Kvalitetsrapport Kyrkskolan 7-9 läsåret

Transkript

1 0 Kvalitetsrapport Kyrkskolan 7-9 läsåret GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I GRUNDSKOLA ÅK 7-9 Jonas Fors (rektor) Maria Råbacka (biträdande rektor)

2 1 Innehåll REKTORS STYRKORT Bilaga 1-Meritvärdet ur ett historiskt perspektiv Kyrk Bilaga 2-Historik, Elever som nått minst G/E, olika ämnen - Kyrk Bilaga 3-Ämnestoppen år för år Elever som nått minst G/E... 4 Bilaga 4-Ämnestoppen Meritvärde totalt Bilaga 5-Ämnestoppen Diskrepans resultat i riket & Kyrk KVALITETSARBETE... 7 MÅL... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 MEDARBETARPERSPEKTIVET... 3 Analys... 3 Hur blev det?... 3 Var är vi?... 3 Vart ska vi?... 4 Hur gör vi? - Åtgärder läsåret EKONOMIPERSPEKTIVET... 6 Analys... 6 Hur blev det?... 6 Var är vi?... 6 Vart ska vi?... 6 Hur gör vi? - Åtgärder läsåret BARNPERSPEKTIVET - RESULTAT... 7 Vad mäts?... 8 Analys... 8 Hur blev det?... 8 Var är vi?... 9 Vart ska vi? Hur gör vi? - Åtgärder läsåret PROCESSPERSPEKTIVET NORMER, VÄRDEN, SKOLA & HEM Vad mäts? Analys Hur blev det? Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? - Åtgärder läsåret

3 VISION: Lust att lära och att utvecklas i en trygg miljö präglad av hänsyn och respekt. REKTORS STYRKORT Barn- och vuxenperspektiv STRATEGISKT MÅL Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer med delaktighet och kreativitet STYRTAL VAD SOM MÄTS Andelen elever som känner att de har inflytande över lärandet Andelen elever som klarar kunskapskraven i samtliga ämnen på nationella proven åk 9.ndet Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 7 Resultat Lärarna tar hänsyn t. elevernas åsikter Totalt=Stämmer helt och hållet+stämmer ganska bra Källa: Så tycker jag om min skola, åk ,9% 11,6+64,3 71,2% 14,6+56,6 Måltal Minst 90% AKTIVITETER/ÅTGÄRDER Diskussion/Utbildning elevinflytande. Ämne Öka! Fortsatt satsning på elevhälsan och rutiner för att fånga upp Ma: 87,13 % 93,7% elever i behov av särskilt stöd och tillgodo se detta. Sv: 82,18 % 84,2% Forskarskola i matematik Förbättrad organisation runt arbetet med proven för att öka En: 85,15 % 91,6% sambedömning. Sh: 92,08% Extratid för läxläsning. Bi: 85,15% Lästid varje morgon. 2006=95,97% p=92,19% f= 100% Kom=91,47% 2007=89,09% p=83,02% f= 94,74% Kom=84,59% 2010=87,63% p=88% f=87,23% Kom=87,92% 2011=79,67% p=82,35% f=77,78% Kom=83,64% 2012=70% p=68,75% f=71,43% Kom=74,25% 2013=70,87% p=64,81% f=77,51% Kom=67,2% Öka Lästid varje morgon i kombination med ökad satsning på läsning i svenskämnet. MERITVÄRDET på Våren Meritvärdet åk 7 163,3 174 Arbete med elevhälsan som leder till rätt insats för rätt behov. Meritvärdet åk 8 178,4 177 Förstärkt arbete i ämnesblocken för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt. Meritvärdet åk 9 198,6 192,1 Fortsatt förbättrad ämnessamverkan. Lästid på morgonen. Ökad undervisningstid i matematik för alla. Fortsatt arbete med kompetens runt extra anpassning i klassrummet. Översyn av inre organisation kring nyanlända. Andelen elever i åk 9 utan Minska Extratid för elev som behöver mer tid för att klara skolan. behörighet till gymnasiet. 18,3% 19,6 18,8 till 0% 1

4 STRATEGISKT MÅL STYRTAL VAD SOM MÄTS Resultat Måltal AKTIVITETER/ÅTGÄRDER Processperspektiv Medarbeta rperspektiv Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Andelen elever som känner sig trygga Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan. Andel vårdnadshavare som anser att Kyrkskolan 7-9 är trygg och trivsam för deras barn. Andel vårdnadshavare vilka som helhet är nöjda med skolans verksamhet. Känner sig trygga - Totalt=Helt och hållet+ Stämmer ganska bra, Källa: Så tycker jag om min skola, åk ,5, 69+25,5 98%, 58,4+39,6 Kränkt i skolan av lärare Totalt =Stämmer helt+stämmer ganska bra, Källa: Så tycker jag om min skola, åk ,8%, 1,8+8 6%, 3+3 Mobbad av elev ,4%, 2,7+2,7 9%, 2+7 Vårdnadshavare ser skolan som trygg och trivsam Totalt=Stämmer helt+stämmer ganska bra Källa: Enkät för vårdnadshavare på Kyrkskolan % 21,1+67,9 93,9% 19,7+74,2 Vårdnadshavare är som helhet nöjda med skolan: Svarar 6, 7, 8, 9 eller 10 på en skala från ,1% 76,8% Andelen nöjda medarbetare Nöjda medarbetare: Index:: 47,8% Föräldraskap: Median 5 (Medel 4,26) Ledarskap: Median 5 (Medel 4,55) Medskapande: Median 4 (Medel 3,66) Arbetstillfredsställelse: Median 4 (Medel 3,84) Arbetskamrater: Median 5 (Medel 5,14) Arbetsrelaterade besvär: Median 4 (Medel 3,76) Arbetsbelastning: Median 4 (Medel 3,6) Hälsa: Median 4 (Medel 3,71) Övergripande ledning: Median 2 (Medel 2,2) Uppföljning: Median 5 (Medel 4,35) Källa: Ludvika kommuns medarbetarenkät 2012 Andelen grundskollärare med Lärare med ped examen: pedagogisk Källa: SIRIS - Skolverket högskoleutbildning Öka till 100% Öka! 100% Öka till 100% Generellt öka andelen nöjda medarbetare. Öka! Elevhälsan jobbar mer förebyggande. Tema-dagar. Kamratstödjare. Kartläggning av trygga/otrygga områden som en del i det regelbundna uppföljningsarbetet av planen mot diskriminering och kränkande behandling ny likabehandlingsgrupp och frågan om likabehandling tas upp som standard på APT. Samma som ovan, samt mer information om skolans arbete för ökad trygghet till föräldrar. Jobba med förbättrade rutiner och använda rätt kompetens till rätt saker. Under perioder med press organiseras verksamheten så att trycket på lärarna lättar. T.ex. vid nationella prov och betygssättning. Rekrytera behöriga lärare. 89,1% 88,4% Ekonomiperspektiv Budget i balans genom strategiska prioriteringar Budget i balans Enheten har hållit budgeten Under 2014 har prognosen visat att enheten fortsätter att hålla budget i balans. Balans.

