Välfärdsredovisning 2013

Transkript

1 Välfärdsredovisning 2013

2 Förord...3 Sammanfattning...4 Bakgrund...7 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Jämtlands läns folkhälsopolicy Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Innehåll i välfärdsredovisningen Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv...10 Befolkningsstruktur Utbildningsnivå (bas) Arbetssökande (bas) Inkomstnivå (bas) Ohälsotal (bas) Tobak, alkohol och narkotika...16 Tobaksvanor Alkoholvanor Narkotika användning i Östersund Social mötesplatser för unga och äldre...38 SOCIALT KAPITAL: Socialt stöd Socialt deltagande Tillit Trygghet MÖTESPLATSER I ÖSTERSUND: Öppen förskola Lekplatser och förskolegårdar Fritidsgårdar Föreningsliv Biblioteksverksamhet Mötesplatser för äldre Delaktighet och inflytande för barn och äldre...46 Delaktighet och inflytande i kommunen Ungdomars inflytande i skolan Äldres inflytande Elevers behörighet till gymnasieskolan Behörighet till gymnasieskolan (bas) Betyg Högskoleutbildad personal i förskolan och skolan Självskattad hälsa Livsstils faktorer Fysisk aktivitet Matvanor Övervikt/fetma Sociala faktorer Trivsel i skolan Illa behandling Socialt stöd Barnfattigdom (bas) Framtidstro i Östersund Ordlista...50 Referenser...51 Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun Foto: Monica Landin, Infobyrån, Östersunds kommun 2

3 Förord För att följa hur folkhälsan ser ut i Östersunds kommun och vilka förutsättningar olika grupper i befolkningen har för en god hälsa så har kommunfullmäktige beslutat att det årligen ska tas fram en välfärdsredovisning, som en del av årsredovisningen. Upplägget i välfärdsredovisningen ser lite olika ut från år till år och den här gången har vi valt att lyfta fram hur utvecklingen har sett ut under de senaste åren inom de områden som kommunen prioriterat mellan De strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet i Östersunds kommun för är: Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger Elevers behörighet till gymnasieskolan Sociala mötesplatser för unga och äldre Delaktighet och inflytande för barn och äldre Att mäta hälsa och dess fördelning behöver ses i ett långsiktigt perspektiv. Det är viktigt att följa hur trenderna ser ut inom olika områden för att veta vilka typer av insatser som är mest relevanta att satsa på. För att åstadkomma en förändring inom dessa områden och se resultat krävs långsiktiga och strategiska åtgärder från flera håll. Samverkan inom och utom kommunen är en nödvändighet för att få ett helhetsperspektiv och jobba åt samma håll. Bengt Marsh Kommundirektör, Östersunds kommun Sofie Bergman Utredare folkhälsa, Östersunds kommun Kontaktpersoner Välfärdsredovisningen har tagits fram i samverkan med representanter från kommunens förvaltningar i gruppen folkhälsoforum. Frida Hansson, vik. Utredare folkhälsa, Kommunledningsförvaltningen Sofie Bergman, Utredare folkhälsa, Kommunledningsförvaltningen , sofie.bergman@ostersund.se Eva Forsberg, Koordinator drogförebyggande arbete, Socialförvaltningen , eva.forsberg@ostersund.se Ylva Nowén, Bygg- och projektledare, Teknisk förvaltning Tel , ylva.nowen@ostersund.se Jari Hiltula, Miljöchef, Samhällsbyggnad , jari.hiltula@ostersund.se Eva-Britt Jacobsson, Kvalitetssamordnare, Socialförvaltningen , eva-britt.jacobsson@ostersund.se Eva Lindwall, Verksamhetsplanerare, Barn- och utbildningsförvaltningen , eva.lindvall@ostersund.se Åsa Wallin, Nämndssekreterare, Vård- och omsorg Tel , asa.wallin@ostersund.se 3

4 Sammanfattning I denna välfärdsredovisning visas utvecklingen av de prioriterade områdena för folkhälsoarbetet under perioden över tid, vilka är: Tillgång och efterfrågan på alkohol, tobak, och andra droger. Elevers behörighet till gymnasiet. Sociala mötesplatser för unga och äldre. Delaktighet och inflytande för barn och äldre. Uppgifterna i välfärdsredovisningen är hämtade ur ett antal enkätundersökningar, databaser och från några av kommunens och landstingets egna verksamheter. Nedan följer en sammanfattning av hur hälsan ser ut i Östersunds befolkning. Efter vissa av resultaten visas hur trenden inom området ser ut för Östersunds del, om den går åt ett positivt håll Trend +, negativt håll Trend eller om den är oförändrad Trend oförändrad. Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv bakgrundsfaktorer Befolkningsstruktur Enligt prognos kommer åldersgruppen år att öka mest samtidigt som den arbetsföra befolkningen minskar. Utbildningsnivå Trend + Andel föräldrar med utbildning efter gymnasiet har ökat inom alla kommundelsområden i länet under de senaste åren. Arbetssökande (bas) Trend + Andelen arbetssökande har minskat sedan 2010 och för arbetssökande ungdomar, år, har det minskat kraftigt. Ohälsotal (bas) Trend Ohälsotalen (sjukskrivningsdagar) ligger år 2013 högst i Jämtlands län jämfört med övriga län, och även Östersund ligger förhållandevis högt. Sjukskrivningarna är högre för vissa grupper än andra, som kvinnor, boende i Torvalla och personer med lägre utbildning. Inkomstnivå (bas) Trend /Trend oförändrad /Trend + Andelen låginkomsttagare har ökat något under senare år bland framförallt yngre kvinnor. För personer i medelåldern är det relativt oförändrad över tid, medan andel låginkomsttagare minskat kraftigt i de äldre åldersgrupperna. Alkohol och narkotika Tobaksvanor Trend oförändrad /Trend Andelen flickor i gymnasiet som röker regelbundet har gått lite upp och ner över tid men ligger på ungefär samma nivå på första mätningen 2006 och på senaste mätningen. För pojkars del har andelen som röker regelbundet ökat något sedan första mätningen. Alkoholvanor Trend + Allt fler unga vuxna avstår från alkohol. Trenden för gymnasieelever pekar åt samma håll där andelen som dricker alkohol en gång i månaden eller oftare minskat kraftigt över tid, framförallt för flickor där andelen halverats på fem år. Narkotika Under 2013 har en narkotikakommission tillsats i Östersunds kommun där man bland annat gjort en kartläggning av narkotikasituationen i kommunen och konstaterat att 4

