FOKUSOMRÅDE. Kreativ integration Föreläsning med Mustafa Panshiri. 25 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser

Transkript

1 Kreativ integration Föreläsning med Mustafa Panshiri 25 januari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman 1

2 Minnesanteckningarna en del av främjandet av inkluderingskompetens I PIK projektet definieras inkluderingskompetens enligt följande: PIK utgår från ett normkritiskt förhållningssätt (normkritisk teori) som fokuserar på hur vi förhåller oss till det som inte ingår i vårt (ofta majoritetens) normsystem. Det kan till exempel gälla mottagarlandets, arbetsplatsens/organisationens eller den inhemska samhällsgemenskapens norm. En grundförutsättning för ett inkluderande förhållningssätt är att rådande värdesystem inrymmer alla människor på jämlika villkor. Det innebär att det finns en plats för alla oavsett individens kön, könsöverskridande identitet, ålder, kulturella bakgrund, sociala ursprung, trosuppfattning, funktionsvariation eller sexuella läggning. Kompetens som begrepp kan definieras på olika sätt. I PIK projektet definieras kompetens som de färdigheter eller egenskaper som behövs för att uppnå det som krävs i en given situation. Det innebär att alla insatser är relaterade till medarbetarnas arbetsuppgifter, utifrån de utmaningar och krav som verksamheten ställs inför. Syftet är att stärka medarbetaren i sitt dagliga arbete. 2

3 Bakgrund Mustafa berättar beträffande sin egen bakgrund att han ursprungligen kommer från Afghanistan. Han var den förste afghan som utbildade sig till polis. När det på arbetsplatsen blev aktuellt att de skulle besöka ett boende och träffa några ensamkommande ungdomar från Afghanistan ville Mustafas chef att Mustafa skulle följa med. Detta utvidgades efter hand och det blev till slut så många besök på olika boenden att Panshiri fick välja bort sitt arbete som polis för att träffa ungdomar, eftersom det låg utanför hans tjänst. Mustafa har under de senaste ett och ett halvt åren besökt 168 olika kommuner och har som målsättning att även besöka de resterande. Vad är den minsta gemensamma nämnaren för att gå mot en lyckad integration? Mustafa anser att denna grund måste vila på våra grundlagar, där våra grundläggande värderingar skyddas, som demokrati, yttrandefrihet, religionsfrihet och jämställdhet. Yttrandefrihet I mötet med ungdomarna tar Mustafa alltid upp frågan kring yttrande- och tryckfrihet och möts så gott som alltid av positiv respons, att man får säga sina åsikter med några undantag, till exempel förtal och hets mot folkgrupp. När Mustafa fördjupar sig i frågan och tar upp vad de anser om att somliga personer avbildar en viss profet blir det svårt för ungdomarna. Vissa anser att det är hets mot folkgrupp och att det inte är tillåtet. När Mustafa förklarar att det genom yttrandefriheten är tillåtet att kritisera religioner och en viss profet. Vissa har svårt att acceptera detta och då brukar Mustafa bemöta dem med att om man inte ställer sig bakom yttrandefriheten är det svårt att bli en del av det svenska samhället. Mustafa har konstaterat att det även finns en hel del svenskar som ifrågasätter Lars Vilks avsikt med att teckna en viss profet. Att Lars borde vara medveten om att om du tecknar fel teckning kan det uppstå konsekvenser och att du därför behöver vara medveten om riskerna. Annars får du skylla dig själv. Sådana här uttalanden kommer ofta från antirasister, men Mustafa vill fördjupa sig i vad det ger för budskap. Grundar det sig i föreställningen att personer som inte vill att profeten ska avbildas är arga och inte har förmåga att förstå ironi? Denna form av låga förväntningar på en hel grupp ser Mustafa som rasism. Efter attentatet mot den franska tidningen Charlie Hebdos kontor i Paris borde varenda tidning i Europa publicerat karikatyrerna för att tydligt visa att detta är det sekulariserade Europa. Genom detta hade man visat att man förväntar sig lika mycket av alla grupper, oavsett religion, varken mer eller mindre. När det är tillåtet att skämta om religioner är det rasistiskt att inte kunna skämta om en viss religion. Att årligen bekosta skyddet av Lars Vilks (12 miljoner) är ett skydd för yttrandefriheten. 3