5 2 BILAGA 1-MERITVÄRDET UR ETT HISTORISKT PERSPEKTIV KYRK 7-9 Meritvärde åk9 Kyrkskolans pojkar och flickor i förhållande till snittet i kommunen och riket Genomsnittligt meritvärde Riket (samtliga huvudmän) ,4 206,9 206,3 206,8 207,3 209,3 209,6 208,8 210,6 211,4 212,8 214,8 Kommunala skolor i urvalet ,9 204,3 199,3 189,6 202,8 206, ,8 187,7 204,1 194,2 190,0 Kyrkskolan (P & F) ,3 210, ,3 204,9 195,1 189,2 191,8 199,2 198,0 192,1 Kyrkskolan - Pojkar *** *** *** 212,1 201,3 165,9 189,7 189,1 196,8 186,9 178,6 182,6 186,3 185,3 188,2 Ludvika kommun - Pojkar *** *** *** 199,9 196,8 182,8 184,7 195,6 199,8 190,8 176,3 179,7 192,4 181,9 177,5 Kyrkskolan - Flickor *** *** *** 212,5 221,1 215,5 200,6 219,7 213,6 203,7 199,3 200,3 210,1 212,9 197,7 Ludvika kommun - Flickor *** *** *** ,1 213,8 194,4 210,7 212,9 205,3 201,2 195,5 216,6 208,5 206,6 Bättre än riket Sämre än riket

6 BILAGA 2-HISTORIK, ELEVER SOM NÅTT MINST G/E, OLIKA ÄMNEN - KYRK 7-9 Andel elever (%) i årskurs 9 som har nått de nationella målen/minst betyget G/E i respektive ämne vid läsårets slut. Årskurs 9 Skolenhetens namn: KYRKSKOLAN 7-9 Andel elever (%) i årskurs 9 som har nått de nationella målen/minst betyget G/E i respektive ämne vid läsårets slut Bild ,9 86,3 94,6 93,9 91,09 92,9 Engelska 94,7 93,1 87,2 91,9 87,7 85,25 87,7 Hem- och k-kunskap 97 97,7 94,9 97,3 98,2 92,08 91,3 Idrott och hälsa 97,7 93,1 90,6 92,8 94,7 91,09 92,8 Matematik 97,7 96,2 91,5 91,9 88,6 90,1 89,8 Moderna språk (språkval) 96 92,8 86,6 93,8 93,6 89,4 Franska 80 85,71 Spanska 95 91,22 Tyska 76,93 90,62 Modersmål 66,67 94,1 Musik ,2 98,3 99,1 98, ,9 Biologi. 91,6 90,6 96,4 87,7 92,8 94,1 Fysik. 93,9 88,9 95,5 87,7 88,12 95,8 Kemi. 91,6 89,7 96,4 87,7 87,13 95 Slöjd 99,2 99,2 96,6 99,1 97, ,4 SO 98,5 95,4 89,6 96,4 94,5 Geografi 89,11 95 Historia 91,09 94,1 Religionskunskap 90,1 94,1 Samhällskunskap 93,07 95 Svenska 99,2 99,2 97, ,1 95,78 95,7 Svenska som andraspråk ,8 71, ,73 38,46 Teknik 99,2 96,9 90,6 96,4 95,6 92,08 94,2 3 Bättre än föregående år Sämre än föregående år Ingen förändring

