunen. Kommunerna blir mindre centraliserade, dels att möjligheterna för skolbarn och sysselsatta att ta sig till skola eller arbete förbättras vilket skapar möjligheter att bosätta sig utanför centralorten. En större del av kommunen blir betydelsefull. På ett mellankommunalt plan kan kortrutt skapa möjligheter till utbyten och samarbeten, exempelvis skola och annan kommunal service. På ett regionalt plan, för hela skärgården, hoppas man att hela skärgården knyts samman mera, att det blir lättare att pendla, enklare och snabbare transporter, vilket skapar förutsättningar för näringslivet, exempelvis att utbudet av hantverkare ökar då dess arbetsmarknad utökas. Det innebär i sin tur besparingar för den enskilde som slipper betala för en längre transport. Man hoppas 14

15 på kortrutt, men det verkar också finnas en viss uppgivenhet och pessimism, att kortrutt kanske i alla fall kan förhindra ytterligare försämringar. Risker med kortruttsystemet? Men blir det många färjebyten blir det mycket känsligare för förseningar. Och missar man en färja är det långa väntetider, och tänk den utan bil - mitt i vintern! (Intervju Kumlinge) En aspekt är att landsvägarna går igenom bykärnorna på Brändö och Kumlinge, och man undrar hur det kommer bli om trafiken ökar mycket, trafiksäkerhet ex de som ska hinna till färjan. Men det är inget som jag anser skulle stoppa en sådan här idé. Men det kanske innebär att de stannar lite och handlar och så. (Intervju Kumlinge) För de som inte är bilburna ska man ta sig över Kumlinge. Att bara det fungerar och tiden är tillräcklig, man ska kunna ta sig från färja till färja. Sen, vissa sover ju hela vägen och de tycker nog inte det är en bra idé då de måste vakna efter halva resan. Eller folk som använder färjeturen som arbetstid. (Intervju Brändö) Största risken att det blir inget av den här gången heller, hamna på ett förslag som är någorlunda realistiskt, det utreds mycket utan resultat.(intervju Kökar) Försämringen är att möjligheterna att umgås på färjorna försvinner. Försämringar är de som har lång resväg, har inte möjligheten vila under resan.(intervju Jomala) På sommartid ser jag bilköer, cykelköer och förvirrade turister som försöker cykla till en färjfäste till den andra för att hinna med till alla färjturer. Själv som Brändöbo ser jag mig vänta i bilkö för att linfärjan tar med alla bussar och turister först och jag blir utan bilplats och blir försenat från färjan till Hummelvik. Det blir definitivt ett stressmoment mera! Jag kommer att sätta mera tyngd för att resa till fasta Åland, alltså måste jag verkligen resa dit eller ska jag resa till Åbo istället som blir mycket enklare. (Intervju Brändö) Att det kan bli en flaskhals i väntan på anslutande färjor dvs långa köer där trafikflödet stoppar upp.(intervju XXX) Försämringar anser jag inte att det blir eftersom det ligger i kritiskt läge just nu, men att man måste få hela resan till ett fungerande system, då både färjtrafik och kollektivtrafik fungerar hand i hand.(intervju Brändö) Det kan bli svårare för dem som är beroende av kollektivtrafiken. För rörelsehandikappade kan det bli problem med många av och påstigningar. I och med att jag inte kör bil själv, så kommer jag att bli mer beroende av andra, vilket tyvärr leder till mindre resande. (Intervju Brändö) Möjligheten att åka för de som inte har bil, åldringar och barn tex., kollektivtrafik, kollektivtrafiken kör till och från färjorna, och om färjan är sen så väntar den men max 10 minuter. Jag vågar inte skicka mitt äldsta barn till Hummelvik med busspengar för är färjan sen står hon där i Hummelvik. (Intervju Kumlinge) 15