5 det är svårt att få en tydlig bild av en företeelse som är illegal. Elevers behörighet till gymnasiet Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) Trend + / Trend oförändrad Andelen elever i Östersund som är behöriga till gymnasiet har totalt ökat något under den senaste treårsperioden och ligger även bättre till än genomsnittet för större städer i landet. Samtidigt är det fortsatt stor skillnad mellan pojkar och flickors slutbetyg i grundskolan. Självskattad hälsa Trend oförändrad /Trend Det har skett en stor försämring vad gäller flickor i gymnasiets årskurs 1 självskattade hälsa och upplevda stress över skolarbetet de senaste två till tre åren. Dessa flickor bedömer sin hälsa betydligt sämre än pojkarna i samma årskurs och yngre elever. Fysisk aktivitet Trend /Trend + Runt 60 % av eleverna uppger en hög nivå av fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten har dock minskat de senaste åren bland elever i åk 8 / åk 7, främst bland pojkar. Det är dock en mindre andel elever i gymnasiets åk 1 som sällan motionerar på sin fritid än tidigare. Matvanor Trend oförändrad/trend Andelen flickor som äter lunch varje skoldag har minskat över tid, framförallt i åk 1 på gymnasiet. Frukostvanorna ligger något mer stabilt över tid än lunchen. Övervikt och fetma (BMI) Trend + Det finns en minskning av övervikt och fetma för pojkar i åk 4 och tendens till minskning för elever i förskoleklass. Trivsel i skolan Trend oförändrad De allra flesta elever trivs bra i skolan. Pojkar i åk 7 har något lägre trivsel än övriga. Illa behandling Trend /Trend oförändrad Utvecklingen över tid har sett relativt positiv ut, men i de lägre årskurserna (åk 4 och 7) har det blivit vanligare på senaste tid att man upplever sig illa behandlad. Över lag upplever en större andel av eleverna i årskurs 4 att de är illa behandlade än övriga årskurser. Socialt stöd Trend oförändrad De allra flesta elever i Östersund har någon vuxen att vända sig till om de behöver någon att prata med. Barnfattigdom (bas) Trend oförändrad Andel barn 0-17 år i hushåll med försörjningsstöd ligger för Östersund kommun något lägre än riket i stort. Framtidstro Trend Unga i Östersund ser mindre ljust på framtiden nu jämfört med några år tillbaka. Det är framförallt tjejer i både åk 8 och på gymnasiet som har en lägre framtidstro för sin egen del nu än tidigare. 5

6 Sociala mötesplatser för unga och äldre För att få en bredare infallsvinkel och en större helhetsbild av området sociala mötesplatser så används begreppet socialt kapital och indikatorer kopplat till det. Dessa indikatorer visar ingen trend över tid. Emotionellt stöd Runt 90 % av befolknigen år har någon att anförtro sig till. Socialt deltagande De sociala deltagandet sjunker med stigande ålder och är även mindre för personer med funktionsnedsättning och boende i kommunens mindre centrala delar. Låg social delaktighet är också vanligare bland män än bland kvinnor. Tillit I den yngre åldersgruppen, år, är tilliten till andra människor lägre än i de äldre åldersgrupperna. Den är också lägre för personer med funktionsnedsättning och boende i Torvalla. Trygghet Kvinnor i alla åldrar upplever otrygghet i mycket högre utsträckning än män. Vanligast att känna otrygghet är i den äldsta åldersgruppen, år. I välfärdsredovisningen finns en beskrivning av ett antal viktiga arenor som fungerar som mötesplatser idag. Dessa är öppen förskola, lekplatser och förskolegårdar, fritidsgårdar, föreningslivet, biblioteksverksamheterna och så kallade mötesplatser för äldre. särskilt boende så uttrycker en tydlig majoritet av de svarande att de upplever att hänsyn tas till brukarens önskemål. Möjligheten för brukaren att påverka tidpunkten för olika stödinsatser har dock fått betydligt lägre värden än hänsyn till åsikter och önskemål inom båda verksamheterna. Områden att särskilt uppmärksamma Flera av områdena som följts över tid har haft en oförändrad eller positiv utveckling över åren. Några områden har dock gått i en negativ riktning och här behövs ett fortsatt aktivt arbete utifrån ett brett livsloppsperspektiv och tidiga hälsofrämjande satsningar för att förändra den negativa trenden. Dessa områden är: Skillnaden mellan pojkar och flickors betyg, där pojkarna har betydligt lägre betyg när de går ut grundskolan än flickorna. Den psykiska ohälsan bland unga flickor fortsätter att öka, där stress över skolarbetet följer utvecklingen och är betydligt högre för flickor än för pojkar. Östersund har höga sjukskrivningstal (ohälsotal), främst för kvinnor. Sjukskrivningarna ökar mest i de yngre åldrarna. Vi står inför en åldrande befolkning med allt fler äldre och färre personer i arbetsför ålder. Andra områden som behöver fortsatt uppmärksamhet, även om det inte skett en försämring under den undersökta tidsperioden är: Ungdomsarbetslösheten, där vi ser att de stora åtgärder som gjorts gett effekt och behöver fortsättas med för att inte falla tillbaka i hög andel arbetslösa ungdomar. Delaktighet och inflytande för barn och äldre Ungdomars inflytande i skolan De områden som elever i åk 8 helst vill påverka i skolan är arbetssätt, skolmat, skolmiljön inne och vad de får lära sig. Det är ett stort glapp mellan vad de önskar påverka och vad de upplever att de får vara med och påverka i skolan. Äldres inflytande Upplevelsen att ha inflytande över kommunala beslut och verksamheter är relativt låg i samtliga redovisade åldrar, samtidigt som upplevelsen av inflytande tycks öka något med stigande ålder. Vad gäller delaktighet och inflytande i hemtjänst och 6

