Utbildningskatalog
|
|
- Lovisa Lindqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vi kommer till er. Alla får vara med om samma utbildning! InfoMentor P.O.D.B Utbildningskatalog Innehåller även: 10 Tips om utvecklingssamtalet hjälp inför eller efter skolinspektionens besök
2 Utbilda hela organisationen Det pedagogiska ledarskapet är inte enbart skolledarnas uppgift. Det pedagogiska ledarskapet börjar hos skolnämnden eller styrelsen för skolans verksamhet. Det måste finnas en röd tråd i skolans kvalitetsarbete hela vägen. Lärarnas analyskompetens Förvaltningens planerings- och analyskompetens Vi kan hjälpa er inför eller efter Skolinspektionens besök I 10 år har vi arbetat med skolans kärnuppdrag och kvalitetsarbetet i skolan. Vi har haft uppdrag i och följt enskilda skolors och hela kommuners arbete kring dessa frågor. Vi har verkat för att lärare och skolor ska gå från att tänka Detta gör vi för utvecklingssamtalen till att tänka Detta är kärnan i skolans kvalitetsarbete. Vi har samtidigt på första parkett följt utvecklingen i Skolsverige kring den läroplan som sjösattes för 15 år sedan. Det innebär att vi nu också tydligt har uppfattat hur arbetet hos den nya myndigheten för Skolinspektionen skiljer sig från det arbete som Skolverkets inspektörer tidigare gjorde: Nu kretsar det kring hur man tänker och gör inte som tidigare kring om man gör. Saker som Skolinspektionen nu uppenbarligen utifrån detta har i fokus är: analys av måluppfyllelse, utveckling & förbättring, uppföljning (den nya Skolinspektionen kan komma på återbesök flera gånger) samt alla elever. Uppdraget och målen Eleverna Mål- och RESULTATSTYRNING kvalitetsarbete I denna utbildningskatalog erbjuder vi utbildningar för alla målgrupperna i skolans organisation: skolpolitiker, skolförvaltningar, skolledare och lärare. Vi erbjuder utbildning i bland annat planerings-, bedömnings- och analyskompetens samt mål- och resultatstyrning för er skolutveckling. Utbildning utifrån den kunskapssyn som finns i läroplanen. Utbildning som kan hjälpa er att hjälpa fler elever att nå målen hela vägen från de tidiga skolåren till gymnasiet. Jag hoppas att du hittar något nyttigt för er i denna katalog! Skolledarnas planerings- och analyskompetens Nämndens beställarkompetens Lärarnas planerings- och bedömarkompetens Mats Rosenkvist VD, InfoMentor P.O.D.B PS. FESNM! Lärarnas pedagogiska och didaktiska kompetens 02 03
3 04 Skolinspektionens dag Skolinspektionen genomförde under hösten 2009 ett antal informationsmöten runt om i landet. Innehållet berörde myndighetens verksamhet samt de sex senaste granskningarna. Uppenbart var att det framöver blir mer fokus på kvalitet och uppföljningar än vad det har varit tidigare. I generaldirektör Ann-Marie Beglers inledande tal utgick hon från fem framgångsfaktorer för att alla elever ska få en god utbildning i en trygg miljö och rätt till en likvärdig utbildning. Höga förväntningar Genom att ständigt ha höga förväntningar på eleverna ökar möjligheterna att alla elever ska nå minst godkänt i alla ämnen. Uppföljning och utvärdering Vikten av att följa upp resultaten för att kunna bedöma kvaliteten i verksamheten och för att kunna ge rätt stöd till lärare och elever. Rektors pedagogiska ledarskap För att rektor ska kunna ge personalen ett bra stöd är det viktigt att rektor har goda förutsättningar att utveckla sitt eget pedagogiska ledarskap. Lärarna För att få en god utbildning krävs kompetenta lärare med rätt utbildning för sitt arbete. Skolornas värdegrundsarbete Barnen måste känna sig trygga för att kunna prestera bra i skolan. Källa: Det ingår inte i Skolinspektionens uppdrag att stötta med uppföljande utbildningar. Vi kan däremot stötta och hjälpa er med t. ex: Bedömningskompetens Hur utformar vi skriftliga omdömen? (Vad skriver vi? Vad skriver vi inte?) Analyskompetens Mål och resultatstyrning Processtöd Handledning Tänker du strategiskt kring skolans kompetensutveckling? Vi genomför kompetensutveckling i varierande format för att kunna möta ett varierande behov. Vi anordnar allt från enskilda utbildningar till serier av utbildningsinsatser som hålls tillsammans med en enskild skola eller en hel kommun. Utformningen av en utbildningsinsats sker alltid i nära samråd med våra uppdragsgivare. På det sättet kan vi utveckla och anpassa vårt utbud efter våra kunders önskemål och behov. Förändringarna i Skolsverige duggar tätt och vi kan nu hjälpa er med att planera och genomföra en serie utvecklingsinsatser som just ni behöver för att kunna motsvara de krav som ställs. Så här tänker vi: För att få ett mer beständigt och varaktigt resultat av utbildningsinsatsen så bör insatsen vara känd, planerad och förankrad i god tid. Tanken med våra utbildningar är att vi möter hela organisationen på en skola, i ett skolområde eller i en kommun. Detta ger mer effekt än om enstaka lärare åker på enskilda utbildningar. Vi kan bland annat erbjuda er: kommunomfattande utbildning (där vi tar ett helhetsgrepp och vänder oss till alla lärare och skolledare i en hel kommun) utbildning för enskild skola eller skolområde (för att strategiskt bygga upp skolans kompetens kring ett eller flera specifika områden) processtöd (med målet att sjösätta strukturer och arbetssätt som sedan kan användas kontinuerligt i verksamheten) Vi samarbetar med företaget Skoldialogen Det vi