16 Som det är nu så ser ju många, däribland yrkeschaufförer båtresorna som en välkommen vilopaus under arbetsdagen. Det kommer att bli ett oroligt resande på grund av alla stopp. Det upplever jag som jobbigt, även om jag som yrkeschaufför har förtur. (Intervju XXX) Att man med kortrutt kommer behöva åka mellan hamnar för att ta sig genom skärgården innebär en rad risker. Ska många ta sig mellan två hamnar är det risk att man fastnar i en kö och missar färjan, är det kort om tid mellan avgångarna orsakar det stress och att man kanske kör för fort, ökad trafik genom bykärnorna ger ökade trafikrisker. Det blir mycket viktigt att det går att ta sig mellan hamnarna med kollektivtrafik, speciellt viktigt för barn och gamla. Flera byten innebär också en ökad risk att man missar en anslutning. Upplevs det som för krångligt och riskfyllt att resa till fasta Åland för ärenden, kan det bli så att man i Brändö i större utsträckning reser till Åbo vilket skulle minska Brändöbornas kontakt med övriga skärgården. Det är en del, speciellt de som reser långa sträckor, som använder resan till att vila eller arbeta. För dem kan Kortruttet betyda mer påfrestande resor och svårighet att utnyttja restiden till något vettigt. Hur kortruttsystemet kan påverka resandet och relationer i skärgården Kortare färjepass ger fler valmöjligheter, spara tid när man ska åka över dagen, bli lite mer flexibel. Förbättra personflöden, i bästa fall kan det innebära pendling till arbete.(intervju Kumlinge) Nog finns det gånger man låtit bli att åka för man orkar inte med den där långa dagen. Så kanske skulle man åka oftare och det skulle bli mindre jobbigt att åka. (Intervju Brändö) Vi som i huvudsak utför transporter inom/till och från skärgården blir ett kortruttsystem en mycket stor förbättring. Tätare avgångar, men kortare färjpass är en klar förbättring jämfört med dagsläget. Spontana/oförutsedda resor borde bli lättare att genomföra. (Intervju Jomala) Jag kommer att sätta mera tyng för att resa till fasta Åland, alltså måste jag verkligen resa dit eller ska jag resa till Åbo istället som blir mycket enklare. (Intervju Brändö) Resandet för min egen del kommer att utökas eftersom i dagsläget, särskilt den här sommar har den varit den värsta någonsin, är det nästan omöjligt att få en bilplats bokad även om det finns några skärgårdsplatser i varje avgång. Såväl i fysisk som i psykisk mening förhoppningen är att skärgården kommer närmare till fasta Åland och som är avgörande att skärgården kommer att vara levande året om även i framtiden men också tillgänglig till turister vilket kan ej påstås i nuläget när en stor del av resenärer hamnar lämna sin bil till hamnen eller avboka sin resa. Det som är sanningen i dagsläget att de flesta brändöbor föredrar fastlandet för kortare dagsbesök då det är frågan om att sköta om ärenden osv. finns också en möjlighet att fasta Åland blir mer lockande om resan blir kortare och smidigare. (Intervju Brändö) Det kan bli färre resor, eftersom det kan kräva bättre planering.(intervju Brändö) Det finns flera aspekter hur kortruttsystemet blir en förbättring. För det första så har det länge funnits en tanke inom Brändö kommun att trots det geografiska läget, hur än splittrad är den, så 16

17 borde alla få kortare och smidigare resor för att ta sig mellan öarna. M.a.o kommer det bli ett avsevärt upplyft för kommuninvånare då alla kommer att ha samma förutsättningar för att just delta i olika slags kvällstillställningar men också mentalt sätt så blir det ett stort steg mot en mer gemensam kommun dvs. motsatt centralisering som har kritiserats under flera års tid. (Intervju Brändö) En typ av linfärja mellan Kumlinge och Enklinge skulle vara positivt för skolan och dagiset och folk som kommer och jobbar. De som nu har vajerfärja mellan Snäckö och Seglinge har mycket bättre möjligheter att delta på det som pågår i Kumlinge, barn deltar mer i aktiviteter och folk träffas mer spontant. (Intervju Kumlinge) Inom kommunerna kan resandet och relationerna förbättras, det blir lättare för boende på exempelvis Lappo och Björkö att ta sig till Brändö. Knyter samman kommunerna. Åsikterna skiftar dock hur resandet kan påverkas från Brändö, en respondent uttrycker att den kan välja Åbo istället för Mariehamn vilket skulle påverka relationen med skärgården och Åland negativt, knyta Brändö mer till Åboland. En annan att resandet kan minska om det blir mer omständigt att resa. Å andra sidan funderade en annan Brändöbo att om resandet blir lättare och smidigare kan fasta Åland bli mer attraktivt. Tyder på att kortrutt upplevs olika beroende på vem som tillfrågas, sannolikt spelar det också roll om