7 Bakgrund I denna rapport ges en beskrivning av hälsoläget i kommunen och av de faktorer som påverkar hälsan för olika grupper i befolkningen. Hälsoläget är överlag bra både i Sverige och i Östersunds kommun, men det kan bli bättre. Det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. I välfärdsredovisningen redovisas därför uppgifterna i den mån det går efter kön, ålder, kommundelsområde mm. De uppgifter som redovisas i välfärdsredovisningen speglar den lokala utvecklingen och ska vara möjliga att påverka lokalt. Uppgifterna i välfärdsredovisningen syftar till att ge en bred överblick av folkhälsoläget i kommunen, men de levererar inte några enkla svar eller odiskutabla sanningar. Bakom många av resultaten finns komplexa orsakssamband som behöver diskuteras och lyftas upp för att hitta bra åtgärder. Sverige har åtagit sig att arbeta för en bättre folkhälsa genom policybeslut på nationell och internationell nivå. De faktorer som orsakar ohälsa inom folkhälsoområdet är alla möjliga att påverka genom politiska beslut och individuella val (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sveriges är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt (Regeringen, 2008): För några av resultaten finns jämförelser med riket. Det är värdefullt då det ger en fingervisning om hur Östersunds kommun ligger till i jämförelse med andra, men jämförelserna måste ses med försiktighet då landets kommuner kan se väldigt olika ut. Det är dessutom inte självklart att kommunen ska känna sig nöjd eller missnöjd för att man ligger bra eller dåligt till i förhållande till andra, utan värderingar måste hela tiden göras utifrån vilken målbild som finns i Östersunds kommun och utifrån de förutsättningar som finns här. Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan? Alla människor har lika värde och varje individ ska ha möjlighet att nå en god hälsa och livskvalitet. Med ett aktivt folkhälsoarbete minskar förekomsten av våra vanligaste folksjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, skador och psykisk ohälsa. En förbättrad folkhälsa kan ge stora besparingar. Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 120 miljarder kronor per år. Det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel I folkhälsoarbetet sätter man fokus på bestämningsfaktorer för hälsa. Med bestämningsfaktorer menar man alla de faktorer i samhället och i människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa (se figur 1). Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att de går att påverka genom olika typer av samhällsinsatser och politiska beslut (Statens folkhälsoinstitut). 7

8 Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer.* Jämtlands läns folkhälsopolicy Under 2010 arbetades en länsövergripande folkhälsopolicy fram av Jämtlands läns landsting tillsammans med länets kommuner, på uppdrag av Regionala rådet. Policyn samordnas av Regionförbundet Jämtlands län. Visionen för länets folkhälsoarbete har formulerats till Hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län, och fyra utvecklingsområden har arbetats fram: Trygga uppväxtvillkor. Utbildning och arbete. Hälsofrämjande miljö. Delaktighet och inflytande. Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Under perioden har Östersunds kommun politiskt prioriterat fyra strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet. Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger. Elevers behörighet till gymnasieskolan. Sociala mötesplatser för unga och äldre. Delaktighet och inflytande för barn och äldre. Innehåll i välfärdsredovisningen I denna välfärdsredovisning visas utvecklingen av de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet under perioden över tid. Kommunens strategiska utvecklingsområden har koppling till de nationella målområdena, vilket anges i varje kapitel tillsammans med vilka indikatorer som redovisas för området. Dessa indikatorer visar på invånarnas hälsa eller faktorer som påverkar deras hälsa. Jämtlands läns folkhälsopolicy. Några av indikatorerna benämns basindikatorer då dessa är särskilt strategiskt viktiga för folkhälsan. Varje indikator följs av en beskrivning av vilket samband den har med hälsan. Det är viktigt att poängtera att dessa förhållanden inte alltid gäller på individnivå utan det är generella samband som beskrivs, vilka har studerats på befolknings- eller gruppnivå. Därefter kommer resultat över hur förhållandena ser ut just i Östersunds kommun, och i vissa fall i Jämtlands län. Dessa resultat kommenteras sedan under varje indi- *Bild efter Dahlgren och Whitehead,

9 kator, i första hand av tjänstemannagruppen folkhälsoforum, där en representant från kommunens olika förvaltningar ingår. I diskussionen inför kommentarerna har även andra bjudits in såsom tjänstemannagrupper i kommunen, däribland elevhälsan men också från landstinget och gymnasieförbundet. Välfärdsredovisningen visar på hur hälsoläget ser ut och är fördelat i befolkningen och rapporten kan användas eller hänvisas till i många olika sammanhang. Välfärdsredovisningen är också tänkt att användas som ett diskussionsunderlag för hur vi tillsammans kan skapa bra förutsättningar för en god hälsa hos kommunens medborgare. På flera ställen finns rutor med frågor att diskutera som kan stimulera diskussioner i nämnden, ledningsgruppen eller i personalgruppen. Uppgifterna till Välfärdsredovisning 2013 är hämtade från ett antal olika enkätundersökningar: elevenkäterna Hälsosamtal i skolan och LUPP-enkäten samt befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor (se förklaringar nedan). Andra uppgifter är hämtade ur databaser och statistik från olika myndigheter samt från kommunens och landstingets egna verksamheter. LUPP (Lokal uppföljning av Ungdomspolitiken) LUPP är en återkommande nationell uppföljning som Ungdomsstyrelsen genomför. Östersunds kommun har tillsammans med de flesta andra kommuner i Jämtland genomfört undersökningen under hösten 2006, 2009 och Under 2012 besvarade 78 procent av eleverna i årskurs 8 och 60 procent av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet i Jämtlands län. I Östersund är svarsfrekvensen något lägre. Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Statens folkhälsoinstitut gör årligen en nationell enkätundersökning, Hälsa på lika villkor, som riktar sig till befolkningen år. Vart fjärde år, 2006 och 2010, köper Östersunds kommun och Jämtlandsläns landsting in extra enkäter till kommunens respektive länets befolkning. Under våren 2010 gick enkäten ut till 4131 personer i Östersunds kommun, varar 2445 personer besvarade den. Det ger en svarsfrekvens på 59,2 procent, vilket är lågt jämfört med förra undersökningen 2006, men högre än genomsnittet i länet och riket. Svarsfrekvensen är högre bland de äldre åldersgrupperna. Hälsosamtal i skolan Hälsosamtalen i skolan är en modell som utarbetats i Västernorrland. Den bygger på att eleverna besvarar en enkät med frågor om levnadsvanor och arbetsmiljö som fylls i under ett klassbesök av skolsköterskan. Enkäten utgör sedan underlag vid skolsköterskans individuella hälsosamtal med eleven, där de ställer fördjupade följdfrågor. Hälsosamtalen har genomförts för 6-åringar samt i årskurs 4, 7 och i årskurs 1 på gymnasiet. Hälsosamtalen används på samtliga kommunala skolor. Friskolorna finns inte med i uppgifterna som presenteras här. Svarsfrekvensen på enkäten är hög. Den senaste enkäten, som genomfördes under höstterminen 2012 och vårterminen 2013 besvarades av 515 elever i förskoleklass, 440 elever i årskurs 4, 376 elever i årskurs 7 och 814 eleverna i åk 1 på gymnasiet. På gymnasiet besvarar i stort sett alla enkäten och kommer på hälsosamtalet, men det är drygt hälften av eleverna som avstår från att väga och mäta sig. På gymnasieskolorna i Östersund kommer ca 40 % av eleverna utanför kommunen, vilka är inkluderade i resultatet. För 6-åringarna skickas enkäten hem och föräldrarna uppmanas att fylla i den tillsammans med barnen. Barnen och föräldrarna kallas till samtal med skolsköterskan för att gå igenom enkäten. 9

