Delårsbokslut och helårsprognos. (Version till KS)

Transkript

1 Delårsbokslut och helårsprognos (Version till KS)

2 Innehållsförteckning Kommunfullmäktige... 5 Förvaltningsberättelse kommunen... 5 Kommunens samlade verksamhet...19 Ekonomi...21 Kommunledningsstab...33 Viktiga händelser...33 Måluppfyllelse...33 Ekonomiskt utfall...38 Investeringar...38 Personal...38 Nyckeltal...38 Framtiden...39 Näringsliv och turism...40 Viktiga händelser...40 Måluppfyllelse...40 Ekonomiskt utfall...44 Investeringar...44 Personal...44 Nyckeltal...44 Framtiden...44 Kommunteknik och service...45 Viktiga händelser...45 Måluppfyllelse...45 Ekonomiskt utfall...50 Investeringar...50 Personal...50 Nyckeltal...50 Framtiden...50 Kultur och fritid...51 Viktiga händelser...51 Måluppfyllelse...51 Ekonomiskt utfall...55 Investeringar...55 Personal...56 Framtiden...56 Barn och utbildning...57 Viktiga händelser...57 Delårsbokslut (93)

3 Måluppfyllelse...57 Ekonomiskt utfall...63 Investeringar...63 Personal...63 Nyckeltal...64 Framtiden...64 Miljö- och bygg...65 Viktiga händelser...65 Måluppfyllelse...65 Ekonomiskt utfall...69 Investeringar...69 Personal...70 Framtiden...70 Vård och omsorg...71 Viktiga händelser...71 Måluppfyllelse...71 Ekonomiskt utfall...76 Investeringar...77 Personal...77 Nyckeltal...77 Framtiden...77 Lärande och arbete...78 Viktiga händelser...78 Måluppfyllelse...78 Ekonomiskt utfall...84 Investeringar...84 Personal...84 Nyckeltal...85 Framtiden...85 Överförmyndarnämnden...86 Viktiga händelser...86 Måluppfyllelse...86 Ekonomiskt utfall...90 Investeringar...91 Personal...91 Nyckeltal...91 Framtiden...91 Valnämnd...92 Viktiga händelser...92 Delårsbokslut (93)

4 Måluppfyllelse...92 Ekonomiskt utfall...92 Investeringar...93 Personal...93 Nyckeltal...93 Framtiden...93 Delårsbokslut (93)

5 Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse kommunen Inledning Delårsbokslutet ska enligt den kommunala redovisningslagen innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av verksamheten och resultat sedan föregående års utgång (årsredovisningen 2011). Dokumenten resultaträkning, redovisning av kassaflöden och balansräkning ingår. I delårsbokslutet görs också en helårsprognos mot budget och en jämförelse med föregående års delårsrapport. Upplysningar skall lämnas om förhållanden som inte redovisas i balans- och resultaträkningen men som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning. Det ska även framgå händelser av väsentlig betydelse för kommunen som inträffat under rapportperioden eller efter dennas slut. Delårsbokslutet tillsammans med uppföljningen under året har som huvudsyfte att informera beslutsfattarna om kommunens faktiska finansiella utveckling under året. Delårsbokslutet är också en del av kommunstyrelsens och övriga nämnders rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsåret. Budgetuppföljningar redovisas månadsvis till kommunstyrelsen och rapporteras sedan vidare till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har bestämt att delårsbokslutet skall behandlas senast i oktober. Revisorerna ska göra en skriftlig bedömning om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om i budget och plan. Bedömningen skall biläggas delårsrapporten. Övergripande finansiella mål Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. God ekonomisk hushållning Kommunens resultat ska långsiktigt uppgå till 2 % av skatteintäkter och skatteutjämning Målet kommer att uppnås. Per delåret uppgår resultatet till 1,8 % av skatteintäkterna och per helåret är prognosen 2,8 %. Samtliga investeringar ska skattefinansieras Målet att samtliga investeringar ska skattefinansieras uppnås. Kommunens soliditet ska förbättras med minst 2 % årligen Målet kommer att uppnås. Soliditeten visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, det vill säga egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten per delåret uppgår till 61 %, liksom prognosen för helåret är 61 %. Det är en förbättring med 2 %. Nämnder och styrelse ska verka för att verksamhet och ekonomi följs upp så att givna ramar kan hållas och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås Målet kommer inte att uppnås varken per delåret eller helåret. Balanskravet Kommunallagen stadgar att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. Om ett negativt resultat uppstår skall detta täckas inom en treårsperiod. En redogörelse över avstämning av balanskravet per visar att resultatet enligt resultaträkningen, uppgår till 6,8 mkr. Enligt prognosen för helåret 2012 blir resultatet 15,6 mkr. Balanskravet uppnås därför både i delårsbokslutet 2012 och enligt prognosen på helårsbasis. Delårsbokslut (93)

