Utbildningskatalog

Transkript

1 Vi kommer till er. Alla får vara med om samma utbildning! Infomentor p.o.d.b Utbildningskatalog Innehåller även: 10 Tips om utvecklingssamtalet En skolutvecklares tankar om kompetensutveckling

2

3 Vi vill något som kräver något... I din hand håller du InfoMentor P.O.D.B:s utbildningskatalog för läsåret Vi arrangerar fortbildning i form av processtöd, föreläsningar, seminarier och workshops över hela landet: på enskilda skolor, i kommunomfattande arrangemang, i konferensformat och i lärarutbildning på högskolor och universitet. Under 2008 deltog mer än lärare, skolledare, politiker, studenter, tekniker och administratörer i våra olika fortbildningar. Vi tror oss vara en av landets få specialister i vår nisch ett kunskapsföretag med fokus på hela processen kring utvecklingssamtalet och skolans elevdokumentation kopplat till skolans kvalitetsarbete. I den här katalogen hittar du intressanta och relevanta utbildningar som spänner över områden som t ex att utforma skriftliga omdömen, skolans mål- och resultatstyrning, kvalitetssäkring, utvecklingssamtal och lärarens analys- och bedömningskompetens. Vår fortbildningsfilosofi är att Vi vill något som kräver något, vilket innebär att god skolutveckling kräver engagemang och verksamt deltagande. Det finns inga genvägar! Trevlig läsning! Mats Rosenkvist VD, InfoMentor P.O.D.B PS. Vi kommer till er. Alla får vara med om samma utbildning! 03

4 Tänker du strategiskt kring skolans kompetensutveckling? Vi genomför kompetensutveckling i varierande format för att kunna möta ett varierande behov. Vi anordnar allt från enskilda fortbildningar till serier av fortbildningsinsatser som hålls tillsammans med en enskild skola eller en hel kommun. Utformningen av en fortbildningsinsats sker alltid i nära samråd med våra uppdragsgivare. På det sättet kan vi utveckla och anpassa vårt utbud efter våra kunders önskemål och behov. Förändringarna i skolsverige duggar tätt och vi kan nu hjälpa er med att planera och genomföra en serie utvecklingsinsatser som just ni behöver för att kunna motsvara de krav som ställs. Så här tänker vi: För att få ett mer beständigt och varaktigt resultat av utbildningsinsatsen så bör insatsen vara känd, planerad och förankrad i god tid. Tanken med våra utbildningar är att vi möter hela organisationen på en skola, i ett skolområde eller i en kommun. Detta ger mer effekt än om enstaka lärare åker på enskilda utbildningar. Vi kan bland annat erbjuda er: kommunomfattande fortbildning (där vi tar ett helhetsgrepp och vänder oss till alla lärare och skolledare i en hel kommun) fortbildning för enskild skola eller skolområde (för att strategiskt bygga upp skolans kompetens kring ett eller flera specifika områden) processtöd (med målet att sjösätta strukturer och arbetssätt som sedan kan användas kontinuerligt i verksamheten) 10 tips om skolans utvecklingssamtal 1. Gör ett generöst schema Lägg in gott om luft mellan samtalen, minst 20 minuter. Planera för det oförutsedda och för tid att skifta fokus. 2. Känn väl till materialet Bekanta dig med materialet i förväg. Elev och förälder kommer att märka ifall du har glömt titta på papperna. 3. Skapa gemensamt språk Hur ska du veta hur dina kollegors skriftliga omdömen ska tolkas om ni inte har ett gemensamt språkbruk? 4. Skapa samsyn i bedömning Hur ska du veta vad dina kollegors skriftliga omdömen tar fasta på om ni inte har samsyn kring bedömning? 5. Akta dig för förpappring Det är lätt att man fastnar med blicken på alla papper, men ett utvecklingssamtal är ingen högläsningsövning. 6. Belöna framgång Begå inte det ödesdigra misstaget att gå miste om ett tillfälle att uppmärksamma och belöna framgång. 7. Undvik styrande frågor När du frågar Och du trivs här på skolan, eller hur?, då säger du samtidigt Jag vill helst att du svarar ja. 8. Ge utrymme för frågor Ge alltid gott utrymme för frågor och kommentarer, både under pågående samtal och vid avslutningen. 9. Spela in några samtal Det bästa sättet att få reda på vad man redan gör bra och vad man behöver utveckla, är att spela in sig själv. 10. Ta del av erfarenheter Avsluta varje utvecklingssamtalsolympiad med att ni diskuterar era erfarenheter. 04