har gemensamt med dem är att båda företagen arbetar med utbildning kring kvalitetsarbetet i skolan med fokus på förbättringar och skolutveckling. Vi kompletterar varandra väl och vi samarbetar därför sedan ett år tillbaka. PRESS STOP! Precis i samband med att denna utbildningskatalog går till tryck (i oktober 2009) så fördjupar vi vårt samarbete med att börja erbjuda våra respektive utbildningstjänster tillsammans. Detta leder till att ni och andra skolor samt kommuner kan få ut större effekt av er utbildning och av era förbättringsprojekt mot en mål- & resultatstyrd skola där fler elever når målen. Vi erbjuder tillsammans utbildning för alla målgrupperna i skolans kvalitetskedja: Skolpolitiker Skolförvaltningar Skolledare Lärare Läs mer om detta på respektive på 10 tips om skolans utvecklingssamtal Efter ändringarna i Grundskoleförordningen under 2008 har det i den svenska skolan varit fullt fokus på att skriva skriftliga och formativa omdömen. Samtalet och utvecklingssamtalet som sådant har hamnat lite i skymundan trots att det är en av de viktiga nycklarna för att stötta elevens utveckling. Läs gärna dessa tips kring utvecklingssamtalet och läs mer på sidan 8 om vår nya utbildning i att genomföra ett formativt eller coachande utvecklingssamtal. 1. Gör ett generöst schema Lägg in gott om luft mellan samtalen, minst 20 minuter. Planera för det oförutsedda och för tid att skifta fokus. 2. Känn väl till materialet Bekanta dig med materialet i förväg. Elev och förälder kommer att märka ifall du har glömt titta på papperna. 3. Skapa gemensamt språk Hur ska du veta hur dina kollegors skriftliga omdömen ska tolkas om ni inte har ett gemensamt språkbruk? 4. Skapa samsyn i bedömning Hur ska du veta vad dina kollegors skriftliga omdömen tar fasta på om ni inte har samsyn kring bedömning? 5. Akta dig för förpappring Det är lätt att man fastnar med blicken på alla papper, men ett utvecklingssamtal är ingen högläsningsövning. 6. Belöna framgång Begå inte det ödesdigra misstaget att gå miste om ett tillfälle att uppmärksamma och belöna framgång. 7. Undvik styrande frågor När du frågar Och du trivs här på skolan, eller hur?, då säger du samtidigt Jag vill helst att du svarar ja. 8. Ge utrymme för frågor Ge alltid gott utrymme för frågor och kommentarer, både under pågående samtal och vid avslutningen. 9. Spela in några samtal Det bästa sättet att få reda på vad man redan gör bra och vad man behöver utveckla, är att spela in sig själv. 10. Ta del av erfarenheter Avsluta varje utvecklingssamtalsolympiad med att ni diskuterar era erfarenheter. 05
4 Utbildningar Systematiskt kvalitetsarbete 1. Planeringsmöte InfoMentor P.O.D.B kan hjälpa er att strategiskt planera och organisera det kompetensutvecklingsbehov som finns på enskild skola, skolområde eller på skolor i en hel kommun. I mötet för vi diskussioner för att långsiktigt och strategiskt planera utbildningsinsatser som ni är i behov av. Vi delger er av våra erfarenheter för att i samråd komma fram till vilka utbildningsinsatser och vilket innehåll som utbildningarna bör ha, för att ni ska nå upp till de mål som är skolans uppdrag enligt styrdokumenten. Målgrupp: Ledningsgrupp och utvecklingsgrupp på enskild skola/skolområde eller på förvaltningsnivå. Omfattning: Seminarium (2-4 timmar). 2. Kvalitetssäkra hela processen kring utvecklingssamtalen och IUP Det genomförs 2,6 miljoner utvecklingssamtal i den svenska skolan varje läsår. Utvecklingssamtalen är ett stöd för skolans kärnuppdrag. Generellt sett har skolor och kommuner förvånansvärt lite rutiner eller policies, vilket leder till att kvaliteten och likvärdigheten brister. I workshopformat går vi systematiskt igenom InfoMentor P.O.D.B:s lathund för att hjälpa skolan och/eller kommunen att kvalitetssäkra hela processen kring utvecklingssamtalen och IUP. 3. Analyskompetens Varför blev det som det blev när vi gjorde som vi gjorde? Analyserar era skolor resultaten och skillnader i måluppfyllelsen? Ligger analysen till grund för åtgärder för ökad måluppfyllelse? Följer skolorna upp resultaten i alla ämnen i de olika årskurserna? Det är frågor som Skolinspektionen även i fortsättningen kommer ha fokus på. Syftet med utbildningen är att stödja skolornas arbete med analysen i kvalitetsarbetet genom att bidra med en struktur och en metod för lärarnas arbete på arbetslags- och lärarnivå. Metoden kan även användas för att synliggöra lärarens egen praktik och i en förlängning bidra till att fler elever når målen. Under utbildningen arbetar deltagarna utifrån skolans och/eller arbetslagens arbetsplaner och den dokumentation som man har tillgång till. Målet är att sjösätta ett arbetssätt för lärare och skolledare som kan användas vid analys av utvärderingar såväl på undervisningsnivå som på arbetslagsnivå. Målgrupp: All pedagogisk personal och skolledare på en skola eller i en kommun. Utbildningsform och omfattning: Arbetslagsarbete under 2 heldagar med stöd av handledare. Utbildningen hålls med fördel med några veckors mellanrum mellan utbildningsdagarna. 