VÄLFÄRDSREDOVISNING Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011. Innehållsförteckning"

Transkript

1 VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011 Innehållsförteckning FÖRORD SAMMANFATTNING BAKGRUND Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Jämtlands läns folkhälsopolicy Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Hälsa och hållbar utveckling En jämlik hälsa Innehåll i välfärdsredovisningen ÖSTERSUNDSBON UR ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV Befolkningsstruktur Utbildningsnivå (bas) Arbetssökande (bas) Ohälsotal (bas) Inkomstnivå (bas) PSYKISK HÄLSA Självskattad hälsa Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) Skolk Trivsel i skolan Illa behandling Socialt stöd Barnfattigdom (bas) TOBAK, ALKOHOL OCH NARKOTIKA Tobaksvanor Alkoholvanor Alkohol- och narkotikaproblem FYSISK AKTIVITET OCH MATVANOR Fysisk aktivitet Parksoffor Matvanor Övervikt och fetma (BMI) SKADOR OCH OLYCKOR Skador (bas) ORDLISTA REFERENSLISTA 1

2 Förord För att följa hur folkhälsan ser ut i Östersunds kommun och vilka förutsättningar olika grupper i befolkningen har för en god hälsa så har kommunfullmäktige beslutat att det årligen ska tas fram en välfärdsredovisning, som en del av årsredovisningen. Upplägget i välfärdsredovisningen ser lite olika ut från år till år och den här gången har vi valt att lyfta fram hur utvecklingen har sett ut under de senaste åren inom de områden som kommunen prioriterat mellan Ur folkhälsoperspektiv är tre år en relativt kort period och den är nyss avslutad, vilket innebär att det är svårt att säga om de aktiviteter som genomförts dessa år har gett några resultat. Det är däremot viktigt att följa hur trenderna ser ut inom olika områden för att veta vilken typ av insatser som är mest relevanta att satsa på. Utifrån 2010 års välfärdsredovisning har politiska diskussioner lett fram till fyra halvnya prioriterade områden inom folkhälsoarbetet, så kallade strategiska utvecklingsområden. Dessa ska genomsyra alla kommuners verksamheter och i kommunens budget finns att läsa om de olika förvaltningarnas planerade folkhälsoarbete under året. De strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet i Östersunds kommun för är: Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger Elevers behörighet till gymnasieskolan Sociala mötesplatser för unga och äldre Delaktighet och inflytande för barn och äldre För att åstadkomma en förändring inom dessa områden och se resultat krävs långsiktiga och strategiska åtgärder från flera olika håll. Samverkan inom och utom kommunen är en nödvändighet för att få ett helhetsperspektiv och jobba åt samma håll. Bengt Marsh Kommundirektör Östersunds kommun Sofie Bergman Utredare folkhälsa Östersunds kommun Kontaktpersoner Välfärdsredovisningen har tagits fram i samverkan med representanter från kommunens förvaltningar i gruppen utvecklingsforum folkhälsa : Sofie Bergman, Utredare folkhälsa, Kommunledningsförvaltningen Tel , e-post: sofie.bergman@ostersund.se Eva Lindwall, Verksamhetsplanerare, Barn- och utbildningsförvaltningen Tel , e-post: eva.lindvall@ostersund.se Eva-Britt Jacobsson, Kvalitetssamordnare, Socialförvaltningen Tel , e-post: eva-britt.jacobsson@ostersund.se Jari Hiltula, Miljöchef, Samhällsbyggnad Tel , e-post: jari.hiltula@ostersund.se Karin Nydahl, Sekreterare, Teknisk förvaltning Tel , e-post: karin.nydahl@ostersund.se Ers. Ann-Christine Flodin 2

3 Sammanfattning I denna välfärdsredovisning visas utvecklingen av de prioriterade områdena för folkhälsoarbetet under perioden över tid, vilka är: Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av tobak, lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre. Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre. Uppgifterna i välfärdsredovisningen är hämtade ur ett antal enkätundersökningar, databaser och från några av kommunens och landstingets egna verksamheter. Nedan följer en sammanfattning av hur hälsan ser ut i Östersunds befolkning. Efter vissa av resultaten visas hur trenden inom området ser ut för Östersunds del, om den går åt ett positivt håll (Trend +), negativt håll (Trend ) eller om den är oförändrad (Trend oförändrad). Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv - bakgrundsfaktorer Utbildningsnivå Trend + Andel föräldrar med utbildning efter gymnasiet har ökat inom alla kommundelsområden i länet sedan Arbetssökande (bas) Trend + Mellan 2010 och 2011 har andelen arbetssökande i Östersund minskat något. 25 % av ungdomarna i Östersund är arbetssökande, vilket är högre än i riket. Ohälsotal (bas) Trend + Ohälsotalen (sjukskrivningsdagar) har minskat stadigt sedan 2002, men ligger fortfarande högre än riket. Kvinnor har fler sjukdagar än män. Inkomstnivå (bas) Trend oförändrad / Trend + Andelen låginkomsttagare bland yngre och personer i medelåldern är relativt oförändrad över tid sedan För äldre personer har andel låginkomsttagare minskat kraftigt. Psykisk hälsa Självskattad hälsa Trend oförändrad / Trend + För elever i årskurs 8 är den självskattade hälsan oförändrad sedan 2006/2007. För tjejer i årskurs 1 på gymnasiet har den självskattade hälsan blivit bättre. Tjejerna bedömer sin hälsa sämre än killarna. Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) Trend Östersund har sedan 2005 haft en något högre andel elever än riket som gått ut grundskolan med behörighet till gymnasiets nationella program. Andelen elever i Östersund som är behöriga till gymnasiet har minskat. Trivsel i skolan Trend oförändrad De allra flesta elever trivs bra i skolan. Eleverna i årskurs 8 har genomgående lägre trivsel än övriga årskurser. 3

4 Illa behandling Trend + Andelen elever som blir illa behandlade av andra elever i skolan har minskat i alla årskurser sedan 2006/2007. En större andel av eleverna i årskurs 4 upplever sig illa behandlade än övriga årskurser. Socialt stöd Trend oförändrad De allra flesta elever i Östersund har någon vuxen att vända sig till om de behöver någon att prata med. Barnfattigdom (bas) Trend oförändrad Andel barn 0-15 år i hushåll med försörjningsstöd ligger för Östersund kommun något lägre än riket i stort. En något högre andel ungdomar år har försörjningsstöd jämfört med barnfamiljer. Tobak, alkohol och narkotika Tobaksvanor Trend + / Trend Sedan 2006 har det skett en minskning av unga män som röker samt en antydan till minskning av kvinnor år som röker. Det verkar samtidigt skett en ökning av unga kvinnor som röker. Alkoholvanor Trend oförändrad Andelen med en riskkonsumtion av alkohol i Östersund har inte förändrats i stort sedan Det är ca 26 procent av personer år i Östersund som har ett riskbruk av alkohol. Fysisk aktivitet och matvanor Fysisk aktivitet Trend oförändrad / Trend Över 60 % av eleverna uppger en hög nivå av fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten har dock minskat de senaste åren bland elever i åk 8, och främst bland pojkar. Det är också en större andel elever i åk 8 som sällan motionerar på sin fritid än tidigare. Matvanor Trend oförändrad / Trend De allra flesta ungdomar i Östersund äter middag varje skoldag. Andelen tjejer som äter frukost varje skoldag har minskat och det är betydligt färre tjejer som äter frukost än killar. Att äta lunch varje skoldag har minskat för både tjejer och killar. Övervikt och fetma (BMI) Trend oförändrad / Trend Det är inga stora variationer vad gäller övervikt och fetma för barn och ungdomar sedan 2006/2007. För hela befolkningen i Östersund har andelen med övervikt och fetma ökat sedan Ungefär hälften av befolkningen i kommunen och landet är överviktiga eller feta. Skador och olyckor Skador (bas) 4

5 I stort sett alla skador av olika yttre orsaker har totalt sett minskat i Östersund under den senaste tioårsperioden, men varierar i olika åldersgrupper. Fallolycka är den absolut vanligaste orsaken tills skada och andelen vårdade för fallolyckor är betydligt högre i Östersunds kommun än i riket. Andelen höftfrakturer bland äldre är relativt oförändrade. Områden att särskilt uppmärksamma De flesta av områdena som följts över tid har haft en oförändrad eller positiv utveckling över åren. Några områden har dock gått åt motsatt håll och här behövs ett fortsatt aktivt arbete för att förändra den negativa trenden. Dessa områden är: Andelen elever i grundskolan i Östersund som är behöriga till gymnasiet har minskat. Det tyder på att fler unga kvinnor i Östersund röker. Den fysiska aktiviteten har minskat bland elever i åk 8, och främst bland pojkar. Andelen tjejer som äter frukost varje skoldag har minskat. Färre elever äter lunch varje skoldag. Andelen personer med övervikt och fetma i Östersund har ökat sedan Ungefär hälften av befolkningen i kommunen är överviktiga eller feta. Andra områden som behöver fortsatt uppmärksamhet, även om det inte skett en försämring under den undersökta tidsperioden är: Ungdomsarbetslösheten, då 25 % av ungdomarna i Östersund är arbetssökande, vilket är högre än i riket. Den psykiska hälsan bland unga tjejer, som är betydligt högre än hos killar. Fallolyckor, vilka är betydligt vanligare i Östersunds kommun än i riket. 5

6 Bakgrund I denna rapport ges en beskrivning av hälsoläget i kommunen och av de faktorer som påverkar hälsan för olika grupper i befolkningen. Hälsoläget är överlag bra både i Sverige och i Östersunds kommun, men det kan bli bättre. Det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. I välfärdsredovisningen redovisas därför uppgifterna i den mån det går efter kön, ålder, kommundelsområde mm. De uppgifter som redovisas i välfärdsredovisningen speglar den lokala utvecklingen och ska vara möjliga att påverka lokalt. Uppgifterna i välfärdsredovisningen syftar till att ge en bred överblick av folkhälsoläget i kommunen, men de levererar inte några enkla svar eller odiskutabla sanningar. Bakom många av resultaten finns komplexa orsakssamband som behöver diskuteras och lyftas upp för att hitta bra åtgärder. För några av resultaten finns jämförelser med riket. Det är värdefullt då det ger en fingervisning om hur Östersunds kommun ligger till i jämförelse med andra, men jämförelserna måste ses med försiktighet då landets kommuner kan se väldigt olika ut. Det är dessutom inte självklart att kommunen ska känna sig nöjd eller missnöjd för att man ligger bra eller dåligt till i förhållande till andra, utan värderingar måste hela tiden göras utifrån vilken målbild som finns i Östersunds kommun och utifrån de förutsättningar som finns här. Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan? Alla människor har lika värde och varje individ ska ha möjlighet att nå en god hälsa och livskvalitet. Med ett aktivt folkhälsoarbete minskar förekomsten av våra vanligaste folksjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, skador och psykisk ohälsa. En förbättrad folkhälsa kan ge stora besparingar. Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 120 miljarder kronor per år. Det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Sverige har åtagit sig att arbeta för en bättre folkhälsa genom policybeslut på nationell och internationell nivå. De faktorer som orsakar ohälsa inom folkhälsoområdet är alla möjliga att påverka genom politiska beslut och individuella val (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sveriges är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt (Regeringen, 2008): 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6