6 Omvärldsanalys/samhällsekonomins utveckling En omvärldsanalys har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Forshaga kommuns verksamheter och ekonomi. Samhällsekonomins utveckling Trots förvärrad skuldkris i Sydeuropa och tecken på en försvagad konjunktur på flera andra håll i världen har svensk ekonomi fortsatt att växa snabbt. Tillväxten har varit fortsatt stark och hushållens konsumtionsutgifter och den offentliga konsumtionen har växt i hygglig takt. Trots starkare krona och svagare internationell konjunktur har svensk export utvecklats snabbare än importen. Det förbättrade exportnettot är en viktig orsak till att svensk ekonomi har gått så bra under första halvåret Svensk ekonomi har därmed utvecklats betydligt bättre än vad som förutspåddes i våras. Det finns ändå indikationer på svagare eller ingen tillväxt framöver. Försämrade tillväxtutsikter gör att bedömningen är en försvagad sysselsättning. Sysselsättningen i form av antalet arbetade timmar beräknas minska i början på 2013, även om tappet inte bedöms bli så stort. Sysselsättningen 2012 beräknas ligga något över nivån Den svaga sysselsättningsutvecklingen för med sig en ökad arbetslöshet. Ökningen är störst under andra halvåret i år. Utvecklingen håller tillbaka lönerna. Nästa år beräknas timlönerna (definierade enligt nationalräkenskaperna) öka med 2,9 % jämfört med 3,4 % i år. För kommunerna är utvecklingen på arbetsmarknaden viktig. Hur skatteunderlaget förändras beror i stor utsträckning på hur antalet arbetade timmar utvecklas. De senaste åren har skatteverkets prognos i september stämt relativt väl med det slutliga taxeringsutfallet. Skatteverket har sammanställt preliminärt utfall över beskattningsbar inkomst 2011 enligt 2012 års taxering. Det preliminära utfallet, som är en prognos baserad på 98,8 % av deklarationerna, visar en ökning av skatteunderlaget med 3,0 % 2011 jämfört med Den skatteunderlagsprognos som Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerade i augusti visade en ökning av de beskattningsbara inkomsterna med 3,2 % inkomståret SKL gör nu bedömningen att augustiprognosen innebär en viss överskattning och att det är mer sannolikt att det slutliga utfallet kommer att visa en ökning med 3,0-3,1 %. Det slutliga taxeringsutfallet beräknas vara klart den 19 november. Forshaga kommun har i delårsbokslutet utgått från SKL:s senaste rekommendation för slutavräkning (jämfört med skatteverkets utbetalningar av kommunskattemedel under 2011 och 2012) enligt följande. Bedömningen av 2011 års skatteintäkter i 2011 års bokslut var en ökning med 2,9 % (nuvarande bedömning 3,2 %) och det medför en korrigering av avräkningen med 109 kronor per invånare års bokslut kommer alltså påverkas positivt med 1,2 mkr utifrån 2011 års skatteintäkter. För skatteintäkterna 2012 fastställde regeringen i budgetpropositionen hösten 2011 uppräkningsfaktorerna för 2011 och 2012 till 2,3 respektive 3,3 %. Regeringens uppräkningsfaktorer innebär en lägre uppräkning än förbundets prognos. Det gör att prognos på slutavräkningen 2012 blir positiv med 593 kr per invånare den Det innebär i årets bokslut en preliminär skatteavräkning på 6,7 mkr högre skatteintäkter för Forshaga kommuns räkning. Om ökningen av kommunens folkmängd från årsskiftet till på 77 personer stabiliseras, så är det positivt för Forshaga kommun. Det är viktigt eftersom nivån på det generella statsbidraget och utjämningen bygger på antalet invånare och 100 personer innebär ca 4 mkr för kommunen. Den post som påverkar 2012 års resultat mest jämfört med budget är återbetalning av 2007 och 2008 års premier för AGS. I juni 2012 tog AFA Försäkring beslut om att sänka och återbetala premier för Avtalsgruppsjukföräkring för åren 2007 och Forshaga kommun kommer att få ca 11,5 mkr återbetalat i slutet av I budgeten räknade kommunen med ett resultat på 4,2 mkr och bedömningen är nu inklusive de återbetalda försäkringspremierna ett resultat på 15,6 mkr. Ett av kommunens lån på 32 mkr hos Kommuninvest förföll och konverterades i augusti, för att dra nytta av de historiskt låga räntenivåerna, reporäntan ligger i dagsläget på 1,25 %. Det är viktigt eftersom kommunen under flera år kommer att ha en större känslighet för ränteförändringar på grund av en högre låneskuld avseende investeringen i Lärcenter. Befolkningsutveckling uppgick befolkningen till personer, vilket är en ökning med 77 personer sedan årsskiftet då invånarantalet uppgick till personer. Det är positivt, och för Forshaga kommun är det viktigt hur folkmängden utvecklas eftersom nivån på det generella statsbidraget och utjämningen bygger på antalet invånare. Tillgången på bostäder är en viktig faktor för utvecklingen av befolkningen. Bostadsmarknaden Inom Forshaga kommun finns det en stor efterfrågan på bostäder framförallt i centrala lägen och främst inom tätorten Forshaga. Forshagabostäder har under året haft en låg vakansgrad. Utvecklingen i Forshaga kommun kommer i stor utsträckning att vara beroende av hur nya bostäder kan skapas till kostnader som människor kan efterfråga. Det finns ingen annan aktör på marknaden än Forshagabostäder AB som kommer att ta ansvar för denna utveckling. För att möta efterfrågan på bostäder har Forshagabostäders styrelse beslutat att starta nyproduktion av 26 lägenheter i centrala Forshaga. Arbetet pågår med en omfattande ROT-renovering av 16 lägenheter inom kvarteret Tulpanen i Delårsbokslut (93)

7 Forshaga. Detta arbete ska vara färdigställt november Samtidigt med detta pågår ombyggnadsarbeten för att anpassa lokaler till ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i f.d vårdcentralen i Deje. Finansiell analys/årsresultat/balanskrav Periodens resultat Delårsbokslutet för perioden januari - augusti 2012 visar ett resultat på 6,8 mkr, vilket är en försämring med 4,5 mkr i förhållande till samma period 2011 då resultatet var 11,3 mkr. Årets resultat Årets resultat på helårsbasis för 2012 enligt upprättad prognos redovisas till 15,6 mkr. Budgeterat resultat uppgår till 4,3 mkr och prognosen är 11,3 mkr bättre än budget. Resultatet beror på följande poster: Budgeterat resultat 4,3 Sämre nämndresultat -4,0 Förändrad kapitalkostnad 0,5 Faktiska personalförsäkringsavgifter 11,5 Pensionsutgifter -0,3 Fastighetsskatt 0,03 Borgensåtaganden 0,2 KF:s förfogande -2,3 Ökad semesterlöneskuld -1,9 Lägre avskrivningar 0,4 Prel slutavräkn kommunalskatt bättre än prognos 6,1 Bättre finansnetto 1,2 Budget interna fördelningar (justeras inför årsbokslut) -0,1 Årets resultat 15,6 Den post som påverkar resultatet mest jämfört med budget är återbetalning av 2007 och 2008 års premier för AGS. I juni 2012 tog AFA Försäkring beslut om att sänka och återbetala premier för Avtalsgruppsjukförsäkring för åren 2007 och Forshaga kommun kommer att få ca 11,5 mkr återbetalat i slutet av Den preliminära slutavräkningen av kommunalskatten för 2011 och 2012 beräknas bli 6,1 mkr bättre än vad som bedömdes vid budgettillfället inför Däremot kommer nämndernas driftsresultat att bli 4,0 mkr sämre än den tilldelade budgetramen. Delårsbokslut (93)

8 Driftredovisning med nämndresultat Driftredovisning (mkr) Utfall Utfall Prognos 2012 Prognos Avvikelser mot mot budget Kostn Intäkt Kostn Intäkt Kostn Intäkt Kostn Intäkt Kommunstyrelsen 144, ,9 88,7 224,3 129,4-2,5 3,2 Valnämnd BUN 179,8 11,5 177,8 9, ,1-4,6 2,2 VON 135,3 36, ,9 205,7 54,1-2,5 0,3 LAN 38,2 17,1 41,6 19,2 49,9 17,6-1,3 1,3 MBN 4,4 2,3 5,9 2,1 6,2 2,4 0 0 ÖFN 1,8 1,6 2,1 1,1 2,9 1,7-0,1 0 Summa 504,1 153,4 512,3 155, , Netto 350,7 357,2 536,7-4 Nämndernas driftredovisning per och prognos över avvikelse mot budget helår 2012 framgår av tabellen. För jämförelse återfinns även delårsbokslut , belopp i mkr. En grundläggande förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens nämnder klarar av att bedriva verksamheterna inom den av fullmäktige angivna budgeten. Sammantaget prognostiseras en negativ avvikelse mot budget med -4,0 mkr. Avvikelser och de åtgärder som vidtagits beskrivs i nämndernas rapporter. Skatteintäkter, generella stadsbidrag och utjämning För kommuninvånarna i Forshaga kommun gäller följande skattesats: Landsting 10,75 Kommun 22,35 TOTALT 33,10 Kommunens skatteintäkter inklusive skatteutjämning uppgår till 366,6 mkr per I upprättad prognos, där hänsyn tagits till de senaste bedömningarna, förväntas totala skatteintäkter inklusive skatteutjämning redovisa ett överskott mot budget med 6,1 mkr (budget 543,8 och prognos 549,9 mkr). Detta förklaras av Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar om preliminärt bättre slutavräkningar för 2011 och 2012 än vad som bedömdes vid budgettillfället. Finansnetto Kommunen redovisar ett negativt finansnetto på 1,4 mkr per , d v s de finansiella kostnaderna överstiger intäkterna (ränta på likvida medel). I finansnettot per delåret ingår vinstutdelning från Kommuninvest ekonomisk förening på 0,5 mkr. På årsbasis prognostiseras ett finansnetto på 1,6 mkr vilket är 1,2 mkr bättre än budget. Förklaringen är dels ett historiskt lågt ränteläge, dels vinstutdelningen. Delårsbokslut (93)