4. Mål- och resultatstyrning i praktiken PASSA PÅ ATT UTBILDA ERA SKOLPOLITIKER Att dokumentera elevers utveckling digitalt gör det möjligt att följa upp måluppfyllelsen på individ-, grupp-, klass-, årskurs-, skol-, och kommunnivå. Detta innebär i sin tur att elevdokumentationen kan kopplas ihop med skolans och kommunens kvalitetsarbete. Under utbildningen får deltagarna, med hjälp av konkreta övningsuppgifter, lära sig hur man kan koppla ihop lärarnas elevdokumentation med skolans och kommunens kvalitetsarbete dvs. hur man som skolledare/skolförvaltning/skolpolitiker kan arbeta mål- och resultatorienterat i praktiken. Under utbildningen ges också exempel på hur man i andra kommuner infört digital elevdokumentation och kopplat det till kvalitetsarbetet, samt vad som är viktigt att tänka på under införandet och genomförandet. Likvärdig bedömning EN AV SKOLSVERIGES MEST BOKADE UTBILDNINGAR 5. Vad skriver vi, vad skriver vi inte? Från och med höstterminen 2008 ska alla elever ges skriftliga omdömen i alla ämnen som en del av IUP. Lärares beskrivningar och formuleringar i den här typen av dokumentation varierar kraftigt mellan olika skolor och många lärare upplever svårigheter med att uttrycka sig skriftligt om elevens utveckling på ett tydligt och konstruktivt sätt. Under föreläsningen analyseras grundskoleförordningens krav på skolans dokumentation och utvecklingssamtal och vi går också igenom den juridik som gäller inom det här området. Utbildningens tyngdpunkt ligger i seminariedelen som bygger på gemensam diskussion kring autentiska exempel på skriftliga omdömen och framåtsyftande planeringar. Den här utbildningen erbjuds i ytterligare två varianter. Den ena har fokus på dokumentation av elevernas sociala utveckling. Den andra har fokus på dokumentation i åtgärdsprogram. Målgrupp: Lärare och skolledare på en skola eller i en kommun. Utbildningsform och omfattning: Föreläsning och seminarium (4 timmar inkl. pauser). 6. Vad skriver vi, vad skriver vi inte? för Gymnasiet Eleverna ska fortlöpande informeras om sina utvecklingsbehov och framgångar i studierna. Dessa omdömen ska grunda sig på en utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till målen i kursplanerna och betygskriterierna för kursen. Lärarens beskrivningar och formuleringar i den här typen av dokumentation varierar kraftigt mellan olika skolor och många lärare upplever svårigheter med att uttrycka sig skriftligt om elevens utveckling på ett tydligt och konstruktivt sätt. Under föreläsningen analyseras styrdokumenten för gymnasieskolans krav på dokumentation och utvecklingssamtal. Vi går även igenom den juridik som gäller inom det här området. Utbildningens tyngdpunkt ligger i seminariedelen som bygger på gemensam diskussion kring autentiska exempel på elevdokumentation. 7. Processtöd med fokus på IUP med skriftliga omdömen Under utbildningen introduceras och handleds lärarna i gruppdiskussioner kring sin egen elevdokumentation. Dessa diskussioner förutsätter att lärarna har förberett sig genom att ta med egna autentiska exempel på skriftliga omdömen och framåtsyftande planeringar (IUP). I diskussionerna analyseras vad som kännetecknar skolans elevdokumentation i nuläget samt hur den kan utvecklas och förbättras. Målet är att komma fram till ett gemensamt förhållningssätt till vad som ska beskrivas och hur i IUP med skriftliga omdömen. Utbildningen genomförs som en fortsättning på: Vad skriver vi, vad skriver vi inte. Målgrupp: Lärare och skolledare på en skola eller i en kommun. och seminarium (3½ timmar inkl. pauser). Hela upplägget i en trestegsraket där alla fick vara med från början var bra, för att sedan lyftas i allt mindre grupper och slutligen landa i ledningsgruppen. Alla kände att de fick vara med på tåget. Det hela leddes på ett föredömligt sätt av utbildningsledaren som beskrevs med ord som trovärdig, erfaren, kompetent och verklighetsanknuten. Vi uppmuntrar flera verksamheter att fullfölja den inledande föreläsningen med detta processarbete. Nyttigt och konstruktivt! Målgrupp: Om utbildningen genomförs med en hel kommun utgörs målgruppen av utvecklingsgruppen i kommunen med förvaltningschef och/ Ledning & personal på Resurscentrums skolverksamheter i Vallentuna eller utvecklingsledaren samt representanter för skolledarna och lärarna. Det är en fördel om även april 2009 skolpolitiker och lärarförbund deltar. Om utbildningen genomförs med en enskild skola så utgörs målgruppen av utvecklingsgruppen på skolan med skolledning och representanter för lärarna. Målgrupp: Alla lärare och skolledare inom Målgrupp: Skolledare, skolförvaltningspersonal (2 arbetsdagar). Kan även genomföras under en gymnasieskolan. samt skolpolitiker i en kommun. arbetsdag men då utan samma ambitioner kring Utbildningsform och omfattning: Föreläsning planering. och seminarium (4 timmar inkl. pauser). 06 (6 timmar inkl. lunch och pauser). 07