5 Vi ställde 5 frågor till en skolutvecklare LARS GUSTAFSSON är chef för Väsby Välfärd (Upplands Väsby) och f.d. rektor på Nya Elementar i Bromma, vinnare av Stockholm stads kvalitetsutmärkelse 2005 och 2007 samt vinnare av den nationella kvalitetsutmärkelsen Bättre skola foto: Peter Arwidi Vilka fortbildningsinsatser bedömer du vara de mest nödvändiga i dagens skolsverige? Ledarskapskompetensen hos pedagoger och skolledare behöver stärkas. Det behöver göras riktade processorienterade fortbildningsinsatser kopplade till skolans inre arbete där fokus på förhållningssätt och undervisning ska stå i centrum. Vi har massor att lära av varandra, vilket vi kan göra genom bland annat kollegehandledning, auskultationer och gemensamma kompetensbanker. Vilka egenskaper kännetecknar en god fortbildning? Att den leder till ett inre förbättringsarbete där elevens utvecklingsmöjligheter är i fokus. Vilka är dina tre bästa tips till en skolledare som ska planera en fortbildningsinsats? 1. Ta reda på vad som behöver utvecklas genom att fråga alla berörda, dvs. elever, vårdnadshavare och personal. 2. Prioritera och sätt upp tydliga mål för vad som ska uppnås och när. 3. Om bedömningen görs att fortbildningsinsatsen inte kommer att leda till ett förändrat beteende eller agerande så satsa på något annat. Gå från projekt till process! Vilka associationer gör du till begreppet strategisk fortbildning? Strategisk fortbildning handlar om hur skolans verksamhetsidé ska kunna förverkligas och kräver långsiktighet och ett tydligt processfokus som involverar samtliga medarbetare. Strategi angår alla! Lars Gustafsson tar emot kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2008, utdelad av H.K.H Victoria vid en ceremoni i samband med konferensen Hur! Framgångsrika förskolor och skolor den 22 januari 2009 i Västerås. Vilket ekonomiskt utrymme har du haft för fortbildning, och vilket rekommenderar du? På Nya Elementar har vi ett personalutvecklingsprogram där fortbildning och friskvård ingår. Vi budgeterar för kr/medarbetare/ år i fortbildning och kr/medarbetare/år i friskvårdspeng. Dessutom så söker vi alltid EU-pengar, projektpengar och stipendier för att utöka möjligheterna till bra personalutveckling. Nära samverkan med olika aktörer och ett eget inspirations- och utbildningscenter är andra viktiga beståndsdelar i vårt medarbetarprogram. Vill du veta mer? Kontakta gärna Lars Gustafsson, lars.gustafsson@upplandsvasby.se 05

