Manual för uppsatsarbete

Transkript

1 Manual för uppsatsarbete Denna kortfattade manual ska försöka ge svar på vad uppsatsen är och hur man gör. Vad gäller planeringen av själva skrivarbetet så är det betingat av många olika faktorer, vilket gör att ett allomfattande recept knappast kan presenteras. Däremot kan ju riktlinjer och tips vara goda följeslagare. Uppsatsen är ett forskningsprojekt i miniatyr och ska utföras självständigt av varje student, även om samordning mellan olika arbeten kan förekomma. Det ska då klart framgå i det färdiga arbetet vem som har gjort vad. Syftet med uppsatsen är att studenten ska visa prov på självständigt teoretiskt arbete med utgångspunkt i ett eget ämnesval. Detta ämnesval ger möjlighet till fördjupad kunskap inom ett avgränsat kunskapsområde. Uppsatsarbetets vetenskapliga karaktär ska ge insikter i forskningsprocesser samt öka förtrogenheten med olika former av källmaterial. Arbetet ska även öka förmågan att tillgodogöra sig och kritiskt granska vetenskaplig text. Ämnesval Det uppsatsämne du väljer ska ha relevans för ditt framtida läraryrke och helst beröra något som väckt ditt intresse. Finns det speciella frågor eller problem du tänkt på i samband med din undervisning? Ämnesvalet bör ske med omsorg då nyfikenhet och intresse för frågorna är själva motorn i hela arbetet. Denna beslutsprocess bör dock inte ta mer än ett par veckor. Det är då bättre att påbörja ett arbete och med hjälp av den inlästa litteraturen revidera ämnesinriktningen. Har du svårt att hitta ett lockande ämne kan din metodiklärare eller någon annan lärare säkert hjälpa dig. Då uppsatsen tycks få en allt större roll vid meritering kan det vara strategiskt riktigt att vid ämnesvalet tänka på kommande arbetsuppgifter och specialisering.

2 Faktasökning Tillgången på befintlig information styr även det ditt ämnesval. I den färdiga uppsatsen ska du redogöra för den litteratur du läst och hur du använt den. Sökning av litteratur sker med hjälp av musikuppslagsverk och standardlitteratur men även digitalt t.ex. via Kungliga Bibliotekets söksystem Libris (libris.kb.se) och via Statens Musikbiblioteks (Torsgatan 21, tel ) olika söksystem för bl.a. ett stort antal artiklar ur många av världens musikpedagogiska och musikvetenskapliga tidskrifter. Ditt hembibliotek kan beställa material från Statens musikbibliotek. Problematisering Det vetenskapliga uttrycket problematisering innebär att det från början brett formulerade ämnesområdet avgränsas på olika sätt och specificeras till en undersökningsbar fråga. En relativt ambitiöst genomförd problematisering är viktig för att ditt arbete, i dubbel mening, inte ska bli för stort. Här görs ofta misstaget att avgränsningarna görs för vida, vilket dels gör att det blir svårt att se den valda litteraturens relevans (hör denna bok till ämnet eller ej?) och att det helt enkelt blir för mycket att läsa. Arbetet kan då svälla ut och förlora sitt fokus. Begreppet problematisering kan i detta fall översättas med just fokusering. Syfte I syftet ska du kortfattat formulera vad du vill göra och varför. Syftet är frukten av ditt breda ämnesval och din problematiseringsprocess där du borrat dig fram till en eller ett fåtal samhöriga kärnfrågor. Metod När du hittat ett för dig intressant ämnesområde och gjort de nödvändiga avgränsningarna har du förhoppningsvis kommit fram till en eller möjligen några konkreta frågor. Det gäller nu att välja metod för undersökningen. Ibland kan det vara en fördel att kombinera olika metoder. 2