4 Jämställdhet När Mustafa tar upp jämställdhet med ungdomarna är de alltid positiva. När han går vidare i processen framkommer det oftast att de är för jämställdhet, men inte när det gäller deras fru, syster, etc. Begreppet jämställdhet betyder olika saker i olika kulturella sammanhang och det är därför viktigt att tydligt förklara vad vi menar med begreppen. Det måste göras tidigt annars kan det uppstå förvirring i framtiden. Mustafa tar upp att till exempel ett parti har uttalat sig för att vara ett feministiskt parti, men att de samtidigt har en ledamot som inte tar kvinnor i hand. Partiets språkrör uttalar även att han inte har förstått att kvinnor har känt sig kränkta av att ledamoten hälsade olika på män och kvinnor. Mustafa reflekterar kring om svaret från språkröret hade varit det samma om det i stället hade handlat om sexuell läggning? Om en person hälsade olika på homosexuella hade språkröret då tänkt att de kände sig kränkta? Ett annat exempel är att polisen i Skåne anställde en man, som hälsade olika på män och kvinnor, där arbetsgivaren framförde att de inte kunde påverka situationen på grund av religionsfriheten. Mustafa framför att i det sekulariserade Sverige är religion en privatsak och i det offentliga rummet har vi inte rätt att använda vår religion. Han tycker att det är viktigt att vi berättar att handslaget är ett sätt att visa respekt i Sverige. Om vi inte berättar kan människor som kommer hit inte veta vad normerna är och när de bryter mot dem. Mustafa tar även upp frågan kring separata badtider för kvinnor. Han ställer frågan om det handlar om integration eller omvänd assimilation. Han menar att målet är att kvinnor ska lära sig simma, men målet är också att kvinnor och män ska kunna bada tillsammans. Det man måste acceptera för att kvinnor ska komma in i samhället är att de använder burkini, det är ett alldeles för långt steg att gå från burka till bikini, då finns det en risk för att det uppstår en motkultur. Mustafa tycker att grunden när det gäller klädsel ska vara neutral. Till exempel tillåts anställda inom SAS inte att bära några symboler för politik, religion, etc. Han ställer sig bakom denna policy och anser att det är företaget som ska bestämma. Ett mångkulturellt samhälle Under 2015 när många länder i Europa stängde sina gränser för flyktingar medan Sverige och Tyskland höll sina öppna kunde Sverige uppfattas som guld och gröna skogar. De ungdomar som Mustafa träffar är ingen homogen grupp och en stor del av dem har inte reflekterat kring den information som de kanske har fått från smugglare, etc. Diskussion i bikupor utifrån följande frågeställningar: 1. Vill du leva i det mångkulturella samhället? 2. Varför vill du det? 4

5 Mustafa konstaterar att problemet med det mångkulturella samhället är idéer och tankar som krockar. Ett resultat av det mångkulturella samhället är till exempel flickor som kastas från balkonger, könsstympning, etc. Det man måste beakta när det handlar om kulturkrockar är att Sverige inte är landet lagom utan ett av dem mest extrema länderna om man ser till World Value Survey. För att lyckas med integrationen hade Mustafa önskat att Sverige hade rört sig inåt på kartan. Se Det mångkulturella samhället behöver en gemensam kultur och det enda som Mustafa kan se som grundläggande i denna kultur är Sveriges grundlagar. Tre misstag 1. Vi är det land i Europa som driver den mest multikulturella politiken. Vi gillar olika och tycker att det är spännande. Vi betalar för detta och finansierar därigenom segregationen. 2. Vi har inga krav på anpassning. 3. Vi tar emot och har tagit emot människor som har helt andra uppfattningar om hur ett samhälle ska se ut. Gemensam kultur gemensamma värderingar När Mustafa kom till Sverige upplevde han att det var svårt att få svenska vänner. Han frågade sin lärare om svenska normer och vad han gjorde för fel. Läraren förklarade för Mustafa att det inte finns några svenska normer eller någon svensk kultur. Han fick själv lära sig att det är mycket som är svenskt, som till exempel: självbehärskning, att inte skryta, kösystem, 81 % tycker inte att religion är viktigt. Vi berättar däremot inte om det, eftersom vi tror att vi är normala. I Sverige finns även Jantelagen. Denna lag har vissa positiva delar, till exempel att det inte är pengar som har betydelse för om du kommer att bli omtyckt - utan det beror på om du är trevlig. Om du är otrevlig är du nämligen inte välkommen. Zlatan (fotbollsspelare) kan ha en otrevlig attityd för han har en speciell talang, men när ungdomarna på boenden har samma attityd fungerar det inte i samhället, eftersom de saknar talang eller annan status. Det är inte normer och värderingar i sig som ställer till det, utan en missriktad välvilja. Mustafa tar som exempel att det finns skolor som har inrättat speciella bönerum för muslimer, för annars kommer de inte till skolan. Då undrar han om inte skolplikten omfattar alla barn? Om det finns ett vilorum kanske detta kan användas på fritiden. Han vill att vi lär alla barn att leva i Sverige. 5