9 Nettokostnader och skatteintäkter Skatteintäkterna (netto) ska räcka till att finansiera den löpande verksamheten, då menas verksamhetens nettokostnader, räntor, investeringar och till amorteringar på lån. En långsiktig balans i ekonomin kräver alltså att nettokostnadsutvecklingen inte ökar snabbare än skatteintäkterna. Ett sätt att mäta en kommuns ekonomiska ställning är att ställa nettokostnaderna exkl. avskrivningar i förhållande till skatteintäkter och finansnetto. En målsättning på sikt bör vara att nettokostnaderna inte ska överstiga 90 %. I kommande tabell framgår utvecklingen av detta mål: Nettokostnader och skatteintäkter Delår Bokslut Delår prognos 91,9% 92,8% 93,4% 92,4% Pensionsmedelsförvaltning Avsättningar till pensionsförpliktelser har minskat med 0,6 mkr sedan årsskiftet och uppgår i delårsbokslutet till 8,9 mkr. På helårsbasis beräknas avsättningen uppgå till 8,6 mkr. Som ansvarsförbindelse finns upptaget pensionsförpliktelser intjänade före Dessa uppgår till 305,5 mkr per och har ökat med 4,1 mkr i förhållande till bokslutet 2011, då skulden uppgick till 301,4 mkr. Per helåret 2012 till 302,7 mkr. Kommunens totala pensionsåtagande beräknas till 311,3 mkr vid årsskiftet Vid beräkningen av pensionsskulden så har förändringar av kalkylränta stor betydelse. Stora förändringar i marknadsräntenivåer (upp eller ned) över en femårsperiod innebär justeringar av kalkylräntan. RIPS-kommittén övervakar och föreslår förändringar utifrån "Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS). Vid sitt möte den 17 september fann RIPS-kommittén att kalkylräntan i dagsläget ska vara oförändrad. Kommunens prognos är gjord utifrån detta. Övriga avsättningar Övriga avsättningar består av fondering från 2011 på 0,9 mkr, avseende investeringar i nya sopkärl för matavfallsprojektet. Eget kapital/skuldsättning och soliditetsutveckling Eget kapital Kommunens egna kapital uppgår till 339,2 mkr i delårsbokslutet. För bokslutet 2011 redovisades ett eget kapital på 332,4 mkr. Enligt helårsprognosen beräknas det egna kapitalet till 348,1 mkr per Skuldsättning och soliditetsutveckling Kommunens långfristiga upplåning beräknas enligt helårsprognosen till 82,0 mkr per , vilket är på samma nivå som i delårsbokslutet Långfristiga lån som hittills upptagits finns hos Kommuninvest och avser investering Lärcenter. Inga nya långfristiga lån har tagits under 2012, men ett lån hos kommuninvest på 32 mkr som löpte ut i september har konverterats till nytt lån. Kommunen har istället utnyttjat koncernvalutakontot och lånat inom kommunkoncernen samt utnyttjat checkräkningskrediten hos Nordea (17 mkr utnyttjat av beviljad kredit på 70 mkr per ), som har klassificerats som kortfristiga skulder. Utnyttjandet av krediten förklaras av att kommunen har en fordran på staten per delåret som avser avräkning Kommunalskatt och Fastighetsavgift på totalt 20,4 mkr. Soliditeten visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, d v s egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten visar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Ju högre soliditet kommunen redovisar, desto stabilare ekonomi. Delårsbokslut (93)

10 Soliditet Delår Boklslut Delår Prognos 60 % 59 % 61 % 61 % Skuldsättningsgraden, som visar hur den del av tillgångarna som ej är finansierat med eget kapital, d v s lånade pengar, uppgår till 39 % per och förväntas uppgå till 39 % per , d v s en förbättring med 2 % jämfört med bokslutet Ju högre skuldsättningsgrad som redovisas, dess osäkrare ekonomi. Likviditet och rörelsekapital Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder (belopp i mkr). Rörelsekapital ,6-73,2-71,5 De likvida medlen uppgår till 1,7 mkr vid delårsbokslutet Enligt prognosen per väntas de likvida medlen uppgå till 1,9 mkr. Kommunen har ett negativt rörelsekapital, men klarar sin likviditet genom att utnyttja koncernvalutakontot. Som förstärkning av de likvida medlen vid tillfällig brist har kommunen beviljad checkräkningskredit på 70 mkr. Borgensåtagande Kommunen har inte infriat några borgensåtaganden per delåret. Kommunens åtagande har ökat sedan årsskiftet med 45,5 mkr och uppgår till 314,8 mkr. Ökningen avser borgensåtaganden till Forshagabostäder, som finansierar genomförandet av 26 lägenheter i nyproduktion och renovering av 16 lägenheter. Avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet VA-verksamhet I den nya VA-lagen finns en paragraf om VA-verksamhetens redovisning. I 42 skriver man: För VA-verksamheten skall redovisas en särskild resultat- och balansräkning. Av tilläggsupplysningar skall framgå hur huvudman fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet som huvudmannen drivit. VA-verksamheten särredovisas fr o m 2006 årsredovisning. Det affärsmässiga resultatet för VA-verksamheten i delårsbokslutet 2011 redovisar ett överskott på 0,8 mkr per (1,5 mkr, per ). Prognosen för helåret 2012 pekar på ett positivt resultat på 0,9 mkr. Resultatet för hela perioden är negativt, 2,0 mkr. Delårsbokslut (93)

11 I kommande tabell presenteras resultatet för den avgiftsfinansierade VA-verksamheten åren samt prognos för helåret VA-verksamhet Resultaträkning Mkr, Helår 2006 Helår 2007 Helår 2008 Helår 2009 Helår 2010 Helår 2011 Delår 2012 Helår 2012 Verksamhetens 17,6 18,5 18,8 19,9 21,2 20,4 14,1 20,3 intäkter Verksamhetens -19,2-19,9-20,7-19,2-21,4-18,9-13,3-19,4 Kostnader Resultat -1,6-1,4-1,8 0,6-0,2 1,5 0,8 0,9 Verksamhetens 2,1 1,5 1,8-0,7-1,5-1,2-1,3-1,3 Budget Verksamhetens 0,5 0, ,7 0,3-0,5-0,4 avvikelse mot budget Tilläggsupplysningar: Kostnaderna har särredovisats för VA-verksamheten på egen verksamhetskod. Gemensamma kostnader har fördelats genom interndebitering. I kommande tabell presenteras balansräkning för den avgiftsfinansierade VA-verksamheten för boksluten , delårsbokslutet 2012 samt prognos för helåret Balansräkning för VA (Mkr) Tillgångar Helår Helår Helår Helår Delår Helår Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar, Not 1 73, ,3 72,3 73,4 Omsättningstillgångar Kundfordringar, Not 2 4,1 0,2 0 4,7 0,3 0,3 Periodiseringsposter Summa tillgångar 78 71, ,6 73,7 Eget kapital, avsättningar & skulder Eget kapital, Not 3-0,7 0,3 0 2,9 3,7 3,8 varav åretsresultat -1,8 0,6-0,2 1,5 0,8 0,9 Avsättningar Skulder Långfristiga skulder. Kommunen, Not 4 Semester- ob- och timtidsskuld, Not 5 Kortfristiga leverantörs skulder, Not 6 Periodiseringsposter Not 7 Sum skuld, avsättn och eget kapital 78,4 70,7-0,1 73,2 66,4 67,1 0,2 0,2 0,1 0,1 0,2 0, ,7 2,3 2, , ,6 73,7 Delårsbokslut (93)