3 Enkät är ett vanligt förekommande sätt att ta reda på saker som man vill fråga många människor. Att undersöka med enkät är bra på många sätt: man når många, man får direkt ett konkret skriftligt material etc., men det är inte så lätt som många kanske tror. Om du vill arbeta med enkät är det mycket viktigt att du läser någon eller ännu hellre några metodböcker i ämnet. Det vanligaste felet brukar här vara avsaknad av den avslutande sammanställningen och analysen. Mycket ork går åt till själva enkätkonstruktionen, utprovning och att få tillbaka så många svar som möjligt, så efterarbetet blir ofta eftersatt. När svaren är insamlade så är ungefär halva jobbet gjort. Enkätens frågor hänger utan analys ofta s.a.s. kvar i luften och de nya intressanta frågor som svaren ger upphov till, lyfts inte fram. Intervju är ett bra arbetssätt om du inte behöver fråga så många personer. I en intervju kan du hitta nya intressanta frågor och svar som du kanske inte hade tänkt på vid ett förfarande med enkäter. Även om enkäten kan förses med ett antal s.k. öppna frågor ger intervjun fler möjligheter att utforska problemets djupare eller mer perifera aspekter. För att lära sig intervjua gäller samma sak som för enkät: läs en eller ett par metodböcker med inriktning på intervju. Det finns flera kortfattade och lättlästa. Observation är tyvärr en sällan använd metod, trots de nya möjligheter videon ger. Text- och musikanalys kan i sig utgöra ett eget metodval eller vara komplement till något av de övriga. Det kan gälla jämförelser mellan olika texter eller analyser av noter eller inspelad musik. En renodlad studie av detta slag ställer speciella krav på kritisk läsförmåga och medvetet val av vetenskapligt perspektiv. Resultat I en resultatdel redogör du rakt upp och ner för vad som framkommit av din undersökning. Redovisningen utgör en deklaration av undersökningens data i sin helhet. 3

4 Analys och bearbetning I arbetets analytiska fas dissekeras och struktureras materialet. Vad hör ihop och vilka kategorier kan jag se i materialet? Kanske kan dina nyskapade kategorier visa samband som inte varit uppmärksammade tidigare. Behåll fokus på din undersökning och blanda inte in annat material. Tolkning Du måste med utgångspunkt från dina egna erfarenheter och det du läst tolka ditt material. Vilka tolkningar kan man över huvudtaget göra och vilken av dessa väljer du? Diskussion I denna del vänder du dig åter ut mot världen och försöker förklara vad dina nyfunna rön kan betyda för oss andra okunniga. Du är expert på ditt material och det är därför av största vikt att du inte bara analyserar (plockar isär) och tolkar ditt material utan också sätter in dina nya erfarenheter i en större helhet. Det är viktigt att de nya svaren eller, som det oftast brukar vara, de nya frågorna som du producerat sätts in i sitt sammanhang och knyts till de inledande problematiserande resonemangen. Du ska också deklarera de tänkbara påföljande forskningsprojekt du kan skönja med utgångspunkt från ditt arbete? Var tydlig med vad som är dina egna rön. Uppsatsen Ett grundrecept är att din uppsats i stor utsträckning formas efter denna arbetsordning. Förutom titelsida, eventuellt förord och en inledande innehållsförteckning innehåller uppsatsen alltså: Sammanfattning/abstract, hela uppsatsen i miniatyr (ca 1/2 sida). Inledning, vilka är dina, för problemet relevanta, erfarenheter? Bakgrund, här formuleras ämnesvalet. Vad finns skrivet och vad vet man idag om ämnet? Ska inriktningen eventuellt ändras så att det finns mer att läsa? Syfte, kort och koncist. Metod, vilken eller vilka metoder har valts, och varför? 4

5 Undersökning, här berättar man vad man gjort så att det tydligt går att följa i alla led. Bearbetning, analys och syntes, nya kategoriseringar. Här visas tydligt vad som finns i materialet. Tolkning, hur tolkas resultaten? Diskussion, utblick, hur förhåller sig materialet till utgångspunkterna och andras tidigare arbete i ämnet. Nya frågor, hur ser fortsättningen ut? Referenser Bilagor 5

