Fältstudien Hälsans villkor. - träning i vetenskapligt arbetssätt -

Transkript

1 Fältstudien Hälsans villkor - träning i vetenskapligt arbetssätt -

2 Innehåll Fältstudien Hälsans villkor... 3 Bakgrund... 3 Fältstudiens upplägg... 3 Syfte... 4 Guide för basgruppens arbete... 5 Anvisningar för skriftlig rapport... 7 Följande rubriker/avsnitt kan ingå i rapporten:... 7 Litteraturlista Upplägg för rapportseminariet

3 Fältstudien Hälsans villkor Bakgrund Idag eftersträvas ett effektivt befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens betydelse för folkhälsoarbetet anges dels i hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763), dels i socialtjänstlagen (1980:620). Lokalt folkhälsoarbete har fått en mer framträdande roll eftersom hälsobegreppet idag inbegriper välbefinnande av såväl fysisk, psykisk som social karaktär. Det är således nödvändigt att de olika yrkesgrupperna inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och andra aktörer i samhället finner former för samarbete och samverkan för att förebygga ohälsa och sjukdom i befolkningen. En förutsättning för förebyggande arbete är att det finns kunskap om "hälsans villkor" i lokalsamhället. Ett sätt är att göra en "samhällsdiagnos" eller "kommunanalys" där man t ex undersöker och analyserar samhällsstruktur, social struktur, ohälsa, hälsoproblem och vårdresurser i ett avgränsat geografiskt område. Det är därför viktigt att ställa frågor kring vilka hälsofrämjande resurser och aktörer som finns i området. Dessa uppgifter kan sedan användas för studier om eventuella samband mellan samhällets struktur, hälsorisker, friskfaktorer relaterat till hälsan i området som kan utgöra underlag för både planering av verksamhet och förebyggande åtgärder. Fältstudiens upplägg Mot denna bakgrund är uppdraget till basgruppen att inhämta kunskap om människors levnadsförhållanden och andra faktorer av betydelse för människors hälsa i ett lokalsamhälle. Basgruppen planerar och genomför sitt arbete utanför schemalagd tid, men stöd och viss handledning kan ske vid de vanliga schemalagda basgruppsträffarna. Uppgiften startar med att basgruppen problematiserar de fem vanligaste hälsoproblemen under första basgruppen i HEL 1. Gruppen väljer ett problemområde som man vill fördjupa sig i och gruppen får sig tilldelat ett geografiskt avgränsat område i Östergötland. Hälsans villkor för invånarna i detta område ska analyseras och dokumenteras i en skriftlig fältstudierapport som ska lämnas in senast den 30 september. Rapporten redovisas och granskas på ett seminarium den 10 oktober. Uppgiften innebär följande: 1. Gör en allmän beskrivning av området avseende t ex samhällsstruktur, demografiskoch social struktur, ohälsa, hälsoproblem och vårdresurser. 2. Välj en specifik frågeställning avseende hälsans villkor i området som ska belysas. Det kan t ex gälla speciella hälsorisker eller hälsorelaterade sociala problem, miljöproblem etc. 3. Som en del i den traditionella forskningsprocessen ingår också att förankra sin forskning i tidigare publicerad forskning. Basgruppen ska därför söka efter en vetenskaplig artikel av relevans för vald frågeställning. Denna artikel ska sedan granskas vid ett basgruppstillfälle. Artikeln kan vara på engelska eller svenska. 4. Slutrapporten ska beskriva hur man idag arbetar preventivt med den specifika frågeställning, eller det problem som valts. Fundera över hur man ytterligare skulle kunna arbeta förebyggande med detta problem. 3

4 Syfte Fältstudien syftar till att skapa en bred belysning av "hälsans villkor" i ett avgränsat geografiskt område och att få en förståelse för komplexiteten mellan hälsans olika bestämningsfaktorer. se samband mellan teori och verklighet. träna och reflektera över ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. reflektera över preventivt arbete. träna lagarbete och reflektera över grupprocessen. 4

