Välfärdsredovisning 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välfärdsredovisning 2012"

Transkript

1 Välfärdsredovisning 2012

2 Förord...3 Sammanfattning...4 Bakgrund...7 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Jämtlands läns folkhälsopolicy Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Hälsa och hållbar utveckling En jämlik hälsa Innehåll i välfärdsredovisningen Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv...12 Befolkningsstruktur Medellivslängd Utbildningsnivå (bas) Arbetssökande (bas) Ohälsotal (bas) Inkomstnivå (bas) Tobak, alkohol och narkotika...16 Tobaksvanor Alkoholvanor Narkotika Social mötesplatser för unga och äldre...36 Fritidsgårdar Öppnen förskola Föreningsliv Lekplatser Mötesplatser i skolan Mötesplatser för äldre Biblioteksverksamhet Grönområden Delaktighet och inflytande för barn och äldre...44 Delaktighet och inflytande i Östersund Medborgarnas inflytande Ungdomars inflytande Diskriminering Ungas ekonomiska situation Inflytande inom äldreomsorgen Ordlista...49 Referenser...50 Elevers behörighet till gymnasieskolan...26 Behörighet till gymnasieskolan (bas) Högskoleutbildad personal i förskolan/skolan Självskattad hälsa Fysisk aktivitet Matvanor Övervikt/fetma Trivsel i skolan Orättvis behandling, mobbning Socialt stöd Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun Foto: Infobyrån, Östersunds kommun 2

3 Förord För att följa hur folkhälsan ser ut i Östersunds kommun och vilka förutsättningar olika grupper i befolkningen har för en god hälsa så har kommunfullmäktige beslutat att det årligen ska tas fram en välfärdsredovisning, som en del av årsredovisningen. Upplägget i välfärdsredovisningen ser lite olika ut från år till år och den här gången har vi valt att lyfta fram hur utvecklingen har sett ut under de senaste åren inom de områden som kommunen prioriterat mellan De strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet i Östersunds kommun för är: Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger Elevers behörighet till gymnasieskolan Sociala mötesplatser för unga och äldre Delaktighet och inflytande för barn och äldre Dessa områden är till viss del nya och redovisar statistik som tidigare inte följts. Att mäta hälsa och visa på resultat utifrån de aktiviteter som nu genomförs behöver ses i ett långsiktigt perspektiv. Det är däremot viktigt att följa hur trenderna ser ut inom olika områden för att veta vilken typ av insatser som är mest relevanta att satsa på. För att åstadkomma en förändring inom dessa områden och se resultat krävs långsiktiga och strategiska åtgärder från flera olika håll. Samverkan inom och utom kommunen är en nödvändighet för att få ett helhetsperspektiv och jobba åt samma håll. Bengt Marsh Kommundirektör, Östersunds kommun Frida Hansson vik utredare folkhälsa, Östersunds kommun Kontaktpersoner Välfärdsredovisningen för 2012 har tagits fram i samverkan med representanter från kommunens förvaltningar i gruppen utvecklingsforum folkhälsa : Sofie Bergman utredare folkhälsa, (föräldraledig) Kommunledningsförvaltningen , Jari Hiltula, Miljöchef, Samhällsbyggnad , Eva Forsberg, Koordinator drogförebyggande arbete, Socialförvaltningen Frida Hansson, vik. utredare folkhälsa, Kommunledningsförvaltningen , Eva-Britt Jacobsson, Kvalitetssamordnare, Socialförvaltningen , Eva Lindwall, Verksamhetsplanerare, Barn- och utbildningsförvaltningen , Birgitta Nilzon, leg. Dietist/ projektledare, Vård- och omsorgsförvaltningen , 3

4 Sammanfattning I denna välfärdsredovisning visas utvecklingen av prioriterade områden för folkhälsoarbetet under perioden över tid. De prioriterade områdena är: Tillgång och efterfrågan på alkohol, tobak, och andra droger Elevers behörighet till gymnasiet Sociala mötesplatser för unga och äldre Delaktighet och inflytande för barn och äldre Uppgifterna i välfärdsredovisningen är hämtade ur ett antal enkätundersökningar, databaser och från några av kommunens och landstingets egna verksamheter. Nedan följer en sammanfattning av hur hälsan ser ut i Östersunds befolkning. Efter vissa av resultaten visas hur trenden inom området ser ut för Östersunds del, om den går åt ett positivt håll Trend +, negativt håll Trend eller om den är oförändrad Trend oförändrad. Inom nya utvecklingsområden som ska följas över tid har det i vissa fall varit svårt att hitta bra sätt att mäta hälsa (tex inom området sociala mötesplatser). I dessa fall har utvecklingsområdena för 2012 en mer beskrivande karaktär och att mäta hälsa är i sig ett utvecklingsområde för kommande redovisningar. Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv bakgrundsfaktorer Medellivslängd (bas) Generellt ligger kommunen på samma nivå som riket och Jämtland. De största skillnaderna finns mellan Odensala och Torvalla, vilket överensstämmer med tidigare redovisade resultat i välfärdsredovisningen. Det är inga stora skillnader i medellivslängd inom de områdena som undersökts i Östersunds kommun. Utbildningsnivå Trend + Andel föräldrar med utbildning efter gymnasiet har ökat inom alla kommundelsområden i länet sedan Arbetssökande (bas) Trend +/ Trend oförändrad Mellan 2011 och 2012 har andelen arbetssökande i Östersund minskat något. Var femte ung vuxen är dock arbetssökande, högre än riket. Ohälsotal (bas) Trend + Ohälsotalen (sjukskrivningsdagar) har minskat stadigt sedan 2002, men ligger fortfarande högre än riket. Kvinnor har fler sjukdagar än män. Inkomstnivå (bas) Trend oförändrad Andelen låginkomsttagare bland yngre och personer i medelåldern är relativt oförändrad över tid sedan För äldre personer har andel låginkomsttagare minskat kraftigt 4