6 06 Utbildningar Systematiskt kvalitetsarbete 1. Kvalitetssäkra hela processen kring utvecklingssamtalen och IUP Det genomförs 2,6 miljoner utvecklingssamtal i den svenska skolan varje läsår. Utvecklingssamtalen är ett stöd för skolans kärnuppdrag. Generellt sett har skolor och kommuner förvånansvärt lite rutiner eller policies, vilket leder till att kvaliteten och likvärdigheten brister. I workshopformat går vi systematiskt igenom InfoMentor P.O.D.B:s lathund för att hjälpa skolan och/eller kommunen att kvalitetssäkra hela processen kring utvecklingssamtalen och IUP. Målgrupp: Om utbildningen genomförs med en hel kommun utgörs målgruppen av utvecklingsgruppen i kommunen med förvaltningschef och/ eller utvecklingsledaren samt representanter för skolledarna och lärarna. Det är en fördel om även skolpolitiker och lärarförbund deltar. Om utbildningen genomförs med en enskild skola så utgörs målgruppen av utvecklingsgruppen på skolan med skolledning och representanter för lärarna. Utbildningsform och omfattning: Workshop (2 arbetsdagar). Kan även genomföras under en arbetsdag men då utan samma ambitioner kring planering. 2. Analyskompetens Varför blev det som det blev när vi gjorde som vi gjorde Analyserar era skolor resultaten och skillnader i måluppfyllelsen? Ligger analysen till grund för åtgärder för ökad måluppfyllelse? Följer skolorna upp resultaten i alla ämnen i de olika årskurserna? Det är frågor som Skolinspektionen även i fortsättningen kommer ha fokus på. Syftet med utbildningen är att stödja skolornas arbete med analysen i kvalitetsarbetet genom att bidra med en struktur och en metod för lärarnas arbete på arbetslags- och lärarnivå. Metoden kan även användas för att synliggöra lärarens egen praktik och i en förlängning bidra till att fler elever når målen. Under utbildningen arbetar deltagarna utifrån skolans och/eller arbetslagens arbetsplaner och den dokumentation som man har tillgång till. Målet är att sjösätta ett arbetssätt för lärare och skolledare som kan användas vid analys av utvärderingar såväl på undervisningsnivå som på arbetslagsnivå. Målgrupp: All pedagogisk personal och skolledare på en skola eller i en kommun. Utbildningsform och omfattning: Arbetslagsarbete under 2 heldagar med stöd av handledare. Utbildningen hålls med fördel med några veckors mellanrum mellan utbildningsdagarna. 3. Mål- och resultatstyrning i praktiken Att dokumentera elevers utveckling digitalt gör det möjligt att följa upp måluppfyllelsen på individ-, grupp-, klass-, årskurs-, skol-, och kommunnivå. Detta innebär i sin tur att elevdokumentationen kan kopplas ihop med skolans och kommunens kvalitetsarbete. Under utbildningen får deltagarna, med hjälp av konkreta övningsuppgifter, lära sig hur man kan koppla ihop lärarnas elevdokumentation med skolans och kommunens kvalitetsarbete dvs. hur man som skolledare/skolförvaltning/skolpolitiker kan arbeta mål- och resultatorienterat i praktiken. Under utbildningen ges också exempel på ur man i andra kommuner infört digital elevdokumentation och kopplat det till kvalitetsarbetet, samt vad som är viktigt att tänka på under införandet och genomförandet. Målgrupp: Skolledare, skolförvaltningspersonal samt skolpolitiker i en kommun. Utbildningsform och omfattning: Workshop (6 timmar inkl. lunch och pauser). Jag har pratat med samtliga deltagare och alla tyckte det var nyttigt och lärorikt. Det var mycket bra att utbildningsledaren och jag hade stämt av innan. Det innebar att vi kom rätt. Jan-Anders Börjesson, rektor på Brännagårdsskolan i Olofström december 2008

