FOKUSOMRÅDE. Relationella pedagogik Föreläsning med Adam Palmquist. 6 mars Lagar, styrdokument och överenskommelser

Transkript

1 Relationella pedagogik Föreläsning med Adam Palmquist 6 mars 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman 1

2 Minnesanteckningarna en del av främjandet av inkluderingskompetens I PIK projektet definieras inkluderingskompetens enligt följande: PIK utgår från ett normkritiskt förhållningssätt (normkritisk teori) som fokuserar på hur vi förhåller oss till det som inte ingår i vårt (ofta majoritetens) normsystem. Det kan till exempel gälla mottagarlandets, arbetsplatsens/organisationens eller den inhemska samhällsgemenskapens norm. En grundförutsättning för ett inkluderande förhållningssätt är att rådande värdesystem inrymmer alla människor på jämlika villkor. Det innebär att det finns en plats för alla oavsett individens kön, könsöverskridande identitet, ålder, kulturella bakgrund, sociala ursprung, trosuppfattning, funktionsvariation eller sexuella läggning. Kompetens som begrepp kan definieras på olika sätt. I PIK projektet definieras kompetens som de färdigheter eller egenskaper som behövs för att uppnå det som krävs i en given situation. Det innebär att alla insatser är relaterade till medarbetarnas arbetsuppgifter, utifrån de utmaningar och krav som verksamheten ställs inför. Syftet är att stärka medarbetaren i sitt dagliga arbete. 2

3 Ledarskap i skolan Skolans roll har omförhandlats. Det är inte längre ett kunskapsmonopol, utan ska lyfta demokratisk delaktighet vilket gör att ledarskapet behövs mer än förr. Det krävs ett större ledarskap Skillnader mellan ledarskap och chefskap Ledarskap Nyskapar Utvecklar Inspirerar Har ett långsiktigt perspektiv Frågar Vad? och Varför? Uppfinner Utmanar status quo Gör rätt saker Chefskap Administrerar Vidmakthåller Kontrollerar Har ett kortsiktigt perspektiv Frågar Hur? och När? Påbörjar Accepterar status quo Gör rätt saker Ledarstilsperspektiv Relationsinriktad Resultatorienterad Låt gå Demokratisk Auktoritär Den demokratiska är den i särklass främsta stilen, som minskar konflikter, gynnar trivseln, främjar relationer och ger goda resultat även på lång sik. Ett demokratiskt ledarskap innebär inte att alla får bestämma utan det är läraren som är ledaren. En kompetent ledare har förmåga att använda sig av en mängd olika handlingssätt och egenskaper anpassade efter den situation hen befinner sig i. Alla klasser fungerar inte på samma sätt utan vissa fordrar mer styrning medan andra grupper har kommit längre i sin process och behöver mindre styrning. Hur kan jag utvecklas som ledare? Att utvecklas som ledare handlar om tre olika områden; Attityder Beteenden Kompetens. Attityder För ett bra ledarskap i klassrummet är lärarens attityd grundläggande, eftersom attityder smittar, dvs. eleverna kommer att ta efter lärarens attityd. Därför är det bäst att börja med sig själv först. Det innebär att vara på plats i god tid, vara väl förberedd, ha en genomtänkt struktur och syfte med passet samt vara tydlig med vad du vill att eleverna ska göra och vilka beteenden de ska uppvisa. Det är också viktigt att som ledare har tolerans och tålamod både mot sig själv och om andra samt ta ansvar för situationen och inte lägga skuld på eleverna. Beteenden (Framgångsfaktorer) Pedagogikens starkaste verktyg som framgångsfaktor är beröm och bekräftelse. Dessutom är det viktigt att visa förståelse och tillgivenhet i förhållande till eleverna samt fråga sig själv vad du kan göra annorlunda och förbättra. 3

4 Kompetens I klassrummet byggs kulturen upp av normer, rutiner samt tydliga spelregler. Det är viktigt att eleven alltid vet; vad ska göras, varför ska det göras, vem ska göra det, hur länge ska det pågå och vad händer sedan? Ledarens ska alltid vara klar över elevernas delaktighet, ansvar, förväntningar och krav under lektionerna. Demokrati och delaktighet När det handlar om det demokratiska förhållningssättet handlar det snarare om en representativ demokrati än en direkt demokrati. En skillnad mellan makt och inflytande är att i samband med makt används ofta härskartekniker medan vid inflytande används bekräftelsetekniker. Det är ofta svårt att få inflytande utan att det finns en relation. Makt är oftast inte effektivt i det långa loppet och maktmedel motarbetar relationsbyggande och konfliktlösningar. De vanligaste härskarteknikerna är: Motsvarande bekräftelsetekniker är: 1. Osynliggörande 1. Synliggöra 2. Förlöjligande 2. Respektera 3. Undanhållande av information 3. Informera 4. Dubbelbestraffning 4. Visa förståelse 5. Påförande av skuld och skam 5. Bekräfta goda normer 6. Objektifiering 6. Intellektualisera 7. Våld eller hot om våld Gruppteori och Relationsbyggande Gruppteori De vanligaste teorierna när det gäller gruppers utveckling är FIRO modellen och Tuckmans modell. FIRO- modellen (Fundamental interpersonal relations orientation) Det är en cirkulär gruppteori, som består av tre faser, tillhöra-, rollsöknings- och samhörighetsfasen. Att den är cirkulär innebär att om det kommer nya medlemmar in i gruppen startar processen om. I den första tillhöra-fasen är alla medlemmar måna om att bli accepterade, fokus är på medlemskap och kontaktsökning. I denna fas är det mycket enklare med teambuilding, då den är ganska konfliktfri. Den andra fasen, Rollsökningsfasen, är den mest krävande i grupprocessen och de flesta grupper stannar här, då de inte kommer ur konflikterna. I den avslutande Samhörighetsfasen har gruppen fokus på relationer och personerna är inriktade på samarbete. 4

5 Tuckmans grupputvecklingsmodell Till skillnad från FIRO-modellen är denna modell linjär, vilket innebär att om det kommer nya personer in i gruppen, så stannar processen upp, men den börjar inte om. Bruce Tuckman har utökat modellen med ytterligare en fas, så att den nu består av fem faser. Formerande (Forming) - Gruppen är upptagen med frågor kring medlemskap, oberoende och målsättningar med gruppen. Oklarhet och osäkerhet präglar gruppen. Stormande (Storming) - Under denna fas blir olikheter uppenbara med konflikter som följd. Normerande (Norming) Gruppen finner sina regler, normer och roller och en vi-känsla uppstår. Utförande (Performing) - Gruppen kan på allvar fokusera på uppgifterna. Ajournerande - Under denna fas upplöses gruppen. Relationsbyggande I förhållandet till eleverna vinner läraren mycket på om hen kan bygga relationer både i och utanför klassrummet. Vissa elever har ett större behov av relationer, dvs. en fast vuxenpunkt. Det viktigaste för att bygga relationer är att skapa trygghet. Den skapas genom dialog med klassen, att man som lärare visar förståelse, är lyhörd och engagerad i eleverna samt genom att synas i olika sammanhang. Kroppsspråket är en viktig del av kommunikationen och i den icke-verbala kommunikationen är de viktigaste delarna ansiktet med mimik, ögonkontakt mm. Läraren är förebild när det gäller relationsklimatet och genom att fokusera på det positiva och bidra till att lösa konflikter gynnas relationsbyggandet. Motivationsdesign i skolan Skolans design Industrisamhälle kontra kunskapssamhälle Plikt Lust Vad är motivationsdesign? Motivationsdesign är en process som riktar sig till att ordna resurser, lokaler, lärstoff och tillvägagångssätt så att de blir så motiverande som möjligt. Motivation kan bestå av både inre (tillhörighet, nyfikenhet, lärdom) och yttre (utmärkelser, rädsla för bestraffning, pengar) faktorer. Om yttre motivation används för mycket kan det verkade hämmande på den inre motivationen. Viktiga komponenter för en motivationsdesign är en Återkopplingsslinga och att man ska ta många små kliv i stället för stora kliv. Motivation Handling Återkoppling osv. Tydlighet och struktur i undervisningen ökar elevernas motivation. Motivationen har fyra delar, tydlig målsättning, regler och ramar, återkoppling samt socialt sammanhang. Känns uppgifterna meningsfulla är det större chans att eleverna vill lära sig färdigheterna. Det är viktigt att konstruera uppgifter som appellerar till ungdomarna och att uppgifterna hänger samman med varandra så att eleverna kan lösa dem med sina nya kunskaper. Lärande i sin egen takt Det är viktigt att eleverna kan följa sitt eget lärande, t ex kunskapsträd och förloppsindikator. 5

6 Användarresan 6