7 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. I folkhälsoarbetet sätter man fokus på bestämningsfaktorer för hälsa. Med bestämningsfaktorer menar man alla de faktorer i samhället och i människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa (se figur 1). Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att de går att påverka genom olika typer av samhällsinsatser och politiska beslut (Statens folkhälsoinstitut). Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer. Bild efter Dahlgren och Whitehead, Jämtlands läns folkhälsopolicy Under 2010 arbetades en länsövergripande folkhälsopolicy fram av Jämtlands läns landsting tillsammans med länets kommuner, på uppdrag av Regionala rådet. Policyn samordnas av Regionförbundet Jämtlands län. Visionen för länets folkhälsoarbete har formulerats till Hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län, och fyra utvecklingsområden har arbetats fram: Trygga uppväxtvillkor Utbildning och arbete Hälsofrämjande miljö Delaktighet och inflytande 7

8 Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Under perioden har Östersunds kommun politiskt prioriterat fyra strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet. Barn och ungdomar samt äldre har varit prioriterade grupper i kommunens folkhälsoarbete. De tre första utvecklingsområdena har stor bäring på visionen om ett socialt hållbart Östersund och de strategier som fullmäktige antagit för detta. Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av tobak, lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre. Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre. Utifrån 2010 års välfärdsredovisning och den länsövergripande folkhälsopolicyn valdes fyra nya områden ut som politiskt prioriterade områden för folkhälsoarbetet under perioden Dessa är: Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger Elevers behörighet till gymnasieskolan Sociala mötesplatser för unga och äldre Delaktighet och inflytande för barn och äldre Hälsa och hållbar utveckling Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Så har kommunfullmäktige formulerat sin övergripande vision för utvecklingen av Östersunds kommun. För att uppnå ett socialt hållbart Östersund har tre strategier formulerats i dokumentet Strategier för att uppnå ett socialt hållbart Östersund : Ett barnvänligt Östersund Ett solidariskt Östersund skapar trygghet åt alla Ett Östersund som samverkar för livsstilspåverkan och den ständiga kampen mot droger I budget 2010 betonas kopplingen mellan Välfärdsredovisningen och visionen om ett demokratiskt och socialt hållbart Östersund. Enligt det tidigare Hållbarhetsrådet (2006) är hälsa, delaktighet och trygghet fokus inom den sociala hållbarheten. En god folkhälsa är av betydelse också för att uppnå de övriga dimensionerna av en hållbar utveckling. I ekonomiska tillväxtmodeller har hälsa alltmer kommit i fokus som en variabel som i hög utsträckning påverkar humankapitalet. En bra folkhälsa bidrar till en hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. En bra hälsa och hög medellivslängd anses bl.a. leda till goda möjligheter för utbildning, produktivitet och sparande (SKL m.fl., 2009) Kommunens miljömål Ett av kommunens inriktningsmål för miljön har stark koppling till folkhälsa: Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. 8

9 En jämlik hälsa Den nationella folkhälsopolitiken syftar till att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Enligt folkhälsopolitiken ska de befolkningsgrupper som har den sämsta hälsan särskilt uppmärksammas. Befolkningen i Sverige har som helhet fått en bättre folkhälsa under de senaste decennierna, men stora sociala skillnader i hälsa, i alla åldrar och oavsett kön, kvarstår och har i vissa avseenden ökat. Denna skillnad är med några få undantag till de mindre gynnade gruppernas nackdel. Skillnaderna i hälsa pekar också på att det är möjligt att åstadkomma en bättre folkhälsa och hälsoläget för de bäst ställda grupperna borde vara en rimlig ambitionsnivå också för de övriga gruppernas hälsa. Det är möjligt att minska skillnaderna i hälsa (SKL m.fl., 2009). Innehåll i välfärdsredovisningen I denna välfärdsredovisning visas utvecklingen av de prioriterade områden för folkhälsoarbetet under perioden över tid. (Se avsnittet Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen, sid. 8) Eftersom folkhälsoarbete oftast är långsiktigt och resultaten av många åtgärder inte syns förrän flera år senare, är det svårt att säga att de åtgärder som genomförts under dessa år har haft direkt effekt. Åtgärderna har dessutom pågått under hela 2011 vilket är längre än vad uppgifterna i välfärdsredovisningen sträcker sig till. Däremot går det att få en bild över vilket håll utvecklingen inom områdena rör sig i. Kommunens prioriterade har koppling till de nationella målområdena, vilket anges först i varje kapitel tillsammans med vilka indikatorer som redovisas för området. Dessa indikatorer visar på invånarnas hälsa eller faktorer som påverkar deras hälsa. Några av indikatorerna benämns basindikatorer då dessa är särskilt strategiskt viktiga för folkhälsan. Varje indikator följs av en beskrivning av vilket samband den har med hälsan. Det är viktigt att poängtera att dessa förhållanden inte alltid gäller på individnivå utan det är generella samband som beskrivs, vilka har studerats på befolknings- eller gruppnivå. Därefter kommer resultat över hur förhållandena ser ut just i Östersunds kommun, och i vissa fall i Jämtlands län. Dessa resultat kommenteras sedan under varje indikator. Välfärdsredovisningen är tänkt att användas som ett diskussionsunderlag för hur vi tillsammans kan skapa bra förutsättningar för en god hälsa hos kommunens medborgare. På flera ställen finns rutor med frågor att diskutera som kan stimulera diskussioner i nämnden, ledningsgruppen eller i personalgruppen. Välfärdsredovisningen har tagits fram av gruppen utvecklingsforum folkhälsa. Representanter från kommunens olika verksamheter, landstinget och gymnasieförbundet har medverkat i diskussionerna kring resultaten och innehållet i kommentarerna. Exempelvis har representanter från elevhälsan kommenterat resultaten, vilka benämns elevhälsan i kommentarerna. Uppgifterna till Välfärdsredovisning 2011 är hämtade från ett antal olika enkätundersökningar: elevenkäterna Hälsosamtal i skolan och UHU-enkäten samt befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor (se förklaringar nedan). Andra uppgifter är hämtade ur databaser och statistik från olika myndigheter samt från kommunens och landstingets egna verksamheter. 9

10 Hälsosamtal i skolan Hälsosamtalen i skolan är en modell som utarbetats i Västernorrland. Den bygger på att eleverna besvarar en enkät med frågor om levnadsvanor och arbetsmiljö som fylls i under ett klassbesök av skolsköterskan. Enkäten utgör underlag vid skolsköterskans individuella hälsosamtal med eleven, där de ställer fördjupade följdfrågor. Hälsosamtalen har genomförts för 6-åringar samt i årskurs 4, 8 och i årskurs 1 på gymnasiet. Hälsosamtalen används på samtliga kommunala skolor. Friskolorna finns inte med i uppgifterna som presenteras här. Svarsfrekvensen på enkäten är hög. Den senaste enkäten, som genomfördes under höstterminen 2010 och vårterminen 2011 besvarades av 496 stycken 6-åringar (86 %), 449 elever i årskurs 4 (99 %), 401 elever i årskurs 8 (87 %) och 717 eleverna i åk 1 på gymnasiet. På gymnasiet besvarar i stort sett alla enkäten och kommer på hälsosamtalet, men det är många som avstår från att väga och mäta sig. På gymnasieskolorna i Östersund kommer ca 40 % av eleverna utanför kommunen, vilka är inkluderade i resultatet. För 6-åringarna skickas enkäten hem och föräldrarna uppmanas att fylla i den tillsammans med barnen. Barnen och föräldrarna kallas till samtal med skolsköterskan för att gå igenom enkäten. UHU (Ungas hälsosamma utveckling) I projektet Ungas hälsosamma utveckling har Katja Gillander Gådin, docent i folkhälsovetenskap på Mittuniversitetet, tagit fram en enkät om skolans arbetsmiljö, levnadsvanor och hälsa. Enkäten har gjorts på alla kommunala skolor med elever i klass 6-9, vilket är nio stycken samt på en friskola. Enkäten är webbaserad och kommer att göras tre år i sträck med start I denna välfärdsredovisning presenteras resultaten från enkäten som gjordes på vårterminen Enkäten skickades ut till 1909 elever och besvarades av 728 pojkar och 799 flickor. Det ger en svarsfrekvens på totalt 80 procent. Nationella folkhälsoenkäten -Hälsa på lika villkor Statens folkhälsoinstitut gör årligen en nationell enkätundersökning, Hälsa på lika villkor, som riktar sig till befolkningen år. Vart fjärde år, 2006 och 2010, köper Östersunds kommun och Jämtlandsläns landsting in extra enkäter till kommunens respektive länets befolkning. Under våren 2010 gick enkäten ut till 4131 personer i Östersunds kommun, varar 2445 personer besvarade den. Det ger en svarsfrekvens på 59,2 procent, vilket är lågt jämfört med förra undersökningen 2006, men högre än genomsnittet i länet och riket. Resultaten redovisas i diagram uppdelat efter kön och fyra åldersgrupper, år, år, år och år. Svarsfrekvensen är högre bland de äldre åldersgrupperna. 10