5 Tillgång och efterfrågan på alkohol, tobak och andra droger Tobaksvanor Trend +/ Trend Andelen som röker i årskurs 8 har minskat sedan 2009 och på gymnasiets andra år syns en motsatt tendens till att andelen som röker någon gång i månaden eller oftare har ökat. Alkoholvanor Trend oförändrad /Trend + Andelen vuxna med en riskkonsumtion av alkohol i Östersund har inte förändrats i stort sedan Bland unga syns en positiv trend där andelen som avstår från alkohol har ökat. Även när det kommer till berusning någon gång i månaden eller oftare syns en markant minskning bland pojkar i årskurs 8. Narkotika Trend oförändrad/trend När det kommer till andelen som prövat narkotika så ligger Östersunds niondeklassare på samma nivå som övriga riket. Vad avser tyngre bruk så uppger socialnämnden i kommunen att man i dag möter ett större behov av insatser relaterat till narkotikamissbruk än tidigare. Elevers behörighet till gymnasiet Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) Trend +/Trend Andelen elever i Östersund som är behöriga till gymnasiet har ökat. Samtidigt ökar skillnaden mellan flickors och pojkars slutbetyg i grundskolan från , där flickors värden stiger medan pojkars ligger kvar på föregående års nivå. Självskattad hälsa Trend oförändrad/trend För merparten av eleverna är den självskattade hälsan stabil över tid sedan 2006/2007. För tjejer i årskurs 1 på gymnasiet har den självskattade hälsan stadigt förbättrats, för att redovisa sämre resultat för Tjejerna bedömer sin hälsa sämre än killarna. Trivsel i skolan Trend oförändrad De allra flesta elever trivs bra i skolan. Pojkar i de yngre årskurserna samt tjejer i åk 1 gymnasiet verkar dock trivas sämre än övriga. Fysisk aktivitet Trend oförändrad/ Trend Över 60 % av eleverna uppger en hög nivå av fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten har dock minskat de senaste åren, främst bland pojkarna. Matvanor Trend oförändrad De allra flesta i de yngre årskurserna äter frukost och lunch varje skoldag. Det är något fler som äter frukost varje dag i årskurs 7. Andelen tjejer och killar i gymnasiet som äter lunch varje skoldag har dock minskat något från tidigare mätningar. 5

6 Övervikt och fetma (BMI) Trend oförändrad Det är inga stora variationer vad gäller övervikt och fetma för barn och ungdomar sedan 2006/2007 över tid. Illa behandling Trend + Andelen elever som blir illa behandlade av andra elever i skolan har minskat i alla årskurser sedan 2006/2007. En större andel av eleverna i årskurs 4 upplever sig illa behandlade än övriga årskurser. Socialt stöd Trend oförändrad De allra flesta elever i Östersund har någon vuxen att vända sig till om de behöver någon att prata med. Andelen är dock lägre på gymnasiet. Barnfattigdom (bas) Trend oförändrad Trend Andel barn 0-17 år i hushåll med försörjningsstöd ligger för Östersund kommun något lägre än riket i stort. Från föregående år syns dock en ökning av mer långvarigt försörjningsstöd för ensamstående föräldrar. Sociala mötesplatser för unga och äldre Föreningsliv Trend oförändrad Andel unga som tillhör någon form av förening är relativt oförändrat sedan 2006 även om det syns en nedgång i andel föreningar som söker bidrag från kommunen. Fler pojkar än flickor tycker fortsatt att det finns mycket att göra på fritiden som de är intresserade av (84 respektive 72 %). Grönområden Tillgång till gröna ytor nära bostaden är förhållandevis god i Östersunds kommun. Mötesplatser i skolan De allra flesta av elever i förskola och årskurs 4 är nöjda med sin skolgård och matsal. tillfrågade grupper i befolkningen. Ungdomars inflytande Trend oförändrad Intresset för att var med och påverka i kommunen har legat stadigt över tid sedan 2006 (40%). Fler unga än tidigare tycker att de har goda möjligheter att påverka i kommunen men detta från en tidigare mycket låg nivå. Inflytande inom äldreomsorgen Trend + Inom kommunens hemtjänst och särskilt boende uppger fler av brukarna att de har inflytande över sin vård än tidigare Områden att särskilt uppmärksamma De flesta av områdena som följts över tid har haft en oförändrad eller positiv utveckling över åren. Några områden har dock gått åt motsatt håll och här behövs ett fortsatt aktivt arbete för att förändra den negativa trenden. Dessa områden är: Skillnaderna mellan tjejer och killars betyg ökar och killarna halkar efter. Den fysiska aktiviteten har minskat bland unga över tid Den psykiska hälsan bland unga tjejer, som fortsatt skattar sin hälsa sämre än killar. Medborgarnas upplevda möjligheter till inflytande i kommunen har minskat Andra områden som behöver fortsatt uppmärksamhet, även om det inte skett en försämring under den mätta tidsperioden är: Ungdomsarbetslösheten, då var femte ung i Östersund är arbetssökande, vilket är högre än i riket. En större andel äldre i befolkningen innebär nya utmaningar vad det gäller att främja ett hälsosamt åldrande. Mötesplatser för äldre Trend oförändrad Ett liknande antal som föregående år äldre uppger att man har social samvaro och aktiviteter inom hemtjänst och särskilt boende. Delaktighet och inflytande för barn och äldre Medborgarnas inflytande Trend Hur medborgarna bedömer sina möjligheter till inflytande i kommunen ligger lägre jämfört med tidigare år, där unga vuxna bedömer sina möjligheter lägst av 6

7 Bakgrund I denna rapport ges en beskrivning av hälsoläget i kommunen och av de faktorer som påverkar hälsan för olika grupper i befolkningen. Hälsoläget är överlag bra både i Sverige och i Östersunds kommun, men det kan bli bättre. Det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. I välfärdsredovisningen redovisas därför uppgifterna i den mån det går efter kön, ålder, kommundelsområde med mera. De uppgifter som redovisas i välfärdsredovisningen speglar den lokala utvecklingen och ska vara möjliga att påverka lokalt. Uppgifterna i välfärdsredovisningen syftar till att ge en bred överblick av folkhälsoläget i kommunen, men de levererar inte några enkla svar eller odiskutabla sanningar. Bakom många av resultaten finns komplexa orsakssamband som behöver diskuteras och lyftas upp för att hitta bra åtgärder. För några av resultaten finns jämförelser med riket. Det är värdefullt då det ger en fingervisning om hur Östersunds kommun ligger till i jämförelse med andra, men jämförelserna måste ses med försiktighet då landets kommuner kan se väldigt olika ut. Det är dessutom inte självklart att kommunen ska känna sig nöjd eller missnöjd för att man ligger bra eller dåligt till i förhållande till andra, utan värderingar måste hela tiden göras utifrån vilken målbild som finns i Östersunds kommun och utifrån de förutsättningar som finns här. Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan? Alla människor har lika värde och varje individ ska ha möjlighet att nå en god hälsa och livskvalitet. Med ett aktivt folkhälsoarbete minskar förekomsten av våra vanligaste folksjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, skador och psykisk ohälsa. En förbättrad folkhälsa kan ge stora besparingar. Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 120 miljarder kronor per år. Det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Sverige har åtagit sig att arbeta för en bättre folkhälsa genom policybeslut på nationell och internationell nivå. De faktorer som orsakar ohälsa inom folkhälsoområdet är alla möjliga att påverka genom politiska beslut och individuella val (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sveriges är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt (Regeringen, 2008): 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. I folkhälsoarbetet sätter man fokus på bestämningsfaktorer för hälsa. Med bestämningsfaktorer menar man alla de faktorer i samhället och i människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa (se figur 1, sidan 8). Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att de går att påverka genom olika typer av samhällsinsatser och politiska beslut (Statens folkhälsoinstitut). 7