5 08 8. Bedömningskompetens för en likvärdig bedömning Hur arbetar skolan för att få en likvärdig bedömning och betygsättning? Under flera år har Skolinspektionen påpekat för flertalet, av de inspekterade kommunerna att de inte har tydliggjort målen för elever och deras vårdnadshavare. För att hjälpa skolor och kommuner har InfoMentor P.O.D.B tagit fram en utbildning i bedömningskompetens. Syftet med utbildningen är att möta det förbättringsbehov som framförs av Skolinspektionens inspektionsrapporter för en likvärdig bedömning och betygsättning på skolan/i kommunen. Under utbildningen arbetar deltagarna utifrån egna autentiska exempel på elevers prestationer och resultat för att skapa en samsyn i relation till de bedömningsunderlag som ni arbetar med utifrån de nationella målen. Målet är att sjösätta ett gemensamt arbetssätt och att nå samsyn och likvärdighet för lärare i bedömningens VAD och HUR och hur man skriver formativa bedömningar. Målgrupp: Lärare och skolledare på en skola eller i en kommun. Utbildningsform och omfattning: Grupparbete heldag. 9. Kunskapsbedömningar något nödvändigt(vis) ont? EXTREMT KONKRET FÖR LÄRARE Många pedagoger är av uppfattningen att om det inte vore för betyg och bedömningar skulle lärares handlingsfrihet och elevernas lust till lärande öka. Samtidigt är betyg en realitet lärare har att förhålla sig till. Internationellt sett pågår just nu ett pedagogiskt återerövringsarbete där lärare börjar utveckla kunskapsbedömningar för att främja lärande snarare än att blott kontrollera det. Vad kan vi lära oss av historien och från erfarenheter i andra länder? Vilka syften kan kunskapsbedömningar tjäna och vilka misstag behöver vi inte göra om? Målgrupp: All pedagogisk personal och skolledning. Utbildningsform och omfattning: Föreläsning (3 timmar inkl. pauser). Samtalet i fokus 10. Vad säger vi? Vad säger vi inte? Om hur man genomför ett formativt utvecklingssamtal Skolans utvecklingssamtal har i dag fått en helt annan funktion än tidigare. Det är inte längre ett informationsmöte, där skolan meddelar föräldern hur det går för eleven. I stället kan utvecklingssamtalet numer sägas ha tre syften. För det första är informationsmomentet fortfarande en viktig del för föräldern. Men informationen ska ses i ljuset av fokus på elevens egna utveckling, vilket är det andra och i dag absolut viktigaste syftet med samtalet. Grundtanken är att eleven gradvis allt tydligare ska förstå sitt lärande och förutsättningarna för sitt fortsatta lärande. De bedömningar som görs inför och som används under utvecklingssamtalet ska vara formativa. Med andra ord kan man säga att bedömningarna och samtalet i sig ska coacha eleven att komma vidare. Här kommer utvecklingssamtalets tredje syfte in, vilket är att åstadkomma ett samarbete mellan elev, föräldrar och skola. Den här utbildningen handlar om vad som händer i samtalet mellan läraren, eleven och föräldern. Vad gör man som professionell pedagog egentligen, vilka tekniker krävs för att göra det och vad säger man. Målgrupp: All pedagogisk personal och skolledning Utbildningsform och omfattning: Föreläsning och seminarium (3 inkl. pauser). Föreläsaren vågade sväva ut och var inte bunden till manus. Det var oerhört intressant. Vilken fantastisk föreläsning. Samtliga var mycket nöjda! Jimmie Nilsson, rektor på PROLYMPIA (Värnamo) februari Inte bara ord En gammal sanning om muntliga framträdanden säger att 60% handlar om kroppen, 30% om rösten och endast 10% om innehållet. Problemet med gamla sanningar är bara att de sällan är sanna. Med kroppen kan vi uttrycka känslor, ingenting annat. Känslor förstärker innehållet, men inte mycket mer. Till modern praktisk retorik hör i stället att med innehållsliga medel ta kontakt med de man har framför sig. Det finns en rad knep att hämta från klassisk retorik och som vem som helst kan använda. Gunilla Persson ger goda råd på ett entusiasmerande sätt. Målgrupp: All pedagogisk personal och skolledning samt skolförvaltningspersonal och skolpolitiker. Utbildningsform och omfattning: Föreläsning och seminarium (3 timmar inkl. pauser). Samtliga deltagare är jättenöjda med hela upplägget. Det kunde inte ha gjorts bättre! ERIK CEDERBOM, UTVECKLINGS- LEDARE I LOMMA KOMMUN AUGUSTI Praktisk retorik i alla skolämnen Gunilla Persson: När min son gick i 5:an blev vi inbjudna till en redovisning om Gamla Egypten. Eleverna hade arbetat med kunskapsinventering, projektledning och kunskapssökning. Jag, som hade arbetat som talartränare i 10 år, slogs av hur lugna barnen var att tala inför grupp, men också av det faktum att de saknade grundläggande grepp för muntlig presentation. Vid nästa redovisningstillfälle deltog jag i förberedelserna. Texterna blev mer samtalande, inte bara memorerade och upplästa. Eleverna började sin utveckling i talandets konst. Målgrupp: All pedagogisk personal och skolledning samt skolförvaltningspersonal och skolpolitiker. Utbildningsform och omfattning: Föreläsning och seminarium (3 timmar inkl. pauser). Produktutbildningar För de skolor och kommuner som använder vårt IT-stöd för skolans administration, kommunikation och dokumentation erbjuder vi dessutom följande utbildningar med fokus på användningen av systemet och skolutveckling. 13. Projektmöte När man startar med InfoMentor P.O.D.B på en skola startar man inte bara med att använda IT-stöd för administration, kommunikation och/eller digital elevdokumentation utan också med ett förändringsarbete i organisationen. Det är därför viktigt att det inledningsvis finns en samsyn kring vad man vill åstadkomma med arbetet samt hur införandet av InfoMentor P.O.D.B ska organiseras och genomföras. Under projektmötet diskuterar vi era behov av IT-stöd och vilka funktioner i IT-stödet ni kan använda för att tillgodose dessa behov. Vi går igenom den mall för planering för att komma igång som InfoMentor P.O.D.B har tagit fram. I planen beskriver vi steg för steg vad som behöver göras i olika skeden av införandet samt hur ansvaret för olika delar kan fördelas. Under projektmötet finns stort utrymme för frågor och diskussion och vi delar också med oss av erfarenheter kring hur man har gjort och tänkt på andra skolor i samband med införandet av InfoMentor P.O.D.B. Målgrupp: Den ledningsgrupp på skolan/i kommunen som ansvarar för införandet av InfoMentor P.O.D.B. Utbildningsform och omfattning: Seminarium (4 timmar inklusive pauser). 