Välfärdsredovisning 2008

Transkript

1 Välfärdsredovisning 2008 Östersunds kommun

2 FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...6 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet...6 Östersunds kommuns inriktning på folkhälsoarbetet. 6 Innehåll i välfärdsredovisningen...7 ÖSTERSUNDSBON UR ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV...9 Befolkningsstruktur...9 Utbildningsnivå (bas)...9 Arbetssökande (bas)...10 Inkomstnivå (bas)...11 Ohälsotal (bas)...11 Valdeltagande (bas)...12 Skador (bas)...12 ÖKAT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE FÖR BARN OCH UNGDOMAR...13 Självskattad hälsa...13 Barnfattigdom (bas) Betyg och behörighet till gymnasiet (bas)...15 Skolk...16 Orättvis/kränkande behandling...17 Socialt stöd...17 Trivsel i skolan...17 ÖKAD FYSISK AKTIVITET OCH GODA MATVANOR FÖR BARN, UNGDOMAR OCH ÄLDRE...26 Fysisk aktivitet...26 Simkunnighet...27 Färdmedel i Östersund...28 Fysisk aktivitet för äldre...29 Matvanor...29 Övervikt och fetma för barn och ungdomar...30 Äldres matvanor...30 MINSKA ANDELEN FALLOLYCKOR OCH HÖFTFRAKTURER FÖR ÄLDRE...32 Fallolyckor och höftfrakturer bland äldre...32 ORDLISTA...34 REFERENSER...36 BILAGA 1 Indikatorer i Välfärdsredovisning 2008 kopplat till hållbar utveckling och fullmäktiges strategier...36 BILAGA 2 Diskussionsmaterial...37 SKJUT UPP ALKOHOLDEBUTEN SAMT MINSKA ALKOHOLKONSUMTIONEN OCH ANVÄNDNING AV LÖSNINGSMEDEL OCH ANDRA DROGER BLAND UNGDOMAR Alkoholvanor Drogmissbruk...21 Tobaksvanor...24 Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun Foto: Bengtola Mattsson Sverker Berggren Roger Strandberg 2

3 Förord För att följa hur folkhälsan ser ut och är fördelad bland medborgarna i Östersunds kommun har kommunfullmäktige beslutat att det årligen ska tas fram en välfärdsredovisning som en del av årsredovisningen. Välfärdsredovisning 2008 har ett annorlunda upplägg från tidigare välfärdsredovisningar då den istället för att utgå ifrån de elva nationella målområdena för folkhälsa har lagts upp utifrån kommunens fyra strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet. Anledningen till detta är att sätta mer fokus på kommunens egna prioriterade områden, men kopplingen till de nationella målområdena finns ändå kvar. Även i årets välfärdsredovisning är det stort fokus på barn, ungdomar och äldre, då dessa är prioriterade målgrupper i kommunens folkhälsoarbete. Arbetet med välfärdsredovisningen har som övergripande mål att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för kommunens invånare, vilket också motsvarar det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet. Syftet med välfärdsredovisningen är att fungera som utgångspunkt i breda diskussioner kring folkhälsoläget i kommunen och vilken utveckling som är önskvärd inom kommunens olika verksamheter. I kommunens Budget 2008 benämns folkhälsofrågorna som en av de politiska strategier som alla verksamheter ska arbeta med. I den politiska budgetskrivningen framgår att Östersund genom ett aktivt folkhälsoarbete ska bidra till att uppnå visionen om ett socialt hållbart Östersund med vägledning av den strategi som fullmäktige antagit. Bengt Marsh Kommundirektör Östersunds kommun Sofie Bergman Utredare folkhälsa Östersunds kommun Kontaktpersoner Välfärdsredovisningen har tagits fram i samverkan med representanter från kommunens förvaltningar i gruppen utvecklingsforum folkhälsa. Sofie Bergman, Utredare - folkhälsa, Kommunledningsförvaltningen Tel , e-post: sofie.bergman@ostersund.se Olliann Lundberg, Verksamhetscontroller, Kommunledningsförvaltningen Tel , e-post: olliann.lundberg@ostersund.se Eva Lindwall, Verksamhetsplanerare, Barn- och utbildningsförvaltningen Tel , e-post: eva.lindvall@ostersund.se Ingrid Christensen, Handläggare, Vård- och omsorgsförvaltningen Tel , e-post: ingrid.christensen@ostersund.se Eva-Britt Jacobsson, Kvalitetssamordnare, Socialförvaltningen Tel , e-post: eva-britt.jacobsson@ostersund.se Jari Hiltula, Miljöchef, Samhällsbyggnad Tel , e-post: jari.hiltula@ostersund.se 3