6 Även om detta är ett bra sätt att disponera en uppsats är det inte säkert att du skriver i precis denna ordning. I någon mån skrivs ju hela uppsatsen på en gång. Ett exempel på detta är det PM som varje student gör på ett tidigt stadium. Denna formas som en skiss av uppsatsen i dess helhet. En bra start är att redan från första början skriva innehållsförteckning och referenslista. Innehållsförteckningen ger överblick och referenslistan får gärna vara med från start så att inga viktiga källor glöms bort. Du anpassar rubriker och kapitelindelning efter dina behov. En god hjälp för dig själv och för dina läsare är att fundera mycket kring textens strukturering i rubriker och rubriknivåer. Den inledande innehållsförteckningen utgör då en god inblick i ditt arbete. Den första numrerade sidan av din huvudtext är en högersida. De föregående titelsida och innehållsförteckning numreras inte. Vad beträffar källhänvisningar i texten kan det ske på olika sätt. De två vanligaste är Harvardsystemet och Oxfordsystemet. Enligt Harvarsystemet ges hänvisningar inom parentes direkt i löptexten, t.ex. (Alm, 2004, s. 18). I Oxfordsystemet används fotnot där författare och tryckår presenteras längst ner på sidan. Uppsatsen skall alltid förses med en källförteckning som placeras efter huvudtexten men före eventuella bilagor. Källförteckningen görs i alfabetisk ordning efter följande mönster: Författarens efternamn, författarens förnamn/initial. (tryckår). Titel på arbetet. Förlagsort: Förlag. Av titelsidan ska framgå författare, titel, eventuellt undertitel, handledare, typ av arbete, institution och år. Uppsatsen ska vara ett självständigt arbete där studenten är den huvudagerande och den för arbetet ansvarige. Handledaren ska vara en resurs, främst vid själva skrivarbetet, men det kan också vara viktigt att träffa handledaren när arbetet går i stå och det inte finns så mycket att visa. Ha så kontinuerlig kontakt med handledaren som möjligt under arbetets gång. Det är viktigt att handledaren ges möjlighet att följa arbetet i takt med att texten växer fram. 6

7 Texterna behöver, eller i vissa fall bör, således inte vara innehållsligt klara när de förevisas handledaren. Försök däremot alltid att språkligt komma så långt som möjligt. Ett och annat stavfel är dock nästan oundvikligt och kan senare redigeras bort. Å andra sidan är det viktigt att det finns handledarresurs kvar till de viktiga slutgiltiga läsningarna. Använd därför inte handledartid till att älta ämnesval. Den färdiga texten är offentlig handling och skall vara korrekt. Skicka aldrig originaldokument till handledaren, denne ser alltid det tillskickade materialet som ett arbetsmaterial som ska kunna bearbetas. För att närmare bestämma kvalitén på ditt arbete (vilket ju t.ex. opponenten har som uppgift att göra) kan du följa en mall: Ämnesval är ämnesval och ämnesavgränsningar tydligt formulerade? Litteratur är litteratur och faktasökandet genomfört på ett rimligt sätt? Syfte är syftet tydligt formulerat? Metod är metodval och metodbeskrivning rimliga? Bearbetning är analys och kategoriseringar av det undersökta materialet (empirin) rimligt genomförda? Diskussion knyter diskussionen an till teoretiska utgångspunkter och den redovisade empirin. Logik följer disposition och resonemang rimlig logik? Används begrepp på ett entydigt sätt? Akribi är källor noga redovisade och finns de med i källförteckningen? Förutom ovan nämnda litteratur i metod är det nödvändigt att ta del av några (minst två) mer allmänna böcker i uppsatsskrivande. 7

8 Källor Litteratur Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Bell, J. (1993). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Bjurwill, C. (2001). A, B, C och D Vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Egidius, Henry. (1999). Projektarbeten och kritisk läsning. I Pedagogik för talet (ss ). Stockholm: Natur & Kultur. Hartman, S.G. (1990). Handledning, liten handbok för den som arbetar med projekt, specialarbeten eller rapporter (2:a uppl.) (Skapande Vetande, 17). Linköping: Universitetet i Linköping, Lärarutbildningen. Holme, I-M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. Larsen, H. (2002). Att skriva uppsats i musikvetenskap. En vägledning. Stockholm: Stockholms universitet, musikvetenskapliga institutionen. Patel, R. & Tebelius, U. (Red.). (1995). Grundbok i forskningsmetodik: kvalitativt och kvantitativt. Lund: Studentlitteratur. Rosing,H. (1978). Vetenskapens logiska grunder. Helsingfors: Schildts. Thurén, T. (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentitteratur. Handböcker Svenska akademins ordlista (SAOL) Svenska språknämndens skrivregler Typografisk handbok, ordfront Hemsidor Libris: libris.kb.se Amazonantikvariat: bibliofind.com SIFO-skolan: sifo.se 8

9 Safari:Safari.hsv.se m.fl. Maria Calissendorff 4 sep -04 9