10 Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv Koppling till nationella målområden Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Redovisade indikatorer Befolkningsstruktur Utbildningsnivå (bas) Arbetssökande (bas) Inkomstnivå (bas) Ohälsotal (bas) Befolkningsstruktur Sverige har i likhet med många andra länder en utveckling där andelen äldre i befolkningen blir allt fler. Precis som i riket i stort ökar andelen äldre i Östersund. Kommentarer Enligt Statistiska centralbyråns prognoser för 2017 respektive 2026 är det åldersgruppen år som kommer att öka mest. Den arbetsföra gruppen minskar på sikt tillsammans med åldersgruppen unga vuxna, år, som också blir färre. Detta är dock en osäker uppgift då den bygger på andelen framtida studenter som flyttar till Östersund. Att diskutera Hur kan Östersunds kommun på bästa sätt förbereda sig för framtida utmaningar med allt fler äldre? Hur kan vi bättre ta tillvara äldre som en resurs? % 25 Befolkningsutveckling män samt prognos år år år år 85-w Figur 2: Befolkningsutveckling för män efter åldersfördelning i andel av den totala befolkningen i Östersunds kommun (nov 2013) (SCB). 10

11 Befolkningsutveckling kvinnor samt prognos % år år år år 85-w Figur 3: Befolkningsutveckling för kvinnor efter åldersfördelning i andel av den totala befolkningen i Östersunds kommun (nov 2013) (SCB). Utbildningsnivå (bas) Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Utbildning kan påverka hälsan genom flera mekanismer, såsom lägre hälsorisker i arbetslivet, högre inkomster och mindre ekonomisk utsatthet och stress. Utbildning kan också påverka hur människor beter sig privat, och göra dem bättre rustade att hitta och tillgodogöra sig information om till exempel hälsorelaterat beteende. Mycket talar alltså för att högre utbildning faktiskt kan leda till en bättre hälsa. Utbildningsnivån i Sverige har höjts under senare tid, vilket innebär att allt färre personer har enbart förgymnasial utbildning. Kvinnor utbildar sig allt längre, och i dag har fler kvinnor än män eftergymnasial utbildning. (FHI, 2011b). Kommentarer En positiv utveckling syns i alla geografiska områden i Östersunds kommun då utbildningsnivån har blivit påtagligt högre under perioden Utbildningsnivån har samtidig ökat i riket, vilket kan ha många förklaringar. En djupare analys av varför utbildningsnivån höjts vore intressant. Föräldrar med lång utbildning % Centrala Frösön Odensala Torvalla Brunflo Lit Figur 4: Andel föräldrar (till barn 0-15 år) med eftergymnasial utbildning, dvs. genomgången utbildning efter gymnasiet, år 2004, 2008 och I första hand räknas moderns utbildning (SCB). 11

12 Arbetssökande (bas) Sysselsättning och möjligheter till arbete är centrala för vårt välbefinnande, och sambandet mellan arbetslöshet och ohälsa är väl belagt. Personer med högst förgymnasial utbildning är oftare arbetslösa jämfört med befolkningen i stort. Vidare är en mindre andel kvinnor i arbete än män, liksom personer med funktionsnedsättning är mindre i arbete än personer utan funktionsnedsättning (Arbetsförmedlingen 2011). Unga vuxna är en utsatt grupp där arbetslösheten har ökat snabbt under de senaste åren. För de högutbildade öppnas nya möjligheter till arbete när konjunkturen går upp, medan unga som inte har avslutat sin gymnasieutbildning med fullständiga betyg riskerar fortsatt arbetslöshet. (FHI, 2010). Arbetslöshet har också visat sig öka risken för depression, främst bland unga (FHI, 2011b). Kommentarer Andel arbetssökande unga vuxna i Östersund har under perioden minskat kraftigt. Även i riket har andelen arbetssökande ungdomar minskat men inte i samma utsträckning som ungdomarna i Östersund, vilket tyder på att den kraftsamling som gjorts i kommunen kring ungdomsarbetslösheten till stor del varit lyckad. Dock är det fortfarande (sept. 2013) nära var femte ungdom som är arbetssökande i Östersund. Arbetssökande % i Östersund ,3 17, ,8 8,3 8,7 8,8 5 0 Ungdomar år, Östersund Ungdomar år, riket Kvinnor år, Östersund Kvinnor år, riket Män år, Östersund Män år, riket Figur 5: Andel arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i Östersunds kommun och i riket, per sista september 2013 (Arbetsförmedlingen). Observera att siffror före 2010 är inte jämförbara med denna mätning*. Inkomstnivå (bas) En av de viktigaste faktorerna som påverkar hälsan är ekonomiska resurser i form av löpande disponibla inkomster och ekonomiska tillgångar. Ekonomin har betydelse för individers och familjers möjligheter att kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor (FHI, 2011b). Enligt ungdomsstyrelsen har en fjärdedel av unga år, låg ekonomisk standard. En siffra som ökat sedan Gruppen unga som varken arbetar eller studerar har blivit fler och enligt Ungdomsstyrelsen finns det en allt större grupp som man inte vet något om vad det gäller deras sysselsättning. År 2005 var åtta procent av personerna i åldersgruppen år i Sverige helt utan egen inkomst. År 2010 var siffran 12 procent. Andelen unga vuxna som helt saknar egen inkomst har ökat med 50 procent under de fem åren. I Östersund År 2012 uppgav 30 procent av eleverna i årskurs två på gymnasiet i Östersund att de på grund av familjens ekonomi inte har haft råd att köpa motsvarande saker som andra i deras ålder Omkring 80 procent av eleverna i årskurs två på gymnasiet svarar att de hade ett sommarjobb Samtidigt var det nära 20 procent * Arbetsförmedlingen har förändrat sitt sätt att beräkna andelen arbetslösa. Istället för att som tidigare relatera till befolkningen år redovisas arbetslösheten nu baserad på den registerbaserade arbetskraften. Denna består av tre delar: den förvärvsarbetande nattbefolkningen, öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd. 12