4 Sammanfattning I östersunds kommun har fyra strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet politiskt prioriteras för Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre. Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre. Där jämförelser kan göras med riket markerar ett plus- eller minustecken hur Östersunds kommun ligger till på en övergripande nivå i jämförelse med resten av landet (dvs. positivt respektive negativt resultat jämfört med riket). Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv Utbildningsnivå + I jämförelse med riket har Östersunds kommun totalt en högre andel med eftergymnasial utbildning. Mellan de olika kommundelarna skiljer sig föräldrarnas utbildningsnivå åt, där centrala stan, Frösön och Odensala är de områden där föräldrarna har högst utbildningsnivå. Arbetssökande - Arbetslösheten har mellan varit oförändrad. Ungdomar år står för den största arbetslösheten och ungdomarna i Östersund ligger något över ungdomarna i riket. Inkomstnivå Andelen låginkomsttagare skiljer sig kraftigt åt mellan olika åldersgrupper. Av personer år är mellan % låginkomsttagare. Ohälsotal - Ohälsotalen fortsätter att minska, men ligger ändå över riket.. Kvinnorna i Östersund har tio fler ohälsodagar per år och person än kvinnorna i riket och 21 fler ohälsodagar än männen i kommunen. Valdeltagande Förstagångsväljarna har ett lägre valdeltagande än övriga befolkningen och ligger mellan % jämfört med % för övriga befolkningen. Skador - Östersund har högre skadefrekvens vad gäller vägtransportolycka, fallolycka, annat olycksfall för män och kvinnor i samtliga åldrar, samt avsiktligt tillfogad skada för kvinnor än riket. Hjärnskakning och höftfrakturer är också mer vanligt förekommande i kommunen än i riket. Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. Självskattad hälsa De allra flesta elever i Östersund bedömer sig överlag må bra. Andelen som inte mår bra ökar något med stigande ålder och tjejerna bedömer sin hälsa som något sämre än killarna. Det är tjejer i åk 1 på gymnasiet som mår sämst, där 16 % inte mår bra för det mesta. Av flickorna 14 år och åk 1 på gymnasiet uppger också en relativt stor andel att de ofta eller alltid har besvärande huvudvärk, ont i magen eller är ledsen eller nedstämd. Dessa symtom kan vara tecken på lättare besvär av psykisk ohälsa. 28 % av de 14-åriga tjejerna och 34 % av tjejerna i åk 1 i gymnasiet säger sig också ofta eller alltid vara stressade över skolarbetet, vilket kan vara en orsak till psykisk ohälsa. Barnfattigdom + Andelen barn i hushåll med försörjningsstöd är mindre i Östersund än i riket. Under 2008 ökade andelen barnhushåll med försörjningsstöd i Östersund. De flesta hushåll med barn som får försörjningsstöd är ensamstående kvinnor. Behörighet till gymnasiet + Eleverna i Östersund har överlag bra betyg jämfört med riket. Resultaten för de olika skolorna varierar från år till år hade Parkskolan och Torvallaskolan under 90 % av andelen elever med behörighet till gymnasiet. Det var även dessa skolor som hade minst andel behöriga till gymnasiet