12 Noter: 1. Enligt anläggningsredovisningen 2. Uppdelning mellan VA/renhållning särredovisas i ekonomisystemet och uppgifterna hämtas därifrån. 3. Summa anslutningsavgifter samt resultatet Restpost (beräknad mellanskillnad mellan kända poster) 5. Enligt bokslutsuppgifter för VA-personalen. 6. From år 2007 kan uppgifterna särredovisas i ekonomisystemet. 7. Periodisering av anslutningsavgifter. Redovisas som kortfristig skuld from årsredovisningen Anläggningstillgångarna uppgår vid delåret 2012 till 72,3 mkr och helåret till 73,4 mkr. Kundfordringarna uppgår vid både delår och helår till ca 0,3 mkr. Eget kapital, 3,7 mkr vid delårsbokslutet 2012 och 3,8 mkr på helårsbasis, består av anslutningsavgifterna samt årets resultat. Semesterlöneskulden uppgår vid delåret samt utgången av 2012 till ca 0,2 mkr. En restpost på poster som inte kunnat specificeras redovisas som långfristig skuld till kommunen vid delårsbokslutet 66,4 mkr och helåret 2012 till 67,1 mkr. Delårsbokslut (93)

13 Avgiftsfinansierad verksamhet - fastighetsförvaltning & renhållning (exkl VA-verksamhet) Fastighetsförvaltningen redovisar ett positivt resultat vid delårsbokslutet 2012 på 0,1 mkr (-0,1 mkr vid bokslutet 2011). Enligt prognosen på helårsbasis 2012 beräknas ett positivt resultat på 0,1 mkr. Renhållningen redovisar ett positivt resultat med 1,2 mkr vid delårsbokslutet 2012 (1,1 mkr per ) och enligt prognosen för helåret 2012 ett resultat på 0,2 mkr. I kommande tabeller presenteras resultatet för den avgiftsfinansierade verksamheten exkl VA-verksamheten åren samt prognos för helåret Avgiftsfinansierad verksamhet Resultaträkning, Mkr Fastighetsförvaltning Helår Helår Helår Helår Helår Helår Delår Prognos Verksamhetens 3,1 2,9 2,7 2,4 2,7 2,6 1,8 2,7 intäkter Verksamhetens -3,4-3,3-3,7-2,9-2,9-2,7-1,7-2,6 kostnader Resultat -0,3-0,4-1 -0,5-0,3-0,1 0,1 0,1 Verksamhetens 0,5 0,5 0,3 0-0,2-0,2 0 0 budget Verksamhetens 0,2 0,1-0,7-0,5-0,4-0,3 0,1 0,1 avvikelse mot budget Avgiftsfinansierad verksamhet Resultaträkning, Mkr Renhållning Helår Helår Helår Helår Helår Helår Delår Prognos Verksamhetens 7, ,8 9,2 8,7 5,6 8 Intäkter Verksamhetens -6, ,7-7,6-7,6-4,4-7,8 Kostnader Resultat 0, ,1 1,6 1,1 1,2 0,2 Verksamhetens ,1-0, Budget Verksamhetens 0, ,4 1,1 1,2 0,2 avvikelse mot budget Delårsbokslut (93)

14 Investeringsredovisning Investeringsredovisning nämnd: Prognos 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Netto Kommunstyrelsen 12,9 0,1 17,3 1,0 29,4 1,4 5,2 BUN 0,6 0,0 0,6 0,0 2,4 0,0 0,0 VON 0,2 0,0 0,6 0,0 1,4 0,0 0,9 LAN 0,1 0,0 0,8 0,0 1,3 0,0 0,3 MBN 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 ÖFN 0,2 0,0 0,0 0,0 0,1 Summa 14,0 0,1 19,3 1,0 34,5 1,4 6,6 Netto 13,9 18,3 33,1 6,6 Delårsbokslut (93)

15 Nämndernas investeringar per , (utgifter och inkomster) samt avvikelse mot budget framgår av tabellen. För jämförelse återfinns även uppgifter från delårsbokslutet , belopp i mkr. Vid tidpunkten för delårsbokslutet har det nettoinvesterats för 18,3 mkr. Vid samma tidpunkt 2011 hade investeringar genomförts för 13,9 mkr. Nettoinvesteringar per (mkr netto): Broreparationer 2,7 Ombyggnad Lintjärn 2,6 Slottet, ombyggnad 1,8 Grossbolshall, nytt golv 1,2 Utemiljö - lärcenter 1 Sanering gamla områden 0,8 Gräsklippare 0,7 Näringsbefr investeringar 0,6 Knipan, trossbotten 0,6 Dejeskolan, utb sporthall 0,6 Hjälpmedel 0,5 Ombyggnad Ullerudsgården 0,5 Kost mattr.vagn. vhetsyst 0,5 Grossbolshall renov omkl 0,4 Styr- och reglerutrustn 0,3 Slottet, fjärrvärme 0,3 Ullerudsg byte tryggh.lar 0,3 Klarälvsbanan asf/skyltar 0,2 Ombyggn Dejeskolan 0,2 Grusvägar 0,2 Ny vattenledn Ö.Deje 0,2 Lärcenter, Grundskola 0,2 Pumpstationer 0,1 Gula villan, måln fasad 0,1 Deje Simhall, renovering 0,1 Elevarbetsplatser, Skived 0,1 Städmaskiner 0,1 Vattenskyddsomr Visten 0,1 Elevarbetsplatser, Grossbol 0,1 Friluftsanläggningar 0,1 Verksamhetssystem KS 0,1 Fotbollsrondell 0,1 Elevarbetsplatser, Ullerud 0,1 Hörslingor, kommunkontor 0,1 Möbl efter ombyggn lokaler 0,1 Serviceenhet, äo, tvättmask 0,1 Övriga investeringar 0,5 Summa nettoinvesteringar per ,3 Prognostiserad avvikelse hänger samman med investeringsprojekt som inte beräknas färdigtställas 2012, utan kommer att föreslås att det ombudgeteras till Delårsbokslut (93)