7 Likvärdig bedömning 4. Att arbeta utifrån gemensamma bedömningsunderlag I samband med reformer som nu genomförs i grundskolan sätts fokus på att systematiskt följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i förhållande till målen i kursplanerna. Detta förutsätter att målen har tydliggjorts för elever och vårdnadshavare och att de bedöms likvärdigt. Under utbildningen går vi igenom kursplanernas kunskapssyn, struktur och innehåll samt ger exempel på hur man kan förhålla sig till dessa när man arbetar fram lokala bedömningsunderlag. Målgrupp: Lärare och skolledare på en skola eller i en kommun. Utbildningsform och omfattning: Föreläsning (3 timmar inkl. pauser) med stort utrymme för frågor och diskussion. fungera som en katalysator i den här processen. Istället för att först formulera eller revidera befintliga bedömningsunderlag kan skolor direkt fokusera på att skapa samsyn kring vad vi ska bedöma och skapa delaktighet kring detta inför det fortsatta arbetet tillsammans med elever och föräldrar. Under seminariet går vi igenom kursplanernas kunskapssyn, struktur och innehåll och hur vi har förhållit oss till dessa när vi tagit fram paketet med bedömningsunderlag. Vi beskriver också hur arbetet med gemensamma bedömningsunderlag kan bedrivas i praktiken både för lärare, skolledare, elever/vårdnadshavare samt på kommun- och förvaltningsnivå. Målgrupp: Lärare och skolledare på en skola eller i en kommun. Utbildningsform och omfattning: Det finns möjlighet att genomföra denna utbildning som en halv- eller heldag. Heldag: Seminarium och gruppdiskussioner (7 timmar inkl. lunch och pauser). Halvdag: Seminarium (3½ timmar inkl. pauser). Tack för en mycket väl genomförd dag. Jag har bara hört idel lovord kring dagen både vad gäller framförande och innehåll. Britt Andersson, rektor på Fröafallsskolan i Tranås September Förankring av gemensamma bedömningsunderlag Utbildningens syfte är att påbörja förankringen av ett gemensamt underlag för bedömning av elevernas utveckling mot målen i kursplanerna. Att man väljer att använda InfoMentor P.O.D.B:s paket med bedömningsunderlag innebär inte att man kan hoppa över de diskussioner kring kunskap och bedömning som måste föras på varje skola. Tanken med vårt paket är att det ska 6. Bedömningskompetens för en likvärdig bedömning Hur arbetar skolan för att få en likvärdig bedömning och betygsättning? Under flera år har Skolinspektionen påpekat för flertalet, av de inspekterade kommunerna att de inte har tydliggjort målen för elever och deras vårdnadshavare. För att hjälpa skolor och kommuner har InfoMentor P.O.D.B tagit fram en utbildning i bedömningskompetens. Syftet med utbildningen är att möta det förbättringsbehov som framförs av Skolinspektionens inspektionsrapporter för en likvärdig bedömning och betygsättning på skolan/i kommunen. Under utbildningen arbetar deltagarna utifrån egna autentiska exempel på elevers prestationer och resultat för att skapa en samsyn i relation till de bedömningsunderlag som ni arbetar med utifrån de nationella målen. Målet är att sjösätta ett gemensamt arbetssätt och att nå samsyn och likvärdighet för lärare i bedömningens VAD och HUR och hur man skriver formativa bedömningar. Målgrupp: Lärare och skolledare på en skola eller i en kommun. Utbildningsform och omfattning: Grupparbete heldag. 07