8 Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer.* Jämtlands läns folkhälsopolicy Under 2010 arbetades en länsövergripande folkhälsopolicy fram av Jämtlands läns landsting tillsammans med länets kommuner, på uppdrag av Regionala rådet. Policyn samordnas av Regionförbundet Jämtlands län. Visionen för länets folkhälsoarbete har formulerats till Hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län, och fyra utvecklingsområden har arbetats fram: Trygga uppväxtvillkor Utbildning och arbete Hälsofrämjande miljö Delaktighet och inflytande Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Under perioden har Östersunds kommun politiskt prioriterat fyra strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet. Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger Elevers behörighet till gymnasieskolan Sociala mötesplatser för unga och äldre Delaktighet och inflytande för barn och äldre. Hälsa och hållbar utveckling Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Så har kommunfullmäktige formulerat sin övergripande vision för utvecklingen av Östersunds kommun. För att uppnå ett socialt hållbart Östersund har tre strategier formulerats i dokumentet Strategier för att uppnå ett socialt hållbart Östersund : Ett barnvänligt Östersund. Ett solidariskt Östersund skapar trygghet åt alla. Ett Östersund som samverkar för livsstilspåverkan och den ständiga kampen mot droger. Jämtlands läns folkhälsopolicy. I ekonomiska tillväxtmodeller har hälsa alltmer kommit i fokus som en variabel som i hög utsträckning påverkar humankapitalet. En bra folkhälsa bidrar till *Bild efter Dahlgren och Whitehead,

9 en hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. En bra hälsa och hög medellivslängd anses bl.a. leda till goda möjligheter för utbildning, produktivitet och sparande (SKL m.fl., 2009) Kommunens miljömål Ett av kommunens inriktningsmål för miljön har stark koppling till folkhälsa: Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. En jämlik hälsa Den nationella folkhälsopolitiken syftar till att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Enligt folkhälsopolitiken ska de befolkningsgrupper som har den sämsta hälsan särskilt uppmärksammas. Befolkningen i Sverige har som helhet fått en bättre folkhälsa under de senaste decennierna, men stora sociala skillnader i hälsa, i alla åldrar och oavsett kön, kvarstår och har i vissa avseenden ökat. Denna skillnad är med några få undantag till de mindre gynnade gruppernas nackdel. Skillnaderna i hälsa pekar också på att det är möjligt att åstadkomma en bättre folkhälsa och hälsoläget för de bäst ställda grupperna borde vara en rimlig ambitionsnivå också för de övriga gruppernas hälsa. Det är möjligt att minska skillnaderna i hälsa (SKL m.fl., 2009). Innehåll i välfärdsredovisningen I denna välfärdsredovisning visas utvecklingen av de prioriterade områden för folkhälsoarbetet under perioden över tid. Eftersom folkhälsoarbete oftast är långsiktigt och resultaten av många åtgärder inte syns förrän flera år senare, är det svårt att säga att de åtgärder som genomförts under dessa år har haft direkt effekt. Åtgärderna har dessutom pågått under hela 2012 vilket är längre än vad uppgifterna i välfärdsredovisningen sträcker sig till. Däremot går det att få en bild över vilket håll utvecklingen inom områdena rör sig i. Kommunens prioriterade har koppling till de nationella målområdena, vilket anges först i varje kapitel tillsammans med vilka indikatorer som redovisas för området. Dessa indikatorer visar på invånarnas hälsa eller faktorer som påverkar deras hälsa. Några av indikatorerna benämns basindikatorer då dessa är särskilt strategiskt viktiga för folkhälsan. Varje indikator följs av en beskrivning av vilket samband den har med hälsan. Det är viktigt att poängtera att dessa förhållanden inte alltid gäller på individnivå utan det är generella samband som beskrivs, vilka har studerats på befolknings- eller gruppnivå. Därefter kommer resultat över hur förhållandena ser ut just i Östersunds kommun, och i vissa fall i Jämtlands län. Dessa resultat kommenteras sedan under varje indikator. Välfärdsredovisningen är tänkt att användas som ett diskussionsunderlag för hur vi tillsammans kan skapa bra förutsättningar för en god hälsa hos kommunens medborgare. På flera ställen finns rutor med frågor att diskutera som kan stimulera diskussioner i nämnden, ledningsgruppen eller i personalgruppen. Välfärdsredovisningen har tagits fram av gruppen utvecklingsforum folkhälsa. Representanter från kommunens olika verksamheter, landstinget och gymnasieförbundet har medverkat i diskussionerna kring resultaten och innehållet i kommentarerna. Exempelvis har representanter från elevhälsan kommenterat resultaten, vilka benämns elevhälsan i kommentarerna. Uppgifterna till Välfärdsredovisning 2012 är hämtade från ett antal olika enkätundersökningar: elevenkäterna Hälsosamtal i skolan, UHU-enkäten, LUPP-enkäten samt befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor (se förklaringar nedan). Andra uppgifter är hämtade ur databaser och statistik från olika myndigheter samt från kommunens och landstingets egna verksamheter. Hälsosamtal i skolan Hälsosamtalen i skolan är en modell som utarbetats i Västernorrland. Den bygger på att eleverna besvarar en enkät med frågor om levnadsvanor och arbetsmiljö som fylls i under ett klassbesök av skolsköterskan. Enkäten utgör underlag vid skolsköterskans individuella hälsosamtal med eleven, där de ställer fördjupade följdfrågor. Hälsosamtalen har genomförts för 6-åringar samt i årskurs 4, 7 och i årskurs 1 på gymnasiet. (Nytt för 2012 är att årskurs 7 tillfrågas jmf med tidigare årskurs 8). Hälsosamtalen används på samtliga kommunala skolor. Friskolorna finns inte med i uppgifterna som presenteras här. Svarsfrekvensen på enkäten är hög. Den senaste enkäten, som genomfördes under höstterminen 2010 och vårterminen 2011 besvarades av 496 stycken 6-åringar (86 %), 449 elever i årskurs 4 (99 %), 401 elever i årskurs 8 (87 %) och 717 eleverna i åk 1 på gymnasiet. På gymnasiet besvarar i stort sett alla enkäten och kommer på hälsosamtalet, men det är många som avstår från att väga och mäta sig. 9