16 Personalredovisning delår 2012 Antal anställda Den 31 augusti hade kommunen 894 personer tillsvidareanställda. Omräknat till heltider motsvarar dessa 813 årsarbetare. Antalet anställda har ökat inom KS, BUN och LAN. Inom förvaltningen lärande och arbete har en ny verksamhet för ensamkommande barn startats upp i år. Förv KS BUN SON/VON MBN LAN Not. Under 2010 har kommunen infört en ny organisation. Den nya förvaltningen lärande och arbete (LAN) innehåller verksamheter som tidigare låg under barn och utbildningsförvaltningen (BUN) och socialförvaltningen (SON). Kostenheten som tidigare låg under ekonomikontoret tillhör nu kommunteknik och service (fortfarande KS). Enligt Lagen om anställningsskydd, ska vikariat och allmän visstidsanställning övergå till tillsvidareanställning efter mer än 2 års anställning (i respektive anställningsform) under en 5-årsperiod. Detta innebär att en tillsvidareanställd ytterligare, inte alltid påverkar bemanningen, eftersom han/hon kan ersätta någon annan som är frånvarande. Jämställdhet/Mångfald De jämställdhetsfaktorer som kan mätas är kön och sysselsättningsgrad. Antal anställda med annan etnisk bakgrund med mera kan inte redovisas eftersom vi inte kan ha sådana uppgifter registrerade. Kön Antal tillsvidareanställda män har ökat med 4 personer sedan årsskiftet. Andelen män är oförändrat, 17,9 % av de tillsvidareanställda är män. Antal tillsvidareanställda män Förv KS BUN SOC/VON LAN Miljö o Bygg Totalt Sysselsättningsgrad Att man som deltidsanställd väljer att arbeta på annan befattning/sysselsättningsgrad, vid annan persons frånvaro, förekommer framför allt inom vård och omsorgsförvaltningen. Där arbetade 31 personer på annan befattning/sysselsättningsgrad den 31 aug. Av dessa arbetade 5 personer heltid, 12 personer % och 13 personer %. Det är 6 personer färre som arbetar på annan befattning/sysselsättningsgrad inom VON, än vid samma tidpunkt Å andra sidan är det nu 7 personer fler som har heltid tillsvidare inom VON än för ett år sedan. De tillsvidareanställda männen i kommunen har i genomsnitt 6 % högre sysselsättningsgrad än kvinnorna. Den förvaltning som har lägst genomsnittlig sysselsättningsgrad är kultur och fritid. Det är främst musiklärare som har låg eller mycket låg sysselsättningsgrad. Mer- och övertid Antal arbetade mer och övertidstimmar i kommunen uppgår under perioden 1 jan 31 juli till Det är en ökning med timmar jämför med samma period Jämförelse: En årsarbetare kan räknas till timmar (inklusive semesterperioden). Delårsbokslut (93)

17 Övertid och mertid i timmar (Forshaga kommun, totalt) Prognos Prognosen för hela året utgår från att antal arbetade mer och övertidstimmar under den återstående delen av året sker i samma omfattning som under den första delen av året. Tidigare år har dock mer och övertidstimmarna under andra halvåret varit högre än under första halvåret, vilket gör att man kan anta att antal timmar under 2012 kommer att bli som något högre än prognosen. Antal timmar mer och övertid per förvaltning Förv KS BUN SON/ LAN MBN VON Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i % av möjlig arbetstid var under perioden 1 jan - 31 juli 4,20 %. Det innebär att den har ökat något jämfört med samma period 2011 då den låg på 4,14 %. Sjukfrånvaron inom BUN har minskat medan den inom VON har ökat. Tittar man på åldersgrupper så har sjukfrånvaron minskat i grupperna <= 29 år och <=50 år. I gruppen år har sjukfrånvaron ökat både bland kvinnor och män. Sjukfrånvaro i % av den möjliga arbetstiden ,57 5,13 4,39 4,18 4,20 Sjukfrånvaro i % av den möjliga arbetstiden juli 2012 (Siffrorna i parentes avser perioden 1 jan-31 juli) År KS BUN SON/ LAN VON ,26 4,21 5,08 2, ,00 (3,51) 4,77 (4,71) 4,35 (4,05) 3,59 (3,78) ,7 (5,64) 4,73 (4,35) 4,24 (4,31) 4, ,59 5,46 5, ,36 5,74 5,91 Delårsbokslut (93)

18 Sjukfrånvaro i % av den möjliga arbetstiden fördelat på kön och åldersgrupper Totalt Kv Män <=29 år 2,97 3,29 1, år 4,23 4,61 2,52 <=50 år 4,38 5,01 1,94 Kommunen 4,20 4,68 2,20 För att hålla sjukfrånvaron på en fortsatt låg nivå är det förebyggande hälsoarbetet viktigt. Det aktiva och strukturerade rehabiliteringsarbetet som pågår är också viktigt. Detta för att i tid fånga upp sjukfall för att undvika långtidssjukfrånvaro. Personalkontoret arbetar med att slutföra en ny hälso- och friskvårdplan. Insatser som görs ska nå rätt och en friskvårdpeng ska kunna ge anställda större valfrihet bland friskvårdsaktiviteter. Den subventionerade massagen till anställda har i samband med detta arbete tagits bort från och med den 1 juli Utöver friskvårdsaktiviteter har arbetsgivaren sedan 2008 erbjudit hälsokontroller på företagshälsovården till anställda som är 50 år och äldre. Dessa har riktats till anställda som under året fyller 50, 53, 56, 59 och 62 år. Sjukfrånvaron skiljer mellan olika befattningar. Som jämförelse kan nämnas: Befattning Förskollärare 7,62 9,74 9,03 8,51 7,12 Lärare 3,78 3,35 2,57 3,18 2,22 Lokalvårdare 2,70 3,34 7,01 9,37 4,19 Habiliteringsassistent 4,75 1,98 3,13 2,11 4,84 Personlig assistent 5,57 2,38 2,82 4,24 5,62 Undersköterka i gruppb 9,05 8,78 6,23 6,67 6,87 Undersköterska i hemtj 6,53 8,43 7,15 6,21 5,47 I grupper med färre arbetstagare påverkar enskilda individer statistiken mer. Långtidssjukfrånvaro Den totala långtidssjukfrånvaron i kommunen 1 jan-31 juli ligger något lägre än under samma period Det skiljer sig dock mellan förvaltningarna vilket framgår av nedanstående tabell. Procent av totala sjukfrånvarodagar som har varat 60 dagar eller mer. (Siffrorna i parentes avser samma period 2011) Totalt Kv Män <=29 år 45,20(50,52) 50,67(53,49) 0,00 (0,00) år 38,32(32,86) 39,54(36,19) 27,48(6,53) <=50 år 37,88(44,65) 39,72(40,66) 16,21(69,89) 38,46(39,63) 40,15(39,60) 21,55(39,84) KS 37,09(38,08) 43,45 12,66 BUN 45,58(52,97) 47,23 0,00 LAN 24,19(47,06) 0,00 34,72 SON/VON 34,97(25,87) 35,15 27,43 MBN 0,00(0,00) 0,00 0,00 Delårsbokslut (93)

19 Kommunens samlade verksamhet Enligt den nya rekommendationen för sammanställd redovisning från Rådet för kommunal redovisning (RKR), ska förvaltningsberättelsen innehålla en beskrivning av de enheter som ingår i den samlade kommunala verksamheten. Kommunens samlade verksamhet består av kommunkoncernen (kommunens förvaltningar och kommunala koncernföretag där kommunen har ett varaktigt bestämmande eller betydande inflytande) samt kommunala uppdragsföretag (samägda företag utan betydande inflytande och kommunala entreprenader) Som tumregel för att bestämma när inflytande över en juridisk person är betydande eller bestämmande används följande gränser: För kommunalt koncernföretag gäller att: - Bestämmande inflytande uppnås vid mer än 50 % röstinnehav i företagets beslutande organ. Ett sådant företag kallas dotterföretag. - Betydande inflytande uppnås vid mer än 20 % och upp till 50 % röstinnehav i företagets beslutande organ. Ett sådant företag kallas intresseföretag. Ett kommunalt uppdragsföretag är en annan juridisk person till vilken kommunen med stöd av kommunallagen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet, men där överlämnandet skett på ett sådant sätt att ett betydande inflytande inte erhållits. Bland uppdragsföretagen ingår: Andra samägda företag, där kommunens röstandelar understiger 20 %. Kommunala entreprenader, företag som ägs av andra juridiska personer än kommunen till vika kommunen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet. Kommunala uppdragsföretag I följande företag är röstandelen mindre än 20 %. Andelsbelopp: Fordran på regionala kollektivtrafikmyndigheten (Region Värmland) HSB Karlstad (50 kr) Kommentus samverkan Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund, bidrag Kommuninvest ekonomisk förening Klarälvens samordningsförbund, bidrag Värmlands Läns Vårdförbund Forshaga hälsan 836 tkr 1,9 tkr 8,380 tkr tkr 235 tkr 780 tkr Kommunala entreprenader saknas enligt RKR:s definition. Kommunkoncernen/ForshagaBostäder AB med dotterbolag Kommunkoncernen Koncernen Forshaga kommun omfattar Kommunen samt Kommunala Bostadsföretaget Forshagabostäder AB, moderbolag med dotterbolagen Forshaga Energi AB och Forshaga Fibernät AB. Koncernens ekonomiska sammanställningar återfinns i sk sammanställd redovisning längre fram i delårsbokslutet. Koncernen kommunala bostadsföretaget Forshaga bostäder AB Kommunala bostadsföretaget Forshaga bostäder AB - Moderbolag Bolaget ägs till 100 % av Forshaga Kommun. Bolagets ändamål enligt bolagsordningen är att främja bostadsförsörjningen i kommunen. Kommunala bostadsföretaget Forshagabostäder AB (FABO) förvaltas genom entreprenadavtal med HSB Centrala Värmland. Bolagets ändamål enligt bolagsordningen är att tillsammans med ägaren långsiktigt förstärka kommunens konkurrenskraft. Bolaget ska vara en förebild och en av huvudmotorerna för att uppnå de mål beträffande attraktions - och Delårsbokslut (93)