11 Bakgrundsfaktorer Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv Koppling till nationella målområden Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Redovisade indikatorer Befolkningsstruktur Utbildningsnivå (bas) Arbetssökande (bas) Ohälsotal (bas) Inkomstnivå (bas) Befolkningsstruktur Medellivslängden i Sverige fortsätter alltjämt att öka och ökar mer bland män än bland kvinnor, vilket gör att könsskillnaderna i medellivslängd minskar. Den främsta orsaken till den ökande medellivslängden är att allt färre insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar, på grund av minskad rökning samt lägre blodfetter och blodtryck, och bland dem som insjuknar har dödligheten minskat kraftigt. I ett internationellt perspektiv är medellivslängden hög i Sverige. En följd av ökad medellivslängd är att de äldres andel i befolkningen har ökat i mer än ett sekel och beräknas fortsätta öka (Socialstyrelsen, 2009). Den ökande andelen äldre kommer att ställa stora krav på samhället, inte minst ekonomiska. Därför är det angeläget att satsa på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder som kan göra att behovet av vård och omsorg skjuts upp och att funktionsnedsättningarna kommer senare (FHI, 2011a). Östersund Jämtland Riket Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 0-17 år 9,8 9,3 9,8 9,4 10,5 9, år 30,8 31,2 30,5 29,1 31,1 30, år 8,1 10,8 9,7 11,5 8,3 10,2 Tabell 1: Åldersfördelning i andel av den totala befolkningen i kommunen, länet och riket (31 dec 2010) (SCB). Östersunds befolkningsstruktur liknar till stor del rikets, medan Jämtland har en något äldre befolkning. Precis som i övriga riket har Östersund en ökande andel äldre. Att diskutera: Vilken planering och beredskap har kommunen för en ökad andel äldre i befolkningen? Utbildningsnivå (bas) Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att lågutbildade betydligt oftare än högutbildade lider av ohälsa i form av värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest. Utbildning kan påverka hälsan genom flera mekanismer, såsom lägre hälsorisker i arbetslivet, högre inkomster och mindre ekonomisk utsatthet och stress. Utbildning kan också påverka hur 11

12 människor beter sig privat, och göra dem bättre rustade att hitta och tillgodogöra sig information om till exempel hälsorelaterat beteende. Mycket talar alltså för att högre utbildning faktiskt kan leda till en bättre hälsa. Utbildningsnivån i Sverige har dock höjts under senare tid, vilket innebär att allt färre personer har enbart förgymnasial utbildning. Kvinnor utbildar sig allt längre, och i dag har fler kvinnor än män eftergymnasial utbildning. Men fortfarande finns en social snedrekrytering till högre studier (FHI, 2011b). I Östersund Föräldrar med lång utbildning % Centrala Frösön Odensala Torvalla Brunflo Lit Figur 2: Andel föräldrar (till barn 0-15 år) med eftergymnasial utbildning, år 2004 och I första hand räknas moderns utbildning (SCB). Utbildningsnivån för föräldrar har ökat inom alla områden sedan 2004 och den positiva trenden fortsätter i de flesta områden även En anledning till ökningen kan vara inflyttningen av statliga myndigheter runt Det är dock en tydlig skillnad mellan kommunens olika områden där de centrala delarna har högre utbildningsnivå än de yttre områdena, som mer motsvarar utbildningsnivån i övriga Jämtland. I Välfärdsredovisning 2010 redovisades olika faktorer som påverkar hälsan, från en enkätundersökning, uppdelat på dessa sex kommundelsområden. Torvalla utmärkte sig inom flera av dessa resultat och låg bland annat sämre till än övriga kommunen vad gäller självskattad bra hälsa, tillit, kränkande behandling, fysisk aktivitet och dagligrökare. Arbetssökande (bas) Sysselsättning och möjligheter till arbete är centrala för vårt välbefinnande, och sambandet mellan arbetslöshet och ohälsa är väl belagt. Personer med högst förgymnasial utbildning är oftare arbetslösa jämfört med befolkningen i stort. Vidare är kvinnor något mindre sysselsatta än män, liksom personer med funktionsnedsättning är mindre sysselsatta än personer utan funktionsnedsättning. Arbetslöshet har också visat sig öka risken för depression, främst bland unga (FHI, 2011b). Unga vuxna är en utsatt grupp där arbetslösheten har ökat snabbt under de senaste åren. För de högutbildade öppnas nya möjligheter till arbete när konjunkturen går upp, medan unga som inte har avslutat sin gymnasieutbildning med fullständiga betyg riskerar fortsatt arbetslöshet. (FHI, 2010). 12

13 Arbetssökande % Ungdomar år, Östersund Ungdomar år, riket Kvinnor år, Östersund Kvinnor år, riket Män år, Östersund Män år, riket Figur 3: Andel arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i Östersunds kommun och i riket, sista september (Arbetsförmedlingen). Siffrorna är inte jämförbara med tidigare mätningar *. Arbetsförmedlingen redovisas andel arbetssökande på ett nytt sätt än tidigare (se förklaring nedan) och den nya beräkningen går inte att jämföra med tidigare år än Enligt den nya beräkningen blir andelen arbetslösa betydligt högre än tidigare, men det faktiska antalet behöver inte vara förändrat. Andelen arbetssökande i Östersund är högre än riket vilket den varit även tidigare år. Enligt den nya beräkningen är en av fyra ungdomar arbetssökande i Östersund Mellan 2010 och 2011 har andelen arbetssökande minskat något i Östersund, vilket är positivt. Många åtgärder har gjorts för att minska arbetslösheten bland unga i Östersund, till exempel har Navigatorcentrums verksamhet visat stora framgångar enligt en samhällsekonomisk utvärdering. * Arbetsförmedlingen har förändrat sitt sätt att beräkna andelen arbetslösa. Istället för att som tidigare relatera till befolkningen år redovisas arbetslösheten nu baserad på den registerbaserade arbetskraften. Denna består av tre delar: den förvärvsarbetande nattbefolkningen, öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd. 13

14 Att diskutera: Hur kan kommunen ta tillvara på ung arbetskraft som inom kort kommer att vara ett behov i och med stora pensionsavgångar? Kan Östersund vara föregångare i att anställa unga i och med en högre ungdomsarbetslöshet än i riket? Hur kan kunskapsöverföring ske på ett bra sätt? Finns det möjligheter till traineetjänster och ungdomsanställningar inom kommunen där unga kan växa och utvecklas? Feriepraktik har stor betydelse i form av både sysselsättning under ett långt sommarlov, arbetslivserfarenhet och en första kontakt med kommunanställning. Är det möjligt att sänka åldern och öka tiden för feriepraktik? Vilka konsekvenser skulle det kunna få? Ohälsotal (bas) Ohälsotalet i Sverige är högre för kvinnor än för män. Kvinnor är oftare deltidssjukskrivna och sjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Skillnaderna mellan könen minskar dock successivt. Det är också betydligt högre för personer med högst kort gymnasial utbildning än för personer med högre utbildning. Ohälsotalet minskar dock i alla åldrar, och även de regionala skillnaderna minskar. I slutet av 1990-talet ökade andelen personer som inte arbetar på grund av nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom. Från 2004 har denna andel minskat. Ohälsotalet ökar med åldern. Ju äldre man blir desto större är sannolikheten att man behöver någon av sjukförsäkringsförmånerna. Jämtlands län har det högsta lägsta faktiska ohälsotalet (40,0 dagar), medan Stockholms län har det (27,9 dagar). Skillnaderna beror delvis på att åldersfördelningen skiljer sig mellan länen (FHI, 2011b). Ohälsotal 70 Antal dagar Östersund kvinnor Östersund män Riket kvinnor Riket män Figur 4: Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/ sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen)16-64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv 14

15 ersättning blir EN dag. Uppgifterna gäller för september månad respektive år och tolv månader bakåt (Försäkringskassan). Ohälsotalen fortsätter att minska och Östersunds befolkning följer i stort trenden i riket. För kvinnorna i Östersund minskar ohälsotalen i något mindre takt mellan 2009 och 2010 än tidigare men i något högre takt än i riket. Östersund har högre ohälsotal än riket men mindre än Jämtlands län. Inkomstnivå (bas) Bland de viktigaste faktorerna som påverkar hälsan är ekonomiska resurser i form av löpande disponibla inkomster och ekonomiska tillgångar. Ekonomin har betydelse för individers och familjers möjligheter att kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor. Folkhälsopolitisk rapport 2010 visar exempelvis att personer med hög inkomst rapporterar ett gott hälsotillstånd i större utsträckning än personer med låg inkomst. Inkomstspridningen har länge ökat, men i och med finanskrisen 2008 minskade den. Ensamstående med barn har oftare låg ekonomisk standard än sammanboende med barn. Sammanboende med fler än tre barn har låg ekonomisk standard under längre perioder än personer med färre barn. Andelen pensionärer med goda pensioner ökar visserligen, men kvinnliga pensionärer har det sämre än manliga. Andelen personer med låg ekonomisk standard har ökat bland långtidssjukskrivna och bland dem som får sjuk- och aktivitetsersättning (FHI, 2011b). I Östersund Låginkomsttagare % män kvinnor år år år år 85+ år Figur 5: Andel personer i respektive åldergrupp med låg (under kr) sammanräknad förvärvsinkomst (inkomst av tjänst och näringsverksamhet) i Östersunds kommun 2003, 2006 och 2009 (SCB). Inkomsten är i löpande priser. Siffrorna är inte jämförbara med tidigare mätningar. 15

16 I alla åldergrupper har Östersund en något mindre andel låginkomsttagare jämfört med riket. Mönstret är annars väldigt likt rikets. Den största förändringen över tid kan ses för åldergrupperna över 65 år där andelen låginkomsttagare minskat kraftigt för både kvinnor och män de senaste åren. En anledning till detta kan vara att en del av den äldre generationen med låg pension, framförallt kvinnor som stått utanför arbetslivet, har gått bort. Trots inflation och förändrat penningvärde så ligger andelen låginkomsttagare i de övriga åldersgrupperna på en relativt jämn nivå. Figur x visar att en stor andel ungdomar är arbetssökande, vilket kan bidra till att det finns så många låginkomsttagare i denna grupp. Att diskutera: På vilka sätt kan kommunen bidra till en bra balans i arbetslivet och en bra åldersfördelning? Många unga tvingas idag bo hemma hos sina föräldrar längre på grund av dålig ekonomin. Vilka konsekvenser kan detta få för dem själva och samhället? 16