14. Introduktionsseminarium Vid införandet av ett IT-stöd för skolans dokumentation, administration och kommunikation i en hel kommun eller på en enskild skola är det viktigt att all personal får information kring varför och hur detta ska genomföras. Hur arbetet med att börja använda IT-stödet introduceras, förankras och genomförs är avgörande för vilka resultat en skola/kommun åstadkommer i slutändan. Under seminariet visas hur skolans administration och kommunikation kan effektiviseras med hjälp av IT-stödet. Skolans och lärarnas uppdrag när 09
6 det gäller uppföljning och dokumentation av elevernas utveckling mot målen i läroplanen och kursplanerna tydliggörs också. Under seminariet beskrivs också hur den dokumentation som lärarna gör i IT-stödet kan användas, dels för att stödja elevernas utveckling och lärande, dels som ett verktyg för att utvärdera hela verksamhetens resultat. Utbildningsledaren bidrar också med erfarenheter och reflektioner kring hur man har tänkt och gjort på andra skolor/i andra kommuner och vad som är viktigt att tänka på under genomförandet. Målgrupp: Pedagogisk personal, skolledare, skolchefer, utvecklings- och kvalitetsansvariga på skolförvaltningen samt administratörer. Utbildningsform och omfattning: Seminarium (3½ timmar inkl. pauser). 15. Grundkurs för användare InfoMentor P.O.D.B:s grundkurs ger en bra start för alla som ska använda programvaran. I den här kursen fokuserar vi på de funktioner, som ni på skolan/i kommunen kommer att använda i ert arbete med i programmet. Det är alltså era behov och förutsättningar som styr vilka funktioner som vi tar upp och exakt vilka funktioner ni har behov av görs upp i samband med bokning av kursen. Under kursen varvar vi praktiska övningar med diskussioner om hur ni kan använda programvaran i förhållande till skolans uppdrag/styrdokument. De praktiska övningarna innebär att varje deltagare arbetar på egen hand med övningsuppgifter i en övningsdatabas. Målgrupp: Alla lärare eller de lärare som ska utbilda och fungera som handledare för andra lärare, sk. piloter samt skolledning och den eller de personer som kommer administrera programvaran lokalt på skolan eller i kommunen. (3-4 timmar inklusive pauser). 16. Fortsättningskurs för användare Fortsättningskursen riktar sig till skolor och lärare som har arbetat med InfoMentor P.O.D.B ett tag och som nu vill få ut ännu mer av systemet. Många uppdateringar har gjorts i programmet under de senaste åren och flera funktioner har tillkommit och förbättrats. Syftet med fortsättningskursen är att skolor och lärare ska kunna använda flera funktioner i programmet på olika sätt för att stödja processen kring utvecklingssamtalet och underlätta lärarnas arbete med dokumentation i vardagen. Vi varvar genomgångar av olika funktioner med diskussioner om hur ni kan och vill använda programmet i förhållande till skolans uppdrag/styrdokument och era egna ambitioner. Det ges också utrymme för att diskutera och lösa problem som ni eventuellt upplever med digital elevdokumentation. Kursen genomförs antingen i form av ett seminarium eller som en workshop med praktiska övningar, där varje deltagare arbetar vid en dator. Ni avgör utifrån antalet deltagare vilken utbildningsform som passar er bäst. Målgrupp: Alla lärare som använder programvaran på skolan samt skolledning och den eller de personer som administrerar programvaran lokalt på skolan eller i kommunen. Utbildningsform och omfattning: Seminarium eller workshop (3½ timmar inklusive pauser). 17. Administratörskurs Denna workshop inriktar sig på det arbete och tillhörande funktioner som administratören behöver kunna när man börjar använda InfoMentor P.O.D.B i skolan. Vi kommer bland annat att titta på hur man skapar/ändrar behörighet, förbereder för import av elevregister, låser elevdata vid termin/årskurs slut. Målet är att deltagarna, efter genomgången utbildning, ska ha grundläggande kunskaper om funktionerna i programvaran InfoMentor P.O.D.B samt hur dessa används och administreras. Målgrupp: Lärare eller övrig personal som skall ansvara för den löpande administrationen av Info- Mentor P.O.D.B. (3-4 timmar inklusive pauser). Kontakta oss gärna! Utbildningsledare Våra utbildningsledare har lång erfarenhet av att hålla föreläsningar och att leda seminarier, workshops och gruppdiskussioner. Utbildningsledarna deltar också i flera nationella nätverk, utför omvärldsbevakning och arrangerar intern kompetensutveckling allt i syfte att hålla sig ajour med aktuella händelser och förändringar i skolpolitik och de styrdokument som reglerar skolans ledning, praktik och kvalitetsarbete. thore aronsson Mobil thore@infomentor.se Sofia folkesson Mobil sofia@infomentor.se mats rosenkvist Mobil mats@infomentor.se Maj-Lis Werner Mobil maj-lis@infomentor.se Konsulter Vi har knutit kontakt med personer som har en spännande bakgrund i sitt forskningsintresse eller i sitt engagemang för skolutveckling. De agerar som konsulter i vår fortbildningsverksamhet. christian lundahl Har tidigare arbetat som utredare på Skolverket. Idag är han fil dr i pedagogik och forskare vid Uppsala universitet. gunilla persson Språkvetare och retoriklärare vid Stockholms universitet. Arbetar med individuell talarträning och coachning. lilian sjölund Utvecklingsledare på utbildnings- och kulturkontoret i Strängnäs kommun, lärare i svenska och engelska. Information och bokning För ytterligare information eller bokning av våra utbildningar, kontakta vår utbildningssamordnare. anna axelsson Utbildningssamordnare anna@infomentor.se För bokning Ring eller gå in på vår hemsida