10 På gymnasieskolorna i Östersund kommer ca 40 % av eleverna utanför kommunen, vilka är inkluderade i resultatet. För 6-åringarna skickas enkäten hem och föräldrarna uppmanas att fylla i den tillsammans med barnen. Barnen och föräldrarna kallas till samtal med skolsköterskan för att gå igenom enkäten. LUPP (Lokal uppföljning av Ungdomspolitiken) Är en enkätundersökning som genomförs vart tredje år ( 2006, 2009 samt 2012) i samarbete med Ungdomsstyrelsen. I Östersunds kommun har enkäten besvarats av årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet med en svarsfrekvens på 62 %( högstadiet) respektive ( 53 % gymnasiet). Frågorna i enkäten inkluderar en mängd aspekter såsom ungas syn på inflytande och demokrati, syn på fritidsaktiviteter, trivsel i skolan eller hur ungas framtidsplaner ser ut. Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Statens folkhälsoinstitut gör årligen en nationell enkätundersökning, Hälsa på lika villkor, som riktar sig till befolkningen år. Vart fjärde år, senast 2006 och 2010, köper Östersunds kommun och Jämtlandsläns landsting in extra enkäter till kommunens respektive länets befolkning. Under våren 2010 gick enkäten ut till 4131 personer i Östersunds kommun, varar 2445 personer besvarade den. Det ger en svarsfrekvens på 59,2 procent, vilket är lågt jämfört med förra undersökningen 2006, men högre än genomsnittet i länet och riket. Resultaten redovisas i diagram uppdelat efter kön och fyra åldersgrupper, år, år, år och år. Svarsfrekvensen är högre bland de äldre åldersgrupperna. UHU (Ungas hälsosamma utveckling) I projektet Ungas hälsosamma utveckling har Katja Gillander Gådin, docent i folkhälsovetenskap på Mittuniversitetet, tagit fram en enkät om skolans arbetsmiljö, levnadsvanor och hälsa. Enkäten har gjorts på alla kommunala skolor med elever i klass 6-9, vilket är nio stycken samt på en friskola. Enkäten är webbaserad och kommer att göras tre år i sträck med start I denna välfärdsredovisning presenteras resultaten från enkäten som gjordes på vårterminen Enkäten skickades ut till 1909 elever och besvarades av 728 pojkar och 799 flickor. Det ger en svarsfrekvens på totalt 80 procent. 10

11 11

12 Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv Koppling till nationella målområden Redovisade indikatorer Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Befolkningsstruktur Medellivslängd i kommundelarna Utbildningsnivå (bas) Arbetssökande (bas) Inkomstnivå (bas) Ohälsotal (bas) Befolkningsstruktur Sverige har i likhet med många andra länder en utveckling där andelen äldre i befolkningen blir allt fler. Precis som i riket i stort ökar andelen äldre i Östersund. Östersunds har en befolkningspyramid som i stort ser ut som rikets. Andelen äldre är dock något mindre i Östersund än för Jämtlands län i stort. Över tid kan vi se en ökning av andelen äldre där ökningen är större för kvinnor äldre än 85 år. När andelen äldre ökar, ökar även kostnaderna och behovet av vård och omsorg förväntas att bli större i och med att befolkningen blir äldre. Men mycket talar för att insjuknande och skador kommer allt senare i livet, vi är friskare allt högre upp i åldrarna. (Socialstyrelsen, FHI 2012). Den större andel äldre som är friska högre upp i åldern än tidigare, kan utgöra en resurs med fortsatt deltagande och engagemang som både kan utgöra en investering för samhället och en tillgång för den enskilde. Medellivslängd Vi lever allt längre. Sverige är bland de länder som har högst medellivslängd i världen. Sett till den genomsnittliga medellivslängden hamnar Sverige på en åttonde plats med 80,9 år (Japan högst med 82,7 år). I en prognos för riket förutspås en medellivslängd på nära 90 år för både män och kvinnor år Kvinnor lever längre än män men män har de senaste 30 åren har de börjat knappa in. Detta kan troligen kopplas till en förändrad livsstil, en minskning av antalet rökare bland männen kan bland annat medföra med att gapet minskar. Skillnader är i dag större mellan personer med förrespektive eftergymnasial utbildning än mellan könen. Medellivslängd som mått ger en övergripande bild av hälsoutvecklingen och det som framförallt driver på utvecklingen är en ökad utbildningsnivå, dödlighet i hjärt-kärl- sjukdomar minskar samt medicinsk utveckling.(fhi, Socialstyrelsen 2012) Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 0-17 år 10,1 9,8 9,9 9,6 9,8 9, år 8,2 7,8 8,0 8,2 8,3 8, år 31,5 31,2 31,0 31,4 30,8 31, år 6,3 8,6 6,7 8,5 7,2 8, ,75 1,6 0,87 2,0 0,88 2,0 Tabell 1: Åldersfördelning i andel av den totala befolkningen i kommunen, länet och riket (31 dec 2009) (SCB). 12

13 % Medellivslängd 90 Medellivslängd Män Kvinnor Centrala Frösön Odensala Torvalla Brunflo Lit Östersund Jämtland Riket Figur 1: Återstående medellivslängd* för 0-åringar ( ) (I mindre områden, som på kommunnivå, kan medellivslängden variera från år till år i större utsträckning än i större områden (därav en beräkning över en femårsperiod) Det är inga stora skillnader i medellivslängd inom de områdena som undersökts i Östersunds kommun. Generellt ligger kommunen på samma nivå som riket och Jämtland. De största skillnaderna är mellan Odensala och Torvalla, vilket överensstämmer med tidigare redovisade resultat i välfärdsredovisningen. Resultaten överensstämmer relativt bra sett till utbildningsnivå för föräldrar. Även undersökningen Hälsa på lika villkor (2010) bekräftar bilden, där låg Torvalla lägre inom ett flertal indikatorer, t.ex. bra allmänt hälsotillstånd, daglig rökning samt andelen fysiskt aktiva. Medellivslängden är ett område som behöver följas över tid så att inte skillnaderna blir större. Att diskutera Hur kan skillnader i hälsa kompenseras genom kommunens verksamheter? I vilken utsträckning kan skolan kompensera för föräldrar med lägre utbildningsnivå? % 100 Föräldrar med lång utbildning Utbildningsnivå (bas) Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att lågutbildade betydligt oftare än högutbildade lider av ohälsa i form av värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest. Utbildning kan påverka hälsan genom flera mekanismer, såsom lägre hälsorisker i arbetslivet, högre inkomster och mindre ekonomisk utsatthet och stress. Utbildning kan också påverka hur människor beter sig privat, och göra dem bättre rustade att hitta och tillgodogöra sig information om till exempel hälsorelaterat beteende. Mycket talar alltså för att högre utbildning faktiskt kan leda till en bättre hälsa. Utbildningsnivån i Sverige har dock höjts under senare tid, vilket innebär att allt färre personer har enbart förgymnasial utbildning. Kvinnor utbildar sig allt längre, och i dag har fler kvinnor än män eftergymnasial utbildning. (FHI, 2011b). Generellt har utbildningsnivån för gruppen ökat, detta i de allra flesta områden. I Brunflo har den största ökningen skett och man befinner sig i snitt på samma nivå som centrala stan. Ny bebyggelse både i Brunflo och på Anner sia kan hänga ihop med ökningen. Torvalla har många hyresrätter vilket kan göra att det är stor in- och utflyttning Centrala Frösön Odensala Torvalla Brunflo Lit Figur 2: Andel föräldrar (till barn 0-15 år) med eftergymnasial utbildning, år 2004, 2008 och I första hand räknas moderns utbildning (SCB). * När det talas om medellivslängd är det oftast den tid en nyfödd person i genomsnitt har kvar att leva, givet hur dödligheten ser ut nu. Detta begrepp kallas även för återstående medellivslängd vid födelsen. För att få ett mer stabilt resultat beräknas oftast medellivslängden över en femårsperiod. Det minskar slumpmässigheten i de kalkylerade medellivslängderna och underlättar jämförelser (SCB). 13