17 Psykisk hälsa Kommunens utvecklingsområde: Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar Koppling till nationella målområden Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Redovisade indikatorer Självskattad hälsa Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) Skolk Trivsel i skolan Illa behandling Socialt stöd Barnfattigdom (bas) Självskattad hälsa Svenska barn under 15 år hör till de bäst gynnade i världen, hälsomässigt sett, och utvecklingen i denna åldersgrupp har bara varit positiv under de senaste 20 åren. Bilden är dock en annan om man ser till svenska ungdomar i åldrarna år som har fått en markant sämre psykisk hälsa. Det finns flera undersökningar som visar att vissa symtom har fördubblats eller ökat ännu mer, t.ex. oro, ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Denna ökning gäller också sjukhusvård för behandling av depression eller självskadande beteende. Ökningen är särskilt tydlig från mitten av 1990-talet och framåt. Bland unga män i åldern år har även dödligheten ökat. Det kan vara liknande faktorer som ligger bakom både den ökade förekomsten av psykisk ohälsa och den ökade dödligheten bland unga män. Ungdomars psykiska ohälsa beror sannolikt delvis på problem inom skolsystemet och svårigheter för unga att få ett arbete (FHI, 2011c). Barn och unga i Östersund Elever som mår bra för det mesta 100 % Årskurs 4 pojkar Årskurs 4 flickor Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 1 i gymn. pojkar Årskurs 1 i gymn. flickor / / / / /2011 Läsår 17

18 Figur 6: Andel elever i Östersunds kommun som uppger att de för det mesta mår bra (ganska bra eller mycket bra) under läsåren 2006/ /2011 (Hälsosamtal i skolan,). Det är fler pojkar (41 %) än flickor (27 %) som svarar att de mår mycket bra medan fler flickor svarar att de mår ganska bra (50 % jämfört med 45 %) (UHU:s elevenkät, 2011) Psykosomatiska besvär, åk 8 50 % stressad över skolarbetet pojkar stressad över skolarbetet flickor besvärande huvudvärk pojkar besvärande huvudvärk flickor ledsen eller nedstämd pojkar ledsen eller nedstämd flickor sömnbesvär pojkar sömnbesvär flickor / / / / /2011 Läsår Psykosomatiska besvär, åk 1 i gymnasiet % stressad över skolarbetet pojkar stressad över skolarbetet flickor besvärande huvudvärk pojkar besvärande huvudvärk flickor ledsen eller nedstämd pojkar ledsen eller nedstämd flickor sömnbesvär pojkar / / / / /2011 sömnbesvär flickor Figur 7 & 8: Andel elever i åk 8 och åk 1 i gymnasiet i Östersunds kommun som uppger att de under de senaste tre månaderna ofta eller alltid har varit stressad över skolarbetet, haft besvärande huvudvärk, känt sig ledsen eller nedstämd samt om de sällan eller aldrig sover bra, under läsåren 2006/ /2011 (Hälsosamtal i skolan). Andra psykosomatiska besvär som ofta ont i magen eller ofta besvärande värk i rygg/nacke/axlar har inga större förändringar över åren, varken för åk 8 eller åk 1 i gymnasiet. 18

19 Det som är mest anmärkningsvärt är att en stor andel flickor har besvärande värk i rygg/nacke/axlar, 14 % i åk 8 och 25 % i åk 1 på gymnasiet läsåret 2010/2011. Figur 9: (UHU:s elevenkät, 2011). Figur 10: (UHU:s elevenkät, 2011). 19

20 Figur 11: (UHU:s elevenkät, 2011). De allra flesta elever svarar att de mår bra för det mesta. Flickorna skattar sin hälsa något sämre än pojkarna. Skolsköterskorna märker av skillnaden i samtalen och uppfattar många killar som mer obrydda än tjejerna. Det har skett en gradvis förbättring av den självskattade allmänna hälsan hos flickor i åk 1, från 2006/2007 då 79 % uppgav att de för det mesta mådde bra, till 89 % läsår 2010/2011. För övriga grupper har inga större förändringar skett över åren. Det är heller inga stora förändringar vad gäller de psykosomatiska besvären, mer än för flickor i åk 1 på gymnasiet, där mindre trender kan ses: Andelen flickor som är stressade över skolarbetet har förändrats över åren och generellt minskat något, även andelen flickor som ofta är ledsna eller nedstämda har minskat under femårsperioden och till viss del har även besvärande huvudvärk minskat hos flickor. I åk 8 har andel pojkar som ofta har huvudvärk ökat samtidigt som det minskat något hos flickor. Elevhälsan uppfattar att eleverna är lugnare nu än tidigare på grund av det nya betygssystemet som har fler steg än tidigare. Många tjejer är dock stressade över att komma in på det program de önskar på gymnasiet. Det är också färre tjejer som tycker att de duger precis som de är. Det pratas mycket om stressade tjejer vilket kan påverka och till och med skapa en förväntansbild om att man ska vara stressad om man är tjej. Elevhälsan tror att många elever äter och dricker för lite och att det är en av anledningarna till att de har huvudvärk och känner sig stressade etc. Många elever har värk för att vara så unga, vilket kan ha både fysiska och psykiska förklaringar. Elevhälsan menar att många sitter länge framför datorn och stillasittande aktiviteter ökar generellt. Det beskriver också att en stor andel ofta känner sig trötta, vilket kan bero på att många vill vara tillgängliga även på natten. De flesta av eleverna är medvetna om varför de mår dåligt på olika sätt och ser själva sambanden. 20

21 Att diskutera: Ställer vuxna i skolan och hemma tillräckligt höga krav på unga, eller finns det risk att hellre vara kompis hellre än ledare? Elevernas kunskaper i skolan minskar jämfört med resten av västvärldens. Hur kan vi förändra den trenden? Matvanor och fysisk aktivitet har betydelse för att elever ska må bra och hålla koncentrationen i skolan. Kan vi tänka mer kreativt för att få in dessa frågor på ett bra sätt i skolan? Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) Satsningar på utbildning är ett av de främsta sätten att främja barns hälsa, och goda skolresultat är en stark skyddsfaktor för utsatta barn. De unga som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan har sämre möjligheter inom arbetslivet och detta kan i sin tur minska möjligheterna till god hälsa under resten av livet. En god skolmiljö kännetecknas av ett allmänt positivt klimat av lärare som ger tydliga instruktioner och återkoppling på elevernas prestationer samt har höga förväntningar på eleverna. En sådan skolmiljö både främjar goda skolprestationer och minskar risken för psykiska problem bland eleverna (FHI, 2011d). Barn och unga i Östersund Östersund 90,4 % 92,5 % 89,7 % 89,9 % 89,4 % 86,4 % Riket 89,2 % 89,5 % 89,1 % 88,9 % 88,8 % 88,2 % Tabell 2: Jämförelse mellan elever i kommunala skolor i åk 9 som är behöriga till nationellt program i gymnasiet i Östersunds kommun och i riket (Skolverket). Yrkesprogram Estetiskt program Ekonomiskt, humanistiskt och samhällsvetenskapligt program Naturvetenskapligt och tekniskt program Obehöriga Östersunds kommun 87,5 % 87,1 % 84,5 % 82,0 % 12,5 % större städer i Sverige 86,6 % 85,5 % 84,2 % 82,2 % 13,4 % Tabell 3: Andel elever i kommunala skolor som är behöriga till yrkesförberedande respektive olika högskoleförberedande gymnasieprogram av elever som gick ut grundskolan 2011, i Östersunds kommun och i större städer i Sverige. Beräkningen är gjord utifrån den nya skollagen som börjar gälla höstterminen 2011 (Skolverket) Elever i friskola 11 % 13 % 12% 13 % 16 % Tabell 4: Andel elever i grundskolan i Östersunds kommun som går i en friskola (Barn- och utbildningsförvaltningen). 21

22 Östersund har över tid en något högre andel elever än riket som gått ut grundskolan med behörighet till gymnasiets nationella program, med undantag från 2010 då Östersund ligger något under rikets snitt (enligt tabell 2). Enligt Skolverkets uppgifter har Östersund minskat i andel elever som är behöriga till gymnasiet genom åren. Behörighet till gymnasiet har hittills speglats av resultaten från tre ämnen, och för att få en helhetsbild över elevers möjligheter och hur Östersund ligger till i jämförelse behöver man titta på fler uppgifter än så. Det är dock godkänt i dessa tre ämnen som har varit avgörande för om eleverna har kommit vidare till gymnasiets nationella program eller inte. Enligt Skolverkets uppgifter är det redan tidigare drygt 10 procent varje år som inte når behörighetsnivån, vilket motsvarar drygt 50 ungdomar per år. Att gå vidare till gymnasiet har mycket stor betydelse för ungdomarnas framtida utveckling i livet i form av arbete, inkomst, hälsa med mera och det innebär även en stor samhällsekonomisk vinst. Från och med 2011 räknas behörigheten på ett nytt sätt och ställer krav på godkänt i betydligt fler ämnen än tidigare, vilket visas i tabell 3. Att diskutera: Hur kan vi samverka för att stötta riskutsatta barn och ungdomar som har svårast att klara skolan? Vilka olika aktörer kan bidra i detta arbete? Det finns forskning på vad som kännetecknar en bra skola och hur eleverna lyckas med skolprestationer och samtidigt trivs och mår bra. Hur kan Östersund ta till sig dessa erfarenheter? Östersund har jobbat aktivt med bland annat inkludering i skolan, hjälp med läxläsning och en bred elevhälsoverksamhet. Hur kan vi bibehålla och utveckla ett gott klimat i skolan trots besparingstider? Den nya läroplanen innebär krav på godkänt i betydligt fler ämnen än tidigare. Hur kan kommunens skolor möta detta krav? Vilken behörighetsnivå är det rimligt för Östersund att sikta på i jämförelse med riket, med tanke på vilka förutsättningar barn i kommunen har? Skolk Längre utbildning främjar hälsa och hälsorelaterade beteenden i vuxen ålder. En hög frånvaro minskar förutsättningarna för att klara skolan. Motivet för att motverka skolk är i första hand att medverka till att unga människor, rent allmänt, får så goda livschanser som möjligt (FHI). Barn och unga i Östersund Under vårterminen 2011 så hade eleverna i åk 8 i snitt knappt 8 timmars okänd frånvaro per elev. Det är ett stort glapp mellan olika skolor, vilket kan bero på hur flitigt frånvaron rapporteras in i systemet. Storsjöskolan ligger enligt denna inrapportering bäst till på 3 timmars okänd frånvaro i snitt per elev, medan Parkskolan, Torvallaskolan, Treälven och Ängsmon ligger på över 11 timmar i snitt per elev. I den nya läroplanen ställs det större krav på att inrapportera frånvaro och elevhälsan menar att det har skett en förbättring av detta under hösten. Det är även mer restriktivt med att ge giltig ledighet, vilket ger signaler om hur viktig skolan är. Lärarna är skyldiga att kontakta 22