20 konkurrenskraft som är uppställda av ägaren. Bolaget skall bedriva sin verksamhet med hög produktivitet, professionell kundvård och ha ett välutvecklat intresse för sociala och humanistiska värden. Som affärsidén är att Forshagabostäder AB ska i samverkan med Forshaga kommun och kundernas värderingar skapa de bästa bostäderna och väl fungerande boende och samhällsmiljöer samt vara det ledande bostadsföretaget vad gäller delaktighet, trygghet, service och miljö. Forshaga Energi AB - Dotterbolag Huvudsaklig verksamhet är att producera och försälja värmeenergi inom Forshaga kommun. Forshaga Fibernät AB - Dotterbolag Syftet med bolaget är att bedriva nätverksamhet för överföring av bredbandstjänster inom Forshaga kommun. FABO koncernens resultat enligt delårsbokslutet 2012 uppgår till 2,5 mkr (-1,4 mkr vid delåret 2011 och 0,1 mkr i bokslutet 2011). På helårsbasis beräknas koncernen redovisa ett positivt resultat på 3,1 mkr enligt upprättad prognos för Under perioden har 0,6 mkr investerats i nyproduktion och 9,6 mkr gällande om och tillbyggnader. Totalt investerat i nyproduktion/om-/tillbyggnad: 10,2 mkr. Finansiell analys - Kommunkoncernen Koncernens resultat Resultatet i koncernen uppgår per till 9,3 mkr (9,9 mkr mkr i delårsbokslutet 2011 och 12,3 mkr i bokslutet 2011). Kommunen redovisar ett positivt resultat med 6,8 mkr och den övriga koncernen redovisar ett positivt resultat med 2,5 mkr i delårsbokslutet I prognosen på helårsbasis 2012 beräknas ett positivt resultat till 18,7 mkr (varav kommunen står för ett positivt resultat på 15,6 mkr och övriga koncernen ett positivt resultat på 3,1 mkr). Koncernens finansnetto Finansnettot har förbättrats i förhållande till bokslutet 2011 och uppgår vid delårsbokslutet 2012 till -6,6 mkr (-10,4 mkr i bokslutet 2010), dvs. räntekostnaderna är större än ränteintäkterna. Huvuddelen av kostnadsräntorna svarar bostadsbolaget för. Koncernens likviditet Koncernens likvida medel uppgår till 16,5 mkr vid delårsbokslutet 2012 jämfört med 20,1 mkr vid bokslutet 2011, varav 1,7 mkr hänför sig till kommunen. Enligt prognosen beräknas koncernens likvida medel uppgå till 10,6 mkr per Koncernens eget kapital Det egna kapitalet uppgår till 357,7 mkr per sista augusti Vid årets slut beräknas det egna kapitalet uppgå till 367,1 mkr. Koncernens långfristiga skulder Koncernens långfristiga skulder har ökat med 3,1 mkr och uppgår per till 357,7 mkr (354,6 mkr 2011). Forshagabostäder står för ökningen av låneskulden då genomförandet av 26 lägenheter i nyproduktion och renovering av 16 lägenheter finansierats med ökad upplåning. Koncernens låneskuld enligt årsprognosen beräknas uppgå till 362,6 mkr. För kommunens del beräknas den långsiktiga låneskulden oförändrad mot delåret, medan bostadsbolagets skuld förväntas öka något. Koncernens soliditet Koncernens soliditet i delårsbokslutet per uppgår till 42 %, vilket innebär en förbättring med 1 % i förhållande till bokslutet 2011 (41 %). Enligt årsprognosen beräknas soliditeten till 42 % per Soliditetsmåttet visar bl a i vilken utsträckning koncernen med egna medel finansierar anskaffningen av tillgångar. För kommunen är soliditeten 61 % vid delårsbokslutet 2012 mot 11 % för bostadsbolaget. Skuldsättningen är alltså högre i koncernen än i kommunen. Det är viktigt att soliditeten i bolaget är god annars riskerar kommunen att som ägare och borgensman att få stå för bolagets skulder vid eventuella finansiella svårigheter. Koncernens nettoinvesteringar Investeringsvolymen (netto) i koncernen uppgår vid delårsbokslutet 2012 till 28,5 mkr, varav kommunen står för 18,3 mkr och Forshagabostäder AB för 10,2 mkr. Delårsbokslut (93)

21 Ekonomi Sammanställd redovisning resultaträkning DELÅRSBOKSLUT JANUARI-AUGUSTI 2012 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING RESULTATRÄKNING Kommun Koncern Koncern Koncern Koncern (Belopp i mkr) Verksamhetens intäkter 95,9 126,3 126,5 193,0 183,3 Verksamhetens kostnader -438,3-447,9-455,4-678,6-672,1 Jämförelsestörande poster Avskrivningar -16,1-21,6-21,8-31,9-32,9 Nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader -358,4-343,2-350,7-517,5-521,7 Skatteintäkter 279,2 271,4 279,2 407,5 418,8 Generella statsbidrag och utjämning 87,4 88,5 87,4 132,8 131,1 Finansiella intäkter 0,5 0,6 1,3 0,8 2,3 Finansiella kostnader -2,0-7,5-7,9-11,2-11,8 Finansiella kostnader jämförelsestörande poster -0,1 Resultat före extraordinära poster 6,8 9,9 9,3 12,3 18,7 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Bokslutsdispositioner Återföring fr periodiseringsfond uppskjuten skatt Skatt Resultat 6,8 9,9 9,3 12,3 18,7 Delårsbokslut (93)