5 Guide för basgruppens arbete Starta arbetet (genast) genom att diskutera ihop er i basgruppen om vad det är ni skall göra och vad arbetet går ut på, hur uppgiften är kopplad till kursmålen, vad målen innebär och vilka krav som ställs. På basgruppsträffarna under vecka 1 av integrationsmomentet HEL 1 används en del av tiden för att skapa en gemensam ram och plan för arbetet tillsammans med basgruppshandledaren. Planering Inventera i basgruppen vilka kunskaper ni har, vilka kunskaper ni behöver inhämta och vilka frågor som är viktiga att ställa. Associera fritt. Några exempel på frågor att utgå från: Vad behöver ni veta om ert område samt vilka hälso- respektive ohälsoparametrar behöver ni inhämta kunskap om? Vilken egen specifik frågeställning avseende hälsans villkor i området väljer ni? Vilken kunskap och fakta finns redan att få tag på i form av statistik, rapporter etc. Vilken kunskap kan vårdcentralen bidra med? Vilka andra aktörer kan tänkas ha kunskap om området och människors hälsa? Hur kan ni gå tillväga för att inhämta denna kunskap? Systematisera och värdera associationerna och gör en plan för fortsatt arbete som ska diskuteras med basgruppshandledaren. Undersökning och inhämtande av kunskap Värdera kontinuerligt den kunskap ni hämtar och bedöm om ytterligare fakta och data behöver insamlas genom nya kontakter med olika aktörer i området för att få en tydligare helhetsbild och er speciella frågeställning besvarad. Vid storgruppsträffen (vecka 2) presenterar ni hur basgruppens arbete går. Fokus är på hur kunskap inhämtas och hur den kan värderas. Sökning efter en vetenskaplig artikel Ni ska göra en sökning i den vetenskapliga litteraturen via någon av Hälsouniversietetets bibliotek, HUBs, databaser efter en artikel som är relevant för er valda frågeställning. Gå in på HUBs hemsida för HEL 1 Artikeln kan vara på engelska eller svenska och mer av generellt slag. Allt för specifika frågeställningar kanske inte alls finns som vetenskapliga artiklar, som t ex Sociala faktorer och hjärtinfarkter bland kvinnor i stadsdelen Skäggetorp i Linköping. Lyft istället frågeställningen till en med generell nivå som t ex Sociala faktorer och hjärtinfarkt bland kvinnor. Denna artikel ska granskas vid ett basgrupptillfälle och bör ingå som en vanlig referens i er rapport. En begränsande faktor vid val av artikel är att det ska gå att få tag på en artikelkopia inom rimlig tid. Det underlättar t ex om vald artikel återfinns i en tidskrift på Internet eller finns tillgänglig på universitetsbiblioteket. Analys och slutsatser Har ni fått en allmän kunskap om hälsans villkor i just ert område? Finns det hälsofrämjande faktorer i området? Hur är olika aktörer engagerade? Hur ser situationen ut i det område som studerats, jämfört med övriga samhället (riket)? 5

6 Har ni belyst och sökt besvara er specifika frågeställning? Hur jobbar man preventivt med detta idag och finns det ytterligare tänkbara förebyggande insatser man skulle kunna genomföra? Vilka slutsatser kan dras utifrån inhämtade kunskaper? Dokumentation och presentation Det arbete ni gjort och det ni kommit fram till presenteras i form av en rapport. Det finns många sätt att skriva rapporter men gemensamt är strävan att ha en logisk struktur så att andra förstår och kan värdera det som gjorts. Som stöd för rapportskrivande och presentation liksom även granskning av rapporten vid seminariet (se schema) finns särskilda dokument. Då detta för många är den första rapporten är det också viktigt att ni själva reflekterar över hur en bra rapport kan se ut och hur den kan granskas av andra, liksom även hur arbetet i gruppen/grupprocessen fungerat. Handledning och andra resurser Diskussion om hur arbetet fortskrider kan ske kontinuerligt med basgruppshandledaren. Viss tid kan avsättas till detta vid de schemalagda basgruppsträffarna. Föreläsningarna i HEL I ger även grundläggande kunskaper i form av teori, begrepp och modeller samt belyser "hälsans villkor" ur olika perspektiv. På HEL I samt även HUBs hemsida finns en länksamling som guide till en del statisktik, rapporter etc. 6