8 7. Vad skriver vi, vad skriver vi inte? Från och med höstterminen 2008 ska alla elever ges skriftliga omdömen i alla ämnen som en del av IUP. Lärares beskrivningar och formuleringar i den här typen av dokumentation varierar kraftigt mellan olika skolor och många lärare upplever svårigheter med att uttrycka sig skriftligt om elevens utveckling på ett tydligt och konstruktivt sätt. Under föreläsningen analyseras grundskoleförordningens krav på skolans dokumentation och utvecklingssamtal och vi går också igenom den juridik som gäller inom det här området. Utbildningens tyngdpunkt ligger i seminariedelen som bygger på gemensam diskussion kring autentiska exempel på skriftliga omdömen och framåtsyftande planeringar. Den här utbildningen erbjuds i ytterligare två varianter. Den ena har fokus på dokumentation av elevernas sociala utveckling. Den andra har fokus på dokumentation i åtgärdsprogram. Målgrupp: Lärare och skolledare på en skola eller i en kommun. Utbildningsform och omfattning: Föreläsning och seminarium (4 timmar inkl. pauser). 8. Vad skriver vi, vad skriver vi inte? för Gymnasiet Eleverna ska fortlöpande informeras om sina utvecklingsbehov och framgångar i studierna. Dessa omdömen ska grunda sig på en utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till målen i kursplanerna och betygskriterierna för kursen. Lärarens beskrivningar och formuleringar i den här typen av dokumentation varierar kraftigt mellan olika skolor och många lärare upplever svårigheter med att uttrycka sig skriftligt om elevens utveckling på ett tydligt och konstruktivt sätt. Under föreläsningen analyseras styrdokumenten för gymnasieskolans krav på dokumentation och utvecklingssamtal. Vi går även igenom den juridik som gäller inom det här området. Utbildningens tyngdpunkt ligger i seminariedelen som bygger på gemensam diskussion kring autentiska exempel på elevdokumentation. Målgrupp: Alla lärare och skolledare inom gymnasieskolan. Utbildningsform och omfattning: Föreläsning och seminarium (4 timmar inkl. pauser). 9. Processtöd med fokus på IUP med skriftliga omdömen Under utbildningen introduceras och handleds lärarna i gruppdiskussioner kring sin egen elevdokumentation. Dessa diskussioner förutsätter att lärarna har förberett sig genom att ta med egna autentiska exempel på skriftliga omdömen och framåtsyftande planeringar (IUP). I diskussionerna analyseras vad som kännetecknar skolans elevdokumentation i nuläget samt hur den kan utvecklas och förbättras. Målet är att komma fram till ett gemensamt förhållningssätt till vad som ska beskrivas och hur i IUP med skriftliga omdömen. Utbildningen genomförs som en fortsättning på: Vad skriver vi, vad skriver vi inte. Målgrupp: Lärare och skolledare på en skola eller i en kommun. Utbildningsform och omfattning: Workshop och seminarium (3½ timmar inkl. pauser). Hela upplägget i en trestegsraket där alla fick vara med från början var bra, för att sedan lyftas i allt mindre grupper och slutligen landa i ledningsgruppen. Alla kände att de fick vara med på tåget. Det hela leddes på ett föredömligt sätt av utbildningsledaren som beskrevs med ord som trovärdig, erfaren, kompetent och verklighetsanknuten. Vi uppmuntrar flera verksamheter att fullfölja den inledande föreläsningen med detta processarbete. Nyttigt och konstruktivt! Ledning & personal på Resurscentrums skolverksamheter i Vallentuna april