7 foto: Precious People Efter samarbetet med er genom hela processen från hur man skriver till analys så blev analysen kronan på verket där vi knöt ihop hela säcken. Jag tycker att det ska bli spännande att läsa årets utvärderingar nu när lärarna ser med andra ögon på sitt arbete. Innan bara beskrev man vad man gör, nu skriver man varför det blev som det blev, lärarna ser det djupare och från en annan vinkel. Agneta Svenberg, rektor Lindbergs skola i Varberg april 2009 InfoMentor P.O.D.B VÄVERIGATAN KRISTIANSTAD TEL FAX INFO@INFOMENTOR.SE.
Utbildningskatalog 2009-2010
Vi kommer till er. Alla får vara med om samma utbildning! Infomentor p.o.d.b Utbildningskatalog 2009-2010 Innehåller även: 10 Tips om utvecklingssamtalet En skolutvecklares tankar om kompetensutveckling
Läs merProjektbeskrivning. Fler elever ska nå grundskolans mål i Perstorps kommun
Projektbeskrivning Fler elever ska nå grundskolans mål i Perstorps kommun Bakgrund Perstorp har som skolkommun brottats med vikande skolresultat under 2000-talet. Perstorp har precis som många andra kommuner
Läs merSystematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte
Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte En mycket konkret modell för systematiskt förbättringsarbete i undervisningsprocessen. Modellen hjälper dig som rektor med det som ofta
Läs merGlädjetårar! Systematiskt kvalitetsarbete som ger Skolinspektionen glädjetårar?
Glädjetårar! Systematiskt kvalitetsarbete som ger Skolinspektionen glädjetårar? www.infomentor.se Skolinspektionen har konstaterat att bland de vanligast förekommande bristerna i samtliga skol- och verksamhetsformer
Läs merArbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?
InfoMentor P.O.D.B:s kommentarer om hur vi kan hjälpa skolor och kommuner utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning, Rapport 2010:10 Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merSkolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.
Skola Rektor SKA-samtal 18/19 Svedala kommun ska vara en utbildningskommun som varaktigt räknas bland landets tio bästa utifrån SKL:s Öppna jämförelser. Svedala kommun ska ha en utbildningsverksamhet där
Läs merVi har inte satt ord på det
Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet
Läs mer10 olika sätt att genomföra IUP-processen
10 olika sätt att genomföra IUP-processen augusti 2012 Visualisera och effektivisera IUP-processen på er skola? Hur ska ni genomföra IUP-processen pedagogisk, undervisning, skriftliga omdömen, framåtsyftande
Läs merSystematiskt*kvalitetsarbete*i*process*
Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna
Läs merSkolans insatser för elever med ofullständiga betyg
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-01-26 Handläggare: Anita Hoff Telefon: 08-508 33 908 Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden
Läs merMellanvångsskolan läsåret 2016/2017
Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 2016-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade områden läsåret 2016-2017... 3 Förväntansdokument... 5 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,
Läs merHär presenteras några vanliga upplägg på olika utbildningsinsatser
Här presenteras några vanliga upplägg på olika utbildningsinsatser Har ni specifika utvecklingsbehov så är jag alltid flexibel att lyssna, samt ändra innehåll och upplägg. Kostnad för de olika uppläggen
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs merRegelbunden tillsyn i Tallidsskolan
Regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Tallidsskolan Dnr 43-SV2008:214 Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Förskoleklass, årskurs 1-6 Särskola årskurs 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten
Läs merUtbildningspolitisk strategi
Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot
Läs merRutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School
Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram
Läs merOm nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning
Läs merMellanvångsskolan läsåret 2015/2016
Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,
Läs merUtvecklas genom lärande samtal
Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling 2018-2019 Pilou AB Tjänster Utbildningar Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades
Läs merSkolverkets stöd för skolutveckling
Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall
Läs merIUP skriftliga omdömen årskurs Sid 1
IUP skriftliga omdömen årskurs 1-6 020502 Sid 1 Sid 2 Lokal pedagogisk planering Ska utföras av lärare, gärna i arbetslag eller ämneslag ex. på parallellplaneringarna. Ska ligga som grund för den enskilde
Läs merStrategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun
Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.