7 BILAGA 3-ÄMNESTOPPEN ÅR FÖR ÅR ELEVER SOM NÅTT MINST G/E Mu 100 Mu 99,2 Mu 98,3 Mu 99,1 Mu 98,2 Sl 100 Sl 98,4 Bd 100 Sv 99,2 Sv 97,1 Sl 99,1 Hkk 98,2 Sv 95,78 Mu 96,9 Sv 99,2 Sl 99,2 Sl 96,6 Sv 99 Sv 98,1 Mu 95,05 Fy 95,8 Sl 99,2 Hkk 97,7 Hkk 94,9 Hkk 97,3 Sl 97,4 Sp 95 Sv 95,7 Te 99,2 Te 96,9 Ma 91,5 Te 96,4 Te 95,6 Sh 93,07 Ke 95 SO 98,5 Bd 96,9 Te 90,6 SO 96,4 Idh 94,7 Bi 92,8 Ge 95 Ma 97,7 Ma 96,2 Bi 90,6 Bi 96,4 SO 94,5 Hkk 92,08 Sh 95 Idh 97,7 SO 95,4 Idh 90,6 Ke 96,4 Bd 93,9 Te 92,08 Te 94,2 Hkk 97 Fy 93,9 Ke 89,7 Fy 95,5 Msp 93,6 Bd 91,09 Mod 94,1 Msp 96 Idh 93,1 SO 89,6 Bd 94,6 Ma 88,6 Idh 91,09 Bi 94,1 En 94,7 En 93,1 Fy 88,9 Msp 93,8 Bi 87,7 Hi 91,09 Hi 94,1 Sv2 - Msp 92,8 En 87,2 Idh 92,8 Fy 87,7 Ma 90,1 Re 94,1 Fy - Bi 91,6 Msp 86,6 Ma 91,9 Ke 87,7 Re 90,1 Bd 92,9 Bi - Ke 91,6 Bd 86,3 En 91,9 En 87,7 Ge 89,11 Idh 92,8 Ke - Sv2 - Sv2 30,8 Sv2 71,4 Sv2 50 Fy 88,12 Hkk 91,3 Sp - Sp - Sp - Sp - Sp - Ke 87,13 Sp 91,22 Sh - Sh - Sh - Sh - Sh - En 85,25 Ty 90,62 Hi - Hi - Hi - Hi - Hi - Fr 80 Ma 89,8 Re - Re - Re - Re - Re - Ty 76,93 En 87,7 Ge - Ge - Ge - Ge - Ge - Sv2 72,73 Fr 85,71 Fr - Fr - Fr - Fr - Fr - Mod 66,67 Sv2 38,46 Ty - Ty - Ty - Ty - Ty - Mod - Mod - Mod - Mod - Mod - 4

8 BILAGA 4-ÄMNESTOPPEN MERITVÄRDE TOTALT 2014 Tabellen nedan visar Kyrkskolans betygspoäng, samt andelen elever som fått E-A i betyg i förhållande till riket totalt. Observera att det går att sortera om i tabellen på följande sätt: 1. DUBBELKLICKA på tabellen 2. Sortera med hjälp av att klicka på i valfri kolumn, Välj alternativet Sortera från största till minsta. 5 Kyrk-Totalt Riket-Total Kyrk-Flickor Riket-Flickor Kyrk-Pojkar Riket-Pojkar Ämne Betygs- Andel (%) Betygs- Andel (%) Betygs- Andel (%) Betygs- Andel (%) Betygs- Andel (%) Betygs- Andel (%) poäng med A-E poäng med A-E poäng med A-E poäng med A-E poäng med A-E poäng med A-E Idrott och hälsa 15,2 92,8 14,4 92,9 14,5 92,2 14,2 92,3 15,6 93,2 14,6 93,5 Modersmål 13,8 94,1 16,3 95, ,8 96,1 15, ,8 94 Slöjd 13,1 98,4 14,4 96,8 13, ,1 97, ,4 13,7 96,4 Engelska 13 87,7 14,4 93,6 12,6 87,5 14,8 94,5 13,3 87, ,6 Musik 12,9 96,9 14,2 95,8 14,9 98, ,5 11,4 96,1 13,4 95,2 Fysik 12,8 95,8 12,7 92,4 12,7 95,8 13,2 93, ,8 12,3 91,5 Biologi 12,7 94,1 13,1 93,3 13,3 95,8 13,9 94,6 12, ,4 92,2 Teknik 12,7 94,2 13,4 94,9 12,9 93,9 13,9 95,6 12,6 94,4 12,9 94,3 Svenska 12,6 95,7 13,9 96,1 13,8 97,8 15,1 97,4 11,9 94,2 12,7 94,9 Hem och konsumentkunskap 12,5 91,3 14,3 95,9 13,7 88,5 15,5 96,5 11,7 93,2 13,1 95,3 Samhällskunskap 12, ,3 93, ,7 14,1 94,9 12,2 94,4 12,6 92,9 Geografi 12, ,4 93,8 12,9 97, ,8 12,2 93,1 12,7 92,9 Religionskunskap 12,2 94,1 13,4 94,3 13,4 97,9 14,3 95,5 11,4 91,7 12,5 93,2 Historia 12,1 94,1 13,5 93,7 12,2 95,7 14,1 94, ,1 12,9 92,9 Moderna språk, språkval 11,9 89,4 13,9 95,9 12,3 89,7 14,8 97,2 11,7 89,1 12,9 94,5 Kemi 11, , ,2 95,8 13,3 93,4 11,6 94, ,7 Matematik 11,6 89,8 12,3 90,7 11,1 86,5 12,6 91, , Bild 11,5 92,9 14,2 96,4 12,3 90,4 15,6 97, ,7 12,9 95,6 Svenska som andraspråk 3,8.. 8,8 68, ,6 72, ,1 66 Statistiken på denna sida är hämtad från Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformationssystem SIRIS. Där finns följande förklaring till statistiken. Rapportbeskrivning och definitioner etc. Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Elever som saknade slutbetyg i alla ämnen ingår ej. Betygspoäng Betygspoängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i ämnesbetygen (F=0, E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga värdet är 0-20 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för de elever som fått betyg A-F i respektive ämne. Andel (%) elever med A-E Andel elever som har fått godkänt betyg, A-E av de elever som har fått A-F eller streck (-), dvs underlag saknas. Elever som saknade slutbetyg i alla ämnen ingick ej Från 2014 ingår de i redovisningen.