9 Övriga utbildningar 10. Kunskapsbedömningar något nödvändigt(vis) ont? Många pedagoger är av uppfattningen att om det inte vore för betyg och bedömningar skulle lärares handlingsfrihet och elevernas lust till lärande öka. Samtidigt är betyg en realitet lärare har att förhålla sig till. Internationellt sett pågår just nu ett pedagogiskt återerövringsarbete där lärare börjar utveckla kunskapsbedömningar för att främja lärande snarare än att blott kontrollera det. Vad kan vi lära oss av historien och från erfarenheter i andra länder? Vilka syften kan kunskapsbedömningar tjäna och vilka misstag behöver vi inte göra om? Målgrupp: All pedagogisk personal och skolledning. Utbildningsform och omfattning: Föreläsning (3 timmar inkl. pauser). det faktum att de saknade grundläggande grepp för muntlig presentation. Vid nästa redovisningstillfälle deltog jag i förberedelserna. Texterna blev mer samtalande, inte bara memorerade och upplästa. Eleverna började sin utveckling i talandets konst. Målgrupp: All pedagogisk personal och skolledning samt skolförvaltningspersonal och skolpolitiker. Utbildningsform och omfattning: Föreläsning och seminarium (3 timmar inkl. pauser). Föreläsaren vågade sväva ut och var inte bunden till manus. Det var oerhört intressant. Vilken fantastisk föreläsning. Samtliga var mycket nöjda! Jimmie Nilsson, rektor på PROLYMPiA (Värnamo) februari Inte bara ord En gammal sanning om muntliga framträdanden säger att 60% handlar om kroppen, 30% om rösten och endast 10% om innehållet. Problemet med gamla sanningar är bara att de sällan är sanna. Med kroppen kan vi uttrycka känslor, ingenting annat. Känslor förstärker innehållet, men inte mycket mer. Till modern praktisk retorik hör i stället att med innehållsliga medel ta kontakt med de man har framför sig. Det finns en rad knep att hämta från klassisk retorik och som vem som helst kan använda. Gunilla Persson ger goda råd på ett entusiasmerande sätt. Målgrupp: All pedagogisk personal och skolledning samt skolförvaltningspersonal och skolpolitiker. Utbildningsform och omfattning: Föreläsning och seminarium (3 timmar inkl. pauser). 12. Praktisk retorik i alla skolämnen Gunilla Persson: När min son gick i 5:an blev vi inbjudna till en redovisning om Gamla Egypten. Eleverna hade arbetat med kunskapsinventering, projektledning och kunskapssökning. Jag, som hade arbetat som talartränare i 10 år, slogs av hur lugna barnen var att tala inför grupp, men också av 09

10

11 Kontakta oss gärna! Utbildningsledare Våra utbildningsledare har lång erfarenhet av att hålla föreläsningar och att leda seminarier, workshops och gruppdiskussioner. Utbildningsledare deltar också i flera nationella nätverk, utför omvärldsbevakning och arrangerar intern kompetensutveckling allt i syfte att hålla sig ajour med aktuella händelser och förändringar i skolpolitik och de styrdokument som reglerar skolans ledning, praktik och kvalitetsarbete. thore aronsson Projekt- & kursledare Tel Mobil thore@infomentor.se Sofia folkesson Projekt- & kursledare Tel Mobil sofia@infomentor.se mats rosenkvist Projekt- & kursledare Tel Mobil mats@infomentor.se Maj-Lis Werner Projekt- & kursledare Tel Mobil maj-lis@infomentor.se Konsulter Vi har knutit kontakt med personer som har en spännande bakgrund i sitt forskningsintresse eller i sitt engagemang för skolutveckling. De agerar som konsulter i vår fortbildningsverksamhet. christian lundahl Har tidigare arbetat som utredare på Skolverket. Idag är han fil dr i pedagogik och forskare vid Uppsala universitet. gunilla persson Språkvetare och retoriklärare vid Stockholms universitet. Arbetar med individuell talarträning och coachning. lilian sjölund Utvecklingsledare på utbildnings- och kulturkontoret i Strängnäs kommun, lärare i svenska och engelska. Information och bokning Vill du läsa mer om utbildningarnas syfte, innehåll och upplägg så finns en mer utförlig beskrivning för respektive utbildning på vår hemsida. För ytterligare information eller bokning av våra utbildningar, kontakta vår utbildningssamordnare. anna axelsson Utbildningssamordnare Tel anna@infomentor.se För bokning Ring eller fyll i kontaktformuläret på

12 foto: Precious People Efter samarbetet med er genom hela processen från hur man skriver till analys så blev analysen kronan på verket där vi knöt ihop hela säcken. Jag tycker att det ska bli spännande att läsa årets utvärderingar nu när lärarna ser med andra ögon på sitt arbete. Innan bara beskrev man vad man gör, nu skriver man varför det blev som det blev, lärarna ser det djupare och från en annan vinkel. Agneta Svenberg, rektor Lindbergs skola i Varberg april 2009 InfoMentor P.O.D.B VÄVERIGATAN KRISTIANSTAD TEL FAX INFO@INFOMENTOR.SE.