14 % 50 Arbetssökande Ungdomar år, Östersund 19 Ungdomar år, riket 8 Kvinnor år, Östersund Figur 3: Andel arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i Östersunds kommun och i riket, sista september (Arbetsförmedlingen). Siffrorna före 2010 är inte jämförbara med denna mätning*. 8 Kvinnor år, riket 10 Män år, Östersund 9 Män år, riket Arbetssökande (bas) Sysselsättning och möjligheter till arbete är centrala för vårt välbefinnande, och sambandet mellan arbetslöshet och ohälsa är väl belagt. Personer med högst förgymnasial utbildning är oftare arbetslösa jämfört med befolkningen i stort. Vidare är kvinnor något mindre sysselsatta än män, liksom personer med funktionsnedsättning är mindre sysselsatta än personer utan funktionsnedsättning. Dock syns en minskning för år 2011, där skillnad i sysselsättningsgrad mellan könen minskade och sysselsättningen ökade mer för kvinnor än för män (Arbetsförmedlingen 2011). Arbetslöshet har också visat sig öka risken för depression, främst bland unga (FHI, 2011b). Unga vuxna är en utsatt grupp där arbetslösheten har ökat snabbt under de senaste åren. För de högutbildade öppnas nya möjligheter till arbete när konjunkturen går upp, medan unga som inte har avslutat sin gymnasieutbildning med fullständiga betyg riskerar fortsatt arbetslöshet. (FHI, 2010). Inkomstnivå (bas) Bland de viktigaste faktorerna som påverkar hälsan är ekonomiska resurser i form av löpande disponibla inkomster och ekonomiska tillgångar. Ekonomin har betydelse för individers och familjers möjligheter att kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor. Folkhälsopolitisk rapport 2010 visar exempelvis att personer med hög inkomst rapporterar ett gott hälsotillstånd i större utsträckning än personer med låg inkomst. Inkomstspridningen har länge ökat, men i och med finanskrisen 2008 minskade den. Ensamstående med barn har oftare låg ekonomisk standard än sammanboende med barn. Andelen pensionärer med goda pensioner ökar visserligen, men kvinnliga pensionärer har det sämre än manliga. Andelen personer med låg ekonomisk standard har ökat bland långtidssjukskrivna och bland dem som får sjuk- och aktivitetsersättning (FHI, 2011b). % Låginkomsttagare män kvinnor Figur 4: Andel personer i respektive åldergrupp med en sammanräknad förvärvsinkomst (inkomst av tjänst och näringsverksamhet) på under kr i Östersunds kommun 2004, 2008 och 2010 (SCB). Inkomsten är i löpande priser. Siffrorna är inte jämförbara med tidigare mätningar år år år år 85+ år * Arbetsförmedlingen har förändrat sitt sätt att beräkna andelen arbetslösa. Istället för att som tidigare relatera till befolkningen år redovisas arbetslösheten nu baserad på den registerbaserade arbetskraften. Denna består av tre delar: den förvärvsarbetande nattbefolkningen, öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd. 14

15 Ohälsotal Antal dagar Figur 5: Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/ sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen)16-64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. Uppgifterna gäller för september månad respektive år (Försäkringskassan). Andelen låginkomsttagare har över tid minskat för åldergrupperna över 65 år. Många äldre kvinnor som har låg pension har det trots en minskning fortsatt svårt ekonomiskt. Det är en stor skillnad mellan äldre män och kvinnor då kvinnor i högre utsträckning inte har förvärvsarbetet, deltidsarbetat eller haft en lägre lön än män. Andelen äldre med låg inkomst har minskat under tidsperioden. För de yngre åldersgrupperna syns en motsatt tendens där andelen unga med låg inkomst snarare ökat. Att många unga står utan sysselsättning kan bidra till att det finns något fler låginkomsttagare än föregående år i denna grupp. Ohälsotal (bas) Ohälsotalet i Sverige är högre för kvinnor än för män. Kvinnor är oftare deltidssjukskrivna och sjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Skillnaderna mellan könen minskar dock successivt. Det är också betydligt högre för personer med högst kort gymnasial utbildning än för personer med högre utbildning. Ohälsotalet minskar dock i alla åldrar, och även de regionala skillnaderna minskar. I slutet av 1990-talet ökade andelen personer som inte arbetar på grund av nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom. Från 2004 har denna andel minskat. Ohälsotalet ökar med åldern. Ju äldre man blir desto större är sannolikheten att man behöver någon av sjukförsäkringsförmånerna. I Jämtland har det faktiska ohälsotalet varit högst i landet som delvis kan Östersund kvinnor Östersund män Riket kvinnor Riket män knytas till att åldersfördelningen skiljer sig åt mellan länen. (FHI, 2011b). Ohälsotalen är generellt högre i Östersund än i riket men trenden pekar stadigt nedåt. Jämfört Jämtlands län är ohälsotalet något mindre, särskilt för männen. Varför Östersund har höga sjukskrivningstal är inte helt klarlagt och många olika faktorer spelar in. En högre medelålder, lägre utbildningsnivå, inkomstnivå och fler offentligt anställda påverkar sjuktalen negativt, men detta är endast en delförklaring. Frågan är om vi verkligen mår sämre här eller om det mer hänger ihop med attityder till sjukskrivning, än just förekomst av ohälsa. 15