9 BILAGA 5-ÄMNESTOPPEN DISKREPANS RESULTAT I RIKET & KYRK 7-9 Tabellen nedan visar hur ämnena på Kyrkskolan 7-9 förhåller sig till resultatet i riket. Observera att det går att sortera om i tabellen på följande sätt: 1. DUBBELKLICKA på tabellen 2. Sortera med hjälp av att klicka på i valfri kolumn, Välj alternativet Sortera från största till minsta. Kyrk- Totalt Riket-Total Kyrk- Totalt Riket- Total Ämne Andel (%) Andel (%) Betygs- Betygsmed A-E med A-E Diskrepans poäng poäng Diskrepans Fysik 95,8 92,4 3,4 12,8 12,7 0,1 Kemi ,9 12,6-0,7 Slöjd 98,4 96,8 1,6 13,1 14,4-1,3 Geografi 95 93,8 1,2 12,5 13,4-0,9 Samhällskunskap 95 93,8 1,2 12,5 13,3-0,8 Musik 96,9 95,8 1,1 12,9 14,2-1,3 Biologi 94,1 93,3 0,8 12,7 13,1-0,4 Historia 94,1 93,7 0,4 12,1 13,5-1,4 Idrott och hälsa 92,8 92,9-0,1 15,2 14,4 0,8 Religionskunskap 94,1 94,3-0,2 12,2 13,4-1,2 Svenska 95,7 96,1-0,4 12,6 13,9-1,3 Teknik 94,2 94,9-0,7 12,7 13,4-0,7 Matematik 89,8 90,7-0,9 11,6 12,3-0,7 Modersmål 94,1 95,1-1 13,8 16,3-2,5 Bild Hem och 92,9 96,4-3,5 11,5 14,2-2,7 konsumentkunskap 91,3 95,9-4,6 12,5 14,3-1,8 Engelska 87,7 93,6-5, ,4-1,4 Moderna språk, språkval 89,4 95,9-6,5 11,9 13,9-2 Svenska som andraspråk.. 68,8 3,8 8,8-5 6

10 7 MÅL Rektorsområdets kvalitetsrapport för läsåret innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen i läroplanen (Lgr 11) för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet uppnåtts samt vilka åtgärder som rektor avser att vidta för att utveckla kvaliteten inom verksamheterna. Kommunens ansvar, som huvudman för utbildningen, är att stödja verksamheterna i deras uppdrag och arbete med de nationella målen. Ludvika kommun/ social- och utbildningsnämnden beskriver sitt ansvarstagande och sina ambitioner för utbildningsverksamheten i Social- och utbildningsplanen för perioden I den formuleras politikernas viljeinriktning som strategiska mål: Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar KVALITETSARBETE Under läsåret har ett förankringsarbete pågått för att utveckla målstyrningen som metod; att tillsammans med personalen enas om inriktningen för verksamheten och att hålla koll på att riktningen följs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barnoch vuxen, process, medarbetare, ekonomi. Styrkort användas på alla nivåer och i alla verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss mot målet. Följande kvalitetsrapport är en resultatsammanställning med fördjupad analys utifrån rektors styrkort. Underlag för sammanställningen är resultat hämtade från: Statistik från elevregistret i kommunen, ProCapita. SCB-statistik Statistik från SIRIS. Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformationssystem Elevenkät åk 8 februari Lupp åk 8 november Na- prov åk 9 Språkkartläggning åk7 Ludvika kommuns medarbetarenkät 2012 Föräldraenkät VT2014 Uppföljning och utvärdering av områdets plan mot diskriminering och kränkande behandling

11 FÖRUTSÄTTNINGAR Elever och klasser Under läsåret fanns i snitt totalt 361 elever inom Kyrkskolan 7-9: Årskurs 7: 111 elever i 6 klasser. Årskurs 8: 120 elever i 6 klasser. Årskurs 9: 130 elever i 6 klasser 8 Arbetslag och personal Det fanns tre årskursvisa arbetslag. Antalet personal i respektive arbetslag var ca 12 stycken. Det fanns även ämnesvisa arbetslag. Personalens arbetsplatser var organiserade i fyra arbetsrum utifrån ämnestillhörighet enligt följande: Prestrummet. Språkrummet: Ma/NO-arbetsrummet: SO-Sva-Modersmål-rummet: Lärare i idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, musik, bild och slöjd. Lärare i svenska, engelska och moderna språk. Lärare i matematik och NO-ämnena. Lärare i SO-ämnen, Svenska som andraspråk och modersmål. För varje klass fanns det två mentorer. Dessa hade ansvar för ca 10 elever vardera. Totalt fanns det 48 personer anställda på Kyrkskolan 7-9 (inklusive rektor). Flera av dessa var deltidsanställda på Kyrkskolan 7-9 beroende att de hade tjänstgöring inom ramen för andra skolors verksamhet eller pga partiell tjänstledighet. Samtliga hade dock sin grundanställning knuten till Kyrkskolan 7-9. Lagsamordnare I varje årskursvist arbetslag fanns en lagsamordnare. Dessa var tre till antalet. Lagsamordnarens hade följande arbetsuppgifter utöver undervisning: Leda möten i arbetslaget Fördela arbetsuppgifter i arbetslaget Delta på ledningsgrupp ca 1 tim/vecka Informationskanal till och från LGR Biträdande rektor Skolan hade en biträdande rektor på 100 %. Den huvudsakliga sysslan handlade om att hantera elevärenden, grupper och klasser, samt schemaläggning. Följande arbetsuppgifter ingick i rollen som biträdande rektor. Leda elevhälsan. Gruppsammansättningar (klasser) Övergång 6-7 och 9-gy Schemaläggning Frånvarosystem Vikariesamordning Nära arbete gentemot lagen (t.ex. i samband med friluftsdagar och olika kulturella aktiviteter.) Rektor Rektor fanns på 100 % på skolan. Arbetsuppgifterna innebar: Ansvar för organisationen. Pedagogiskt ledarskap (individ/lag/skola) Systematiskt kvalitetsarbete Personalansvar