5 Orättvis/kränkande behandling Ungefär en femtedel av 10-åringarna uppger att de har blivit illa behandlade av andra elever i skolan. Detta sjunker sedan kraftigt till 1-2 % i åk 1 i gymnasiet. Socialt stöd Andelen som uppger att de har tillgång till någon vuxen att prata med är hög för 10-åringar, 95 %, och sjunker sedan till 87 % för eleverna i åk 1 på gymnasiet. Trivsel i skolan Runt 90 % av eleverna trivs ganska eller mycket bra i skolan, förutom bland 14-åringarna där % trivs i skolan. Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. Alkoholvanor Över hälften av eleverna i åk 2 i gymnasiet dricker sig berusade minst en gång i månaden. I åk 9 dricker 12 % av killarna och 25 % av tjejerna sig berusade så ofta. Att dricka hembränt är nästan dubbelt så vanligt i Östersund som i riket. Drogmissbruk - I åk 9 i Östersund har 10 % av eleverna någon gång använt narkotika, jämfört med 6 % i övriga landet. I gymnasiet åk 2 har 17 % av eleverna använt narkotika någon gång, jämfört med 15 % i övriga landet. Mellan % av eleverna i åk 9 har någon gång sniffat. Tobaksbruk Tobaksbruket bland ungdomar i Östersund skiljer sig inte mycket från övriga riket. En stor andel av eleverna, % i åk 9 och % i åk 2 i gymnasiet, röker ibland eller oftare. Få nyblivna föräldrar röker i Östersund jämfört med i riket. Matvanor En stor andel av 14-åringarna och eleverna i åk 1 på gymnasiet uppger att de inte äter frukost eller lunch varje skoldag. Middag äter de allra flesta och av 10-åringarna äter de allra flesta också frukost och lunch varje skoldag. Övervikt/fetma 10-åringarna är den åldersgrupp som har högst BMI, där nära 25 % av eleverna har övervikt eller fetma. För de övriga åldersgrupperna är det under 20 % som har övervikt eller fetma. Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre Av personer 65 år och äldre drabbades 1,2 % av en höftfraktur under Under tidsperioden har andelen höftfrakturer totalt sett varit relativt oförändrad. En tendens till ökning ses dock hos kvinnor 80 år, vilka också är de som oftast drabbas av en höftfraktur. Personer med funktionsnedsättning Enligt undersökningen Hälsa på lika villkor har ca 10 % i Jämtlands län en funktionsnedsättning. Det är stora skillnader i självskattad hälsa mellan personer med funktionsnedsättning och övriga befolkningen. Ser man till dålig självskattad hälsa är det tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning än i övriga befolkningen. Fetma var ungefär dubbelt så vanligt bland kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med kvinnor i övriga befolkningen. Personer med funktionsnedsättning var fysiskt aktiva i lägre utsträckning än övriga befolkningen. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre. Fysisk aktivitet Av 10-åringarna leker % av eleverna och är fysiskt aktiva på fritiden 3-4 ggr i veckan eller mer. Den fysiska aktiviteten minskar sedan kraftigt för 14-åringarna och ännu mer till åk 1 på gymnasiet där 61 % motionerar 3-4 ggr i veckan eller mer. 5

6 Bakgrund I denna rapport ges en beskrivning av hälsoläget i kommunen och de faktorer som påverkar hälsan, utifrån nivån på hälsan och fördelning i befolkningen. Hälsoläget är överlag bra både i Sverige och i Östersunds kommun, men det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. I välfärdsredovisningen redovisas därför uppgifterna i den mån det är möjligt efter kön, ålder, kommundelsområde mm. De indikatorer som redovisas ska spegla den lokala utvecklingen, visa på skillnader i hälsa och vara möjliga att påverka lokalt. Rapporter som denna kritiseras ibland för att beskriva folkohälsan snarare än folkhälsan. Den bild av folkhälsan som ges måste emellertid vara meningsfull för den lokala folkhälsopolitiken och folkhälsoarbetet, vilket innebär att man också bör mäta sådana företeelser som man vill åtgärda (Socialstyrelsen, 2005). Resultaten i välfärdsredovisningen syftar till att ge en bred överblick men levererar inte några enkla svar eller odiskutabla sanningar. Bakom varje resultat finns komplexa orsakssamband och de bilder som ges kan och bör diskuteras och ifrågasättas. För att underlätta vidare diskussioner finns i bilaga 2 ett antal diskussionsfrågor som förhoppningsvis kan stimulera till eftertanke och diskussion. För många av resultaten finns jämförelser med andra kommuner eller riket. Det är värdefullt då det ger en fingervisning om hur Östersunds kommun ligger till i jämförelse med andra, men jämförelserna måste ses med försiktighet då kommunerna kan se väldigt olika ut. Det är dessutom inte självklart att kommunen ska känna sig nöjd eller missnöjd för att man ligger bra eller dåligt till i förhållande till andra, utan värderingar måste hela tiden göras utifrån om det är en acceptabel nivå för Östersunds kommun och utifrån de förutsättningar som finns här. Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sveriges är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt (Regeringen, 2008): 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Ett viktigt strategiskt vägval i den nya folkhälsopolitiken är fokus på bestämningsfaktorer för hälsa, dvs. de faktorer i samhällsorganisationen och människors livsvillkor samt levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa (se figur 1). Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att målen blir åtkomliga för politiska initiativ och beslut och därmed kan påverkas av olika typer av samhällsinsatser (Statens folkhälsoinstitut). Östersunds kommun inriktning på folkhälsoarbetet Utifrån resultaten i 2007 års välfärdsredovisning har fyra strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet politiskt prioriterats för Barn och ungdomar samt äldre är prioriterade grupper i Östersunds kommuns folkhälsoarbete. De tre första utvecklingsområdena har stor bäring på visionen om en socialt hållbar utveckling och de strategier som fullmäktige antagit för detta. Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre. Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre. 6