13 av de svarande som sökte och ville ha sommarjobb utan att lyckas (LUPP, 2012). Kommentarer För kvinnor år i Östersund har det skett en ökning i andel låginkomsttagare sedan Det har även skett en liten ökning för kvinnorna i åldersgruppen år. Detta är en utveckling som syns i hela landet och beror bland annat på svårigheterna för unga att etablera sig på arbetsmarknaden. Samtidigt så har även bostadsmarknaden blivit svårare att etablera sig i. I de äldre åldersgrupperna har det skett en kraftig nedgång i andel låginkomsttagare särskilt för kvinnor. Kvinnor i den äldsta åldersgruppen har tidigare inte arbetat i samma utsträckning som nu, vilket påverkar pensionen och kan förklara nedgången. (ungas ekonomiska situation diskuteras mer under % 100 Låginkomsttagare män kvinnor år år år år 85+ år Figur 6: Andel personer i respektive åldergrupp med en sammanräknad förvärvsinkomst (inkomst av tjänst och näringsverksamhet) på under kr i Östersunds kommun 2004, 2008 och 2011 (SCB). Inkomsten är i löpande priser. Siffrorna är inte jämförbara med tidigare mätningar. Ohälsotal (bas) Ohälsotal står för hur många som är sjukskrivna, vilket inte nödvändigtvis är detsamma som den faktiska ohälsan. Ohälsotalet ökade under de första åren av 2000-talet och nådde sin topp år Sedan dess har den ersatta sjukfrånvaron minskat och år 2012 var ohälsotalet i riket 27 dagar. Under hela tidsperioden har ohälsotalet varit högre för kvinnor än för män. Exempelvis var kvinnornas ohälsotal år 2012 totalt 32 dagar per registrerad försäkrad, medan det för män var 22 dagar. Sedan 2011 och framåt har framförallt korttidsfrånvaro börjat öka igen. Den korta sjukfrånvaron (15 dagar upp till 6 månader) ökar främst bland kvinnor och bland dem som befinner sig i arbetslivet. Det är framförallt stressrelaterade och depressionsrelaterade diagnoser som ökar (Försäkringskassan 2013). Östersunds kommun Östersund och Jämtland län har 2013 i snitt det högsta sjukpenningtalet* i riket, därför följer en fördjupning i detta område. I sjukpenningtalet finns * Här används det relativa måttet, 60 procent av hela befolkningens medianinkomst, kompletterat med låg absolut inkomst som en inkomst som understiger riksnormen för försörjningsstöd. 13 inte längre så kallade förtidspensioneringar (dagens sjuk- eller aktivitetsersättning) inräknat, vilket är en förklaring till att Norrbotten som tidigare haft det högsta ohälsotalet inte längre är i topp. Relaterat till annan statistik över befolkningens hälsa finns det inget som talar för att människor skulle vara mer sjuka i Östersund och Jämtland än någon annanstans i landet (Försäkringskassan, 2013). Sjukskrivningarna blir oftare längre i Östersund jämfört med andra kommuner i landet. Det finns en mängd orsaker som delvis kan förklara varför Jämtland och Östersund ligger högt. Exempelvis kan det bero på hur läkare sjukskriver, hur Försäkringskassan beviljar långtidssjukskrivningar, vilka åtgärder och krav arbetsgivare tillämpar, arbetsförmedlingens roll samt individens och samhällets inställning till sjukskrivning. En annan förklaring till de höra sjukskrivningarna är att det i Jämtlands län finns en högre andel offentligt anställda än i riket, vilka står för en större andel av sjukskrivningarna än övriga sektorer (Försäkringskassan, 2013).

14 För Östersund som i riket är det framförallt stressrelaterade diagnoser som ökar, såsom lättare depression och ångest medan tyngre psykiatriska diagnoser ligger stabilt över tid. Uppgifter från olika hälsocentraler i Östersund visar tydligt att kvinnor och män sjukskrivs för olika diagnoser där det är vanligare för kvinnor att sjukskrivas för psykisk ohälsa medan det för män är vanligare med ohälsa kopplat till rörelseorganen (JLL, 2013). Östersunds kommun som arbetsgivare står enligt Försäkringskassan för 20 procent av sjukskrivningsfallen i kommunen som helhet. Precis som i kommunen i stort ökar andelen sjukskrivna sedan 2011 och framåt. Även om det är de äldre åldersgrupperna som står för merparten av sjukskrivningarna så har ökningen skett framförallt bland unga upp till 29 år i Östersunds kommun. Sjukpenningtal* Antal dagar ,7 10,3 11 6,8 7,7 8,2 8,7 10, Östersund riket Jämtland Figur 7: Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning exklusive sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/ sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. Uppgifterna gäller för september månad respektive år (Försäkringskassan). 100 Ohälsotal i olika kommunområden Antal ohälsodagar män kvinnor 10 0 Lit Brunflo Centrala stan Frösön Odensala Torvalla totalt Figur 8: Antal ohälsodagar fördelat på kommunområden och kön, för personer år (SCB 2013). * Sjukpenningtalet: Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. 14

15 Ohälsotal efter ålder och utbildningsnivå Antal ohälsodagar år år år år år män kvinnor män kvinnor män kvinnor Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Figur 9: Antal ohälsodagar efter ålder och utbildningsnivå år 2012, för personer år (SCB 2013). Kommentarer Av statistiken i ovanstående tabell går att utläsa stora skillnader i sjukskrivningstal mellan olika grupper i Östersund. Vad gäller kommunområde så utmärker Torvalla sig med högre ohälsotal för både män och kvinnor. Denna uppgift har inte funnits med i välfärdsredovisningen tidigare, men den stämmer också överens med andra uppgifter om hälsa och levnadsförhållanden där Torvalla har flera utmärkande resultat, vilket naturligt har påverkan på sjukskrivningstalen. Det framgår att sjukskrivningarna ökar med åldern, vilket kan hänga ihop med vilken typ av yrke och vilken utbildning man har. För att möjliggöra att fler ska kunna arbeta högre upp i åldrarna, behöver arbetslivet anpassas för det i högre utsträckning. Arbetslivet fyller en viktig funktion till exempel för att många människor ska känna att de behövs. Även utbildningsnivå har stor betydelse för sjukskrivningarna i Östersund då det är tydligt att högre utbildning innebär färre sjukskrivningar och tvärtom. 15