man kommer från norra eller södra Brändö. Överlag tyder svaren på att kortruttssystemet kommer påverka resandet inom skärgården positivt, att det kommer spara tid och bli mer flexibelt. Hur kortruttssystemet kan bidra till en livskraftig skärgård För att skärgården ska hållas livskraftig så måste vi alla samarbeta och jobba tillsammans. Nu är det mycket att ni på norra linjen, ni klagar fast ni har så många färjor, vi på södra linjen får nog ingenting. Det är konflikter inom skärgården och det är inte bra för vi borde alla vara enade och jobba för samma sak. Det hade varit bra om det inte var uppdelat i södra och norra utan var som en hel skärgård. (Intervju Brändö) Det där pratet om att ta bort Hummelvik och allt skulle gå via Föglö det tror jag inte på, då skulle man åka från Brändö till Kumlinge, köra över Kumlinge, åka till Föglö och in till fastlandet. Det kan ju inte kallas för kortrutt, för det kommer att ta tid. Och tänk sen när du inte är med bil och ska åka kollektivtrafik, tre fyra kommuner, så blir det en försening så sitter du på östra Föglö och undrar hur det gick till. Det är jättebra om det går att öka söderut, men för vår del vill man ha Hummelvik kvar. (Intervju Brändö) För skärgården som helhet och för Åland så är det norra linjen som gäller om man ska till fastlandet, även för Föglöborna, det är baslinjen och den kan inte ifrågasättas. Galtbytrafiken är 2.5 timmar från Kökar, tar lika lång tid som den här biten tar. För Kökarborna är det bra att någon gång komma österut. Utmaningar med många färjpass, att få till ett flöde och kombinera allting med allting etc. (Intervju Vårdö) 17

18 Det här är det viktigaste för en levande skärgård, allt sitter ihop, Vårdö är iofs en skärgårdskommun men sitter ju ihop med fasta Åland på ett helt annat sätt. Långnäs är viktigt så klart, men med sånt här får man ge och ta, och skillnaden blir nog marginell om det blir en snabb färja eller tunnel jämfört med Långnäs och det kan ge fler möjligheter per dygn. Vintertid kan man också skära av det här (Kökar) så går allt den här vägen. Det är vansinne som den färjan ligger och dunkar med isen på vintern från Kökar till Galtby, kostar jättemycket, och de har nästan lika långt till Åbo. Kökar skulle kunna trafikeras via Kumlingevägen i alla fall vintertid. (Intervju Lumparland) Om jag får bestämma så är norra tunneln det bästa alternativet. På sikt tunnel men börja med färja, borde göras omedelbart bums. Idéerna har funnits länge, men motverkats på olika sätt av olika kommuners egenintressen. Därför finns det också konflikter mellan de olika regionerna. Det är beklagligt att vi inte har en gemensam vilja, många som oss som använder transporterna tycker att det här skulle vara bra. Jag tror också att en Kökarbo skulle komma fortare till Helsingfors den här vägen [genom Föglö] än över Galtby om det är byggt på rätt sätt. Mot Mariehamn blir det bättre oavsett. (Intervju Föglö) I fråga om färjförbindelserna så är det viktigt att nuvarande turtäthet inte minskar, helst ökar. (Intervju Föglö) Absolut inte på vintern. Det finns idag färre turer så om det blir ännu färre är det ingen mening att bo kvar. Spara i personalkostnader istället, drar inte ner turer. (Intervju Brändö) Trots att det förhoppningsvis kommer att satsas en hel del för rutter mellan Torsholma- Lappo- Hummelvik och Kökar- Sottunga- Kumlinge- Föglö är det livsviktig att även de sista länkarna som binder skärgården till fastlandet kommer att finnas kvar fungerande. För hela skärgården såväl för privat personer som för näringsliv kommer det även i framtiden vara avgörande att man har en fungerande förbindelse till fastlandet därifrån de flesta turister (kunder) kommer och dit varorna säljes. (Intervju Brändö) Hela kortruttsystemet måste ta det följande steget vilket betyder att när alla konsekvensbedömningar och analyserna har gjort måste det börja hända på riktigt. (Intervju Brändö) Det är bra att det funderas kring skärgårdstrafiken, men ibland upplever jag det som att det blir lite för mycket teori och för lite som händer i praktiken. Det är svårt att vara alla till lags. Jag upplever det som att vi