22 Sammanställd redovisning balansräkning SAMMANSTÄLLD REDOVISNING BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar: Kommun Koncern Koncern Koncern Koncern Materiella anläggningstillgångar Mark, byggn o tekn anläggn 463,1 723,9 731,2 728,2 744,2 Maskiner och inventarier 19,7 46,7 51,7 48,1 55,1 Finansiella anläggningstillgångar 21,4 14,1 13,6 6,9 13,5 Summa anläggningstillgångar 504,2 784,6 796,5 783,2 812,8 Omsättningstillgångar: Förråd 0,5 0,4 0,6 0,5 Kortfristiga fordringar 50,0 35,8 44,2 48,8 52,3 Kortfristiga placeringar Kassa och bank 1,7 18,9 16,5 20,1 10,6 Summa omsättningstillgångar 51,7 55,2 61,2 69,4 63,4 Summa tillgångar 555,9 839,8 857,7 852,7 876,2 Eget kapital 339,2 346,1 357,7 348,4 367,1 Därav årets resultat 6,8 9,9 9,3 12,3 18,7 Därav eget kapital som består av pensionsreserv 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Därav eget kapital som består av omställningsreserv 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 Därav av uppskrivningsfond 19,1 18,7 19,0 18,6 Avsättningar 9,8 15,3 16,5 10,5 16,1 Långfristiga skulder 82,0 356,7 357,7 354,6 362,6 Kortfristiga skulder 124,9 121,7 125,8 139,3 130,3 Summa skulder 206,9 478,4 483,5 493,9 493,0 Obeskattade reserver Summa eget kapital, avs o skulder 555,9 839,8 857,7 852,7 876,2 Pensionsförpliktelser 305,5 279,9 305,5 301,4 302,7 Ställda panter och ansvarsförbindelser 314,8 5,8 2,3 2,3 2,3 Fastighetsinteckningar 83,5 84,4 83,5 Delårsbokslut (93)

23 Kommunen resultaträkning/redovisning av kassaflöden DELÅRSBOKSLUT JANUARI-AUGUSTI 2012 KOMMUN RESULTATRÄKNING Not Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun (Belopp i Mkr) Budget 12 Avvikelse mot budget Verksamhetens intäkter 1 95,6 95,9 145,7 135,5 128,5 7,0 Verksamhetens kostnader 1-426,4-438,3-647,3-643,8-640,5-3,3 Avskrivningar 2-15,6-16,1-23,5-24,3-24,7-0,4 Verksamhetens nettokostnader -346,4-358,4-525,1-532,6-536,7 4,1 Skatteintäkter 3 271,4 279,2 407,5 418,8 413,4 5,4 Generella statsbidrag och utjämning 3 88,5 87,4 132,8 131,0 130,4 0,6 Finansiella intäkter 4 0,1 0,5 0,4 1,4 0,9-0,5 Finansiella kostnader 5-2,3-2,0-3,4-3,0-3,7-0,7 Finansiella kostnader jämförelsestörande poster -0,1 Resultat före extraordinära poster 11,3 6,8 12,2 15,6 4,3 11,3 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat 11,3 6,8 12,2 15,6 4,3 11,3 Delårsbokslut (93)

24 KOMMUN Redovisning av kassaflöden Not Kommun Kommun Kommun Kommun DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 11,3 6,8 12,2 15,7 Av- och nedskrivningar 15,6 16,1 23,5 24,3 Förändrad pensionsavsättning 6-0,4-0,6 1,6-1,0 Övr ej likviditetspåverkande poster Ökning (+) Minskning (-) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 26,6 22,2 37,3 39,0 Ökning (-) /minskning (+) kortfristiga fordringar 20,5 10,2 9,0 2,4 Ökning (-) /minskning (+) förråd och varulager Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder -33,5-13,6-21,5-7,4 Medel från den löpande verksamheten 13,6 18,8 24,7 34,0 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Bruttoinvestering i materiella anläggningstillgångar 7-14,1-19,3-30,0-34,5 Investeringsbidrag och övriga investeringsinkomster 7 0,1 1,0 7,2 1,4 Anslutningsavgifter VA (redovisas som kortfristig skuld) -0,6-1,7-0,9 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 8 1,1 1,6 Köp av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar 7-0,5-0,5 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 8 Medel från investeringsverksamheten -12,8-19,4-23,0-34,5 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning av långfristiga fordringar 9-0,8-0,8 Minskning av långfristiga fordringar 0,6 0,6 Medel från finansieringsverksamheten -0,8 0,6-0,8 0,6 ÅRETS KASSAFLÖDE 0,0 0,0 0,9 0,1 Likvida medel vid årets början 0,9 1,8 0,9 1,8 Likvida medel vid årets slut 0,9 1,7 1,8 1,9 Delårsbokslut (93)

25 Kommunen balansräkning KOMMUN BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar: Not Kommun Kommun Kommun Kommun Materiella anläggningstillgångar Mark, byggn o tekn anläggn ,7 463,1 460,6 468,9 Maskiner och inventarier 11 18,9 19,7 19,3 20,7 Finansiella anläggningstillgångar 12 21,4 21,4 21,4 21,4 Summa anläggningstillgångar 499,1 504,2 501,4 511,0 Omsättningstillgångar: Kortfristiga fordringar 13 48,7 50,0 60,2 57,8 Kassa och bank 14 0,9 1,7 1,8 1,9 Summa omsättningstillgångar 49,6 51,7 62,0 59,7 Summa tillgångar 548,6 555,9 563,4 570,7 Eget kapital ,6 339,2 332,4 348,1 Därav årets resultat 11,3 6,8 12,2 15,7 Därav eget kapital som består av pensionsreserv 3,0 3,0 3,0 3,0 Därav eget kapital som består av omställningssreserv 4,0 4,0 4,0 4,0 Avsättningar 16 8,5 9,8 10,5 9,5 Långfristiga skulder 17 82,0 82,0 82,0 82,0 Kortfristiga skulder ,6 124,9 138,6 131,2 Summa skulder 208,6 206,9 220,6 213,2 Summa eget kapital, avs o skulder 548,6 555,9 563,4 570,7 Pensionsförpliktelser ,9 305,5 301,4 302,7 Ställda panter och ansvarsförbindelser ,6 314,8 269,3 322,3 Privata medel 21 0,1 0,1 0,1 0,1 Beviljad checkräkningskredit ,0 70,0 100,0 70,0 Operationella leasingavtal 23 2,3 2,9 2,9 2,9 Delårsbokslut (93)

26 Kommunen noter NOTER (KOMMUNEN) (belopp i mkr) Not 1 - Intäkter/kostnader Verksamhetens intäkter enligt driftredovisningens slutsumma 153,4 155,1 233,8 219,4 Avgår interna fördelningar, lokalvård och hyror -57,8-59,2-88,1-83,9 Verksamhetens intäkter efter justering 95,6 95,9 145,7 135,5 Verksamhetens kostnader enligt driftredovisningens slutsumma -504,1-512,3-765,1-756,1 Avgår kapitalkostnader enligt nominell metod 29,3 29,3 43,8 44,1 Avgår interna personalförsäkringsavgifter 73,6 75,0 110,0 110,3 Faktiska personalförsäkringsavgifter -59,2-60,0-87,2-79,5 Avgår interna fördelningar, lokalvård och hyror 57,8 59,2 88,1 83,9 Fastighetsskatt -0,1 0,0-0,1-0,1 Årets nyintjänade pensionsrättigheter 0,4 0,7-0,4 1,1 Utbetalning av pensioner -18,1-17,6-27,2-26,5 Särskild löneskatt -4,6-4,4-7,1-6,7 Infriande av borgen 0,0 0,0-2,1 0,0 KF:S förfogande pris- och löneökning/periodiserad löneökning -1,4-6,9-12,4 Semesterlöneskuldens förändring 0,0-1,2-1,9 Verksamhetens kostnader efter justeringar -426,4-438,2-647,3-643,8 Not 2 - Avskrivningar -15,6-16,1-23,5-24,3 Avskrivningar utgörs av planenliga avskrivningar beräknade på tillgångarnas anskaffningstid enligt nominell metod. Kommunen använder Svenska kommunförbundets rekommendationer när det gäller avskrivningstider. Not 3 - Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Kommunalskatteintäkter: Preliminära skatteintäkter 265,1 274,0 397,6 410,9 Prognos för slutavräkning 6,3 5,2 9,8 7,9 Summa 271,4 279,2 407,4 418,8 Generella statsbidrag och utjämning: Inkomstutjämning/Inkomsutjämningsbidrag 72,5 74,9 108,8 112,3 Kostnadsutjämningsbidrag/kostnadsutjämningsavgift -7,5-9,2-11,2-13,9 Kommunal fastighetesavgift 12,2 13,0 18,4 19,6 Utjämningsbidrag LSS 3,5 5,0 5,2 7,5 Regleringsavgift/bidrag 7,7 3,7 11,6 5,5 Tillfälligt konjunkturstöd Summa 88,5 87,4 132,8 131,0 Summa - Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 359,9 366,6 540,2 549,8 Delårsbokslut (93)