Läs merElevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden
Revisionsrapport Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden Arboga kommun December 2008 Marie Lindblad 2008-12-03 Marie Lindblad Namnförtydligande Gun-Britt Alnefelt Namnförtydligande Innehållsförteckning
Läs merUtvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.
Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling. Pilou AB Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades 2006 och stödjer företag,
Läs merInnehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8
Skolplan Innehållsförteckning Inledning 3 Riktlinjer 4 Kvalitetssäkring 5 Verksamhetsbeskrivning 6 Normer och värden 7 Kunskaper 8 Elevens ansvar och inflytande 11 Skola och hem 12 Övergång och samverkan
Läs merBeslut för fristående grundskola med fritidshem
Floda Friskoleförening Rektorn vid Floda friskola karinb@flodafriskola.se för fristående grundskola med fritidshem efter tillsyn av Floda friskola i Katrineholms kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03
Läs merPLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:
Läs merKvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Parkskolan 2012/2013
Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Parkskolan 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska
Läs merSkola Ansvarig Rektor:
SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap
Läs merRegelbunden tillsyn i Säters kommun
Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Läs merDIGITAL UTVECKLINGSPLAN
DIGITAL UTVECKLINGSPLAN 2018-2022 1. INLEDNING Digital utvecklingsplan ersätter IT-policy för förskola och grundskola i Ystads kommun 2010. Ystads kommun prioriterar digitaliseringen av utbildningsverksamheten.
Läs merGenom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer.
Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer. Genom att lyfta fram goda exempel och fira framgångar. Genom att skapa en gemensam plattform
Läs merRegelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652
Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652
Läs merPlan för matematikutvecklingen
Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att
Läs merUtvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor
Läs merHuvudman kontaktcenteräonkoping.se Dnr :11435 Rektor vid Attarpsskolan Beslut
rn i Skolinspektionen Beslut Huvudman 2018-03-06 kontaktcenteräonkoping.se Dnr 400-2016:11435 Rektor vid Attarpsskolan annika.nordgren@jonkoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmäns och rektorers
Läs merSkolområde Korsavad 2013/2014
Skolområde Korsavad 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete övergripande mål och riktlinjer i Lgr11 Normer och värden - Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bedömning och betyg
Läs merLeda i utveckling och mot satta mål!
2017-03-29 Leda i utveckling och mot satta mål! Louise Furness, 2017-03-29 Vem är jag? 2017-03-29 Louise Furness 1 Leker jag rektor? Leda i utveckling och mot satta mål! Säkra målen! Bibel för lärare och
Läs merVerksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014
BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att
Läs merUppenbar risk för felaktiga betyg
Kvalitetsgranskning Rapport 2014:08 Uppenbar risk för felaktiga betyg En kortrapport om likvärdighet och kvalitet i skolors betygssättning Skolinspektionens rapport 2014:08 Diarienummer 400-2013:200 Stockholm
Läs merSkolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet
Skolverkets allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete Målgrupper Riktar sig till huvudmän, rektorer och förskolechefer.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer
Läs merRegelbunden tillsyn i Hålabäcksskolan
Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Hålabäcksskolan Dnr 43-2009:399 Regelbunden tillsyn i Hålabäcksskolan Grundskola årskurserna 6 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka
Läs merLokal arbetsplan Läsåret
Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2017 2018 Strandvägsskolan Rektor Maria Sjödahl Nilsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet
Läs merRektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun
www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...
Läs merSammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten
Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående
Läs merGemensam plattform för utvecklingssamtal reviderad 2017
Gemensam plattform för utvecklingssamtal reviderad 2017 Beslut 160617 Reviderat 170818 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 2. Övergång till Unikum 3. Arbetsgruppens slutsats 2016 4. Samtalens syfte och upplägg
Läs merBeslut Dnr : Huvudman Rektor vid Fruängens skola
Beslut Huvudman kommunstyrelsen@stockholm.se Rektor vid Fruängens skola Margita.norberg@stockholm.se 2018-01-23 Dnr 400-2016:11435 Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmäns och rektorers arbete för
Läs merKvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1
Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1 Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Svenska Nått målen i ämnesprovet* Åk 3 10 7 70 % Svenska Åk
Läs merLokal arbetsplan Läsåret
Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Strandvägsskolan Rektor Maria Sjödahl Nilsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet
Läs merLokal arbetsplan Läsåret
Lokal arbetsplan Läsåret 2012-2013 ALLA VI SOM ARBETAR PÅ GRUNDSKOLORNA I LINDSDAL: Vårt mål är att alla människor ska trivas, utvecklas och nå sina mål på Sjöängsskolan och Lindsdalsskolan och Gösbäcksskolan.