12 3 Ekonomiskt ansvar Arbetsmiljö/Objektsansvar Teamarbete tillsammans med två andra rektorer och en förskolechef i Skolområdesteam Vasa/Kyrk Delta i ledningsgrupp skola med skolchef, rektorer och förskolechefer i förvaltningen. Handläggare till rektor Rektor hade handläggarresurs på ca 100 %. Den bestod av två personer som även hade annat ansvar inom Skolteamsområdet Vasa/Kyrk. Totalt sett hade Kyrkskolan 7-9 ca 100 % handläggartjänst som innebar följande arbetsuppgifter: Vikariesamordning Pro-Capita (elevregistret) Handläggande av ledighet för personal och elever. Betygshantering. Administration av frånvarosystemet. Ekonomiskt stöd till rektor. Handläggande av sjukskrivningar för personal. In/Utgående post Arkivering/Diarieföring

13 MEDARBETARPERSPEKTIVET 3 Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. STRATEGISKT MÅL STYRTAL VAD SOM MÄTS Resultat Medarbetarper spektiv Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Andelen nöjda medarbetare Nöjda medarbetare: Index: 47,8% Föräldraskap: Median 5 (Medel 4,26) Ledarskap: Median 5 (Medel 4,55) Medskapande: Median 4 (Medel 3,66) Arbetstillfredsställelse: Median 4 (Medel 3,84) Arbetskamrater: Median 5 (Medel 5,14) Arbetsrelaterade besvär: Median 4 (Medel 3,76) Arbetsbelastning: Median 4 (Medel 3,6) Hälsa: Median 4 (Medel 3,71) Övergripande ledning: Median 2 (Medel 2,2) Uppföljning: Median 5 (Medel 4,35) Källa: Ludvika kommuns medarbetarenkät 2012 Andelen grundskollärare med pedagogisk högskoleutbildning Lärare med ped examen: Källa: SIRIS - Skolverket ,1% 88,4% ANALYS HUR BLEV DET? Resultatet Andelen personal med högskoleexamen minskade en aning mot tidigare år. Detta måste bero på en felregistrering för året I samband med att Skolinspektionen besökte skolan i september 2013 gjordes en grundlig översyn kring behörigheterna och ytterligare kompetensbrist framkom hos ett par av de som jobbade som lärare. Sannolikt var det en glädjesiffra som visades upp för Andelen nöjda medarbetare: 47,8% (kommunsnittet 52,7 %) är ett värde som kvarstår från Medarbetarenkäten genomförs var annat år och har inte genomförts för 2014 ännu. VAR ÄR VI? Det är värt att påminna om att det genomfördes en massiv förändring av skolans arbete med att förändra arbetet med elever i behov av särskilt stöd under läsåret 2012/2013. Detta skedde helt i linje med forskning om framgångsrikt arbete och i linje med vad Skollagen och läroplanen säger om hur skolan ska arbeta. Skolan jobbar fortfarande med att hitta formerna för att få till arbetet med dessa elever. Detta leder till mycket diskussioner på skolan. Viljan att förbättra är mycket god och åsikter måste få brytas mellan människor för att en utveckling ska vara möjlig.

14 Under läsåret 2013/2014 har framkommit ett ökat behov av forum för att kommunicera elevrelaterade frågor i. Skolan jobbar även med att i ökad utsträckning hitta former för att ge elever stöd i klassrumsmiljön. Under sommaren 2013 ändrades en formulering i skollagen på ett sätt som stämmer väl överens med den linje som Kyrkskolan redan är inne på. Det har kommit ALLMÄNNA RÅD för hur skolan ska arbete med Extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram, samt är på väg att komma ytterligare stödmaterial. Detta blir viktiga verktyg för Kyrkskolan och förvaltningen i övrigt att använda i sitt fortsatta arbete med att förbättra resultatet. Angående andelen medarbetare med pedagogisk högskoleexamen så har det hänt en del sedan En person av de obehöriga har slutat och två har påbörjat utbildning för att bli behörig lärare. I dagsläget finns endast en tillsvidareanställd person som saknar erforderlig akademisk utbildning för det arbete som utförs. I övrigt finns det tre visstidsanställda personer som arbetar med tidsbegränsade förordnanden. Två av dessa har alltså påbörjat sin utbildning för att bli färdiga lärare. VART SKA VI? Andelen lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen ska öka. Målet är och kommer förbli att endast ha lärarutbildad personal med behörighet i de ämnen som de ska undervisa i. Andelen nöjda medarbetare ska öka. De områden som rektor framför allt ämnar förbättra är kopplade till följande delar i medarbetarenkäten: o Delaktighet o Utveckling HUR GÖR VI? - ÅTGÄRDER LÄSÅRET Delaktighet Rektor lyfter frågan om delaktighet med personalen på APT och andra samlingar. Arbetet med att utvärdera verksamheten fortsätter- Formerna för utvärderingar förbättras så att de blir mer effektiva och stärker personalens känsla av delaktighet. En konkret förbättringsåtgärd är att förändra Kyrkskolans egen årliga medarbetarenkät så att den blir jämförbar från år till år. Nuvarande utformning innebär många öppna frågor. En del skriver väldigt mycket. Andra skriver ingenting. Återkopplingen till personalen förbättras. Utveckling Införandet av ändrade arbetstidsvillkor för lärare. De nya villkoren innebär mer tid på arbetsplatsen (40 + 5,5 tim istället för ,5). Merparten av personalen är positiv till detta. De som inte gick in i avtalet från början har gjort det under läsårets gång eller direkt vid starten av läsåret 2014/2015. I dagsläget är det de tre visstidsanställda pedagogerna, samt ytterligare tre pedagoger som inte är med. Syftet med det nya avtalet har varit att ge personalen förutsättningar att samarbeta med varandra. De har själva fått ansvara för när de lägger ut sina arbetstider under förutsättning att de lägger tiden på ett sätt som innebär att de hinner ses i ämnesgruppen. Emellertid är det i skrivande stund så att vissa ämnesgrupper gett uttryck för att de inte får till sina tider för samarbete. Under läsårets gång ska användandet av de fem timmar som tidigare låg på förtroende tid ses över hur de läggs ut. Utifrån utfallet av den översynen och i samverkan 4