16 Tobak, alkohol och narkotika Kommunens utvecklingsområde: Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger. Koppling till nationella målområden Redovisade indikatorer Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Tobaksvanor Alkoholvanor Narkotika Tobak Alla som röker skadas av sin rökning. Varannan rökare dör i förtid och förlorar i genomsnitt sju till åtta år av sin förväntade livslängd. Ett fyrtiotal sjukdomar, varav flera dödliga, har ett direkt samband med rökning (Statens folkhälsoinstitut, 2012a). Enligt den senaste forskningen ökar snus risken för cancer och hjärtinfarkt (Statens Folkhälsoinstitut, 2005c). Tobaksvanor i Sverige Enligt 2011 års nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor använde, inom åldersgruppen år, 21 procent tobak dagligen vilket motsvarar 1,5 miljoner människor. I ett internationellt perspektiv är det totala tobaksbruket högt i Sverige och andelen män som använder tobak dagligen är högre än andelen kvinnor (Statens folkhälsoinstitut, 2012b). Enligt samma folkhälsoenkät var den totala andelen dagligrökare 11 procent inom åldersgruppen år (Statens folkhälsoinstitut, 2012b). Rökningen minskar inom alla grupper i samhället men skillnaden mellan socioekonomiska grupper är stor (Socialstyrelsen, 2012). Kvinnor är den grupp som är överrepresenterade bland dagligrökare. Ur ett internationellt perspektiv är andelen rökare lågt i Sverige (Statens folkhälsoinstitut, 2012b). År 2011 uppgav 19 procent av pojkarna och 26 procent av flickorna i årskurs 9 att de röker. I gymnasiets årskurs 2 var motsvarande procentsats 32 respektive 39 procent. Vad avser bruket av snus uppgav 12 procent av pojkarna och 3 procent av flickorna i årskurs 9 att de snusar.* På gymnasiet årskurs 2 var motsvarande andel 24 procent respektive 7 procent (Henriksson & Leifman, 2011). Årets preliminära resultat från samma drogvaneundersökning visar att tobaksvanorna för pojkar i grundskolans årskurs 9 och i gymnasiets årskurs 2 i stort sett är oförändrade. Bland flickorna i grundskolan och gymnasiet identifieras en nedgång både när det gäller att röka och att snusa (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2012). Av de rökande ungdomarna uppger procent att de vill sluta röka. Av dessa vill en tredjedel sluta omedelbart (Henriksson & Leifman, 2011). Tobaksvanor i Östersunds kommun Vad avser den vuxna befolkningen, år, så saknas nyare undersökningar på kommunnivå. Den senaste, nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor från 2010, visar att andelen kommuninvånare som röker dagligen inte skiljde sig från resten av riket. Fråga i CAN:s drogvaneundersökning: Röker du? * Nej, har aldrig rökt * Nej, har bara prövat *Nej, har slutat *Ja, varje dag, *Ja, nästan varje dag *Ja, men bara när jag är på fest *Ja, men bara ibland. * Fråga i CAN:s drogvaneundersökning: Snusar du? * Nej, har aldrig snusat * Nej, har bara prövat *Nej, har slutat *Ja, varje dag, *Ja, nästan varje dag *Ja, men bara när jag är på fest *Ja, men bara ibland. 16

17 % 70,0 Röker 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 Årkurs 6 pojkar Årkurs 6 flickor Årskurs 7 pojkar Årskurs 7 flickor Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 9 pojkar Årskurs 9 flickor 0, Figur 6: Andel elever i Östersunds kommun som under tidsperioden har rökt (UHU). Vad avser bruket av snus så har kommunen överlag en något större andel som snusar dagligen jämfört med riket i genomsnitt. Vad avser kommunens ungdomar och deras rökvanor så framkommer genom Ungdomsstyrelsens enkät, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP), att 12 procent av pojkarna respektive 18 procent av flickorna i årskurs 8 har rökt. Motsvarande andel för gymnasiets årskurs 2 är 43 procent respektive 46 procent. Då frågans svarsalternativ har förändrats från det att undersökningen genomfördes år 2009 till i år så är det inte möjligt att göra jämförelser eller påvisa trender.* Utifrån undersökningsmetoden Ungas hälsosamma utveckling (UHU) är det möjligt att utläsa trender bland senaredelens elever. Om man följer tidslinjerna för sig så framkommer att inom alla åldersgrupper, förutom bland pojkarna i årskurs 8 och 9, så avstår man från att röka jämfört med år 2010.* Det är även möjligt att utläsa att andelen som någonsin rökt ökar med åldern. I den yngsta undersökningsgruppen, årskurs 6, är antalet pojkar som prövat fler än antalet flickor. I årskurs 7 visar båda könen på en liknande kurva för normbrytande beteende (rökning). I årskurs 8 passerar flickorna pojkarna (se figur ovan). den andel som röker minst en gång i månaden eller oftare så har denna andel ökat bland både pojkar och flickor i gymnasiets årskurs 2 jämfört med år 2009 (se figur). Bland gymnasiets årskurs 2 är det 10,5 procent som röker dagligen. Motsvarande andel dagligrökare var år procent (LUPP). % 40 Rökning Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 2 pojkar Årskurs 2 flickor Figur 7: Respektive stapel inkluderar andelen pojkar respektive flickor som besvarat frågan Hur ofta brukar du röka cigaretter med alternativen någon gång i månaden, en gång i veckan, flera gånger i veckan eller varje dag (LUPP). * År 2006 och år 2009 frågade man Hur ofta brukar du röka?. Svarsalternativen till denna fråga var: *Aldrig *Någon gång per år eller mer sällan *Någon gång per år *Någon gång i månaden *En gång i veckan *Flera gånger i veckan *Varje dag. År 2012 tog man bort svarsalternativet Någon gång per år eller mer sällan. * I samtliga undersökningar, dvs. 2010, 2011, 2012, har man ställt frågan Har du någonsin rökt?. Möjliga svarsalternativ har varit *Nej *Ja. 17