16 Tobak, alkohol och narkotika Kommunens utvecklingsområde: Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger. Koppling till nationella målområden Redovisade indikatorer Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Tobaksvanor Alkoholvanor Narkotikaanvändning Tobaksvanor Alla som röker skadas av sin rökning. Varannan rökare dör i förtid och förlorar i genomsnitt sju till åtta år av sin förväntade livslängd. Ett fyrtiotal sjukdomar, varav flera dödliga, har ett direkt samband med rökning (Statens folkhälsoinstitut, 2012a). Snus ökar risken för cancer och hjärtinfarkt (FHI, 2005c). Tobaksvanor i Sverige Enligt 2012 års nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor använde, inom åldersgruppen år, 21 procent tobak dagligen vilket motsvarar 1,5 miljoner människor. I ett internationellt perspektiv är det totala tobaksbruket högt i Sverige och andelen män som använder tobak dagligen är högre än andelen kvinnor. Av befolkningen mellan år är andelen dagligrökare 11 procent (FHI, 2012b). Rökningen minskar inom alla grupper i samhället men skillnaden mellan socioekonomiska grupper är stor (Socialstyrelsen, 2012). Kvinnor är den grupp som är överrepresenterade bland dagligrökare. Ur ett internationellt perspektiv är andelen rökare lågt i Sverige (FHI, 2012b). Enligt 2012 års drogvaneundersökning bland skolelever i Sverige uppgav 17 procent av pojkarna och 24 procent av flickorna i årskurs 9 att de röker. I gymnasiets årskurs 2 var motsvarande andel 34 respektive 39 procent (CAN, 2013). Av de ungdomar som röker uppger procent att de vill sluta röka. Av dessa vill en tredjedel sluta omedelbart (Henriksson & Leifman, 2011). Tobaksvanor i Östersunds kommun Vad avser kommunens ungdomar och deras rökvanor så framkommer det i hälsosamtalet för läsåret 2012/2013 att 50 procent av flickorna och 45 procent av pojkarna i gymnasiets årskurs 1 har provat att röka*. Om man inom samma undersökningsgrupp studerar de som röker regelbundet framkommer att 11 procent av flickorna samt 13 procent av pojkarna röker någon gång i veckan eller dagligen. I diagrammet nedan är möjligt att följa utvecklingen vad gäller de som röker regelbundet över tid. Vad gäller användning av snus, utifrån hälsosamtalet, uppger 30 procent av flickorna respektive 42 procent av pojkarna i gymnasiets årskurs 1 att de provat. Av dessa är det 5 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna som snusar några gånger i veckan eller dagligen. I hela befolkningen i Östersund i åldern år, rökte totalt 11 procent av kvinnorna, respektive 8 procent av männen dagligen under perioden För Jämtlands län är motsvarande andel 12 procent för både männen och kvinnorna (FHI, 2013). Över tid har utvecklingen bland länets kvinnor varit positiv vad gäller andelen dagligrökare, medan det är en motsatt trend * I Hälsosamtalet Jag röker (här är det sammanslaget): provat/någon/några gånger i månaden, någon/några gånger i veckan, dagligen. 16

17 bland män. Vid en jämförelse med riket framkommer att en större andel män röker i Jämtland än i riket. Dock ska jämförelser med riket tolkas med försiktighet när urvalet i länet är litet. Vad avser länsinvånarna mellan år och deras användning av snus så framkommer att 16 procent i Jämtland snusar dagligen (FHI, 2013). 25 Gymnasieelever, åk 1, som röker regelbundet 20 Procent pojkar flickor / / / / / /2013 Figur 10: Andel elever i gymnasiets åk 1 som röker någon gång i veckan eller varje dag under läsåren 2007/ /2013 (Hälsosamtalet i skolan). 50 Provat att röka 40 Procent åk 8 pojkar åk 8 flickor åk 7 pojkar åk 7 flickor / / / / / / /2013 Figur 11: Andelen elever i åk 7(läsår 2006/ /2011) och åk 8 (läsår 2011/ /2013) som provat att röka (Hälsosamtal i skolan). Lite om vad som har skett under året Temadag för gymnasiets åk 1, i samarbete med Non Smoking Generation Skolsköterskor har utbildat sig i avvänjningssamtal med Motiverande samtal (MI) som grund och erbjuder elever stöd att sluta röka. Tillståndsenheten har genomfört tillsyn av rökfria skolgårdar och koordinator har givit skola verktyg för att arbeta tobaksförebyggande. Toaksfri duo via Folkhälsocentrum, JLL. 17

18 Kommentarer Sedan mätningen offentliggjordes 2006/2007 har pojkar som röker regelbundet ökat över tid, vilket följer en nationell trend med fler som röker och då framförallt på gymnasiet. För flickornas del så har det gått lite upp och ner över åren men jämfört med starten 2006/2007 ligger de på ungefär samma nivå. Orsaken till att fler pojkar röker regelbundet medan färre flickor gör detta än tidigare är svårt att sia om. Dock vet man att anledningen till att pojkar respektive flickor röker kan skilja sig åt. Bland pojkarna är det mer förekommande att man röker för att verka cool medan det bland flickorna oftare ha ett samband med känslor och då att dämpa negativa känslor. En stor minskning i att prova att röka har det senaste året skett för eleverna i åk 7. Från UHU-enkäten har vi vetskap att yngre pojkar oftare än flickor har normbrytande beteende, där rökning kan ingå, vilket även observeras från det senaste hälsosamtalet. 119 elever i årskurs 8 och i gymnasiets åk 2 uppger att de omedelbart vill sluta röka. Enligt Elevhälsan söker dock pojkar i mindre utsträckning stöd hos kurator/skolsköterska vilket stärks av den senaste drogvaneundersökningen (CAN) i kommunen. 18