23 föräldrarna om eleven inte är i skolan. Det är viktigt att lärarna och andra vuxna tar frånvaron på allvar direkt vid första tillfället. Trivsel i skolan En skolmiljö, där eleverna trivs och fungerar väl, ger ett grundläggande skydd mot en rad olika riskbeteenden. De insatser, som visat sig fungera brett förebyggande, handlar om metoder som främjar skolnärvaro, stärker lärarens ledarskap i klassrummet och tränar elevernas sociala och emotionella kompetens. Skolans lärande kärnuppdrag och ett bra förebyggande arbete kompletterar således varandra. De olika insatserna motverkar också trakasserier, hot och en otrygg klassrumsmiljö (FHI). Barn och unga i Östersund Trivs i skolan 100 % Årskurs 4 pojkar Årskurs 4 flickor Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 1 i gymn. pojkar Årskurs 1 i gymn. flickor / / / / /2011 Läsår Figur 12: Andel elever i Östersunds kommun som trivs ganska eller mycket bra i skolan, under läsåren 2006/ /2011 (Hälsosamtal i skolan). De allra flesta elever trivs bra i skolan. Eleverna i årskurs 8 har genomgående lägre trivsel än övriga årskurser. I årskurs 8 höjs kraven i skolan och det blir mer läxor och förhör för eleverna, samtidigt som många är i en känslig ålder utvecklingsmässigt. I både senareskolan och gymnasiet samarbetar lärare mer nu kring planering av prov så att de inte ska krocka för mycket. Det är viktigt med beröm och uppmuntran till eleverna, vilket enligt UHU:s elevenkät knappt 50 % av eleverna upplever att de brukar få. Att diskutera: Hur kan man göra ökningen av läxor och prov mer successiv så att övergången till årskurs 8 inte upplevs så stor? Får eleverna tillräcklig feedback och kunskap om vad som förväntas av dem? Behöver eleverna mer kunskaper om studieteknik? 23

24 Illa behandling Mobbning i skolan kan ses som ett tecken på att skolan som helhet behöver utveckla sitt arbetsklimat. Mobbning drabbar ofta de ängsliga och försiktiga eleverna som har svårt att hävda sig. Att utsättas för kränkningar skadar självkänslan allvarligt, men även de elever som mobbar far illa på olika sätt. Det är ofta samma elever som skolkar som utsätter andra för mobbning. Elever som mobbar utgör dessutom en riskgrupp när det gäller missbruk och kriminalitet, och det är viktigt att fånga upp dessa tidigt (FHI, 2010). Barn och unga i Östersund Illa behandlad i skolan 50 % Årskurs 4 pojkar Årskurs 4 flickor Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 1 i gymn. pojkar Årskurs 1 i gymn. flickor / / / / /2011 Läsår Figur 13: Andel elever i Östersunds kommun som uppger att de blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra elever i skolan, under läsåren 2006/ /2011 (Hälsosamtal i skolan). Några enstaka person i varje årskurs uppger att de blivit retad, utstött eller illa behandlad av vuxna i skolan. Störst andel är det i årskurs 8 där 4 % av både flickor och pojkar uppger att de blivit illa behandlade av vuxna i skolan (Hälsosamtal i skolan, 2010/2011). I UHU:s elevenkät svarar var fjärde pojke och drygt var tredje flicka i årskurs 6-9 att de känt sig mobbade minst en gång det senaste halvåret. 20 % av eleverna svarar att lärarna oftast eller alltid ingriper och ser till att trakasserierna eller mobbningen upphör. Var fjärde elev svarar att lärarna aldrig eller sällan gör något (Gillander Gådin, 2011). UHU:s elevenkät har också frågat om sexuella trakasserier och resultaten visar att verbala trakasserier är den vanligaste formen följt av de fysiska formerna. 24

25 Figur 14: (UHU:s elevekät, 2011) Hälften av eleverna känner till att det finns en likabehandlingsplan på skolan. Det är stor skillnad mellan de olika skolorna, där svaren varierar mellan 28 och 80 procent (UHU:s elevenkät). Andelen elever som blir illa behandlade av andra elever i skolan har minskat i alla årskurser sedan 2006/2007. Kan en förklaring vara att likabehandlingsplanerna har haft effekt? I årskurs 4 upplever en större andel elever att de blir illa behandlade jämfört med i de högre årskurserna. Har man en annat attityd och uppfattning om vad illa behandling är som 10- åring, eller kan det vara så att man vänjer sig med åldern? Ingen ska behöva bli illa behandlad av en vuxen i skolan. Fysiska sexuella trakasserier är vanligare bland flickor än pojkar. Elevhälsan tror dock att det finns ett mörkertal bland pojkar. Det finns behov av att jobba med både killar och tjejers attityder och värderingar. Vuxna måste reagera snabbt när någon blir illa behandlad eller trakasserad, vilket endast 20 % av eleverna har angett att lärarna gör. Det är inte acceptabelt att det pågår mobbning och sexuella trakasserier i skolan. Även om skolorna jobbar aktivt med mobbningsplaner så verkar det inte tillräckligt när man tittar på resultaten. Elevhälsan menar att det finns en hård jargång i vissa idrottsgrupper som visar sig stöddiga och har ett dåligt språk. Kan skolan samarbeta med idrottsföreningar vid sådana tillfällen? Att diskutera: Vilka goda exempel finns det i kommunen på arbete med goda relationer i skolan? Hur gör vi för att vuxna ska reagera och inte acceptera mobbning och sexuella trakasserier bland barn och unga? Hur är vuxna som förebilder när det gäller bra behandling? Hur bemöter vuxna varandra och vilka signaler sänder det till unga? 25

26 Socialt stöd Flera studier har visat att väl integrerade personer med starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad kapacitet att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade individer (FHI, 2010). Barn och unga i Östersund Tillgång till vuxen att prata med 100 % Årskurs 4 pojkar Årskurs 4 flickor Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 1 i gymn. pojkar Årskurs 1 i gymn. flickor / / / / /2011 Läsår Figur 15: Andel elever i Östersunds kommun som uppger att de har någon vuxen som de kan prata med om det som är viktigt för dem, under läsåren 2006/ /2011 (Hälsosamtal i skolan). De allra flesta elever i Östersund har någon vuxen att vända sig till om de behöver någon att prata med. Här är det ingen större skillnad mellan de olika årskurserna eller mellan pojkar och flickor. Enligt en studie på svenska skolbarn visar att vännerna får allt större betydelse för både pojkar och flickor med stigande ålder. Ju äldre ungdomarna blir, desto svarare får de att prata med sina föräldrar om saker som bekymrar dem och desto lättare får de för att istället prata med sina vänner (Statens folkhälsoinstitut, 2011e). När skolsköterskorna träffar elever som har behov av att prata tipsar de alltid om kurator, ungdomsmottagning eller liknande. Det finns stöd för dem som har behov. I dagsläget finns det en manlig kurator och ingen manlig skolsköterska, vilket är en stor brist för pojkar som kan tycka att det är lättare att prata med en man. Enligt UHU:s elevenkät så är det samtidigt fler killar än tjejer som upplever att de finns någon på skolan man kan prata med om problem, vilka även skulle kunna vara annan skolpersonal. Vuxna förebilder är något som teknisk förvaltning diskuterar och försöker jobba med i sin personal på bland annat skolor. Barnfattigdom (bas) Studier har visat att barn i familjer som får långvarigt ekonomiskt bistånd är en särskilt utsatt grupp i flera avseenden. De löper bland annat större risk för att hamna i missbruk och för att utveckla psykisk sjukdom. Barn som vuxit upp i familjer med låga inkomster men som inte fått ekonomiskt bistånd uppvisar inte samma överrisker för en sådan ogynnsam utveckling 26

27 (Socialstyrelsen, 2008). Att ta emot bistånd länge är vanligast bland personer i åldern år som inte hunnit eller kunnat etablera sig på arbetsmarknaden. De flesta åtgärder inom området ekonomiska villkor har riktats mot barnfamiljers ekonomi barnbidragen har till exempel höjts (FHI, 2011b). Barn och unga i Östersund Försörjningsstöd % år i Östersund 0-15 år i riket år i Östersund år i riket Figur 16: Andel barn 0-15 år och ungdomar år i hushåll med försörjningsstöd (socialbidrag) i Östersunds kommun och i riket år (Socialstyrelsen). Totalt fick1399 hushåll försörjningsstöd under perioden september 2010 till och med augusti Av alla dem som hade långvarigt försörjningsstöd, i över sex månader var 43 % utlandsfödda. Ensamstående kvinna med barn Ensamstående man med barn Antal försörjningsstöd sept sept 2011 Försörjningsstöd i mer än 6 mån Försörjningsstöd i mer än 10 mån Sambo med barn Totalt 409 (64 %) 148 (23 %) 86 (13 %) Tabell 5: Antal hushåll med barn 0-15 år som har försörjningsstöd (Socialförvaltningen, 2011) Andel barn 0-15 år i hushåll med försörjningsstöd ligger för Östersund kommun något lägre än riket i stort, och har gjort så under hela mätperioden. De flesta hushåll med barn som har försörjningsstöd har det under en period kortare än sex månader. Den genomsnittliga hjälptiden för försörjningsstöd totalt har de två senaste åren varit 4,6 månader. En större andel ungdomar år har försörjningsstöd jämfört med barnfamiljer. Andelen ungdomar med försörjningsstöd i Östersund är lika hög som i riket och har ökat något i både kommunen och riket sedan Det kan bero på att en stor andel unga är arbetssökande. 27

28 Att andelen utlandsfödda är så stor bero på att kan det vara svårare att etablera sig på arbetsmarknaden utifrån bristande språkkunskaper eller utbildning. Att få tillträde till arbetsmarknaden är grundläggande för att kunna försörja sig själv. För att kunna få ersättning från a-kassa vid arbetslöshet eller sjukpenning vid sjukdom behöver oftast ett arbetsvillkor uppfyllas eller att sjukpenninggrundande inkomst förelegat. Östersund har en policy att skolaktiviteter inte får kosta något för att alla elever ska ha samma förutsättningar att delta. Det innebär att skolorna behöver mycket egen utrustning för olika aktiviteter, vilket de söker pengar för. Elevhälsan menar att eleverna har stort tryck på sig från kompisar att ha nya teknikprylar och märkeskläder och några elever har tagit upp att det är jobbigt att inte ha lika mycket pengar som sina klasskompisar. Genom att hitta kreativa lösningar i skolan behöver det inte vara stigmatiserande att ha ont om pengar, som till exempel bytesmarknader för utrustning. Det är framförallt viktigt att stärka elevernas självkänsla och ha en dialog för att de ska förstå att de är lika mycket värda ändå, enligt elevhälsan. 28