7 Anvisningar för skriftlig rapport Fältstudien ska sammanställas i en skriftlig rapport, en från varje basgrupp. Rapporten behandlas på ett seminarium där basgrupperna muntligt granskar varandras arbete (opponentskap). Detta är den första rapport eller mindre uppsatsarbete som du som student genomför vid Hälsouniversitetet. För att etablera de grundläggande principerna som gäller för rapporter och uppsatser vid HU har denna sammanställning med korta anvisningar framtagits. Arbetet med den skriftliga rapporten syftar till att studenterna ska beskriva hälsans villkor i ett geografiskt avgränsat område identifiera och avgränsa en relevant problemställning bearbeta problemställningen systematiskt och samla in relevanta data anknyta till vetenskaplig litteratur inom problemområdet skriftligt redovisa arbetets upplägg och disposition skriftligt redovisa, tolka och värdera erhållna resultat muntligt beskriva, diskutera och försvara arbetet reflektera över grupprocessen och sitt eget lärande i arbetet med fältstudien Följande rubriker/avsnitt kan ingå i rapporten: Titel Författare Sammanfattning/abstrakt (Innehållsförteckning) Introduktion/Bakgrund/Syfte Material och metoder Resultat Diskussion Referenslista Bilagor För att arbetet inte ska bli för omfattande bör antalet sidor maximeras till 15. Skriv gärna med 12 punkter och dubbelt radavstånd så underlättar det för opponenterna att kommentera texten. Titel Skriv hellre en lång rubrik som verkligen är informativ än en kort som inte säger vad rapporten egentligen handlar om. Ibland är det bra med huvudrubrik följt av en underrubrik. Titeln ska inte vara för generell utan bör knyta an till studiens syfte och/eller metod för att läsaren snabbt ska förstå vad studien handlar om. Författare Alla som deltagit i arbetet med fältstudien står som medförfattare. Man kan välja ordning på författarnamnen utifrån olika principer. Ange också vilken kurs och basgrupp som har gjort arbetet. 7

8 Sammanfattning/abstrakt Denna är högst en A4-sida och består av ett begränsat antal ord (max 200 ord). Sammanfattningen ska innehålla väsentliga men kortfattade beskrivningar relaterade till studiens alla avsnitt (syfte, material och metoder, huvudresultat och slutsatser). Sammanfattningen avslutas med ett antal (3-5) nyckelord (key words) som representerar studien. Vanligen skrivs sammanfattning/abstrakt liksom hela rapporten i imperfekt. Innehållsförteckning I innehållsförteckningen ska sidhänvisningar anges för huvudrubriker och eventuella underrubriker. Sidnumreringen av uppsatsen börjar vid introduktionen. Introduktion/Bakgrund/Syfte Introduktionen bör vara kort och ska ge läsaren en snabb inblick och väcka intresset för det aktuella problemområdet. Bakgrunden ger en ram för studien i vilken resultat från andra tidigare studier redovisas. Det kan även gälla att beskriva teorier eller data och företeelser som är relevanta för den egna studien. Syftet ska vara klart och tydligt. Vad var tanken med studien, vad ville man studera? Här kan även eventuella problemställningar eller hypoteser skrivas. Material och metoder Här ska man redovisa vilket datamaterial man använt och på vilket sätt man angriper frågeställningen, dvs hur man fått information och hur fakta har insamlats och bearbetats. Det kan vara befintlig offentlig statistik eller databaser, intervjuer med olika personer, möjligen ett frågeformulär och artiklar/böcker. Om olika statistiska beräkningar använts måste metoderna för denna databearbetning redovisas. Resultat Gör en lämplig struktur så att resultaten kan beskrivas steg för steg. Resultaten ska inte diskuteras eller analyseras i resultatavsnittet, det sker i diskussionen. Om resultat redovisas med figurer eller bilder, tänk på att figur/bildtexten ska beskriva vad som visas, dvs man ska inte behöva läsa i löptexten för att förstå. Figurtext ska skrivas under respektive bild eller figur. Källa/referens anges alltid om figuren eller bilden är taget från en bok, artikel eller liknande. Tabelltext ska skrivas över respektive tabell. Diskussion Här skall de erhållna resultaten nu diskuteras och jämföras med tidigare uppnådda resultat, både eventuella egna samt andras resultat. Försök få med de senaste rönen inom området med aktuella referenser. Valet av metoder och kanske felkällor diskuteras, resonemang kring liknande studier. Här kan man även vara lite kritisk mot sig själv, skulle man t ex ha kunnat genomfört studien på ett annat sätt. På slutet av diskussionen kan man ta upp planerade studier i framtiden eller vad som vore intressant att fortsätta med. Till sist bör man knyta ihop det hela och dra mer övergripande slutsatser (konklusion) om sina resultat. 8