19 Alkoholvanor i Sverige Från 1998 till 2004 steg den totala alkoholkonsumtionen med nästan 30 procent, eller från 8,2 till 10,5 liter ren alkohol per vuxen. Detta är en av de snabbaste konsumtionsökningarna i modern tid. Efter 2004 har det dock skett en tillbakagång (Ramstedt & Leifman, 2012). Man uppskattar att cirka personer, vilket motsvarar 3 procent av befolkningen, är beroende av alkohol. Antalet personer med riskabla alkoholvanor - det vill säga använder alkohol på ett sådant sätt att det ökar risken för skador - ligger runt 1 miljon, dvs. 13 procent De flesta med riskabla alkoholvanor finns inom åldersgruppen år där 28 procent anses vara riskkonsumenter (FHI, 2013; CAN, 2012). Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning undersöker ungdomars alkohol- och drogvanor. Preliminärt resultat för år 2013 har publicerats och visar att andelen unga som dricker alkohol har fortsatt att sjunka och ligger idag på de lägsta nivåer som uppmätts sedan mätningarna påbörjades Enligt denna undersökning har mindre än hälften (47 %) av alla niondeklassare och 77 procent av gymnasieeleverna druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. Motsvarande andelar för tio år sedan (2004) var ca 73 respektive 90 procent. Nationellt kan vi också se att andelen mellan år och som avstår alkohol blir fler. Särskilt stor är ökningen i gruppen unga vuxna, dvs. inom åldergruppen år (se diagram nedan). Då fler väljer att inte dricka är det kanske lätt att tro att man då i stället ersätter alkohol med andra droger. Detta dementeras av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). (Leifman 2013). % Unga vuxna som avstår alkohol i Sverige kvinnor män Figur 12: Andelen unga vuxna, år, som avstår från alkohol under tidsperioden (FHI, 2013). Kommentarer En tydlig trend är att nästan var femte ung vuxen avstår alkohol. Vi kan således se en attitydförändring där man dels i yngre år skjuter upp alkoholdebuten och i vissa fall avstår helt längre upp i åldrarna. Man tar med sig goda vanor från tidigare. Ett sätt att förstå ett ökat avståndstagande är att fler avstår av kulturella, religiösa skäl. En annan viktig förklaring är grupptryck, då gruppen som säger nej till alkohol blir större blir det också lättare att * Definitionen av riskbruk kan skilja sig från land till land, men i Sverige är den följande: För män anges den till 14 standardglas per vecka, där ett standardglas motsvarar 33 cl starköl eller 12 cl vin eller 4 cl sprit. För kvinnor ligger motsvarande gräns på nio standardglas per vecka. En annan typ av riskbruk är så kallad intensivkonsumtion. Med det menas att man dricker stora mängder alkohol under kort tid. Intensivkonsumtion innebär mer än fyra standardglas vid samma tillfälle för en man och mer än tre standardglas vid samma tillfälle för en kvinna. 19

20 avstå. Samtidigt finns den största andelen riskkonsumenter i samma undersökningsgrupp, vilket tyder på en polarisering med motsatta beteenden. Unga i Östersund Andelen elever i åk 9 som druckit alkohol under de senaste 12 månaderna har förändrats till det bättre sedan år 2000 då det minskat kraftigt, från 76 procent till drygt 50 (Tänk till & CAN ). I hälsosamtalet i skolan kan man undersöka hur stor andel som dricker alkohol mer regelbundet. Med det menas att dricka alkohol någon/några gång/er i måna den eller oftare. När det gäller gymnasiets elever, och då i årskurs 1, framkommer att det för 2012/2013 var 23 procent av pojkarna och 27 procent av flickorna som drack alkohol enligt detta mönster (se diagram x). Dock är andelen som dricker någon/några gånger i veckan liten (1 procent för flickor respektive 3 procent för pojkar). Gymnasieelever, åk 1, som dricker alkohol en gång i månaden eller oftare % Åk 1 pojkar Åk 1 flickor / / / / / /2013 Figur 13: Andelen elever i gymnasiets åk 1 i Östersund som antingen besvarat frågan med svarsalternativ dricker alkohol någon eller några gånger i månaden eller någon eller några gånger i veckan. Avser tidsperioden 2007/ /2013 (Hälsosamtal i skolan). Kommentarer Resultat från äldre undersökningar (Tänk till) stödjer CAN:s resultat som visar att andelen som druckit alkohol under det senaste året sjunkit markant. Även uppgifterna i hälsosamtalet pekar i samma riktning, att de som dricker mer regelbundet har minskat kraftigt de senaste åren för både pojkar och flickor. Detta är ett mycket gott och glädjande resultat och insatser som görs inom olika arenor och på olika nivåer ser ut att ge effekt. Vi kan se att eleverna i Östersunds kommun följer rikets trend, och oavsett vilken typ av konsumtion väljer ungdomar att i högre grad avstå från alkohol än tidigare. Vuxna i Östersund Andelen länsbor, inom åldersgruppen år som har en riskkonsumtion av alkohol, har inte förändrats i stort sedan År 2012 fanns 13 procent med riskabla alkoholvanor i länet jämfört med rikets 13 procent (FHI, 2012). Lite om vad som har skett under året Erfarenhetsutbyte för skolornas ANDTansvariga. Utbildning för fritidsgårds- och skolpersonal. Reviderat drogpolitiskt program. Föräldramöten med ANDT-fokus. Omfattande kartläggning av narkotikaläget i Östersund inom narkotikakomissionen. 20

21 % Riskabla alkoholvanor Riket kvinnor Riket män Jämtland kvinnor Jämtland män Figur 14: Andelen personer, i åldersgruppen år, med riskabla alkoholvanor för riket respektive Jämtlands län mellan tidsperioden (FHI, 2013). Kommentarer Ett konstaterande är att männen, såväl i Jämtland som riket, dricker mer riskabelt än kvinnor. En liten men relativt konstant nedgång kan ses vad gäller kvinnors riskbruk i länet. Befolkningen verkar dock inte följa de ungas positiva trend på samma sätt. Narkotikaanvändning i Östersund I början av 2013 tillsattes en narkotikakommission i Östersunds kommun och här följer en sammanfattning av det arbete som gjorts under året. En av kommissionens uppgifter var att kartlägga hur narkotikasituationen ser ut i kommunen, vilket följande är en sammanfattning av. I sin kartläggning finner kommissionen att det är svårt att bedöma tillgängligheten av narkotika och hur denna förändrats över tid inom kommunen. Dock kan konstateras: Var femte elev i årskurs 9 och var tredje elev i gymnasiets år 2 har blivit erbjuden att köpa eller att prova narkotika under det senaste året. Vad avser denna indikator utmärker sig inte kommunen gentemot riket. Ungdomar får narkotika från pojk- eller flickvän eller kompis. Det är få individer som köper droger (illegala som legala) över Internet. Med all sannolikhet är det några få individer som står för att distribuera nätdroger till andra. I avsnittet som berör omfattning/användning av narkotika saknar kommissionen tillräckligt med data för att ge en god bild av unga vuxna och vuxnas narkotikavanor då de undersökningar som kommissionen har att förlitat sig på är enkäten Hälsa på lika villkor samt analys av kommunens avloppsvatten. Den senare undersökningen är ännu inte en validerad metod och ett utvecklingsarbete pågår inom Europa. Kommissionen kan dock konstatera: En av fyra pojkar (23 procent) i gymnasiets andra år samt var tionde pojke (10 procent) i årskurs 9 har använt narkotika. Detta är, och var utmärkande redan år 2008 då den senaste totalundersökningen genomfördes i kommunen, men nu börjar riket komma ikapp. Om man jämför Östersunds kommun med en storstadskommun som Stockholm så framkommer dock att pojkarna i gymnasiets år 2 respektive årskurs 9 befinner sig 8 respektive 2 procentenheter högre än motsvarande undersökningsgrupp i Östersunds kommun. Färre flickor än pojkar använder narkotika och vad gäller kommunens flickor är det en lägre andel, både i årskurs 9 och gymnasiets år 2, jämfört med riket som använt narkotika någon gång. Drogen spice, och liknande rökmixar, används i kommunen i högre grad än i riket. I årskurs 9 samt gymnasiets år 2 befinner sig Östersunds 21

22 kommun 1,7 respektive 1 procentenhet över riket. Användningen av spice är nästan lika stor i årskurs 9 som i gymnasiets år 2, (4 respektive 5,3 procent). Cannabis är dock fortfarande det vanligaste narkotiska preparatet i Östersunds kommun. Dock har spice, med bakgrund av att det funnits i ca 5-6 år, på kort tid blivit ett förekommande narkotiskt preparat. Andelen mer frekventa användare av cannabis är i årskurs 9 färre i kommunen jämfört med riket. För elever i gymnasiets år 2 följer man i stort rikets fördelning. Som exempel kan nämnas att av de elever i gymnasiets år 2 som använt narkotika är det 17 procent som har använt cannabis mer än 20 gånger. Som nämndes är cannabis den vanligaste drogen bland ungdomar. Dock framkommer att det är en högre andel inom kommunen, jämfört med riket, som inte vet vilken narkotika de använt. Dessa data bör dock tolkas med försiktighet då det är få individer som besvarat denna fråga. Enligt analys av avloppsvatten framkommer om kommuninvånarnas narkotikaanvändning att 5 på 1000 invånare använt cannabis och 1,5 på 1000 invånare använt amfetamin. Om man jämför med Gävle kommun har de 30 per 1000 invånare av cannabis och 4 doser av amfetamin. I Kalmar registrerades 140 doser av cannabis per 1000 invånare och 7 doser amfetamin. Kommentarer Det är svårt att få en tydlig bild av en företeelse som är illegal. Vissa fenomen som rör narkotikaanvändning är relativt sett ovanliga och därmed kan underlaget för meningsfull statistik bli för litet. Utöver detta, och som försvårar en kartläggning, råder en brist på nationella befintliga undersökningar som undersöker den vuxna befolkningens narkotikavanor. Med tanke på att målsättningen är ett narkotikafritt Östersund är resultaten inte goda nog. Elevhälsans bild är att användningen av narkotika är ovanligare på högstadiet jämfört med gymnasiet. Då man i många av de fall där narkotikaproblem uppvisats även funnit annan problematik ser man det som oerhört viktigt att reagera vid frånvaro eller tecken på beteendestörning. Vad gäller det första ser man en närvaroplan som ett viktigt underlag för reaktion. Socialarbetare har identifierat en förändring under de senaste åren då man idag upplever att dagens ungdomar är mindre försiktiga än förr. 22

23 23

24 Elevers behörighet till gymnasieskolan Koppling till nationella målområden Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Redovisade indikatorer Behörighet till gymnasieskolan (bas) Meritvärden (betyg) Högskoleutbildad personal i förskolan/skolan Självskattad hälsa LIVSSTILSFAKTORER Fysisk aktivitet Matvanor Övervikt/fetma SOCIALA FAKTORER Trivsel i skolan Orättvis behandling, mobbning Socialt stöd Barnfattigdom (bas) Framtidstro Behörighet till gymnasieskolan (bas) När det gäller skolan så har andelen elever i årskurs 9 som saknar behörighet att söka gymnasiet ökat under 2000-talet. Våren 2013 var det för riket totalt 12 procent av eleverna som saknade behörighet till att söka gymnasieskolan. Föräldrars utbildningsnivå har fått allt större betydelse för om unga lyckas bli behöriga till gymnasiet, slutbetyg från gymnasiet och om man senare kommer att studera vidare på universitet eller högskola. (FHI 2013:02) Statistik från Skolverket visar att barn till högutbildade föräldrar klarar skolan bättre än barn som har föräldrar med lägre utbildning. Andelen elever med högutbildade föräldrar är högre i fristående skolor jämfört med kommunala skolor. Fristående skolor har över tid också haft ett högre genomsnittligt meritvärde än kommunala skolor. (Skolverket 2013) I Östersund Barn- och utbildningsnämndens har enligt budget 2013 som mål att: andelen grundskolelever som har behörighet till gymnasieskolans nationella program, och kan välja mellan en högskole- eller yrkesförberedande linje, skall vara minst lika stor som föregående år. I snitt saknar 8 procent behörighet i Östersunds kommun 2013, vilket är en lägre siffra än rikets (12,4 procent). Kommentarer Över tid har det skett en ökning av antalet elever som är behöriga att välja samtliga program. Det bör samtidigt noteras att behörighetskraven för gymnasiet har höjts. Under våren 2013 gick den första årskullen ut med slutbetyg enligt det nya betygssystemet med betygskalan A-F. Barn- och utbildningsförvaltningen har fortsatt arbetet med att få likvärdighet i hur man sätter betyg. De har lagt särskild vikt vid läsa, skriva och matematik där man också återkopplat till förskolan och deras arbete. En förklaring till att friskolorna har högre behörighet än de kommunala skolorna kan vara att fler elever har föräldrar med hög utbildning. 24