Läs mer2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd
2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)
Läs merUtbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19
1 (5) Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19 Skolverket har fastställt denna utbildningsplan i samverkan med Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Luleå
Läs merDnr :567. Beslut. efter tillsyn av fristående förskoleklass, grundskola Frestaskolan i Upplands Väsby kommun
Beslut efter tillsyn av fristående förskoleklass, grundskola Frestaskolan i Upplands Väsby kommun Beslut Tillsyn i Frestaskolan 1 (3) Magnetica Education AB. Box 5017 194 05 UPPLANDS VÄSBY Tillsyn i Frestaskolan
Läs merGranskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun
Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund
Läs merHandlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor
Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor Rektorsgruppen i Sundbybergs stad 1 Inledning och bakgrund Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att
Läs merNeglinge gårds förskola. Nacka kommun
Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Läs merKvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13
Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merVerksamhetsplan 2015. Linje 14
Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare
Läs merSkolledarkonferens september 2016
Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete. Helhetsanalys. Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson. Telefonnummer:
2014-09-30 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson Telefonnummer: 044-13 40 60 E-postadress: charlotte.knutsson@kristianstad.se Innehållsförteckning
Läs merFRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010
1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor
Läs merKvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14
Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Läs merKravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP
2013-10-30 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/211-619 Utbildningsnämnden Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat
Läs merUtbildningskontoret Kvalitetsarbete
Utbildningskontoret Kvalitetsarbete inom Södertälje kommuns förskolor och skolor Kvalitetsarbete inom Södertälje kommuns förskolor och skolor Kommunen ansvarar för att styra och utveckla utbildningen så
Läs merRegelbunden tillsyn i Blattnicksele skola
Regelbunden tillsyn i Sorsele kommun Blattnicksele skola Dnr 53-2008:1864 Regelbunden tillsyn i Blattnicksele skola Förskoleklass Årskurserna 1 6 Inledning har granskat verksamheten i Sorsele kommun och
Läs merLokal arbetsplan Läsåret
Lokal arbetsplan Läsåret 2018-2019 Åsenskolan Rektor Jan Setterberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever
Läs merElever i behov av särskilt stöd
Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7
Läs merSTRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat
STRATEGI Strategi för förbättrade kunskapsresultat Vision Barn- och utbildningsförvaltningen ska skapa förskolor och skolor där alla barn och elever når sin fulla potential. Trygghet, trivsel och lärande
Läs merHuvudman nya.laroverketaniv.se Dnr :11435 Rektor vid Nya Läroverket catharina.nordstromaniv.se. Beslut
j" Nekor Skolinspektionen Beslut Huvudman 2018-02-21 nya.laroverketaniv.se Dnr 400-2016:11435 Rektor vid Nya Läroverket catharina.nordstromaniv.se Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmäns och rektorers
Läs merModern och innovativ skolutveckling
Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK
Läs merHANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Läs merKvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor
Läs meren presentation Skolverket styr och stödjer för en bättre skola
en presentation Skolverket styr och stödjer för en bättre skola Skolverkets uppdrag och roll Riksdag och regering anger mål och riktlinjer för förskolan och skolan genom bl a skollagen och läroplaner.
Läs merLokal arbetsplan Läsåret
Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklass-åk 1 Helena Admund, lärare i grundskolan
Läs merBarn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete
Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för
Läs merBarn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5
Leif Hansson, rektor Lokal arbetsplan 2019-2020 Stålvallaskolan, Lesjöfors FSK - Åk5 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att
Läs merUtbildningsinspektion i Odenslundsskolan
Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Odenslundsskolan Dnr 53-2006:3324 Utbildningsinspektion i Odenslundsskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1-5 Inledning Skolverket har granskat verksamheten
Läs merLokal arbetsplan Läsåret
Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Åsenskolan Rektor Johan Kronberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever
Läs merRegelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola
Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika
Läs merLokal arbetsplan Läsåret
Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Strandvägsskolan Rektor Maria Skoogh 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar
Läs merPlan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum
Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merLokal arbetsplan Läsåret
Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklass-åk 1 Helena Admund, lärare i grundskolan
Läs merIUP-plan för Sofia skola
Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Sofia skola 2013-11-25 IUP-plan för Sofia skola I denna IUP-plan finns beskrivning av hur vi på Sofia skola kommunicerar runt elevers lärande. Här finns också en beskrivning
Läs merUppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan John Bauergymnasiet i Sundsvall
Novum Kompetens och Datautveckling AB Box 3147 550 03 Jönköping linda.rudelius@jbeducation.se Dnr 44-2010:5054/U 1 (7) Rektor Bosse Carlsson bosse.carlsson@johnbauer.nu Uppföljning av tillsyn i den fristående
Läs merBirgitta Högberg. Göteborg 15 april 2009
Birgitta Högberg Göteborg 15 april 2009 1 Skolan och kunskapssynen 2000-talet 1842 Fakta Färdighet Lpo, Lpf-94 Förståelse Förtrogenhet F... F Förhållningssätt Förmågor Fantasi F.. F.. F.. F.. Industrisamhälle
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.
Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Läs merÄmnesnätverk. Struktur för arbete i Askersunds Kommun 2019/ Askersunds Kommun Anneli Jöesaar
Ämnesnätverk Struktur för arbete i Askersunds Kommun 2019/20 2019-04-25 Askersunds Kommun Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund... 3 2. Organisation... 3 2.1 Nätverk gymnasieskola och grundskola...
Läs merLokal arbetsplan Läsåret
Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bäckalunds skola 1 Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och BRUK
Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet
Läs merKvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15
Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merBeslut. Skolinspektionen. Beslut. Huvudman för Rönnenskolan Rektor vid Rönnenskolan
Beslut Huvudman för Rönnenskolan helena.plantin@malmo.se 2018-01-18 Dnr 400-2016:11435 Rektor vid Rönnenskolan jenny.strand@malmo.se Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmäns och rektorers arbete för
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Läs mer