skärgårdsbor i stort är nöjda med hur det är. (Intervju Brändö) Det finns en uppdelning inom skärgården om vad man anser vara det viktigaste stråket för skärgården som helhet. I norra skärgården, särskilt Vårdö och Brändö, anser man att den norra linjen är livsnerven i skärgården. Vissa Kumlingebor, de som bor mer söderut, reser dock helst över Långsnäs in till Mariehamn. I södra skärgården anser man å andra sidan att en sträckning som går snett upp från Föglö till Brändö skulle vara den bästa för skärgården. Undantaget är till viss del Kökar som är beroende av Galtbytrafiken, både pga turismen och sociala skäl. Just turismen gör Galtbytrafiken viktig eftersom turister ofta och gärna åker runt skärgården och inte gärna åker samma väg tillbaka. Intervjusvaren tyder också på att man har nått ett minimum vad gäller 18

19 servicenivån, och om kortruttssystemet ska hjälpa är det viktigt att servicenivån inte minskar, speciellt inte på vintern. Man har nått en sådan nivå att det viktigaste är att kortrutt blir av. Förslag på icke tur/tids förbättringar av färjetrafiken Små saker som att den här kom ut i mars och den börjar 1/1,d en fanns på nätet men den tryckta kom ut i mars, bara en sak. Beslutet om de här turlistorna fattades i december och det tog dem fyra månader att få dem på papper. Så måste man printa ut den och så ändras den etc. Det händer att man behöver ringa till färjan och fråga när de går. (Intervju Brändö) Företag önskar bättre bokningssystem, programmet måste vara pålitligt. Idag kan systemet visa fullt, men efteråt noterar man det har inte varit fullt! Man måste kunna boka på nätet. (Intervju Kumlinge) Så man skulle kunna registrera sitt telefonnummer där och då får man per sms om något händer. Nu vet man inte om det kommer någon färja, eller kommer den snart, ska man åka hem och avboka sitt läkarbesök. Sådan information saknas. (Intervju Brändö) Frågan har inte ställts till så många men det som skulle kunna göras är bättre information, dels tydligare tidtabell och att den trycks i tid och inte ändras, pålitlighet viktigt, dels att få snabb information om avgången är försenad. Bättre bokningssystem på nätet är också en viktig aspekt för att förenkla resandet. Övrigt Men norra linjens betydelse för Vårdö så är det mer att ökar omsättningen i samhället i allmänhet, exempelvis busstrafik, hade vi inte haft Hummelvik hade vi varit en återvändsgränd med färre besökare. Hummelvik är inte av avgörande betydelse för Vårdö som samhälle, utan livsnerven är linfärjan till Sund. (Intervju Vårdö) När man lever här och med det hela blir det att man får anpassa sig, det är ju också svårt att få det att få turlistorna att passa, så många olika det ska fungera för, men det sista ändringen var inte bra. (Intervju Lumparland) Det är bra att det funderas kring skärgårdstrafiken, men ibland upplever jag det som att det blir lite för mycket teori och för lite som händer i praktiken. Det är svårt att vara alla till lags. Jag upplever det som att vi skärgårdsbor i stort är nöjda med hur det är. (Intervju Brändö) Det här (??) är det viktigaste för en levande skärgård, allt sitter ihop, Vårdö är iofs en skärgårdskommun men sitter ju ihop med fasta Åland på ett helt annat sätt. Kökar skulle kunna trafikeras via Kumlinge vägen i alla fall vintertid. En känslig fråga det vet jag, men för att få en 19

20 fungerande skärgård så skulle det göras på vintern för då är det inte så mycket turister som kommer österifrån. (Intervju Lumparland) Folk samlar sin tandläkare, frisör, bilbesiktning etc på samma dag så åker man och gör allt. Man försöker åka så sällan som möjligt.(intervju Brändö) Att turtätheten ökar, samt att kollektivtrafiken blir bättre.(intervju Brändö) För att skärgården ska hållas livskraftig så måste vi alla samarbeta och jobba tillsammans. Nu är det mycket att ni på norra linjen, ni klagar fast ni har så många färjor, vi på södra linjen får nog ingenting. Det är konflikter inom skärgården och det är inte bra för vi borde alla vara enade och jobba för samma sak. Det hade varit bra om det inte var uppdelat i södra och norra utan var som en hel skärgård. (Intervju Brändö) 20