Välfärdsredovisning 2012

Transkript

1 Välfärdsredovisning 2012

2 Förord...3 Sammanfattning...4 Bakgrund...7 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Jämtlands läns folkhälsopolicy Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Hälsa och hållbar utveckling En jämlik hälsa Innehåll i välfärdsredovisningen Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv...12 Befolkningsstruktur Medellivslängd Utbildningsnivå (bas) Arbetssökande (bas) Ohälsotal (bas) Inkomstnivå (bas) Tobak, alkohol och narkotika...16 Tobaksvanor Alkoholvanor Narkotika Social mötesplatser för unga och äldre...36 Fritidsgårdar Öppnen förskola Föreningsliv Lekplatser Mötesplatser i skolan Mötesplatser för äldre Biblioteksverksamhet Grönområden Delaktighet och inflytande för barn och äldre...44 Delaktighet och inflytande i Östersund Medborgarnas inflytande Ungdomars inflytande Diskriminering Ungas ekonomiska situation Inflytande inom äldreomsorgen Ordlista...49 Referenser...50 Elevers behörighet till gymnasieskolan...26 Behörighet till gymnasieskolan (bas) Högskoleutbildad personal i förskolan/skolan Självskattad hälsa Fysisk aktivitet Matvanor Övervikt/fetma Trivsel i skolan Orättvis behandling, mobbning Socialt stöd Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun Foto: Infobyrån, Östersunds kommun 2

3 Förord För att följa hur folkhälsan ser ut i Östersunds kommun och vilka förutsättningar olika grupper i befolkningen har för en god hälsa så har kommunfullmäktige beslutat att det årligen ska tas fram en välfärdsredovisning, som en del av årsredovisningen. Upplägget i välfärdsredovisningen ser lite olika ut från år till år och den här gången har vi valt att lyfta fram hur utvecklingen har sett ut under de senaste åren inom de områden som kommunen prioriterat mellan De strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet i Östersunds kommun för är: Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger Elevers behörighet till gymnasieskolan Sociala mötesplatser för unga och äldre Delaktighet och inflytande för barn och äldre Dessa områden är till viss del nya och redovisar statistik som tidigare inte följts. Att mäta hälsa och visa på resultat utifrån de aktiviteter som nu genomförs behöver ses i ett långsiktigt perspektiv. Det är däremot viktigt att följa hur trenderna ser ut inom olika områden för att veta vilken typ av insatser som är mest relevanta att satsa på. För att åstadkomma en förändring inom dessa områden och se resultat krävs långsiktiga och strategiska åtgärder från flera olika håll. Samverkan inom och utom kommunen är en nödvändighet för att få ett helhetsperspektiv och jobba åt samma håll. Bengt Marsh Kommundirektör, Östersunds kommun Frida Hansson vik utredare folkhälsa, Östersunds kommun Kontaktpersoner Välfärdsredovisningen för 2012 har tagits fram i samverkan med representanter från kommunens förvaltningar i gruppen utvecklingsforum folkhälsa : Sofie Bergman utredare folkhälsa, (föräldraledig) Kommunledningsförvaltningen , sofie.bergman@ostersund.se Jari Hiltula, Miljöchef, Samhällsbyggnad , jari.hiltula@ostersund.se Eva Forsberg, Koordinator drogförebyggande arbete, Socialförvaltningen ,eva.forsberg@ostersund.se Frida Hansson, vik. utredare folkhälsa, Kommunledningsförvaltningen , frida.hansson@ostersund.se Eva-Britt Jacobsson, Kvalitetssamordnare, Socialförvaltningen , eva-britt.jacobsson@ostersund.se Eva Lindwall, Verksamhetsplanerare, Barn- och utbildningsförvaltningen , eva.lindvall@ostersund.se Birgitta Nilzon, leg. Dietist/ projektledare, Vård- och omsorgsförvaltningen , birgitta.nilzon@ostersund.se 3

4 Sammanfattning I denna välfärdsredovisning visas utvecklingen av prioriterade områden för folkhälsoarbetet under perioden över tid. De prioriterade områdena är: Tillgång och efterfrågan på alkohol, tobak, och andra droger Elevers behörighet till gymnasiet Sociala mötesplatser för unga och äldre Delaktighet och inflytande för barn och äldre Uppgifterna i välfärdsredovisningen är hämtade ur ett antal enkätundersökningar, databaser och från några av kommunens och landstingets egna verksamheter. Nedan följer en sammanfattning av hur hälsan ser ut i Östersunds befolkning. Efter vissa av resultaten visas hur trenden inom området ser ut för Östersunds del, om den går åt ett positivt håll Trend +, negativt håll Trend eller om den är oförändrad Trend oförändrad. Inom nya utvecklingsområden som ska följas över tid har det i vissa fall varit svårt att hitta bra sätt att mäta hälsa (tex inom området sociala mötesplatser). I dessa fall har utvecklingsområdena för 2012 en mer beskrivande karaktär och att mäta hälsa är i sig ett utvecklingsområde för kommande redovisningar. Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv bakgrundsfaktorer Medellivslängd (bas) Generellt ligger kommunen på samma nivå som riket och Jämtland. De största skillnaderna finns mellan Odensala och Torvalla, vilket överensstämmer med tidigare redovisade resultat i välfärdsredovisningen. Det är inga stora skillnader i medellivslängd inom de områdena som undersökts i Östersunds kommun. Utbildningsnivå Trend + Andel föräldrar med utbildning efter gymnasiet har ökat inom alla kommundelsområden i länet sedan Arbetssökande (bas) Trend +/ Trend oförändrad Mellan 2011 och 2012 har andelen arbetssökande i Östersund minskat något. Var femte ung vuxen är dock arbetssökande, högre än riket. Ohälsotal (bas) Trend + Ohälsotalen (sjukskrivningsdagar) har minskat stadigt sedan 2002, men ligger fortfarande högre än riket. Kvinnor har fler sjukdagar än män. Inkomstnivå (bas) Trend oförändrad Andelen låginkomsttagare bland yngre och personer i medelåldern är relativt oförändrad över tid sedan För äldre personer har andel låginkomsttagare minskat kraftigt 4

5 Tillgång och efterfrågan på alkohol, tobak och andra droger Tobaksvanor Trend +/ Trend Andelen som röker i årskurs 8 har minskat sedan 2009 och på gymnasiets andra år syns en motsatt tendens till att andelen som röker någon gång i månaden eller oftare har ökat. Alkoholvanor Trend oförändrad /Trend + Andelen vuxna med en riskkonsumtion av alkohol i Östersund har inte förändrats i stort sedan Bland unga syns en positiv trend där andelen som avstår från alkohol har ökat. Även när det kommer till berusning någon gång i månaden eller oftare syns en markant minskning bland pojkar i årskurs 8. Narkotika Trend oförändrad/trend När det kommer till andelen som prövat narkotika så ligger Östersunds niondeklassare på samma nivå som övriga riket. Vad avser tyngre bruk så uppger socialnämnden i kommunen att man i dag möter ett större behov av insatser relaterat till narkotikamissbruk än tidigare. Elevers behörighet till gymnasiet Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) Trend +/Trend Andelen elever i Östersund som är behöriga till gymnasiet har ökat. Samtidigt ökar skillnaden mellan flickors och pojkars slutbetyg i grundskolan från , där flickors värden stiger medan pojkars ligger kvar på föregående års nivå. Självskattad hälsa Trend oförändrad/trend För merparten av eleverna är den självskattade hälsan stabil över tid sedan 2006/2007. För tjejer i årskurs 1 på gymnasiet har den självskattade hälsan stadigt förbättrats, för att redovisa sämre resultat för Tjejerna bedömer sin hälsa sämre än killarna. Trivsel i skolan Trend oförändrad De allra flesta elever trivs bra i skolan. Pojkar i de yngre årskurserna samt tjejer i åk 1 gymnasiet verkar dock trivas sämre än övriga. Fysisk aktivitet Trend oförändrad/ Trend Över 60 % av eleverna uppger en hög nivå av fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten har dock minskat de senaste åren, främst bland pojkarna. Matvanor Trend oförändrad De allra flesta i de yngre årskurserna äter frukost och lunch varje skoldag. Det är något fler som äter frukost varje dag i årskurs 7. Andelen tjejer och killar i gymnasiet som äter lunch varje skoldag har dock minskat något från tidigare mätningar. 5

6 Övervikt och fetma (BMI) Trend oförändrad Det är inga stora variationer vad gäller övervikt och fetma för barn och ungdomar sedan 2006/2007 över tid. Illa behandling Trend + Andelen elever som blir illa behandlade av andra elever i skolan har minskat i alla årskurser sedan 2006/2007. En större andel av eleverna i årskurs 4 upplever sig illa behandlade än övriga årskurser. Socialt stöd Trend oförändrad De allra flesta elever i Östersund har någon vuxen att vända sig till om de behöver någon att prata med. Andelen är dock lägre på gymnasiet. Barnfattigdom (bas) Trend oförändrad Trend Andel barn 0-17 år i hushåll med försörjningsstöd ligger för Östersund kommun något lägre än riket i stort. Från föregående år syns dock en ökning av mer långvarigt försörjningsstöd för ensamstående föräldrar. Sociala mötesplatser för unga och äldre Föreningsliv Trend oförändrad Andel unga som tillhör någon form av förening är relativt oförändrat sedan 2006 även om det syns en nedgång i andel föreningar som söker bidrag från kommunen. Fler pojkar än flickor tycker fortsatt att det finns mycket att göra på fritiden som de är intresserade av (84 respektive 72 %). Grönområden Tillgång till gröna ytor nära bostaden är förhållandevis god i Östersunds kommun. Mötesplatser i skolan De allra flesta av elever i förskola och årskurs 4 är nöjda med sin skolgård och matsal. tillfrågade grupper i befolkningen. Ungdomars inflytande Trend oförändrad Intresset för att var med och påverka i kommunen har legat stadigt över tid sedan 2006 (40%). Fler unga än tidigare tycker att de har goda möjligheter att påverka i kommunen men detta från en tidigare mycket låg nivå. Inflytande inom äldreomsorgen Trend + Inom kommunens hemtjänst och särskilt boende uppger fler av brukarna att de har inflytande över sin vård än tidigare Områden att särskilt uppmärksamma De flesta av områdena som följts över tid har haft en oförändrad eller positiv utveckling över åren. Några områden har dock gått åt motsatt håll och här behövs ett fortsatt aktivt arbete för att förändra den negativa trenden. Dessa områden är: Skillnaderna mellan tjejer och killars betyg ökar och killarna halkar efter. Den fysiska aktiviteten har minskat bland unga över tid Den psykiska hälsan bland unga tjejer, som fortsatt skattar sin hälsa sämre än killar. Medborgarnas upplevda möjligheter till inflytande i kommunen har minskat Andra områden som behöver fortsatt uppmärksamhet, även om det inte skett en försämring under den mätta tidsperioden är: Ungdomsarbetslösheten, då var femte ung i Östersund är arbetssökande, vilket är högre än i riket. En större andel äldre i befolkningen innebär nya utmaningar vad det gäller att främja ett hälsosamt åldrande. Mötesplatser för äldre Trend oförändrad Ett liknande antal som föregående år äldre uppger att man har social samvaro och aktiviteter inom hemtjänst och särskilt boende. Delaktighet och inflytande för barn och äldre Medborgarnas inflytande Trend Hur medborgarna bedömer sina möjligheter till inflytande i kommunen ligger lägre jämfört med tidigare år, där unga vuxna bedömer sina möjligheter lägst av 6

7 Bakgrund I denna rapport ges en beskrivning av hälsoläget i kommunen och av de faktorer som påverkar hälsan för olika grupper i befolkningen. Hälsoläget är överlag bra både i Sverige och i Östersunds kommun, men det kan bli bättre. Det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. I välfärdsredovisningen redovisas därför uppgifterna i den mån det går efter kön, ålder, kommundelsområde med mera. De uppgifter som redovisas i välfärdsredovisningen speglar den lokala utvecklingen och ska vara möjliga att påverka lokalt. Uppgifterna i välfärdsredovisningen syftar till att ge en bred överblick av folkhälsoläget i kommunen, men de levererar inte några enkla svar eller odiskutabla sanningar. Bakom många av resultaten finns komplexa orsakssamband som behöver diskuteras och lyftas upp för att hitta bra åtgärder. För några av resultaten finns jämförelser med riket. Det är värdefullt då det ger en fingervisning om hur Östersunds kommun ligger till i jämförelse med andra, men jämförelserna måste ses med försiktighet då landets kommuner kan se väldigt olika ut. Det är dessutom inte självklart att kommunen ska känna sig nöjd eller missnöjd för att man ligger bra eller dåligt till i förhållande till andra, utan värderingar måste hela tiden göras utifrån vilken målbild som finns i Östersunds kommun och utifrån de förutsättningar som finns här. Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan? Alla människor har lika värde och varje individ ska ha möjlighet att nå en god hälsa och livskvalitet. Med ett aktivt folkhälsoarbete minskar förekomsten av våra vanligaste folksjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, skador och psykisk ohälsa. En förbättrad folkhälsa kan ge stora besparingar. Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 120 miljarder kronor per år. Det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Sverige har åtagit sig att arbeta för en bättre folkhälsa genom policybeslut på nationell och internationell nivå. De faktorer som orsakar ohälsa inom folkhälsoområdet är alla möjliga att påverka genom politiska beslut och individuella val (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sveriges är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt (Regeringen, 2008): 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. I folkhälsoarbetet sätter man fokus på bestämningsfaktorer för hälsa. Med bestämningsfaktorer menar man alla de faktorer i samhället och i människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa (se figur 1, sidan 8). Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att de går att påverka genom olika typer av samhällsinsatser och politiska beslut (Statens folkhälsoinstitut). 7

8 Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer.* Jämtlands läns folkhälsopolicy Under 2010 arbetades en länsövergripande folkhälsopolicy fram av Jämtlands läns landsting tillsammans med länets kommuner, på uppdrag av Regionala rådet. Policyn samordnas av Regionförbundet Jämtlands län. Visionen för länets folkhälsoarbete har formulerats till Hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län, och fyra utvecklingsområden har arbetats fram: Trygga uppväxtvillkor Utbildning och arbete Hälsofrämjande miljö Delaktighet och inflytande Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Under perioden har Östersunds kommun politiskt prioriterat fyra strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet. Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger Elevers behörighet till gymnasieskolan Sociala mötesplatser för unga och äldre Delaktighet och inflytande för barn och äldre. Hälsa och hållbar utveckling Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Så har kommunfullmäktige formulerat sin övergripande vision för utvecklingen av Östersunds kommun. För att uppnå ett socialt hållbart Östersund har tre strategier formulerats i dokumentet Strategier för att uppnå ett socialt hållbart Östersund : Ett barnvänligt Östersund. Ett solidariskt Östersund skapar trygghet åt alla. Ett Östersund som samverkar för livsstilspåverkan och den ständiga kampen mot droger. Jämtlands läns folkhälsopolicy. I ekonomiska tillväxtmodeller har hälsa alltmer kommit i fokus som en variabel som i hög utsträckning påverkar humankapitalet. En bra folkhälsa bidrar till *Bild efter Dahlgren och Whitehead,

9 en hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. En bra hälsa och hög medellivslängd anses bl.a. leda till goda möjligheter för utbildning, produktivitet och sparande (SKL m.fl., 2009) Kommunens miljömål Ett av kommunens inriktningsmål för miljön har stark koppling till folkhälsa: Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. En jämlik hälsa Den nationella folkhälsopolitiken syftar till att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Enligt folkhälsopolitiken ska de befolkningsgrupper som har den sämsta hälsan särskilt uppmärksammas. Befolkningen i Sverige har som helhet fått en bättre folkhälsa under de senaste decennierna, men stora sociala skillnader i hälsa, i alla åldrar och oavsett kön, kvarstår och har i vissa avseenden ökat. Denna skillnad är med några få undantag till de mindre gynnade gruppernas nackdel. Skillnaderna i hälsa pekar också på att det är möjligt att åstadkomma en bättre folkhälsa och hälsoläget för de bäst ställda grupperna borde vara en rimlig ambitionsnivå också för de övriga gruppernas hälsa. Det är möjligt att minska skillnaderna i hälsa (SKL m.fl., 2009). Innehåll i välfärdsredovisningen I denna välfärdsredovisning visas utvecklingen av de prioriterade områden för folkhälsoarbetet under perioden över tid. Eftersom folkhälsoarbete oftast är långsiktigt och resultaten av många åtgärder inte syns förrän flera år senare, är det svårt att säga att de åtgärder som genomförts under dessa år har haft direkt effekt. Åtgärderna har dessutom pågått under hela 2012 vilket är längre än vad uppgifterna i välfärdsredovisningen sträcker sig till. Däremot går det att få en bild över vilket håll utvecklingen inom områdena rör sig i. Kommunens prioriterade har koppling till de nationella målområdena, vilket anges först i varje kapitel tillsammans med vilka indikatorer som redovisas för området. Dessa indikatorer visar på invånarnas hälsa eller faktorer som påverkar deras hälsa. Några av indikatorerna benämns basindikatorer då dessa är särskilt strategiskt viktiga för folkhälsan. Varje indikator följs av en beskrivning av vilket samband den har med hälsan. Det är viktigt att poängtera att dessa förhållanden inte alltid gäller på individnivå utan det är generella samband som beskrivs, vilka har studerats på befolknings- eller gruppnivå. Därefter kommer resultat över hur förhållandena ser ut just i Östersunds kommun, och i vissa fall i Jämtlands län. Dessa resultat kommenteras sedan under varje indikator. Välfärdsredovisningen är tänkt att användas som ett diskussionsunderlag för hur vi tillsammans kan skapa bra förutsättningar för en god hälsa hos kommunens medborgare. På flera ställen finns rutor med frågor att diskutera som kan stimulera diskussioner i nämnden, ledningsgruppen eller i personalgruppen. Välfärdsredovisningen har tagits fram av gruppen utvecklingsforum folkhälsa. Representanter från kommunens olika verksamheter, landstinget och gymnasieförbundet har medverkat i diskussionerna kring resultaten och innehållet i kommentarerna. Exempelvis har representanter från elevhälsan kommenterat resultaten, vilka benämns elevhälsan i kommentarerna. Uppgifterna till Välfärdsredovisning 2012 är hämtade från ett antal olika enkätundersökningar: elevenkäterna Hälsosamtal i skolan, UHU-enkäten, LUPP-enkäten samt befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor (se förklaringar nedan). Andra uppgifter är hämtade ur databaser och statistik från olika myndigheter samt från kommunens och landstingets egna verksamheter. Hälsosamtal i skolan Hälsosamtalen i skolan är en modell som utarbetats i Västernorrland. Den bygger på att eleverna besvarar en enkät med frågor om levnadsvanor och arbetsmiljö som fylls i under ett klassbesök av skolsköterskan. Enkäten utgör underlag vid skolsköterskans individuella hälsosamtal med eleven, där de ställer fördjupade följdfrågor. Hälsosamtalen har genomförts för 6-åringar samt i årskurs 4, 7 och i årskurs 1 på gymnasiet. (Nytt för 2012 är att årskurs 7 tillfrågas jmf med tidigare årskurs 8). Hälsosamtalen används på samtliga kommunala skolor. Friskolorna finns inte med i uppgifterna som presenteras här. Svarsfrekvensen på enkäten är hög. Den senaste enkäten, som genomfördes under höstterminen 2010 och vårterminen 2011 besvarades av 496 stycken 6-åringar (86 %), 449 elever i årskurs 4 (99 %), 401 elever i årskurs 8 (87 %) och 717 eleverna i åk 1 på gymnasiet. På gymnasiet besvarar i stort sett alla enkäten och kommer på hälsosamtalet, men det är många som avstår från att väga och mäta sig. 9

10 På gymnasieskolorna i Östersund kommer ca 40 % av eleverna utanför kommunen, vilka är inkluderade i resultatet. För 6-åringarna skickas enkäten hem och föräldrarna uppmanas att fylla i den tillsammans med barnen. Barnen och föräldrarna kallas till samtal med skolsköterskan för att gå igenom enkäten. LUPP (Lokal uppföljning av Ungdomspolitiken) Är en enkätundersökning som genomförs vart tredje år ( 2006, 2009 samt 2012) i samarbete med Ungdomsstyrelsen. I Östersunds kommun har enkäten besvarats av årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet med en svarsfrekvens på 62 %( högstadiet) respektive ( 53 % gymnasiet). Frågorna i enkäten inkluderar en mängd aspekter såsom ungas syn på inflytande och demokrati, syn på fritidsaktiviteter, trivsel i skolan eller hur ungas framtidsplaner ser ut. Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Statens folkhälsoinstitut gör årligen en nationell enkätundersökning, Hälsa på lika villkor, som riktar sig till befolkningen år. Vart fjärde år, senast 2006 och 2010, köper Östersunds kommun och Jämtlandsläns landsting in extra enkäter till kommunens respektive länets befolkning. Under våren 2010 gick enkäten ut till 4131 personer i Östersunds kommun, varar 2445 personer besvarade den. Det ger en svarsfrekvens på 59,2 procent, vilket är lågt jämfört med förra undersökningen 2006, men högre än genomsnittet i länet och riket. Resultaten redovisas i diagram uppdelat efter kön och fyra åldersgrupper, år, år, år och år. Svarsfrekvensen är högre bland de äldre åldersgrupperna. UHU (Ungas hälsosamma utveckling) I projektet Ungas hälsosamma utveckling har Katja Gillander Gådin, docent i folkhälsovetenskap på Mittuniversitetet, tagit fram en enkät om skolans arbetsmiljö, levnadsvanor och hälsa. Enkäten har gjorts på alla kommunala skolor med elever i klass 6-9, vilket är nio stycken samt på en friskola. Enkäten är webbaserad och kommer att göras tre år i sträck med start I denna välfärdsredovisning presenteras resultaten från enkäten som gjordes på vårterminen Enkäten skickades ut till 1909 elever och besvarades av 728 pojkar och 799 flickor. Det ger en svarsfrekvens på totalt 80 procent. 10

11 11

12 Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv Koppling till nationella målområden Redovisade indikatorer Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Befolkningsstruktur Medellivslängd i kommundelarna Utbildningsnivå (bas) Arbetssökande (bas) Inkomstnivå (bas) Ohälsotal (bas) Befolkningsstruktur Sverige har i likhet med många andra länder en utveckling där andelen äldre i befolkningen blir allt fler. Precis som i riket i stort ökar andelen äldre i Östersund. Östersunds har en befolkningspyramid som i stort ser ut som rikets. Andelen äldre är dock något mindre i Östersund än för Jämtlands län i stort. Över tid kan vi se en ökning av andelen äldre där ökningen är större för kvinnor äldre än 85 år. När andelen äldre ökar, ökar även kostnaderna och behovet av vård och omsorg förväntas att bli större i och med att befolkningen blir äldre. Men mycket talar för att insjuknande och skador kommer allt senare i livet, vi är friskare allt högre upp i åldrarna. (Socialstyrelsen, FHI 2012). Den större andel äldre som är friska högre upp i åldern än tidigare, kan utgöra en resurs med fortsatt deltagande och engagemang som både kan utgöra en investering för samhället och en tillgång för den enskilde. Medellivslängd Vi lever allt längre. Sverige är bland de länder som har högst medellivslängd i världen. Sett till den genomsnittliga medellivslängden hamnar Sverige på en åttonde plats med 80,9 år (Japan högst med 82,7 år). I en prognos för riket förutspås en medellivslängd på nära 90 år för både män och kvinnor år Kvinnor lever längre än män men män har de senaste 30 åren har de börjat knappa in. Detta kan troligen kopplas till en förändrad livsstil, en minskning av antalet rökare bland männen kan bland annat medföra med att gapet minskar. Skillnader är i dag större mellan personer med förrespektive eftergymnasial utbildning än mellan könen. Medellivslängd som mått ger en övergripande bild av hälsoutvecklingen och det som framförallt driver på utvecklingen är en ökad utbildningsnivå, dödlighet i hjärt-kärl- sjukdomar minskar samt medicinsk utveckling.(fhi, Socialstyrelsen 2012) Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 0-17 år 10,1 9,8 9,9 9,6 9,8 9, år 8,2 7,8 8,0 8,2 8,3 8, år 31,5 31,2 31,0 31,4 30,8 31, år 6,3 8,6 6,7 8,5 7,2 8, ,75 1,6 0,87 2,0 0,88 2,0 Tabell 1: Åldersfördelning i andel av den totala befolkningen i kommunen, länet och riket (31 dec 2009) (SCB). 12

13 % Medellivslängd 90 Medellivslängd Män Kvinnor Centrala Frösön Odensala Torvalla Brunflo Lit Östersund Jämtland Riket Figur 1: Återstående medellivslängd* för 0-åringar ( ) (I mindre områden, som på kommunnivå, kan medellivslängden variera från år till år i större utsträckning än i större områden (därav en beräkning över en femårsperiod) Det är inga stora skillnader i medellivslängd inom de områdena som undersökts i Östersunds kommun. Generellt ligger kommunen på samma nivå som riket och Jämtland. De största skillnaderna är mellan Odensala och Torvalla, vilket överensstämmer med tidigare redovisade resultat i välfärdsredovisningen. Resultaten överensstämmer relativt bra sett till utbildningsnivå för föräldrar. Även undersökningen Hälsa på lika villkor (2010) bekräftar bilden, där låg Torvalla lägre inom ett flertal indikatorer, t.ex. bra allmänt hälsotillstånd, daglig rökning samt andelen fysiskt aktiva. Medellivslängden är ett område som behöver följas över tid så att inte skillnaderna blir större. Att diskutera Hur kan skillnader i hälsa kompenseras genom kommunens verksamheter? I vilken utsträckning kan skolan kompensera för föräldrar med lägre utbildningsnivå? % 100 Föräldrar med lång utbildning Utbildningsnivå (bas) Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att lågutbildade betydligt oftare än högutbildade lider av ohälsa i form av värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest. Utbildning kan påverka hälsan genom flera mekanismer, såsom lägre hälsorisker i arbetslivet, högre inkomster och mindre ekonomisk utsatthet och stress. Utbildning kan också påverka hur människor beter sig privat, och göra dem bättre rustade att hitta och tillgodogöra sig information om till exempel hälsorelaterat beteende. Mycket talar alltså för att högre utbildning faktiskt kan leda till en bättre hälsa. Utbildningsnivån i Sverige har dock höjts under senare tid, vilket innebär att allt färre personer har enbart förgymnasial utbildning. Kvinnor utbildar sig allt längre, och i dag har fler kvinnor än män eftergymnasial utbildning. (FHI, 2011b). Generellt har utbildningsnivån för gruppen ökat, detta i de allra flesta områden. I Brunflo har den största ökningen skett och man befinner sig i snitt på samma nivå som centrala stan. Ny bebyggelse både i Brunflo och på Anner sia kan hänga ihop med ökningen. Torvalla har många hyresrätter vilket kan göra att det är stor in- och utflyttning Centrala Frösön Odensala Torvalla Brunflo Lit Figur 2: Andel föräldrar (till barn 0-15 år) med eftergymnasial utbildning, år 2004, 2008 och I första hand räknas moderns utbildning (SCB). * När det talas om medellivslängd är det oftast den tid en nyfödd person i genomsnitt har kvar att leva, givet hur dödligheten ser ut nu. Detta begrepp kallas även för återstående medellivslängd vid födelsen. För att få ett mer stabilt resultat beräknas oftast medellivslängden över en femårsperiod. Det minskar slumpmässigheten i de kalkylerade medellivslängderna och underlättar jämförelser (SCB). 13

14 % 50 Arbetssökande Ungdomar år, Östersund 19 Ungdomar år, riket 8 Kvinnor år, Östersund Figur 3: Andel arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i Östersunds kommun och i riket, sista september (Arbetsförmedlingen). Siffrorna före 2010 är inte jämförbara med denna mätning*. 8 Kvinnor år, riket 10 Män år, Östersund 9 Män år, riket Arbetssökande (bas) Sysselsättning och möjligheter till arbete är centrala för vårt välbefinnande, och sambandet mellan arbetslöshet och ohälsa är väl belagt. Personer med högst förgymnasial utbildning är oftare arbetslösa jämfört med befolkningen i stort. Vidare är kvinnor något mindre sysselsatta än män, liksom personer med funktionsnedsättning är mindre sysselsatta än personer utan funktionsnedsättning. Dock syns en minskning för år 2011, där skillnad i sysselsättningsgrad mellan könen minskade och sysselsättningen ökade mer för kvinnor än för män (Arbetsförmedlingen 2011). Arbetslöshet har också visat sig öka risken för depression, främst bland unga (FHI, 2011b). Unga vuxna är en utsatt grupp där arbetslösheten har ökat snabbt under de senaste åren. För de högutbildade öppnas nya möjligheter till arbete när konjunkturen går upp, medan unga som inte har avslutat sin gymnasieutbildning med fullständiga betyg riskerar fortsatt arbetslöshet. (FHI, 2010). Inkomstnivå (bas) Bland de viktigaste faktorerna som påverkar hälsan är ekonomiska resurser i form av löpande disponibla inkomster och ekonomiska tillgångar. Ekonomin har betydelse för individers och familjers möjligheter att kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor. Folkhälsopolitisk rapport 2010 visar exempelvis att personer med hög inkomst rapporterar ett gott hälsotillstånd i större utsträckning än personer med låg inkomst. Inkomstspridningen har länge ökat, men i och med finanskrisen 2008 minskade den. Ensamstående med barn har oftare låg ekonomisk standard än sammanboende med barn. Andelen pensionärer med goda pensioner ökar visserligen, men kvinnliga pensionärer har det sämre än manliga. Andelen personer med låg ekonomisk standard har ökat bland långtidssjukskrivna och bland dem som får sjuk- och aktivitetsersättning (FHI, 2011b). % Låginkomsttagare män kvinnor Figur 4: Andel personer i respektive åldergrupp med en sammanräknad förvärvsinkomst (inkomst av tjänst och näringsverksamhet) på under kr i Östersunds kommun 2004, 2008 och 2010 (SCB). Inkomsten är i löpande priser. Siffrorna är inte jämförbara med tidigare mätningar år år år år 85+ år * Arbetsförmedlingen har förändrat sitt sätt att beräkna andelen arbetslösa. Istället för att som tidigare relatera till befolkningen år redovisas arbetslösheten nu baserad på den registerbaserade arbetskraften. Denna består av tre delar: den förvärvsarbetande nattbefolkningen, öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd. 14

15 Ohälsotal Antal dagar Figur 5: Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/ sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen)16-64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. Uppgifterna gäller för september månad respektive år (Försäkringskassan). Andelen låginkomsttagare har över tid minskat för åldergrupperna över 65 år. Många äldre kvinnor som har låg pension har det trots en minskning fortsatt svårt ekonomiskt. Det är en stor skillnad mellan äldre män och kvinnor då kvinnor i högre utsträckning inte har förvärvsarbetet, deltidsarbetat eller haft en lägre lön än män. Andelen äldre med låg inkomst har minskat under tidsperioden. För de yngre åldersgrupperna syns en motsatt tendens där andelen unga med låg inkomst snarare ökat. Att många unga står utan sysselsättning kan bidra till att det finns något fler låginkomsttagare än föregående år i denna grupp. Ohälsotal (bas) Ohälsotalet i Sverige är högre för kvinnor än för män. Kvinnor är oftare deltidssjukskrivna och sjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Skillnaderna mellan könen minskar dock successivt. Det är också betydligt högre för personer med högst kort gymnasial utbildning än för personer med högre utbildning. Ohälsotalet minskar dock i alla åldrar, och även de regionala skillnaderna minskar. I slutet av 1990-talet ökade andelen personer som inte arbetar på grund av nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom. Från 2004 har denna andel minskat. Ohälsotalet ökar med åldern. Ju äldre man blir desto större är sannolikheten att man behöver någon av sjukförsäkringsförmånerna. I Jämtland har det faktiska ohälsotalet varit högst i landet som delvis kan Östersund kvinnor Östersund män Riket kvinnor Riket män knytas till att åldersfördelningen skiljer sig åt mellan länen. (FHI, 2011b). Ohälsotalen är generellt högre i Östersund än i riket men trenden pekar stadigt nedåt. Jämfört Jämtlands län är ohälsotalet något mindre, särskilt för männen. Varför Östersund har höga sjukskrivningstal är inte helt klarlagt och många olika faktorer spelar in. En högre medelålder, lägre utbildningsnivå, inkomstnivå och fler offentligt anställda påverkar sjuktalen negativt, men detta är endast en delförklaring. Frågan är om vi verkligen mår sämre här eller om det mer hänger ihop med attityder till sjukskrivning, än just förekomst av ohälsa. 15

16 Tobak, alkohol och narkotika Kommunens utvecklingsområde: Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger. Koppling till nationella målområden Redovisade indikatorer Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Tobaksvanor Alkoholvanor Narkotika Tobak Alla som röker skadas av sin rökning. Varannan rökare dör i förtid och förlorar i genomsnitt sju till åtta år av sin förväntade livslängd. Ett fyrtiotal sjukdomar, varav flera dödliga, har ett direkt samband med rökning (Statens folkhälsoinstitut, 2012a). Enligt den senaste forskningen ökar snus risken för cancer och hjärtinfarkt (Statens Folkhälsoinstitut, 2005c). Tobaksvanor i Sverige Enligt 2011 års nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor använde, inom åldersgruppen år, 21 procent tobak dagligen vilket motsvarar 1,5 miljoner människor. I ett internationellt perspektiv är det totala tobaksbruket högt i Sverige och andelen män som använder tobak dagligen är högre än andelen kvinnor (Statens folkhälsoinstitut, 2012b). Enligt samma folkhälsoenkät var den totala andelen dagligrökare 11 procent inom åldersgruppen år (Statens folkhälsoinstitut, 2012b). Rökningen minskar inom alla grupper i samhället men skillnaden mellan socioekonomiska grupper är stor (Socialstyrelsen, 2012). Kvinnor är den grupp som är överrepresenterade bland dagligrökare. Ur ett internationellt perspektiv är andelen rökare lågt i Sverige (Statens folkhälsoinstitut, 2012b). År 2011 uppgav 19 procent av pojkarna och 26 procent av flickorna i årskurs 9 att de röker. I gymnasiets årskurs 2 var motsvarande procentsats 32 respektive 39 procent. Vad avser bruket av snus uppgav 12 procent av pojkarna och 3 procent av flickorna i årskurs 9 att de snusar.* På gymnasiet årskurs 2 var motsvarande andel 24 procent respektive 7 procent (Henriksson & Leifman, 2011). Årets preliminära resultat från samma drogvaneundersökning visar att tobaksvanorna för pojkar i grundskolans årskurs 9 och i gymnasiets årskurs 2 i stort sett är oförändrade. Bland flickorna i grundskolan och gymnasiet identifieras en nedgång både när det gäller att röka och att snusa (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2012). Av de rökande ungdomarna uppger procent att de vill sluta röka. Av dessa vill en tredjedel sluta omedelbart (Henriksson & Leifman, 2011). Tobaksvanor i Östersunds kommun Vad avser den vuxna befolkningen, år, så saknas nyare undersökningar på kommunnivå. Den senaste, nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor från 2010, visar att andelen kommuninvånare som röker dagligen inte skiljde sig från resten av riket. Fråga i CAN:s drogvaneundersökning: Röker du? * Nej, har aldrig rökt * Nej, har bara prövat *Nej, har slutat *Ja, varje dag, *Ja, nästan varje dag *Ja, men bara när jag är på fest *Ja, men bara ibland. * Fråga i CAN:s drogvaneundersökning: Snusar du? * Nej, har aldrig snusat * Nej, har bara prövat *Nej, har slutat *Ja, varje dag, *Ja, nästan varje dag *Ja, men bara när jag är på fest *Ja, men bara ibland. 16

17 % 70,0 Röker 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 Årkurs 6 pojkar Årkurs 6 flickor Årskurs 7 pojkar Årskurs 7 flickor Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 9 pojkar Årskurs 9 flickor 0, Figur 6: Andel elever i Östersunds kommun som under tidsperioden har rökt (UHU). Vad avser bruket av snus så har kommunen överlag en något större andel som snusar dagligen jämfört med riket i genomsnitt. Vad avser kommunens ungdomar och deras rökvanor så framkommer genom Ungdomsstyrelsens enkät, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP), att 12 procent av pojkarna respektive 18 procent av flickorna i årskurs 8 har rökt. Motsvarande andel för gymnasiets årskurs 2 är 43 procent respektive 46 procent. Då frågans svarsalternativ har förändrats från det att undersökningen genomfördes år 2009 till i år så är det inte möjligt att göra jämförelser eller påvisa trender.* Utifrån undersökningsmetoden Ungas hälsosamma utveckling (UHU) är det möjligt att utläsa trender bland senaredelens elever. Om man följer tidslinjerna för sig så framkommer att inom alla åldersgrupper, förutom bland pojkarna i årskurs 8 och 9, så avstår man från att röka jämfört med år 2010.* Det är även möjligt att utläsa att andelen som någonsin rökt ökar med åldern. I den yngsta undersökningsgruppen, årskurs 6, är antalet pojkar som prövat fler än antalet flickor. I årskurs 7 visar båda könen på en liknande kurva för normbrytande beteende (rökning). I årskurs 8 passerar flickorna pojkarna (se figur ovan). den andel som röker minst en gång i månaden eller oftare så har denna andel ökat bland både pojkar och flickor i gymnasiets årskurs 2 jämfört med år 2009 (se figur). Bland gymnasiets årskurs 2 är det 10,5 procent som röker dagligen. Motsvarande andel dagligrökare var år procent (LUPP). % 40 Rökning Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 2 pojkar Årskurs 2 flickor Figur 7: Respektive stapel inkluderar andelen pojkar respektive flickor som besvarat frågan Hur ofta brukar du röka cigaretter med alternativen någon gång i månaden, en gång i veckan, flera gånger i veckan eller varje dag (LUPP). * År 2006 och år 2009 frågade man Hur ofta brukar du röka?. Svarsalternativen till denna fråga var: *Aldrig *Någon gång per år eller mer sällan *Någon gång per år *Någon gång i månaden *En gång i veckan *Flera gånger i veckan *Varje dag. År 2012 tog man bort svarsalternativet Någon gång per år eller mer sällan. * I samtliga undersökningar, dvs. 2010, 2011, 2012, har man ställt frågan Har du någonsin rökt?. Möjliga svarsalternativ har varit *Nej *Ja. 17

18 % Elever som avstått från att pröva att snusa Årskurs 8 flickor Årkurs 8 pojkar Årskurs 1 flickor Årkurs 1 pojkar Årkurs 7 flickor Årskurs 7 pojkar 10 0 HT/VT 06/07 HT/VT 07/08 HT/VT 08/09 HT/VT 09/10 HT/VT 10/11 HT/VT 11/12 Figur 8: Andel elever i Östersunds kommun som under tidsperioden avstått från att snusa (elevhälsosamtal). I kommunens elevhälsosamtal framkommer att 92 procent av pojkarna och 97 procent av flickorna i årskurs 7 inte har prövat att snusa. Motsvarande andel för gymnasiets årskurs 1 är 59 respektive 70 procent (se diagram ovan).* prövat att röka, är lägre jämfört med år 2010 inom alla årskurser förutom bland pojkarna i årskurs 9. Vad avser ungdomars bruk av snus har det, jämfört med föregående läsår, minskat bland flickorna i gymnasiets årskurs 1. Den statistik som nämns i detta avsnitt är baserad på fyra olika undersökningar. Om man jämför resultaten från olika undersökningar kan man se att andelen som rökt skiljer sig åt. Orsaken till detta är att undersökningarna använder sig av olika kategoriseringar för att bedöma vem som man anser har rökt.* En annan förklaring till skiftande resultat är att man använder sig av olika insamlingsmetoder.* Med stöd av en och samma undersökning är det möjligt att utläsa trender. Enligt LUPP framkommer att andelen i gymnasiets årskurs 2, som röker minst en gång i månaden eller oftare, har ökat jämfört med år Med stöd av undersökningen UHU går det att konstatera att andelen elever på senaredelen, och som En del av elevhälsans skolsköterskor bekräftar bilden av att andelen pojkar som röker i årskurs 9 har ökat. Andra menar att det är väldigt olika med rökning från år till år på skolorna. Vissa skolsköterskor känner för närvarande till någon enstaka rökare på senaredelen medan det på andra skolor kan finnas en grupp som röker. Trots att var tredje rökare, enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, vill sluta röka omedelbart så uppfattar elevhälsan ingen efterfrågan av rökavvänjningsprogram i motsvarande grad. Föregående läsår, 2011/2012, signalerade gymnasielärare vid enheten Wargentin att rökningen ökat på skolan och då speciellt bland flickorna. Man upplevde att många började röka i samband med gymnasiestudiernas början. Att fundera på: Som nämndes i avsnittet ovan så varierar andelen som röker beroende på undersökningsmetod. Vad är din syn på ett gott resultat vad gäller ungdomars tobaksbruk? Vilka insatser tror du har störst betydelse för att kommuninvånarna inte ska använda tobak? Vem ansvarar för att resultatet ska förbättras? * Som exempel, i CAN:s drogvaneundersökning inkluderas inte den som besvarat frågan med att man prövat att röka i gruppen som anses ha rökt, vilket är fallet i undersökningen Ungas hälsosamma utveckling. * I undersökningen UHU och LUPP använder man sig av enkät. I undersökningen elevhälsosamtal sker en strukturerad intervju (i enlighet med enkät). 18

19 Kuriosa: Det råder en restriktiv inställning till tobaksrökning på Island. Ett förslag från förre hälsoministern, Siv Fridleifsdottir, med syfte att skydda barn och unga, och hindra dem från att börja röka, är: Införa cigaretter på recept. Rökförbud på samtliga offentliga områden (som trottoarer och parker). Förbud att röka i bilar med barn som passagerare. Alkohol Omfattande alkoholkonsumtion återfinns bland de fem största riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår enligt Världshälsoorganisationens (WHO) beräkningar. Alkoholen orsakar problem på många sätt. För det första har den en giftig effekt på kroppens alla vävnader och organ. Mer än 60 sjukdomar uppges ha ett samband med alkoholkonsumtion. Bland annat så ökar risken för hjärtinfarkt och stroke redan vid en måttlig konsumtion och den ökar även risken för flera cancerformer. Alkohol kan vara orsak till magkatarr samt att bukspottkörteln drabbas av inflammationer vilket ger en försämrad förmåga att tillgodogöra sig föda. Förutom detta påverkas en människas hormoner vilket kan leda till att den sexuella funktionen störs och till infertilitet. Alla hjärnans funktioner - tänkande, känslor, omdöme, minne - påverkas negativt och risken för en rad psykiska problem, främst depression, ångest och sömnstörningar ökar (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2012). För det andra finns det en berusande effekt som orsakar akuta olycksfall och våld. Man uppskattar att i 70 procent av de fall där män utsätts för våldsbrott var gärningsmannen alkohol- eller drogpåverkad. Vidare beräknas alkohol svara för ca 30 procent av alla dödsolyckor. En av fyra ungdomar i gymnasiet uppger att de har haft oskyddat sex i samband med att de druckit alkohol. En av sex uppger att de haft oönskat sex (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2012). För det tredje har alkohol en beroendeskapande effekt. Gränsen för när ett alkoholberoende eller alkoholism utvecklas är individuell. Dock löper man större risk om man under en längre tid dricker stora mängder. Därför är det särskilt viktigt att avstå från att dricka sig berusad (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2012). Alkoholvanor i Sverige Från 1998 till 2004 steg den totala alkoholkonsumtionen med nästan 30 procent, eller från 8,2 till 10,5 liter ren alkohol per vuxen. Detta är en av de snabbaste konsumtionsökningarna i modern tid. Efter 2004 har det skett en viss tillbakagång och 2011 beräknades svensken dricka i genomsnitt 9,2 liter (Ramstedt & Leifman, 2012). Man uppskattar att cirka , vilket motsvarar 3 procent av befolkningen, är beroende av alkohol. Antalet personer med riskabla alkoholvanor - det vill säga använder alkohol på ett sådant sätt att det ökar risken för skador - ligger runt 1 miljon, dvs. 13 procent* (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2012). Sedan 2004 har antalet personer med riskabla alkoholvanor legat på en stabil nivå med små förändringar. Andelen riskkonsumenter är högst inom åldersgruppen år där 28 procent anses vara riskkonsumenter (se figur). Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning undersöker ungdomars alkohol- och drogvanor. Preliminära resultat för år 2012 har publicerats och visar att den största förändringen gäller just ungdomars alkoholvanor. Idag är debutåldern högre och den totala konsumtionen, och intensivkonsumtionen, har minskat (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2012). * Definitionen av riskbruk kan skilja sig från land till land, men i Sverige är den följande: För män anges den till 14 standardglas per vecka, där ett standardglas motsvarar 33 cl starköl eller 12 cl vin eller 4 cl sprit. För kvinnor ligger motsvarande gräns på nio standardglas per vecka. En annan typ av riskbruk är så kallad intensivkonsumtion. Med det menas att man dricker stora mängder alkohol under kort tid. Intensivkonsumtion innebär mer än fyra standardglas vid samma tillfälle för en man och mer än tre standardglas vid samma tillfälle för en kvinna. 19

20 Andel med riskabla alkoholvanor % år år år år Figur 9: Andel invånare mellan år med riskabla alkoholvanor. Avser tidsperioden (Hälsa på lika villkor). Alkoholvanor i Östersunds kommun Andelen kommuninvånare, inom åldersgruppen år, med en riskkonsumtion av alkohol, har inte förändrats i stort sedan År 2010 fanns bland kommunens invånare ungefär samma andel riskkonsumenter som i riket i genomsnitt (VFR, 2011). Vad avser ungdomars alkoholvanor i årskurs 9 så framkommer det genom undersökningen Ungas hälsosamma utveckling (UHU) att 67 procent av pojkarna och 71 procent av flickorna någonsin druckit alkohol.* Enligt denna undersökning kan man se att debutåldern för alkohol har stigit, bortsett från pojkar och flickor i årskurs 9, jämfört med år Bland flickorna i årskurs 7 och 8 samt pojkar i årskurs 7 är det en dramatisk skillnad jämfört med 2010 (se figur). % 80 Elevers alkoholvanor Årkurs 6 pojkar Årkurs 6 flickor Årskurs 7 pojkar Årskurs 7 flickor Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 9 pojkar Årskurs 9 flickor Figur 10: Andel elever inom årkurs 6-9 som svarat ja på om de någonsin druckit alkohol. Avser tidsperioden (UHU). Enligt elevhälsosamtalet så kan man vid den senaste mätningen för årskurs 8 se en tendens att andelen pojkar som väntar med sin alkoholdebut har ökat jämfört med föregående mätning. Samma förhållande gäller för gymnasiets pojkar i årskurs 1 (se figur nästa sida).* * I samtliga undersökningar, genomförda 2010, 2011, 2012, har man ställt frågan Har du någonsin druckit alkohol?. Möjliga svarsalternativ har varit *Nej *Ja. * Fråga: Jag dricker alkohol (folköl, starköl, stark cider, vin, alkoläsk eller sprit). Svarsalternativ: *Aldrig *Har provat *Någon/några gånger om året *Någon/några gånger i månaden *Någon/några gånger i veckan 20

21 % 100 Nekar alkohol Årskurs 8 flickor Årkurs 8 pojkar Årskurs 1 flickor Årkurs 1 pojkar Årkurs 7 flickor Årskurs 7 pojkar 10 0 HT/VT 07/08 HT/VT 08/09 HT/VT 09/10 HT/VT 10/11 HT/VT 11/12 Figur 11: Andel elever i årskurs 8 och gymnasiets årskurs 1 som uppger att de aldrig druckit alkohol. Observera att man inför detta läsår valde att genomföra undersökningen i årskurs 7 istället för i årskurs 8 (elevhälsosamtal). Enligt Ungdomsstyrelsens enkät (LUPP) är andelen i årskurs 8 som någon gång druckit sig berusad vid minst ett tillfälle 21 procent av pojkarna och 67 procent av flickorna. Motsvarande andel för gymnasiets årskurs 2 är 89 procent av pojkarna och 90 procent av flickorna. * Sedan 2009 är nivån relativt konstant med undantag för pojkar i årskurs 8 där andelen som dricker sig berusad har minskat drastiskt (se figur nedan). % Alkoholvanor Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 2 pojkar Årskurs 2 flickor Figur 12: Andel elever i Östersunds kommun som under tidsperioden har berusat sig vid minst ett tillfälle (LUPP). Enligt samma undersökning, LUPP, framkommer att andelen som berusar sig någon gång i månaden eller oftare är 13 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna i årskurs 8. Motsvarande andel för gymnasiets årskurs 2 är 56 procent av pojkarna och 55 procent av flickorna. Andelen som intensivkonsumerar* har minskat dramatiskt i årskurs 8. I gymnasiets årskurs 2 har flickornas intensivkonsumtion minskat och är idag på samma nivå som pojkarnas (se figur). * Fråga: Hur ofta blir du berusad av alkohol? (2012)/Hur ofta dricker du så mycket alkohol att du känner dig berusad? (2006/2009) Samma svarsalternativ samtliga år: *Aldrig *En gång om året eller mer sällan * Några gånger per år * Någon gång i månaden *Ett par gånger i månaden *Någon gång i veckan. 21