18 % Elever som avstått från att pröva att snusa Årskurs 8 flickor Årkurs 8 pojkar Årskurs 1 flickor Årkurs 1 pojkar Årkurs 7 flickor Årskurs 7 pojkar 10 0 HT/VT 06/07 HT/VT 07/08 HT/VT 08/09 HT/VT 09/10 HT/VT 10/11 HT/VT 11/12 Figur 8: Andel elever i Östersunds kommun som under tidsperioden avstått från att snusa (elevhälsosamtal). I kommunens elevhälsosamtal framkommer att 92 procent av pojkarna och 97 procent av flickorna i årskurs 7 inte har prövat att snusa. Motsvarande andel för gymnasiets årskurs 1 är 59 respektive 70 procent (se diagram ovan).* prövat att röka, är lägre jämfört med år 2010 inom alla årskurser förutom bland pojkarna i årskurs 9. Vad avser ungdomars bruk av snus har det, jämfört med föregående läsår, minskat bland flickorna i gymnasiets årskurs 1. Den statistik som nämns i detta avsnitt är baserad på fyra olika undersökningar. Om man jämför resultaten från olika undersökningar kan man se att andelen som rökt skiljer sig åt. Orsaken till detta är att undersökningarna använder sig av olika kategoriseringar för att bedöma vem som man anser har rökt.* En annan förklaring till skiftande resultat är att man använder sig av olika insamlingsmetoder.* Med stöd av en och samma undersökning är det möjligt att utläsa trender. Enligt LUPP framkommer att andelen i gymnasiets årskurs 2, som röker minst en gång i månaden eller oftare, har ökat jämfört med år Med stöd av undersökningen UHU går det att konstatera att andelen elever på senaredelen, och som En del av elevhälsans skolsköterskor bekräftar bilden av att andelen pojkar som röker i årskurs 9 har ökat. Andra menar att det är väldigt olika med rökning från år till år på skolorna. Vissa skolsköterskor känner för närvarande till någon enstaka rökare på senaredelen medan det på andra skolor kan finnas en grupp som röker. Trots att var tredje rökare, enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, vill sluta röka omedelbart så uppfattar elevhälsan ingen efterfrågan av rökavvänjningsprogram i motsvarande grad. Föregående läsår, 2011/2012, signalerade gymnasielärare vid enheten Wargentin att rökningen ökat på skolan och då speciellt bland flickorna. Man upplevde att många började röka i samband med gymnasiestudiernas början. Att fundera på: Som nämndes i avsnittet ovan så varierar andelen som röker beroende på undersökningsmetod. Vad är din syn på ett gott resultat vad gäller ungdomars tobaksbruk? Vilka insatser tror du har störst betydelse för att kommuninvånarna inte ska använda tobak? Vem ansvarar för att resultatet ska förbättras? * Som exempel, i CAN:s drogvaneundersökning inkluderas inte den som besvarat frågan med att man prövat att röka i gruppen som anses ha rökt, vilket är fallet i undersökningen Ungas hälsosamma utveckling. * I undersökningen UHU och LUPP använder man sig av enkät. I undersökningen elevhälsosamtal sker en strukturerad intervju (i enlighet med enkät). 18

19 Kuriosa: Det råder en restriktiv inställning till tobaksrökning på Island. Ett förslag från förre hälsoministern, Siv Fridleifsdottir, med syfte att skydda barn och unga, och hindra dem från att börja röka, är: Införa cigaretter på recept. Rökförbud på samtliga offentliga områden (som trottoarer och parker). Förbud att röka i bilar med barn som passagerare. Alkohol Omfattande alkoholkonsumtion återfinns bland de fem största riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår enligt Världshälsoorganisationens (WHO) beräkningar. Alkoholen orsakar problem på många sätt. För det första har den en giftig effekt på kroppens alla vävnader och organ. Mer än 60 sjukdomar uppges ha ett samband med alkoholkonsumtion. Bland annat så ökar risken för hjärtinfarkt och stroke redan vid en måttlig konsumtion och den ökar även risken för flera cancerformer. Alkohol kan vara orsak till magkatarr samt att bukspottkörteln drabbas av inflammationer vilket ger en försämrad förmåga att tillgodogöra sig föda. Förutom detta påverkas en människas hormoner vilket kan leda till att den sexuella funktionen störs och till infertilitet. Alla hjärnans funktioner - tänkande, känslor, omdöme, minne - påverkas negativt och risken för en rad psykiska problem, främst depression, ångest och sömnstörningar ökar (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2012). För det andra finns det en berusande effekt som orsakar akuta olycksfall och våld. Man uppskattar att i 70 procent av de fall där män utsätts för våldsbrott var gärningsmannen alkohol- eller drogpåverkad. Vidare beräknas alkohol svara för ca 30 procent av alla dödsolyckor. En av fyra ungdomar i gymnasiet uppger att de har haft oskyddat sex i samband med att de druckit alkohol. En av sex uppger att de haft oönskat sex (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2012). För det tredje har alkohol en beroendeskapande effekt. Gränsen för när ett alkoholberoende eller alkoholism utvecklas är individuell. Dock löper man större risk om man under en längre tid dricker stora mängder. Därför är det särskilt viktigt att avstå från att dricka sig berusad (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2012). Alkoholvanor i Sverige Från 1998 till 2004 steg den totala alkoholkonsumtionen med nästan 30 procent, eller från 8,2 till 10,5 liter ren alkohol per vuxen. Detta är en av de snabbaste konsumtionsökningarna i modern tid. Efter 2004 har det skett en viss tillbakagång och 2011 beräknades svensken dricka i genomsnitt 9,2 liter (Ramstedt & Leifman, 2012). Man uppskattar att cirka , vilket motsvarar 3 procent av befolkningen, är beroende av alkohol. Antalet personer med riskabla alkoholvanor - det vill säga använder alkohol på ett sådant sätt att det ökar risken för skador - ligger runt 1 miljon, dvs. 13 procent* (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2012). Sedan 2004 har antalet personer med riskabla alkoholvanor legat på en stabil nivå med små förändringar. Andelen riskkonsumenter är högst inom åldersgruppen år där 28 procent anses vara riskkonsumenter (se figur). Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning undersöker ungdomars alkohol- och drogvanor. Preliminära resultat för år 2012 har publicerats och visar att den största förändringen gäller just ungdomars alkoholvanor. Idag är debutåldern högre och den totala konsumtionen, och intensivkonsumtionen, har minskat (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2012). * Definitionen av riskbruk kan skilja sig från land till land, men i Sverige är den följande: För män anges den till 14 standardglas per vecka, där ett standardglas motsvarar 33 cl starköl eller 12 cl vin eller 4 cl sprit. För kvinnor ligger motsvarande gräns på nio standardglas per vecka. En annan typ av riskbruk är så kallad intensivkonsumtion. Med det menas att man dricker stora mängder alkohol under kort tid. Intensivkonsumtion innebär mer än fyra standardglas vid samma tillfälle för en man och mer än tre standardglas vid samma tillfälle för en kvinna. 19