27 Not 4 - Finansiella intäkter Ränteintäkter på bankmedel mm 0,1 0,5 0,4 1,4 Not 5 - Finansiella kostnader Räntekostnader på långfristiga mm -2,3-2,0-3,4-3,0 Summa -2,3-2,0-3,4-3,0 Not 6 -Minskning/ökning av avsättning pensioner -0,4-0,6 1,6-1,0 Avser periodens minskning/ökning av avsättning pensioner Not 7 - Investeringar Periodens nettoinvesteringar materiella anläggningstillgångar 13,9 18,3 22,8 33,1 Inbetalt insatskapital (vinstutdelning) Kommuninvest 0,5 0,5 Not 8 Försäljningar & köp Periodens försäljningar materiella anläggningstillgångar: 1,1 1,6 Inga försäljningar för perioden Not 9 - Långfristiga fordringar Förskottering Vägverket Rv 62, lån till Hagfors kommun -0,8-0,8 Återbetalning Trafikverket, förskottering Rv 62 0,6 0,6 Not 10 - Mark, byggnader och tekniska anläggningar Fastigheter efter användningsområde: Markreserv 11,5 11,5 11,5 11,5 Verksamhetsfastigheter 294,0 296,7 293,6 300,3 Fastigheter för affärsverksamhet 70,1 72,0 73,3 73,0 Publika fastigheter 59,2 59,7 58,7 60,0 Fastigheter för annan verksamhet 23,8 23,1 23,4 24,0 Övriga fastigheter 0,1 0,1 0,1 0,1 Summa 458,7 463,1 460,6 468,9 Not 11 - Maskiner och inventarier 18,9 19,7 19,3 20,7 Delårsbokslut (93)

28 Not 12 - Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar: Forshagabostäder AB 16,0 16,0 16,0 16,0 Fordran på regionala kollektivtrafikmyndigheten (Region Värmland 836 tkr) 0,8 0,8 0,8 0,8 Kommentus Samverkan AB (1,9 tkr) HSB (50 kr) Bostadsrätter: Brf Dungen & ängen (65 tkr) och HSB (6,1 tkr) 0,1 0,1 0,1 0,1 Kommuninvest ekonomisk förening, (540 tkr) 0,5 1,0 0,5 1,0 Andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Inbetalda insatsmedel 2012 (vinstutdelning Kommuninvest 489 tkr) Kommuninvest ekonomisk har under åren beslutat om insatsemissioner och totalt inkl dessa och 2012 års inbetalning uppgår Forshaga kommuns insatskapital hos Kommuninvest ekonomisk förening till tkr. Förlagslån Kommuninvest ekonomisk förening, KF 41 2,1 2,1 2,1 2,1 Lån Hagfors kommun för förskottering väggbygge RV62 Vägverket 1,9 1,4 1,9 1,4 Summa 21,4 21,4 21,4 21,4 Not 13 - Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3,5 4,5 15,6 15,0 Upplupna intäkter 26,2 27,1 29,5 29,7 Donationsfonden Berg 0,8 0,8 Karin och Otto Kihlbergs minne 0,1 0,1 Förutbetalda kostnader 9,9 10,7 6,7 6,0 Övriga fordringar 9,1 6,8 8,4 6,2 Summa 48,7 50,0 60,2 57,8 Not 14 - Kassa och bank Koncernvalutakonto 0,9 1,7 1,8 1,9 Summa 0,9 1,7 1,8 1,9 Not 15 - Eget kapital Eget kapital 331,6 339,2 332,4 348,1 varav pensionsreserv 3,0 3,0 3,0 3,0 varav omställningsreserv 4,0 4,0 4,0 4,0 Rörelsekapital -77,0-73,2-76,6-71,5 Anläggningskapital 408,6 412,4 409,0 419,6 Avstämning av balanskravet: Årets resultat enligt resultaträkningen 11,3 6,8 12,2 15,6 Avgår : samtliga realisationsvinster 1,1 0,0-0,4 0,0 Synnerliga skäl enligt KL 8 kap 5 0,0 0,0 0,0 0,0 Justerat resultat 10,2 6,8 12,6 15,6 Delårsbokslut (93)

29 Not 16 - Avsättningar Avsättningar nyintjänade pensionsrättigheter 1,4 Avsatta pensioner förtroendevalda (uppgift har tidigare inte kunnat lämnas från KPA för förtroendevalda som inte gått i pension) 5,0 4,8 4,8 4,7 Särskild avtalspension (Exkl och inkl ÖK-SAP) 1,7 2,3 1,5 2,2 Särskild löneskatt 1,7 1,8 1,9 1,7 Avsättning för fondering för nya sopkärl 0,9 0,9 0,9 Summa 8,5 9,8 10,5 9,5 Visstidsförordnanden tillämpas inte för kommunens anställda Pension enligt PRF-KL utgår till en förtroendevald Antal visstidsförordnanden politiker Not 17 - Långfristiga skulder Kommuninvest 82,0 82,0 82,0 82,0 Summa 82,0 82,0 82,0 82,0 Not 18 - Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 11,8 15,9 24,3 25,0 Löneskuld och övertidsskuld 1,1 1,1 1,0 1,2 Semesterlöneskuld 16,1 16,9 16,1 17,3 Arbetsgivaravgifter 6,7 7,9 13,7 15,0 Avräkning Forshagabostäder AB 9,1 8,1 12,4 8,1 Avräkning Forshaga Energi AB 7,6 5,5 4,8 5,5 Avräkning Forshaga Fibernät AB 0,5 0,3 0,2 0,3 Utnyttjad checkräkningskredit kortfristig del 19,8 17,1 22,6 17,1 Pensionskostnader 9,6 9,6 13,6 13,1 Donationsfonden Berg 0,8 0,8 Karin och Otto Kihlbergs minne 0,1 0,1 Övriga kortfristiga skulder 44,3 41,6 29,9 27,7 Summa 126,6 124,9 138,6 131,2 Not 19 - Pensionsförpliktelser 279,9 305,5 301,4 302,7 Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 Ansvarsförbindelsens pensioner återlånas i sin helhet i verksamheten. Någon finansiell placering av pensionsmedel sker alltså inte, men beslut fattades i årsredovisningen 2005 om att 3,0 mkr av resultatet skulle läggas som en pensionsreserv. Nya efterlevandepensioner och pensioner i den del de inte ingår i den avgiftsbestämda (individuella) delen har försäkrats bort. Delårsbokslut (93)