9 Acknowledgements Här kan man tacka personer som inte är medförfattare men som bidragit till arbetets genomförande, t ex personal, rådgivning av andra om studiens utförande, praktiskt eller teoretiskt. Referenser Referenserna är till för att skilja dina egna påståenden i din skrivna text från sådant som du hämtat från t ex tidskrifter eller böcker. Det finns flera olika sätt att referera och olika tidskrifter använder ofta varianter på de vanligaste referenssystemen som är Vancouversystemet respektive Harvardsystemet. Enligt Vancouversystemet anges referenserna konsekutivt med en siffra (1) i löpande text. Författarnas efternamn (Petterson & Bendel, 1986) anges inom parentes i texten enligt Harvardsystemet. Alla referenser som tas upp i löptexten måste finnas i referenslistan på slutet. (Det omvända gäller naturligtvis också.) I referenslistan anges referenserna i den konsekutiva ordning de kom i texten enligt Vancouversystemet, medan ställs upp i bokstavsordning enligt Harvardsystemet. Var konsekvent och använd genomgående endast ett referenssystem. Mer detaljerade beskrivningar av de olika referenssystemen kan man finna i t ex författarhänvisningarna ( instructions for authors ) i olika vetenskapliga tidskrifter. Referenssystem som bygger på sk fotnötter används sällan inom medicinsk forskning. Tänk på vad du refererar till en referens i eller efter ett stycke eller en mening syftar på det som är skrivet just innan. Om man refererar till en något man funnit på Internet måste den kompletta web-adressen anges liksom när (dag/månad/år) denna sökning gjordes på internet. 9

10 Litteraturlista Backman, J. Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur, Bell, J. Introduktion till forskningsmetodik, 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur, Carlsson, B. Grundläggande forskningsmetodik för medicin och beteendevetenskap. Stockholm: Almqvist & Wiksell, Carlsson, B. Kvalitativa forskningsmetoder. För medicin och beteendevetenskap. Stockholm: Almqvist & Wiksell, Ejvegård, R. Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur, Lind, L. Handbok i medicinsk och biologisk forskning. Stockholm: Liber, Ludvigsson J. Att börja forska - hjälpkit för doktorander i medicin och andra ämnen. Lund: Studentlitteratur, Mårtensson, B, & Nilstun, T. Praktisk vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur, Ohlsson, H & Sörensen, S. Forskningsprocessen - kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber, Thurén, T. Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber, Wärneryd, B. Att fråga. Om frågekonstruktion vid intervjuundersökningar. Stockholm: SCB,

11 Upplägg för rapportseminariet Detta seminarium är i princip upplagt på samma sätt och enligt samma mönster som gäller för alla uppsatsseminarier med opponenter och respondenter (författare) på universitetet. 1. Författarna går igenom eventuella rättelser i arbetet 2. Opponenterna gör en kort sammanfattning av arbetet 3. Diskussion mellan författare och opponenter I denna granskning av arbetet kan särskilt följande beaktas: o Är ämnesvalet intressant och relevant? o Är arbetet stilistiskt väl utformat, lättläst och förståeligt? o Beskrivs och motiveras problemområdet? o Knyts problemområdet till tidigare vetenskapliga undersökningar? o Förankras problemområde inom en teoretisk referensram? o Passar metoden för att kunna belysa de preciserade problemställningarna? o Diskuteras metodvalets för- och nackdelar samt tillförlitlighet? o Anges referenser korrekt? o Sammanfattande bedömning av opponentgruppen. 4. Ordet lämnas fritt för synpunkter och frågor från övriga seminariedeltagare 5. Utvärdering 11