29 Tobak, alkohol och narkotika Kommunens utvecklingsområde: Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av tobak, lösningsmedel och andra droger bland ungdomar Koppling till nationella målområden Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Redovisade indikatorer Tobaksvanor Alkoholvanor Alkohol och narkotikaproblem Tobaksvanor Tobaksrökningen är den största enskilda riskfaktorn för sjukdom och förtida död. Alla som röker skadas av sin rökning och rökningen har effekt på i stort sett alla kroppens organsystem. Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt tio år av sin förväntade livslängd (FHI). Snusning är ett omdebatterat tobaksbruk där den vetenskapliga forskningen länge varit eftersatt. En sammanställning av den senaste forskningen visar dock att snusning ökar risken för cancer i bukspottkörteln, dödlig hjärtinfarkt och dödlig stroke, förhöjt blodtryck samt munslemhinneförändringar (FHI). Enligt Statens folkhälsoinstituts årliga undersökning Nationella folkhälsoenkäten fortsätter rökningen att minska i den vuxna befolkningen i Sverige. Sedan 2004 har den totala andelen dagligrökare sjunkit från 16 % till 11 % Den totala andelen snusare har också minskat något, från 22 % bland män och 3 % bland kvinnor år 2004 till 18 % bland män och 3 % bland kvinnor år Andelen 15-åringar som röker har dock ökat igen efter en mångårig minskning (FHI). Andelen 15-årigar som rökte ökade under perioden 1985/ /98, men minskade därefter till 2005/06. Sedan dess har dock rökningen ökat bland både 15-åriga flickor och pojkar (FHI, 2011e). 29

30 Rökning bland unga i Östersund Figur 17: (UHU:s elevenkät, 2011). Elever som röker % Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 1 i gymn. pojkar Årskurs 1 i gymn. flickor / / / / /2011 Läsår Figur 18: Andel elever i Östersunds kommun som uppger att de röker någon gång i månaden eller oftare (Hälsosamtal i skolan). Det är stor skillnad i resultaten mellan UHU:s enkät och hälsosamtalet, vilket troligen beror på att UHU:s enkät är anonym medan hälsosamtalet innebär ett samtal med skolsköterskan, och bedöms därför ligga i underkant jämfört med verkligheten. Det är trots det möjligt att följa trenden i hälsosamtalet, som visar att det under det senaste läsåret har skett en ökning av rökning bland tjejer. Det är enligt UHU:s enkät också fler tjejer än killar som röker i åk 9. Det är en trend i hela landet att rökningen ökar bland ungdomar, trots en minskning i den vuxna befolkningen. Flera unga kända tjejer/kvinnor röker i media och rökning framställs på det sättet fortfarande som trendigt. Det är viktigt att vuxna i skolan reagerar när elever röker och 30

31 att de är konsekventa. Elevhälsan menar att många lärare tycker att det är jobbigt att säga till eleverna och det finns en bristande kunskap om tobakslagen, som förbjuder rökning på skolgårdar. Det är klart vanligare att det röks i skolan på gymnasiet än i grundskolan, men många har börjat röka redan innan de börjar gymnasiet. För att minska rekryteringen är det därför väsentligt att börja det förebyggande arbetet tidigt. Vissa gymnasieprogram är överrepresenterade när det gäller rökning, t.ex. vård och omsorg samt barn och fritid. Det röks också mycket på särskolan. Att diskutera: Ungas rökvanor minskar inte längre i Sverige. Vad kan kommunen göra för att hindra den trenden i Östersund? Vilket stöd kan elever som är tobaksberoende få från skolan? Vilken effekt kan en tobaksfri kommun ha? Hur kan tobaksfrågan lyftas i olika led för att skapa en attitydförändring och vara en motpol till marknadskrafterna? Rökning i Östersund Röker dagligen % man 2006 man 2010 kvinna 2006 kvinna 2010 Ålder Figur 19: Andel personer år i Östersunds kommun som röker dagligen år 2006 och 2010 (Hälsa på lika villkor). Andelen som röker i Östersund ligger ungefär på samma nivå som i riket eller strax under. Under perioden 2006 till 2010 har det skett en minskning av unga män som röker, samtidigt som det tyder på en ökning för unga kvinnor (ej statistiskt säkerställd skillnad). För kvinnor i de övriga åldergrupperna tyder det dock på en minskning i andelen rökare (ej statistiskt säkerställd skillnad). De flesta dagligrökare har sedan tidigare varit kvinnor i medelåldern, varav en stor andel arbetar inom offentlig sektor. Kan kommunens tobakspolicy om en tobaksfri arbetstid som infördes 2009 haft någon effekt i minskningen för denna grupp? 31

32 Snusning bland unga i Östersund Figur 20: (UHU:s elevenkät, 2011). Elever som snusar % Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 1 i gymn. pojkar Årskurs 1 i gymn. flickor / / / / /2011 Läsår Figur 21: Andel elever i Östersunds kommun som uppger att de snusar någon gång i månaden eller oftare (Hälsosamtal i skolan). På samma sätt som för rökningen skiljer sig svaren åt mellan de olika enkäterna, och även här verkar det troligt att hälsosamtalet ligger i underkant. Trenden i hälsosamtalet är dock att snusning minskar något bland elever i gymnasiets årskurs 1, framförallt bland tjejer. Även om det är fler killar som snusar så ligger inte tjejerna så långt under. Tobaksbolagen har haft kraftig marknadsföring mot unga tjejer med nya tjejiga förpackningar och smaker. Elevhälsan menar att många elever i vissa program börjar snusa under gymnasietiden, påverkade av kulturen på skolan och praktikplatser, ex på byggprogrammen. 32

33 Snusning i Östersund Snusar dagligen % man 2006 man 2010 kvinna 2006 kvinna Ålder Figur 22: Andel personer år i Östersunds kommun som snusar dagligen år 2006 och 2010 (Hälsa på lika villkor). Snusning bland män i Östersund verkar ha minskat mellan 2006 och 2010, främst bland yngre män, medan den ligger kvar på samma nivå för kvinnor. Överlag har Östersund en något större andel av både män och kvinnor som snusar dagligen än i riket. Kan kommunens tobakspolicy om en tobaksfri arbetstid som infördes 2009 haft någon effekt i minskningen? En naturlig förlängning av en tobaksfri arbetstid kan vara en tobaksfri skoltid. För att slå igenom krävs ett samarbete mellan barn- och utbildning, gymnasieförbundet och socialförvaltning som står för tillsyn. Tobaksfrågan behöver lyftas i olika led för att skapa en attitydförändring och vara en motpol till marknadskrafterna. Föräldrars rökvanor Ingen rökare i nyföddas hemmiljö 100 % Brunflo Frösön Lit Lugnvik Odensala Zätahuset Torvalla Östersund totalt Födelseår 33

34 Figur 23: Andel barn födda där det inte finns någon rökare i hemmiljön 0-4 veckor efter födseln (JLL) I hälsosamtalet ställs en fråga till de yngre barnen, 6 och 10 år, om vuxna röker inomhus där de bor. Över 95 % svarade vid senaste mätningen att vuxna sällan eller aldrig röker inomhus där de bor, vilket inte är någon större förändring från tidigare år. Det har inte skett några större förändringar av rökande föräldrar mellan 2004 och 2008 totalt. Andelen rökande föräldrar varierar mellan de olika kommunområdena där Torvalla och Brunflo har flest andel rökande föräldrar. Enligt Barnhälsovårdens årsrapport 2010 nås målsättningen vad gäller andelen rökfria mammor vid 0-4 veckors ålder men inte beträffande rökfria föräldrar vid 8 månaders ålder då endast 90,7 procent av föräldrarna är rökfria. Pappor röker i betydligt större utsträckning än mammor. Alkoholvanor Omfattande alkoholkonsumtion återfinns bland de fem största riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår, enligt WHO:s beräkningar. Under de senaste 10 åren har den uppskattade totala alkoholkonsumtionen i Sverige ökat med drygt 30 procent och mellan 5 och 10 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende. Hög alkoholkonsumtion ger på sikt allvarliga medicinska skadeverkningar och förknippas med sjukdomar och tillstånd som lever- och bukspottskörtelcancer samt högt blodtryck. Vidare ökar risken för nedsatt psykisk hälsa, alkoholpsykoser och självmord. Antalet unga som vårdats för alkoholrelaterade diagnoser ökar. Alkohol är en starkt bidragande faktor för skador, olycksfall och dödsfall som drunkningsolyckor, trafikskador, självmord och skador orsakade av våld (SKL m.fl. 2009). Unga i Östersund Figur 24: (UHU:s elevenkät, 2011). 34

35 Ungdomars alkoholvanor % Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 1 i gymn. pojkar Årskurs 1 i gymn. flickor / / / / /2011 Läsår Figur 25: Andel elever i årskurs 8 och 1 på gymnasiet i Östersunds kommun som uppger att de dricker alkohol någon gång i månaden eller oftare (Hälsosamtal i skolan). Har aldrig druckit alkohol % Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 1 i gymn. pojkar Årskurs 1 i gymn. flickor / / / / /2011 Läsår Figur 26: Andel elever i årskurs 8 och 1 på gymnasiet i Östersunds kommun som uppger att de aldrig dricker alkohol (Hälsosamtal i skolan). På samma sätt som för tobaksvanor så skiljer sig svaren åt mellan de olika enkätundersökningarna. Det är olika typer av frågor om alkohol som ställs i undersökningarna men det verkar ändå troligt att hälsosamtalet även här ligger i underkant. Enligt UHU:s enkät är det betydligt fler tjejer som någonsin varit riktigt berusade. Anledningar till detta som diskuterats är om tjejer umgås mer med äldre personer och vill verka mer vuxna. Det kan också vara så att många tjejer som upplever höga krav ser drickandet som en ventil där de inte längre behöver vara en duktig flicka utan att det är legitimt att göra bort sig. 35