20 Andel med riskabla alkoholvanor % år år år år Figur 9: Andel invånare mellan år med riskabla alkoholvanor. Avser tidsperioden (Hälsa på lika villkor). Alkoholvanor i Östersunds kommun Andelen kommuninvånare, inom åldersgruppen år, med en riskkonsumtion av alkohol, har inte förändrats i stort sedan År 2010 fanns bland kommunens invånare ungefär samma andel riskkonsumenter som i riket i genomsnitt (VFR, 2011). Vad avser ungdomars alkoholvanor i årskurs 9 så framkommer det genom undersökningen Ungas hälsosamma utveckling (UHU) att 67 procent av pojkarna och 71 procent av flickorna någonsin druckit alkohol.* Enligt denna undersökning kan man se att debutåldern för alkohol har stigit, bortsett från pojkar och flickor i årskurs 9, jämfört med år Bland flickorna i årskurs 7 och 8 samt pojkar i årskurs 7 är det en dramatisk skillnad jämfört med 2010 (se figur). % 80 Elevers alkoholvanor Årkurs 6 pojkar Årkurs 6 flickor Årskurs 7 pojkar Årskurs 7 flickor Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 9 pojkar Årskurs 9 flickor Figur 10: Andel elever inom årkurs 6-9 som svarat ja på om de någonsin druckit alkohol. Avser tidsperioden (UHU). Enligt elevhälsosamtalet så kan man vid den senaste mätningen för årskurs 8 se en tendens att andelen pojkar som väntar med sin alkoholdebut har ökat jämfört med föregående mätning. Samma förhållande gäller för gymnasiets pojkar i årskurs 1 (se figur nästa sida).* * I samtliga undersökningar, genomförda 2010, 2011, 2012, har man ställt frågan Har du någonsin druckit alkohol?. Möjliga svarsalternativ har varit *Nej *Ja. * Fråga: Jag dricker alkohol (folköl, starköl, stark cider, vin, alkoläsk eller sprit). Svarsalternativ: *Aldrig *Har provat *Någon/några gånger om året *Någon/några gånger i månaden *Någon/några gånger i veckan 20

21 % 100 Nekar alkohol Årskurs 8 flickor Årkurs 8 pojkar Årskurs 1 flickor Årkurs 1 pojkar Årkurs 7 flickor Årskurs 7 pojkar 10 0 HT/VT 07/08 HT/VT 08/09 HT/VT 09/10 HT/VT 10/11 HT/VT 11/12 Figur 11: Andel elever i årskurs 8 och gymnasiets årskurs 1 som uppger att de aldrig druckit alkohol. Observera att man inför detta läsår valde att genomföra undersökningen i årskurs 7 istället för i årskurs 8 (elevhälsosamtal). Enligt Ungdomsstyrelsens enkät (LUPP) är andelen i årskurs 8 som någon gång druckit sig berusad vid minst ett tillfälle 21 procent av pojkarna och 67 procent av flickorna. Motsvarande andel för gymnasiets årskurs 2 är 89 procent av pojkarna och 90 procent av flickorna. * Sedan 2009 är nivån relativt konstant med undantag för pojkar i årskurs 8 där andelen som dricker sig berusad har minskat drastiskt (se figur nedan). % Alkoholvanor Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 2 pojkar Årskurs 2 flickor Figur 12: Andel elever i Östersunds kommun som under tidsperioden har berusat sig vid minst ett tillfälle (LUPP). Enligt samma undersökning, LUPP, framkommer att andelen som berusar sig någon gång i månaden eller oftare är 13 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna i årskurs 8. Motsvarande andel för gymnasiets årskurs 2 är 56 procent av pojkarna och 55 procent av flickorna. Andelen som intensivkonsumerar* har minskat dramatiskt i årskurs 8. I gymnasiets årskurs 2 har flickornas intensivkonsumtion minskat och är idag på samma nivå som pojkarnas (se figur). * Fråga: Hur ofta blir du berusad av alkohol? (2012)/Hur ofta dricker du så mycket alkohol att du känner dig berusad? (2006/2009) Samma svarsalternativ samtliga år: *Aldrig *En gång om året eller mer sällan * Några gånger per år * Någon gång i månaden *Ett par gånger i månaden *Någon gång i veckan. 21

VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011. Innehållsförteckning

VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011. Innehållsförteckning VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011 Innehållsförteckning FÖRORD SAMMANFATTNING BAKGRUND Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Jämtlands läns folkhälsopolicy Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Hälsa och

Läs mer

Välfärdsredovisning 2011

Välfärdsredovisning 2011 Välfärdsredovisning 211 Förord...3 Sammanfattning...4 Bakgrund...7 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Jämtlands läns folkhälsopolicy Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Hälsa och hållbar utveckling

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Välfärdsredovisning 2007

Välfärdsredovisning 2007 ÖSTERSUNDS KOMMUN Välfärdsredovisning 07 Östersunds kommun FÖRORD...1 SAMMANFATTNING...2 BAKGRUND...4 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet...4 Östersunds kommuns inriktning på folkhälsoarbetet...4

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Hälsans. och arv hälsan.

Hälsans. och arv hälsan. Kommunkartläggning 2011 Bilden inspirerad av Haglund och Svanströms i "Folkhälsovetenskap - en introduktion", 1992 Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer visar de påverkbara faktorer som

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning av indikatorer Mål 1. Alla känner delaktighet och har inflytande över den egna 8 livssituationen

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009 arn och ungas hälsa En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun 2009 Piteå kommun Tel: 0911-69 60 00 Besöksadress: Svartuddsvägen 1 www.pitea.se En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 - en beskrivning av folkhälsoutvecklingen i Härryda kommun Folkhälsorådet INNEHÅLL SAMMANFATTNING 2 INLEDNING 4 RESULTATREDOVISNING 5 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad

Tillsammans kan vi göra skillnad Tillsammans kan vi göra skillnad Folkhälsorapport Blekinge 2014 3 Förord Folkhälsa är ett begrepp som beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet liksom levnadsvanor, risker och skyddsfaktorer för hälsan

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7

Läs mer

Folkhälsoprofil 2013. Reviderad oktober 2013 Folkhälsoplanerare Gert Johansson

Folkhälsoprofil 2013. Reviderad oktober 2013 Folkhälsoplanerare Gert Johansson Folkhälsoprofil 2013 Reviderad oktober 2013 Folkhälsoplanerare Gert Johansson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Folkhälsoprofil 2013... 3 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 3 3. Livsvillkor

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013 Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 213 årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Sammanfattning av rapporten ÅRSKURS 2 i gymnasiet Andel rökare 27-213: Stark minskning

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik?

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? En rapport från från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kerstin Bünsow Foto: Johan Wahlgren HUR SKALL VI FÅ BARN OCH UNGDOMAR

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Alkohol Narkotika Doping Tobak Undersökning 11 i kommunens 7 9-skolor samt i gymnasiet årskurs 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan (SGG)

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

FOLKHÄLSOPROFIL 2010

FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 Riksdagen beslutade år 2003 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011 Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Undersökning i Gullspång, Mariestad och Töreboda Anita Boij Rapport 12:1 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Rapport 12:1 ISBN 978-91-979424-6-1

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer