MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN

Transkript

1 MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN Ett sammanhållet Växjö Lättläst version

2 2016 Växjö kommun Ansvarig utgivare: Växjö kommun Översatt till lättläst svenska av Bjelle Media AB, Ylva Bjelle

3 Innehåll Hälsning från politikerna Det här ska mångfaldsprogrammet göra Diskriminering är dåligt Så ska vi arbeta Tips Utvecklingstrappan Vem har ansvar för vad? Vad säger lagen? 7 tusen anställda i Växjö Ingen diskriminering i Växjö

4 Hälsning från politikerna Växjö kommun ska vara bättre än andra kommuner på att arbeta för mer mångfald och mänskliga rättigheter men mot diskriminering. På första sidan i vårt mångfaldsprogram vill vi skriva att de mänskliga rättigheterna är viktiga! De mänskliga rättigheterna gäller för alla människor överallt i alla länder. Alla människor är födda fria. Alla människor är lika mycket värda. Alla människor har samma rättigheter. Det gäller också för alla Växjöbor. Växjöbo är den som är och vill vara en del av Växjö kommun. Växjö kommun ska arbeta mot diskriminering och allt som leder till att människor och grupper behandlas annorlunda på ett dåligt sätt. Vi gillar mångfald och det som är olika. Vi kan alla lära oss saker av varandra. 4

5 Vi behöver öka kunskapen om olika kulturer. Då blir det trevligare att bo i Växjö. Alla människor har rätt att tycka saker, att ha sin åsikt. Det kallas åsiktsfrihet. Rätten att säga sin åsikt, så alla hör att yttra sig kallas yttrandefrihet. Det kan till exempel vara att demonstrera på ett torg, eller skriva en insändare i en tidning. Yttrandefriheten är begränsad. När du yttrar dig får du inte hota någon eller säga att en hel folkgrupp är dum. Mångfaldsprogrammet beskriver hur Växjö kommun ska arbeta med mångfald. Det är ett arbete vi ska göra i många år. Ibland handlar mångfaldsarbetet om att Växjö kommun ska lära sig mer om hur en viss grupp har det, till exempel personer med funktionshinder. 5

6 Mångfald i vardagen kan finnas i bostadsområden, skolklasser, föreningar, grupper på arbetsplatser, politiska grupper och på andra ställen. Vårt nya mångfaldsprogram löser inte våra utmaningar. Det gör våra handlingar. Vi måste alla hjälpas åt. Hälsningar från Lars Edqvist (Miljöpartiet) Oliver Rosengren (Moderaterna) Malin Lauber (Socialdemokraterna) Tre politiker i Växjö kommuns integrations- och mångfaldsberedning. Läs mer om hur vi har tänkt arbeta på de kommande sidorna. 6

7 Det här ska mångfaldsprogrammet göra: 1. Göra Växjös mål om mångfald tydligt. 2. Visa att arbete för mångfald är roligt. Alla som arbetar i kommunen ska känna till innehållet i mångfaldsprogrammet och ta hänsyn till det när de tar olika beslut. Mångfald är bra I Växjö kommun vill vi att olika människor och grupper ska mötas. När vi lär känna varandra skapar vi tillsammans ett bättre och trevligare Växjö 75

8 Diskriminering är dåligt Diskriminering är när någon behandlas sämre än andra. Diskriminering är förbjudet om det beror på 1. kön 2. könsöverskridande identitet eller uttryck 3. etnisk tillhörighet 4. religion eller annan trosuppfattning 5. funktionsnedsättning 6. sexuell läggning 7. ålder Dessa 7 saker är diskrimineringsgrunder. Här kan du läsa vad de betyder. 1. Kön Kvinnor, män och transsexuella kan bli diskriminerade på grund av kön. En person som är transsexuell kan vara någon som vill ändra kön eller som har ändrat kön. Det är förbjudet att diskriminera någon på grund av kön. 8

9 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck Min identitet är min bild av mig själv. Jag som skriver den här texten är kvinna. Den som inte känner sig som kvinna och inte heller känner sig som en man har en identitet som är könsöverskridande. En transperson har en könsidentitet som överbrygger de vanliga gränserna. Det är förbjudet att diskriminera en transperson. En man som klär sig som en kvinna ska inte behandlas annorlunda. En kvinna som klär sig som en man ska inte heller behandlas annorlunda. Det kan vara diskriminering. 3. Etnisk tillhörighet Jordklotet är fullt av människor. Vi kommer från olika länder, olika nationer. Vi har olika nationaliteter till exempel finländare, svenskar och polacker. 9

10 Alla människor har olika hudfärg. Vi kommer från olika kulturer. Vi kan tillhöra olika folk och bo i samma land. Det kan kallas att vi har olika etniska bakgrunder. I lagen kallas det för etnisk tillhörighet. Till exempel har samer sin etniska tillhörighet och romer har sin etniska tillhörighet. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. En människa kan till exempel vara både same och svensk. En annan människa har sin etniska bakgrund i Afrika, men är född i Sverige. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla människor kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering. Om du behandlar en människa annorlunda för att du tycker att hon är annorlunda kan det vara diskriminering. 10

11 Det är förbjudet att diskriminera någon på grund av etnisk tillhörighet. 4. Religion eller annan trosuppfattning Det är förbjudet att diskriminera på grund av religion eller tro. Kristendom och islam är exempel på religioner. En annan trosuppfattning kan vara ateism. Den som är ateist tror inte på någon Gud alls. 5. Funktionsnedsättning En människa kan ha en funktionsnedsättning. Nedsatt syn eller nedsatt hörsel är exempel på det. Den som har en allergi mot jordnötter eller har svårt att gå har också en funktionsnedsättning. Ibland gör det saker krångligare. Ibland spelar det ingen roll om man är allergisk mot jordnötter eller inte. 11

12 Det beror på var man är och hur miljön där ser ut. Det går inte att se alla funktionsnedsättningar. Några är osynliga. Du kan inte se att en person har problem inne i magen. Det kan till exempel vara problem med mage och tarmar eller oro och ångest. Du kan heller inte se om någon behöver extra hjälp för att kunna förstå, koncentrera sig eller sitta still. En lättläst text är nödvändig för några, men kan vara bra för alla. Om du bryter benet och därför åker rullstol en månad räknas inte det som funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. Lagen kräver längre tid för funktionsnedsättningen. 12

13 6. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas om en människa blir kär i män, kvinnor eller både män och kvinnor. Den som blir kär i en person av samma kön kallas homosexuell. Den som blir kär i en person av motsatt kön kallas heterosexuell. Den som blir kär i både män och kvinnor kallas bisexuell. Du får inte behandla en människa annorlunda på grund av vem hon blir kär i. Det är diskriminering. 7. Ålder Ålder berättar hur gammal en människa är, hur många födelsedagar man haft. Du får inte behandla en människa annorlunda på grund av hennes ålder. Det kan vara diskriminering. 13

14 Så ska vi arbeta Den som är chef i Växjö kommun är ansvarig för detta arbete. Växjö kommun lovar att göra detta: Vi ska prata med de människor som bor i Växjö och de som arbetar eller har sin förening här. Vi ska lyssna extra noga på de grupper som inte brukar höras så bra. Vi ska tydligt berätta att Växjö arbetar för alla människors lika rättigheter. Vi ska göra mätningar så vi får siffror som visar hur bra vi lyckas: Färre barn än idag ska vara fattiga. Fler växjöbor ska känna att de kan vara med och påverka. Det ska bli lättare att ta sig in i kommunens lokaler. Färre växjöbor ska utsättas för diskriminering. 14

15 Alla verksamheter i Växjö kommun, till exempel utbildningsnämnden som bestämmer över skolorna, måste planera hur de ska arbeta mot diskriminering. Sedan ska vi kontrollera arbetet för att se om någon har diskriminerats. Det är viktigt att det finns mångfald även bland dem som arbetar i Växjö kommun. Varje år ska vi räkna hur många anställda som har föräldrar från ett annat land. Vi ska också räkna hur många anställda som är kvinnor och som är män. På kommunens arbetsplatser ska det finnas namn och telefonnummer till den person som är ansvarig för arbetet mot diskriminering. 15

16 Tips Sprid kunskap om FN:s barnkonvention. Tänk på barnens behov när du fattar beslut. Sprid kunskap om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Fråga medborgarna om de känner sig diskriminerade. Kontrollera ditt informationsmaterial. Det ska vara lätt att förstå. Ingen ska behöva känna sig utpekad eller annorlunda. Växjö ska använda bilder som visar upp en mångfald av människor. Det är inte bra om människorna på alla bilder från Växjö ser likadana ut. En teaterföreställning eller föreläsning med en expert kan ge nya idéer för att arbeta med mångfald. 16

17 Tänk på att inte ge någon grupp fördelar. Alla som bor i Växjö kommun ska ha samma möjligheter. Ibland behöver man mäta med siffror för att se till att det blir rättvist mellan olika grupper. 17

18 Utvecklingstrappan Varje år redovisar kommunen sitt arbete i en års-redovisning. Tekniska nämnden berättar vad de gjort. Utbildningsnämnden berättar vad de gjort. Nämnderna måste också berätta vad de gjort för att förbättra mångfalden. För att det ska bli lättare att se hur långt de olika nämnderna har kommit i sitt arbete med mångfald, har vi tagit fram en utvecklingstrappa. Den trappan visar hur långt man kommit i sin utveckling. De som står på trappsteg 1 har kunskap om lagar och regler kring mångfald. De planerar att göra en kartläggning av sitt arbete. 18

19 De som står på trappsteg 3 gör nu saker för att ta itu med bristerna. De har formulerat mätbara mål och har en plan för hur de bättre ska kunna nå målen. De har ett system för hur de arbetar med mångfald. De har ett systematiskt mångfaldsarbete. Då kan de få ett diplom, ett certifikat ett mångfaldscertifikat. De som står på trappsteg 2 har gjort en kartläggning av sitt arbete. De har hittat sina svagheter och brister. Nu analyserar de hur de bättre kan nå målen. 19

20 Vem har ansvar för vad? Kommunfullmäktige (KF) Kommunfullmäktige är som kommunens riksdag. Kommunfullmäktige beslutar om att mångfaldsprogrammet ska gälla. Mångfaldsprogrammet ska ses över en gång per mandatperiod, det betyder en gång vart 4:e år. Kommunstyrelsen (KS) Kommunstyrelsen är som kommunens regering. Kommunstyrelsen har ansvar för att hjälpa nämnderna i deras mångfaldsarbete. Kommunstyrelsen ska se till att kommunens förvaltningar och bolag gör det mångfaldsarbete som de planerat. Nämnder och styrelser En nämnd bestämmer över en förvaltning. Utbildnings-nämnden bestämmer över utbildnings-förvaltningen, det vill säga skolorna i Växjö. En styrelse bestämmer över ett bolag. Växjöbostäder har en styrelse, som bestämmer. Nämnder och styrelser ska genomföra och följa upp målen i mångfaldsprogrammet i sin egen verksamhet. 20

21 De ska också hitta på egna mätbara mål för ökad mångfald som passar just deras verksamhet. Dessa mål ska planeras och följas upp. Förvaltningar och bolag Alla förvaltningar och bolag ska arbeta mot diskriminering i sin egen verksamhet. De ska också hitta på egna mätbara mål för ökad mångfald som passar just deras verksamhet. Dessa mål ska planeras och följas upp. Utvecklingsenheten Att utveckla är att göra saker bättre. I Växjö kommun finns utvecklingsenheten. De som jobbar där arbetar med utveckling och att göra saker bättre. Utvecklingsenheten kan hjälpa förvaltningar och bolag i deras arbete med mångfaldsprogrammet. 21

22 Medarbetare I Växjö kommun jobbar ungefär 7 tusen personer. De är kommunens medarbetare. Alla medarbetare har ansvar för att motverka diskriminering och att arbeta för mångfaldsprogrammet. Den som är chef har det högst ansvaret för att arbeta mot diskriminering. Den som är anställd har ett eget ansvar att inte diskriminera och att arbeta för lika rättigheter och möjligheter för alla. 22

23 På sidan 8 kan du läsa mer om vilka som inte får behandlas sämre än andra enligt Diskriminerings-lagen. Där förklaras dessa 7 diskrimineringsgrunder: 1. Kön 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck 3. Etnisk tillhörighet 4. Religion eller annan trosuppfattning 5. Funktionsnedsättning 6. Sexuell läggning 7. Ålder 23

24 Vad säger lagen? Diskrimineringslagen ska skydda människor mot diskriminering. Direkt diskriminering Det kallas för direkt diskriminering om du behandlas sämre än någon annan skulle behandlas i en situation, som liknar din situation. För att det ska räknas som diskriminering måste sättet du behandlas på ha samband med någon av de 7 diskrimineringsgrunderna. Du kanske behandlas sämre på grund av ditt kön, eller på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Du kanske behandlas sämre på grund av etnisk tillhörighet eller på grund av din tro. Du kanske behandlas sämre på grund av en funktionsnedsättning, din sexuella läggning eller din ålder. 24

25 Indirekt diskriminering Det kallas för indirekt diskriminering om du behandlas sämre än någon annan skulle behandlas i en jämförbar situation, för att man använder en regel som verkar rättvis, men som blir orättvis när man använder den. Regeln kanske är dålig för dig för att du är man eller kvinna eller för att du har en viss könsidentitet eller könsuttryck. Regeln kanske är dålig för dig för att du har en viss etnisk tillhörighet eller tro. Regeln kanske är dålig för dig för att du har en viss funktionsnedsättning, en viss sexuell läggning eller ålder. Om regeln måste finnas, så är det inte diskriminering. Regler som måste finnas är till exempel regler som gör att det är säkert i trafiken. 25

26 7 tusen anställda i Växjö I Växjö kommun jobbar ungefär 7 tusen personer. Det är viktigt att Växjö kommun är en bra arbetsgivare till sina 7 tusen anställda. Vart 3:e år ska Växjö kommun: undersöka om kvinnor får lägre betalt än män. ta fram en plan för hur män och kvinnor, som är anställda i kommunen ska behandlas på ett rättvist sätt. 26

27 Undantag från diskrimineringslagen Ibland är det enligt lagen okej att anställa en man även om en kvinna är lika duktig, för att till exempel få fler män att arbeta inom förskolan. Eller för att få fler kvinnor att arbeta på brandkåren. Ibland är det tillåtet att behandla en person annorlunda på grund av personens ålder. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet kan vara när en person med funktionsnedsättning inte kan göra något som andra kan göra för att det finns hinder i en verksamhet. Sjukhus, skolor och restauranger är exempel på verksamheter. Om det finns hinder behövs åtgärder, saker som gör att det blir bättre. Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering

28 Lagen beskriver bristande tillgänglighet så här: Om en verksamhet inte gör tillräckligt för att en person med funktionsnedsättning ska komma i en jämförbar situation som en annan person, så är tillgängligheten för dålig. Den brister. Du har rätt att ställa krav på tillgänglighet till exempel på restauranger, i butiker, inom utbildning, arbete och sjukvård. Den som är chef för en verksamhet måste göra tillräckligt många saker för att förbättra tillgängligheten. Det betyder att fixa så att en person med funktionsnedsättning ska kunna delta och göra saker i verksamheten. 28

29 Men chefen måste inte göra allt. Chefen måste göra tillräckligt. Lagen kallar det för att verksamheter måste göra skäliga åtgärder. En skälig åtgärd kan vara att ta bort trösklar. Att läsa upp en meny på restaurang en annan sak. Det kan också vara att fixa fram de hjälpmedel som någon behöver för att kunna delta i skolan eller på jobbet

30 Ingen diskriminering i Växjö Växjö kommun har ett stort ansvar för att alla som bor i Växjö ska känna sig trygga. Det ska inte spela någon roll var du kommer ifrån, vilken religion du har, om du känner dig som man eller kvinna, eller varken som man eller kvinna, eller om du blir kär i män eller kvinnor. Det spelar ingen roll vilken gud du tror på eller om du inte tror på gud alls. Det spelar ingen roll hur gammal du är eller vilken funktionsförmåga du har. Alla som bor i Växjö är lika mycket värda. Det kallas för jämlikhet. Vi vill också ha jämställdhet. Det handlar om att kvinnor och män ska ha lika mycket makt och få bestämma lika mycket. 30

31 Lagar som gäller i flera länder Det finns lagar som gäller för många länder. De kallas ofta för konventioner. Länderna har kommit överens om att vissa regler ska gälla. Det kan handla om barns rättigheter mänskliga rättigheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Alla kommuner måste följa dessa lagar. Växjö kommun vill vara ännu bättre Vi har lovat att följa ECCARS: 10-punkter mot rasism och diskriminering. ECCAR är en grupp kommuner i Europa som arbetar mot rasism. År 2012 gick Växjö med i ECCAR. År 2015 gick Växjö med i CEMR. CEMR är en grupp kommuner i Europa som arbetar för jämställdhet mellan kvinnor och män. Växjö kommun har lovat att göra en handlingsplan för jämställdhet. Den ingår i detta mångfaldsprogram. 31

32