36 Det är allvarligt att det finns barn i årskurs sex som druckit sig berusade. För varje år man skjuter upp alkoholdebuten minskar risken med 14 procent att få alkohol- eller drogproblem senare i livet (Fransson, H). Det är en stor skillnad på alkoholkonsumtion mellan årskurs 8 och 9, vilket borde vara möjligt att förebygga. Från 2007/2008 börjar en trend med minskad alkoholkonsumtion hos tjejer i årskurs 1 i gymnasiet, medan övriga grupper ligger relativt stabilt över åren. Runt 2007 började polisen sitt arbete med Kronobergsmodellen som bland annat innebär direktförverkan av alkohol. I samma veva startades också antilangningskampanjer i kommunen. Kan detta ha gett någon effekt på tillgängligheten av alkohol och alkoholkonsumtion bland unga? Andelen som aldrig dricker alkohol har också ökat bland gymnasieeleverna. I Östersund Riskabla alkoholvanor % man 2006 man 2010 kvinna 2006 kvinna Ålder Figur 27: Andel personer år i Östersunds kommun som har riskabla alkoholvanor enligt indexberäkning * 2006 och 2010 (Hälsa på lika villkor). Andelen med en riskkonsumtion av alkohol i Östersund har inte förändrats i stort sedan Östersund ligger på ungefär samma nivå som riket för kvinnor och män och i de olika åldergrupperna. Det är trots det ca 26 procent av befolkningen år i Östersund som har ett riskbruk av alkohol, vilket innebär enligt Statens folkhälsoinstitut innebär ett alkoholbruk som medför förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Den enda förändring som kan ses mellan åren är en trolig ökning bland män år (ej statistiskt säkerställd). En förklaring som har diskuterats är en ökad arbetslöshet i gruppen på grund av exempelvis försvarsnedläggning och nedlagda företag under tidsperioden. * Kvinnor: att dricka alkohol 2-3 gånger per vecka, vanligtvis 1-2 glas per gång men minst 6 glas vid ett och samma tillfälle en gång per vecka Män: att dricka alkohol 4 gånger per vecka, vanligtvis 3-4 glas men minst 6 glas vid ett och samma tillfälle en gång per vecka Med ett glas menas t ex 1 burk folköl, cl rödvin eller 4 cl whisky (Hälsa på lika villkor). 36

37 Alkohol- och narkotikaproblem Säger bestämt nej till narkotika % Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 1 i gymn. pojkar Årskurs 1 i gymn. flickor / / / / /2011 Läsår Figur 28: Elever i årskurs 8 och 1 på gymnasiet i Östersunds kommun som säger bestämt nej om de skulle bli erbjudna narkotika (Hälsosamtal i skolan). De allra flesta elever som inte svarat bestämt nej på frågan har valt alternativet att de troligen skulle säga nej om de blev erbjudna narkotika. Den attityd som unga har till narkotika speglar ofta hur de sedan agerar om eller när de konfronteras med narkotika. Elevhälsan menar att många av de elever som svarar att de troligen skulle säga nej utvecklar det med att de har svårt att veta hur de reagerar innan de är i situationen. Det vittnar om en nyfikenhet och en inte helt avståndstagande attityd. Enligt en drogvaneundersökning (CAN) från 2008 i Östersund hade ca 10 procent av eleverna i årskurs 9 någon gång använt narkotika. Enligt socialförvaltningen finns det en liberal syn på droger bland unga i Östersund och det är relativt lätt att få tag på olika preparat, som hasch, amfetamin och piller av många olika slag, bland annat genom internetförsäljning. Det verkar ändå vara en svagt positiv utveckling till en mer kritisk syn på droger enligt hälsosamtalet. 37

38 Brott mot alkohol- och narkotikastrafflagen Anmälningar Antal Olovlig försäljning och innehav av alkoholdrycker Olovligt anskaffande och hantering av alkoholdrycker 62 Narkotika överlåtesle Narkotika innehav Narkotikabruk Figur 29: Antal anmälningar i Östersunds kommun inom alkohol- och narkotikastrafflagen under de tre första kvartalen 2010 och 2011 (Polisen). Av de 121 anmälningarna om olovlig hantering av alkoholdrycker år 2010 skedde 107 stycken i samband med valborg, skolavslutning och student. Polisen beskriver att de flesta av de alkoholrelaterade brotten och i stort sett alla narkotikabrott är ett mått av polisens egen insats. Brotten anmäls i mycket liten grad av annan än polisen själv, vilket är särskilt tydligt när det gäller narkotikabrott. Just överlåtelse av narkotika är ett sådant brott där 2011 års resultat är vida överstigande Detta har sin grund i tre ärenden där polisen kunde lagföra unga köpare i mycket stor utsträckning. När det gäller langningsbrott, olovlig försäljning av alkohol och olovligt anskaffande av alkoholdrycker, föreligger enligt polisen högst troligt ett statistikfel för När det gäller större festhelger som skolavslutning brukar samtliga direktförverkanden av alkohol redovisas på en anmälan. Under 2011 har man beklagligt nog inte fört absolut räkning på antalet förverkanden i samband med bland annat skolavslutningen (Polisen). Att diskutera: Vuxnas attityder påverkar ungas beteenden, även när det gäller alkohol- och tobaksvanor. Vilken attityd till alkohol och tobak förmedlas av kommunen i olika sammanhang och vilken betydelse har det? Vilka krav ställs på föreningar och hur kan kommunen bidra till att minska tobaks- och alkoholanvändning inom föreningslivet? Hur kan kommunen jobba med att få unga att stå emot grupptryck och viljan att testa droger? Mellan årskurs 8 och 9 händer mycket vad gäller alkohol, tobak mm. Vad kan kommunen göra för att förhindra den utvecklingen? 38

39 Fysisk aktivitet och matvanor Kommunens utvecklingsområde: Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre Koppling till nationella målområden Målområde 9: Fysisk aktivitet Målområde 10: Matvanor och livsmedel Redovisade indikatorer Fysisk aktivitet Färdmedel Parksoffor Matvanor Övervikt och fetma Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa och på folkhälsan i stort. Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Hälsofrämjande fysisk aktivitet förbättrar hälsan utan att åsamka skada. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern. Med regelbunden fysisk aktivitet menas enligt rekommendationen en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv. Rekommendationen för barn är 60 minuter fysisk aktivitet varje dag och bör omfatta både måttlig och hård aktivitet (FHI, 2010). Barn och unga i Östersund Motionerar minst 3-4 ggr i veckan % Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 1 i gymn. pojkar Årskurs 1 i gymn. flickor / / / / /2011 Läsår Figur 30: Andel elever i åk 8 och åk 1 på gymnasiet i Östersunds kommun som motionerar/idrottar 3-4 gånger i veckan eller mer på sin fritid (Hälsosamtal i skolan). 39

40 Elever som sällan motionerar på sin fritid har ökat för både pojkar och flickor i årskurs 8 och ligger det senaste läsåret på %, där pojkarna ligger högst. Eleverna i årskurs 1 på gymnasiet ligger på ungefär samma nivå som åk 8, men har snarare minskat något senaste året (Hälsosamtal i skolan). De flesta elever, över 60 %, uppger en hög nivå av fysisk aktivitet, vilket är positiv. Den fysiska aktiviteten har dock minskat de senaste åren bland elever i åk 8, och främst bland pojkar. Det är också en större andel elever i åk 8 som sällan motionerar på sin fritid. I Sverige ser man en ökad polarisering bland dem som rör sig mycket och dem som rör sig sällan. I Östersund finns mycket fritidsaktiviteter att välja mellan, men det finns samtidigt många stillasittande aktiviteter i samhället som lockar. I många föreningar kan det vara svårt att börja som nybörjare eller fortsätta med en aktivitet om man inte vill elitsatsa, vilket har stor betydelse för ungdomars rörelse och sociala gemenskap. Det är angeläget att minska den stillasittande tiden och få in vardagsmotion under hela veckan. På tidigareskolorna pågår målinriktade aktiviteter för att dagligen få in rörelse för eleverna, men på senareskolorna finns inte samma medvetenhet i undervisningen eller rastaktiviteter. Många elever blir skjutsade av sina föräldrar till skolan trots att de har gångavstånd, vilket är en stor björntjänst då promenaden till och från har många positiva effekter. I Östersund Fysiskt aktiva 80 % man 2006 man 2010 kvinna 2006 kvinna Ålder Figur 31: Andel personer år i Östersunds kommun som uppger att de är fysiskt aktiva * i genomsnitt 30 minuter eller mer per dag (Hälsa på lika villkor, 2006 & 2010). Det är 76 procent i Östersunds kommun som vill öka sin fysiska aktivitet, varav nästan 5000 personer vill ha stöd i sin förändring (Hälsa på lika villkor, 2010). * Måttligt ansträngande aktiviteter som får dig att bli varm. T.ex. promenader i rask takt, trädgårdsarbete, tyngre hushållsarbete, cykling, simning. 40

41 Färdmedel 100% 80% 60% 40% 62% 59% % 0% 12% 14% 16% 9% 1% 2% kollektivtrafik Bil Cykel Gång Annat Figur 32: Fördelning utifrån det huvudsakliga färdmedlet vid dagens första resa i Östersunds kommun, utifrån 2400 telefonintervjuer med personer år (Länstrafiken i Jämtlands län). Drygt hälften av Östersundsborna är fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen. En minskning har skett för de äldre männen, som 2006 låg på en relativt mycket hög nivå, i övrigt är det ingen större förändring sedan De allra flesta vill öka sin fysiska aktivitet och det är också många som vill ha stöd för att göra det. De allra flesta yrken innebär stillasittande större delen av dagen, vilket innebär att man behöver stimuleras till rörelse med jämna mellanrum under dagen. Figur x visar att de allra flesta tar bil till jobbet, även om det minskat lite på ett år. Hur vuxna rör sig speglar också rörelsen hos barn och ungdomar. Hur vi planerar vårt samhälle har stor betydelse för hur vi rör oss, där rörelse kan stimuleras på många sätt. Att diskutera: Vilka möjligheter finns för ökat samarbete mellan skolor, fritidsklubbar och föreningslivet för mer fysisk aktivitet för barnen? Hur ser möjligheterna och riskerna ut för att gå och cykla till skolan under året? Skulle kommunens projekt med vintertrampare även kunna rikta sig till skolelever? På vilka sätt kan kommunen stimulera olika grupper till mer rörelse i vardagen? Kommunen satsar på olika projekt som friskvårdsaktiviteter för personal och cyklingsprojekt på vintern. Vilken betydelse har dessa satsningarna och når de de personer som har störst behov? Östersunds skidklubb har sedan några år en motionsgrupp för vuxna som är mycket populär. Är det ett koncept som fler föreningar kan ta efter? 41