15 mellan personal och arbetsgivare ses utläggningen av tiden för att skapa bättre möjligheter till samarbete nästa läsår. 5 Rekryteringsläget är svårt. Det är få behöriga sökande på de tjänster som utlyses. Rekryteringsstrategierna ses därför över och en plan för mer proaktivt rekryteringsarbete tas fram (vilket bör göras i hela förvaltningen)

16 EKONOMIPERSPEKTIVET Budget i balans genom strategiska prioriteringar 6 ANALYS HUR BLEV DET? Kyrkskolan 7-9 hade budget i balans år Prognoserna har pekat på att skolan kommer hålla budget i balans 2014 också. VAR ÄR VI? Kyrkskolan 7-9 har ett stadigt behov av att köpa in datorer och projektorer. För att få en smidig ITanvändning så behöver det trådlösa nätet kompletteras. Skolan köper även in ipads i den utsträckning som budgeten tillåter. VART SKA VI? Tidigare mål om att ha klassuppsättningar av datorer och projektorer i varje klassrum förverkligades under våren I dagsläget är trycket på det trådlösa nätet akut stort. Mycket energi går åt i vardagen till att krångla med datorer. Under läsåret måste en lösning till för att kunskapsresultatet inte ska drabbas. Rektor samverkar med IT-enheten och driver frågan om IT-satsningar gentemot andra förvaltningar i samråd med skolchefen. HUR GÖR VI? - ÅTGÄRDER LÄSÅRET Budgeten är i balans. Vid eventuella överskott investeras i modern teknik som kommer personal och elever till godo. Kyrkskolan ska leda arbetet i förvaltningen och vara en föregångsskola gentemot andra skolor. Detta gäller både beträffande teknisk utrustning och pedagogiskt upplägg på undervisningen. Vi fortsätter använda resurserna på ett medvetet sätt så att skolan successivt kan utvecklas till den moderna skola som Ludvika kommuns elever förtjänar.

17 BARNPERSPEKTIVET - RESULTAT 7 Rektorn ansvarar för enhetens kvalitetsarbete och att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så lång som möjligt i förhållande till de nationella målen (Allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete s 13.) KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG

18 VAD MÄTS? Styrkortet innehåller mycket uppgifter om skolans resultat. Nedan återges de viktigaste faktorerna som mäts. Se de inledande resultattabellerna för mer information. 8 Barnoch vuxenpersp ektiv Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer med delaktighet och kreativitet STYRTAL VAD SOM MÄTS Andelen elever som känner att de har inflytande över lärandet Andelen elever som klarar kunskapskraven i samtliga ämnen på nationella proven åk 9. Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 7 Resultat Lärarna tar hänsyn t. elevernas åsikter Totalt=Stämmer helt och hållet+stämmer ganska bra Källa: Så tycker jag om min skola, åk ,9% 11,6+64,3 Ämne Ma: 87,13 % 93,7% Sv: 82,18 % 84,2% En: 85,15 % 91,6% Sh: 92,08% Bi: 85,15% 71,2% 14,6+56,6 2006=95,97% p=92,19% f= 100% Kom=91,47% 2007=89,09% p=83,02% f= 94,74% Kom=84,59% 2010=87,63% p=88% f=87,23% Kom=87,92% 2011=79,67% p=82,35% f=77,78% Kom=83,64% 2012=70% p=68,75% f=71,43% Kom=74,25% 2013=70,87% p=64,81% f=77,51% Kom=67,2% MERITVÄRDET på Våren Meritvärdet åk 7 163,3 174 Meritvärdet åk 8 178,4 177 Meritvärdet åk 9 198,6 192,1 Andelen elever i åk 9 utan behörighet till gymnasiet ,3% 19,6 18,8 ANALYS HUR BLEV DET? Inflytande Det upplevda inflytandet mäts hos elever i årskurs 8 i enkäten Så tycker jag om min skola. Mängden elever som väljer alternativet Stämmer helt eller Stämmer till viss del minskar en aning från 75,9% till 71,7%. Emellertid är det fler elever som väljer alternativet Stämmer helt. Det ökar från 11,6% till 14,6%. Signalerna från enkäten är därmed lite motstridiga om man ska se till utvecklingen från 2013 till Faktumet att skolan kan bli mycket bättre på detta kvarstår emellertid från föregående år. Resultatet på nationella prov Resultatet på de nationella proven har inte presenterats från skolverket för år 2014 när det skrivs gick de dock upp i förhållande till Språkkartläggningen årskurs 7 Pojkarna presterar sämre än flickorna på språkkartläggningen. Det är inte någon sanning som går långt tillbaka i tiden. Det har hänt att det varit tvärt om. Trenden från 2006 och framåt är dock att eleverna kommer till årskurs 7 med sämre och sämre språkliga förutsättningar.

19 Meritvärdet i årskurs 9 Det totala Meritvärdet gick ned från år 2013 (198,6) till 2014 (192,1). De första egna beräkningarna tydde på att det låg oförändrat gentemot tidigare år, men när skolverket presenterade sin statistik så visade det sig att Kyrkskolan liksom övriga högstadieskolor i Ludvika försämrat sitt meritvärde. Inom förvaltningen pågår ett arbete med att reda ut hur det kunde komma sig att de egna beräkningarna slog fel. Tidigare år har nämligen de egna beräkningarna som utförts av såväl rektorer som handläggare och personal som arbetar centralt på förvaltningen stämt överens med skolverkets beräkningar. Något som är värt att notera som positivt (och underligt i förhållande till det totala meritvärdet) är att de flesta ämnena faktiskt förbättrat genomströmningen av elever som får A-E i betyg. Dessa syns i bilaga 1 till styrkortet och markerade med grönt. Andel elever utan behörighet till gymnasieskolan Andelen elever som saknade behörighet till gymnasieskolan minskade från 2013 till Det kan dock minska avsevärt mycket mer. VAR ÄR VI? Kyrkskolan 7-9, liksom förvaltningen i stort är fortfarande inne i en förändringsfas beträffande den egna organisationen. Läsåret var det andra läsåret med den nya ledningsorganisationen och med Vision specialpedagogik som ett nytt organisatoriskt koncept för specialistkompetens kring elever i behov av särskilt stöd. Kyrkskolan 7-9 har i dagsläget börjat hitta formerna för att fånga upp elever som inte når betyg i alla ämnen. Skolan jobbar efter konceptet att insatser ska ges utifrån elevens behov. Detta ställs på sin spets beträffande elever som är (eller är på gränsen till) hemmasittare och nyanlända elever. Gruppen nyanlända elever har ökat under de senaste två åren. Flera elever med obefintlig skolbakgrund har kommit till skolan, men även elever med mångårig skolbakgrund från Syrien och andra delar av världen. Skolan har fått förstärkning under 2013/2014 i form av studiehandledare i somaliska och arabiska. Kyrkskolan fortsätter att lyfta fram resultaten till diskussion i personalgruppen för att få fokus på resultatfrågan. Underlaget för diskussion utvecklas från år till år. Hösten 2014 har styrkortet för Kyrkskolan 7-9 utvecklats så att det innehåller en tabell som visar ämnestoppen på skolan i förhållande till resten av Sverige. Personalen är organiserade i ämneslag. Ämneslagen får ut resultaten och utifrån får de analysera hur det ser ut i deras ämnen och vilka insatser de kan göra för att lyfta resultatet. Betygspoängen Värt att notera i styrkortet är att det finns två ämnen där Kyrkskolan sticker ut som bättre än övriga Sverige när det gäller betygspoängen. Det är ämnena Idrott och hälsa, samt ämnet Fysik. I övrigt ligger ämnena sämre än riket i övrigt beträffande betygspoängen. Andelen elever som får E eller bättre Kyrkskolan står sig förhållandevis bra i denna kategori. Många ämnen ligger här bättre än rikssnittet. De ämnen som är bättre än rikssnittet är: Slöjd, Musik, Fysik, Biologi, Kemi, Samhällskunskap, Historia och Geografi. 9

20 VART SKA VI? Skolans resultat ska öka. Visionen är att Kyrkskolan 7-9, liksom alla skolor i Ludvika kommun är en av Sveriges bästa skolor För Kyrkskolans del är meritvärdet i årskurs 9 i kombination med de nationella proven, samt behörigheten till gymnasieskolan de viktigaste värdena. För att nå dit behöver vi bryta ned statistiken i mindre beståndsdelar. Nytt för läsåret 2014 är att resultatet presenteras på ett tydligare sätt ämnesvis. Resultatet presenteras även i relation till hur det totalt sett ser ut i riket. Personalen är numer organiserade i ämneslag. Ämneslagen får ut resultaten och utifrån får de analysera hur det ser ut i deras ämnen och vilka insatser de kan göra för att lyfta resultatet. Resultaten ska ägas av ämneslagen och alla lärare ämneslagen behöver vara med i arbetet med hitta formerna för att förbättra resultatet. HUR GÖR VI? - ÅTGÄRDER LÄSÅRET De senaste läsåren har Kyrkskolan styrt om från årskursvisa arbetslag till att jobba i treårsperspektiv med ämnena i ämneslag. Nu för tiden har många lärare undervisning i samtliga tre årskurser. Det är en spännande utveckling som sker på skolan när lärarna i allt större utsträckning samarbetar i förhållande till att tidigare jobbar mer individuellt och isolerade i olika årskurser. Utvecklingen har även gått mot att lärarna blir fokuserade till att undervisa i ett och samma ämne. Tidigare hade många lärare två eller fler ämnen. Vägen framåt till ett högre resultat och ökat inflytande sker genom satsning på följande: 10 Förstärkt arbete i ämneslagen för att lärarna ska ha en samsyn på planering, genomförande och bedömning för att hitta former på undervisningen där eleverna utvecklas så långt som möjligt. Detta sker genom fortsatt arbete i 40+5,5, samt genom att det avsätts mer konferenstid i ämneslagen där fokus läggs på pedagogiska frågor. Ökad undervisningstid i matematik för alla. Lästid varje morgon i kombination med ökad satsning på läsning i svenskämnet. På grund av förändrade busstider blev inte detta så bra som vi hoppats detta läsår. Fortsatt satsning på elevhälsan och rutiner för att fånga upp elever i behov av särskilt stöd och tillgodo se detta. Elevhälsans arbete åtgår från devisen rätt insats utifrån elevens behov. Forskarskola i matematik och NO för intresserade elever. Förbättrad organisation runt arbetet med nationella proven för att öka sambedömning. Extratid för läxläsning i schemat för alla elever. Fortsatt arbete med kompetens runt extra anpassning i klassrummet. Översyn av inre organisation kring nyanlända och utifrån denna omorganisering av resurser och kompetensutveckling för personal. Elevernas reella inflytande över skolvardagen ökas genom att mentorerna får ökad tid med sina klasser varje morgon (vilket heter lästid på schemat). På detta sätt börjar varje dag på samma sätt i samma klassrum. Mentorn och eleverna kan stämma av vad som hänt under föregående dag och vad som kommer hända den dag som ska komma. För att eleverna ska uppleva att de har inflytande över sin vardag i skolan lyfts denna fråga upp till diskussion. Eleverna och lärarna genomför en diskussionsövning som syftar till att nå samsyn kring synen på inflytande. Övningen tar avstamp i några citat från styrdokumenten, varefter några frågor besvaras och diskuteras. Avsikten är att nå samsyn då missförstånd lätt annars uppstår eftersom synen på elevinflytande varierar från person till person och mellan lärare och elever.

21 PROCESSPERSPEKTIVET NORMER, VÄRDEN, SKOLA & HEM Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. 11

22 VAD MÄTS? 12 STYRTAL VAD SOM MÄTS Resultat Andelen elever som känner sig trygga Känner sig trygga - Totalt=Helt och hållet+ Stämmer ganska bra Källa: Så tycker jag om min skola, åk 8 Processperspektiv Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan. Andel vårdnadshavare som anser att Kyrkskolan 7-9 är trygg och trivsam för deras barn. Andel vårdnadshavare vilka som helhet är nöjda med skolans verksamhet , ,5 98% 58,4+39,6 Kränkt i skolan av lärare Totalt =Stämmer helt+stämmer ganska bra Källa: Så tycker jag om min skola, åk ,8% 1,8+8 Mobbad av elev 6% ,4% 2,7+2,7 9% 2+7 Vårdnadshavare ser skolan som trygg och trivsam Totalt=Stämmer helt+stämmer ganska bra Källa: Enkät för vårdnadshavare på Kyrkskolan % 21,1+67,9 93,9% 19,7+74,2 Vårdnadshavare. är som helhet nöjda med skolan: Svarar 6, 7, 8, 9 eller 10 på en skala från ,1% 76,8% ANALYS HUR BLEV DET? Andelen elever som känner sig trygga har förbättrats. Skolan har bedrivit ett aktivare arbete med kamratstödjare i elevgruppen och lagt mer fokus på trygghetsfrågan på morgonsamlingar och klassråd genom att alla elever alltid genomför en trygghetsenkät under läsåret. Skolan jobbar även utifrån att alla i personalen har ett ansvar att utreda och följa upp händelser som inträffar som kan skapa otrygghet. Även vårdnadshavarna tycker i större utsträckning att skolan är trygg och trivsam och färre antal elever upplever att de blir kränkta av lärare. Lite paradoxalt nog är det fler elever som upplever att de blivit kränkta av andra elever. Det är även färre föräldrar som instämmer att de som helhet är nöjda med skolans verksamhet. VAR ÄR VI? Skolan utvecklar arbetet med att skapa trygghet för eleverna. Sedan länge har vi ett väl fungerande samarbete med socialtjänsten. Det samarbetet innebär rutiner för anmälan om oro för elev som

23 fungerat bra i många år. Dessvärre har arbetet med Berguvskonceptet tappat lite fart, liksom arbetet med hemmasittare enligt Magelungens koncept. Då samarbetet med IFO fungerat bra sedan länge har samarbetet med barn- och ungdomspsykiatrin varit mer eller mindre ostyrt i många år. Det påpekades i föregående års kvalitetsrapport men det är värt att påpeka igen. Som ett led i förbättringen av samarbetet har vi börjat använda ett verktyg som kallas för SIP Samordnad individuell plan. Som uttryckligen ska användas enligt såväl hälso- och sjukvårdslagen som socialtjänstlagen. Även om SIPen inte finns uttryckt i skollagen är den ett bra verktyg för att strukturera arbetet runt en individ. Med hjälp av SIPen kan vi synliggöra vad vi gör inom respektive verksamhet. Risken har historiskt varit att någon av de inblandade parterna börjar ifrågasätta vad de andra parterna gör och ser det som sin huvuduppgift istället för att själva fråga sig vad kan vi göra i vår verksamhet. SIPen sätter fokus på detta och känner stor förhoppning om att samarbetet gentemot BUP kommer fortsätta att utvecklas positivt. VART SKA VI? Vi kommer alltid att ha nolltolerans mot kränkningar. Alla elever och föräldrar ska känna att skolan är trevlig och trygg. Ingen elev ska känna sig kränkt av vare sig andra elever eller av lärare. Vårdnadshavarna ska känna att vi jobbar för att just deras barn får sina behov tillgodosedda och att vi tror och vet att alla elever kan nå kunskapskraven. HUR GÖR VI? - ÅTGÄRDER LÄSÅRET Hösten 2014 har vi digitaliserat vår trygghetsenkät som genomförs av alla elever. Genom denna enkät effektiviseras likabehandlingsarbetet. Resultatet av enkäten förs in i likabehandlingsplanen som mål för vad vi ska jobba med och hur vi ska jobba för en trygg och säker skola under detta år. Likabehandlingsfrågan tas upp på varje APT. Detta för att all personal behöver få rapport om hur likabehandlingsgruppen upplever klimatet på skolan. Fritidspedagogen är en viktig funktion i kapphallen. Han ska finnas i kapphallen när det är rast. Framför allt på förmiddagen, men om möjligt även på eftermiddagen. Fritidspedagogen är även engagerad i förvaltningens arbete med hemmasittare, vilket innebär att han ibland gör uppdrag utanför skolan. Rastvaktsschemat läggs av rektor även detta år. Fram till för två års sedan var det upp till arbetslagen att göra rastvaktsscheman. Angående situationer när lärare kränker elever så har resultatet av elevenkäterna har lyfts med personalgrupp och med eleverna. De kommer lyftas igen under läsåret. Eleverna uppmanas ta kontakt med rektor direkt när saker inträffar. Vi behöver jobba med att få alla elever medvetna om vad enkäternas frågor betyder, samt vikten av att de genomför enkäter på ett seriöst sätt. Detta görs genom att ta upp enkäterna med eleverna både innan de genomförs, samt när resultatet kommit. För elever som har annat modersmål än svenska behövs det tolk för att genomföra enkäterna. Detta har vi ordnat för vårt stora antal somaliska elever detta. Skolan har kompletterat med ytterligare studiehandledare under våren Det finns två studiehandledare/modersmålslärare i somaliska och en studiehandledare/modersmålslärare i arabiska. Dessa delas med Vasaskolan, Kyrkskolan 4-6 och Junibacken. 13