42 Parksoffor För att underlätta utevistelse och motivera de äldre att gå ut har närmiljöns utformning betydelse. Skötsel av gångbanor och trottoarer är av stor vikt för den fysiska säkerheten. Det gäller allt från snöröjning till att underlaget inte är grusat eller på annat sätt försvårat för rullstols- och rollatorbrukare. Känslan av säkerhet ökar också om trottoarer och gator saknar lutningar, backar och ojämnheter, liksom av att det finns tillräckligt med många sittplatser längs promenadvägen. Om bänkar har både rygg- och armstöd blir det lättare att såväl sätta sig ner som att resa sig upp (FHI, 2007). I Östersund Plats Sommartid (fasta och lösa soffor) Vintertid (fasta och kvarlämnade lösa soffor) Andel personer 70 år och äldre Östersund C 288 (62 %) 87 (54 %) Östersund N Östersund S % Lugnvik 20 (2,0 %) - (0 %) 6,4 % Odensala 137 (14 %) 69 (19 %) 13 % Torvalla 37 (3,7 %) 24 (6,8 %) 6,6 % Frösön 123 (12 %) 45 (13 %) 20 % Brunflo, Tandsbyn 43 (4,3 %) 16 (4,5 %) 14 % Lit 21 (2,1 %) 9 (2,5 %) 7,4 % TOTALT 995 (100 %) 354 (100 %) 100 % (8042 st) Tabell 6: Fördelningen av antal (och andel) parksoffor i Östersunds kommun under sommartid respektive vintertid. Exklusive fasta soffor i bussvindskydd, på Stortorget och gradänger vid GIII samt bänkar som inte tillhör kommunen (Teknisk förvaltning). Samt befolkningen 70 år och äldre fördelat på kommundelsområden (SCB). Tabellen visar hur placeringen av parksoffor är fördelade i kommunen och hur de är fördelade i förhållande till hur många personer 70 år och äldre som bor i kommundelarna. För många äldre och personer med funktionsnedsättning kan soffor och deras placering vara avgörande för att kunna röra sig utomhus. Av tabellen framgår att drygt en tredjedel av sofforna finns kvar ute även på vintern. Det är anmärkningsvärt eftersom det under vinterförhållanden är ett ännu större behov av soffor för att dessa målgrupper ska kunna röra sig ute. Tabellen visar också att på Frösön exempelvis bor en femtedel av andelen 70+ i kommunen, men endast % av sofforna finns där. På Frösön finns också populära promenadområden med kuperad terräng som skulle gynnas av parksoffor. Stråket runt berget är privatägt och därför svårt att förändra. Hur sofforna placeras beror på hur förutsättningar för gång ser ut i området. Många områden, framförallt i kommunens ytterområden, är mer uppbyggda för bilanvändning. Tillgänglighetsperspektivet är viktigt att ha med i planering av nya områden. Många 42

43 justeringar har gjorts nyligen, bland annat så har alla korsningar i centrala stan tillgänglighetsanpassats och är nu i samma nivå. Många har hört av sig och varit nöjda med torget ur ett tillgänglighetsperspektiv med många viloplatser. Matvanor Kosten är av stor betydelse för välbefinnandet. En välnärd kropp orkar prestera såväl fysiskt som mentalt och hålla ut längre än en hungrig eller undernärd. Både äldre och yngre människor kan bli deprimerade om de äter för lite. Sjukdomar och bristsymtom kan uppstå eller förvärras om kroppen saknar de byggstenar och bränsle som behövs för underhåll och reparationer. Man kan vara överviktig men ändå undernärd. Regelbundna måltider spridda under dygnet ger jämnt näringsupptag och då mår vi bättre med färre humörsvängningar och sötsug, som ofta är hunger (Livsmedelsverket). I Sverige har barns matvanor förbättrats, fler äter frukt och grönsaker medan konsumtionen av läsk och godis har sjunkit markant under senare år (Socialstyrelsen, 2009). Barn och unga i Östersund Regelbundna matvanor 100 % Äter frukost pojkar Äter frukost flickor Äter lunch pojkar Äter lunch flickor Äter middag pojkar Äter middag flickor / / / / /2011 Läsår Figur 33: Andel elever i årskurs 8 som varje skoldag äter frukost, lunch och middag (Hälsosamtal i skolan, läsåren 2006/ /2011)). 43

44 Figur 34: (UHU:s elevenkät, 2011). I UHU:s elevenkät ställdes också frågor om vad eleverna vill ändra på i skolan för att de ska må så bra som möjligt, inom områdena social miljö, mat/fysisk miljö, skolans pedagogiska arbete och elevinflytande. Den fråga som minst andel hade svarat att de tycker att det är bra som det är var om maten i skolan. Endast 13 % av pojkarna och 7,6 % av flickorna tycker att maten i skolan är bra som den är (Gillander Gådin, 2011). Överlag är det en relativt bra nivå på hur många som äter frukost, lunch och middag. Om man tittar på hur många som äter måltiderna 3-4 dagar i veckan så är siffrorna betydligt högre än för varje skoldag som figur 33 visar. De allra flesta ungdomar i Östersund äter middag varje dag och det har inte förändrats över åren. Andelen tjejer som äter frukost varje dag har gradvis minskat och det är betydligt färre tjejer som äter frukost än killar. I UHU:s enkät ses en avtagning med ålder i att äta frukost. Elevhälsan menar att många av dem som hoppar över frukosten är de som åker skolskjuts. Många tjejer lägger ofta tid på morgonen för sminkning och styling, vilket kan göra att de inte tycker att de har tid med frukost. På de flesta skolor finns det caféer och i grundskolan får det inte serveras några sötsaker där. Att äta lunch varje skoldag har minskat för både tjejer och killar. Äter man dåligt till frukost är det enligt elevhälsan vanligt att man äter dåligt med lunch också. Hösten 2010 infördes en vegetarisk dag i skolan. Elevhälsan beskriver att det i början var många elever som hoppade över skollunchen den dag det var vegetariskt. De vegetariska rätterna har sedan dess blivit bättre. Att maten är den fråga som eleverna är minst nöjd med kan bero på många saker. Maten hänger starkt ihop med den miljö man äter i. Ljud, ljus, lukt och dukning spelar stor roll för upplevelsen och att eleverna har tillräckligt med tid för att äta. Det har alltid varit en negativ attityd kring skolmaten. Det är viktigt att eleverna får tala om vad de önskar, och matråd finns 44

Välfärdsredovisning 2011

Välfärdsredovisning 2011 Välfärdsredovisning 211 Förord...3 Sammanfattning...4 Bakgrund...7 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Jämtlands läns folkhälsopolicy Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Hälsa och hållbar utveckling

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Välfärdsredovisning 2012

Välfärdsredovisning 2012 Välfärdsredovisning 2012 Förord...3 Sammanfattning...4 Bakgrund...7 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Jämtlands läns folkhälsopolicy Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Hälsa och hållbar utveckling

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Välfärdsredovisning 2010

Välfärdsredovisning 2010 Välfärdsredovisning 21 Östersunds kommun FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...9 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET...14 Valdeltagande (bas)...14 Ungdomars inflytande...14 Social delaktighet...15

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2012 Diarienummer: 2013/266 Antagen av kommunfullmäktige 68/2013

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2012 Diarienummer: 2013/266 Antagen av kommunfullmäktige 68/2013 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2012 Diarienummer: 2013/266 Antagen av kommunfullmäktige 68/2013 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Befolkningsutveckling... 1 1.2 Medellivsslängd... 2 2 Delaktighet och inflytande...

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2013 2014/267 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Befolkningsutveckling... 1 1.2 Medellivsslängd... 2 2 Delaktighet och inflytande... 2 2.1 Valdeltagande... 2 2.2 Elevers uppfattning

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK (9) Folkhälsopolicy. Beslutande Kommunfullmäktige Senast reviderad Giltighetstid Tills vidare

FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK (9) Folkhälsopolicy. Beslutande Kommunfullmäktige Senast reviderad Giltighetstid Tills vidare VK300S v1.0 040416, Flik 6.4 Folkhälsopolicy Vingåkers kommun FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK 6.4 1 (9) Folkhälsopolicy Dokumentnamn Folkhälsopolicy Fastställd KF 2016-11-28, 120. Gäller från och med 2017-01-01.

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Välfärdsredovisning 2013

Välfärdsredovisning 2013 Välfärdsredovisning 2013 Förord...3 Sammanfattning...4 Bakgrund...7 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Jämtlands läns folkhälsopolicy Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Innehåll i välfärdsredovisningen

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Östersunds kommun FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...6 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet...6 Östersunds kommuns inriktning på folkhälsoarbetet. 6 En jämlik hälsa...7

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Välfärdsredovisning 2008

Välfärdsredovisning 2008 Välfärdsredovisning 2008 Östersunds kommun FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...6 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet...6 Östersunds kommuns inriktning på folkhälsoarbetet. 6 Innehåll i välfärdsredovisningen...7

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Folkhälsoplan. Munkedals kommun Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

1 (10) Folkhälsoplan

1 (10) Folkhälsoplan 1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten 2016 2017 Elevhälsan i korthet läsåret 2016 2017 1 2 2005/06 startade Luleå kommun med elevhälsosamtalet som successivt spred sig till övriga kommuner i länet.

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Välfärdsredovisning 2007

Välfärdsredovisning 2007 ÖSTERSUNDS KOMMUN Välfärdsredovisning 07 Östersunds kommun FÖRORD...1 SAMMANFATTNING...2 BAKGRUND...4 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet...4 Östersunds kommuns inriktning på folkhälsoarbetet...4

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF

Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF Välfärdsbokslutets resa från start till nu 1996/97 SKL och Folkhälsoinstitutet

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

To Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 48 9-94 6 59 637 111 9-94 625 977 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14 -

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas Datum 2009-10-05 1 (8) Öppna jämförelser 2009 folkhälsa Rapport för kommuner och landsting 2009-10-12 SKL, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Syftet med Öppna Jämförelser 2009 - öka insyn och

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Välfärdsbokslut 2015

Välfärdsbokslut 2015 Välfärdsbokslut 2015 Syfte Att styra och följa upp kommunal verksamhet med fokus på välfärd och hälsa. Lokal styrning för arbetet Välfärdsbokslutet ska presenteras i ett livscykelperspektiv Välfärdsbokslutet

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund!

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Rapport från enkäten Skolelevers arbetsmiljö och hälsa VT 1 Katja Gillander Gådin Hej! I slutet av höstterminen 9 och i början av vårterminen 1 svarade ni elever

Läs mer