7 Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer, utifrån modell av Leif Svanström och Bo Haglund,, Karolinska Institutet. Hållbar utveckling Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Så har kommunfullmäktige formulerat sin övergripande vision för utvecklingen av Östersunds kommun. För att uppnå ett socialt hållbart Östersund har tre strategier formulerats i dokumentet Strategier för att uppnå ett socialt hållbart Östersund : Ett barnvänligt Östersund Ett solidariskt Östersund skapar trygghet åt alla Ett Östersund som samverkar för livsstilspåverkan och den ständiga kampen mot droger I budget 2009 betonas kopplingen mellan välfärdsredovisningen och visionen om ett demokratiskt och socialt hållbart Östersund. Enligt det tidigare Hållbarhetsrådet (2006) är hälsa, delaktighet och trygghet fokus inom den sociala hållbarheten. Genom att jobba med folkhälsomålen och göra välfärdsredovisningar och hälsokonsekvensbedömningar kan den sociala dimensionen beaktas. En god folkhälsa är av betydelse också för att uppnå de övriga dimensionerna av en hållbar utveckling. I bilaga 1 redovisas vilka indikatorer i välfärdsredovisningen som följer upp kommunens dimensioner av en hållbar utveckling. Kommunens miljömål Ett av kommunens inriktningsmål för miljön har stark koppling till folkhälsa: Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. Innehåll i välfärdsredovisningen Välfärdsredovisningen är detta år upplagd utifrån kommunens politiskt prioriterade strategiska utvecklingsområden. I det första avsnittet Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv ges en bakgrundsbild av befolkningen i Östersunds kommun utifrån ett antal strategiskt viktiga indikatorer för folkhälsan, sk. basindikatorer. Varje indikator följs av en beskrivning av hur den påverkar folkhälsan. (Det är viktigt att poängtera att dessa förhållanden inte alltid gäller på individnivå utan det är generella samband som beskrivs, vilka har studerats på befolknings- eller gruppnivå.) Därefter kommer resultat över hur förhållandena ser ut just i Östersunds kommun, och i vissa fall i Jämtlands län. Dessa resultat kommenteras sedan under varje indikator. Det är i första hand utvecklingsforum folkhälsa som diskuterat fram kommentarerna, men för en del resultat har även elevhälsan, socialförvaltningens fältarbetsgrupp och andra personer från verksamheterna medverkat att kommentera. Ungdomsrådet Ungdomsrådet är ett forum för ungdomar år, där möjlighet ges att vara med och påverka och få inblick i samhällsutvecklingen lokalt. Ungdomsrådets styrelse, som består av elva ledamöter, har fått ge sin syn på några av resultaten som presenteras i välfärdsredovisningen. Ett antal citat från den diskussionen har lyfts fram i resultaten i denna redovisning. Ungdomsrådet får här till viss mån fungera som representanter för kommunens ungdomar och deras syn på hur förhållanden kring ungdomars hälsa, välmående och alkohol- och droganvändning ser ut ur deras perspektiv. 7

8 Uppgifter i välfärdsredovisningen Uppgifterna till välfärdsredovisningen 2007 är hämtade från en rad olika databaser, undersökningar samt egna uppgifter från kommunens förvaltningar och Jämtlands läns landsting. Några större undersökningar har gjorts i kommunen där utvalda delar av resultaten presenteras i välfärdsredovisningen. Dessa undersökningar presenteras närmare här: Hälsosamtal i skolan Skolsköterskans hälsosamtal åtföljt av datainsamling är en modell som utarbetats i Västernorrland. Den bygger på att eleverna besvarar en enkät med frågor om levnadsvanor och arbetsmiljö som sedan utgör underlag vid skolsköterskans hälsosamtal med eleven. Hälsosamtalen har genomförts för 10-åringar, 14-åringar och i årskurs 1 på gymnasiet. Dessutom finns för 6-åringar uppgifter om BMI (kroppsmasseindex). Hälsosamtalen används på samtliga kommunala skolor och på ett antal friskolor (ej samtliga). Svarsfrekvensen på enkäten är i stort sett 100 %. På gymnasiet är det däremot frivilligt för eleverna att komma på ett hälsobesök. På gymnasieskolorna i Östersund kommer ca 40 % av eleverna utanför kommunen, vilka är inkluderade i resultatet. De första resultaten som är tillgängliga utifrån hälsosamtalen i Östersunds kommun är från ht 2006, vilka delvis presenterades i 2007 års välfärdsredovisning. I denna välfärdsredovisning presenteras utvalda resultat från 2007 års hälsosamtal. Jämförelser av resultaten i stora drag har gjorts med ett antal kommuner från Västernorrland och Norrbotten, som också genomför hälsosamtal. I Västernorrland och Norrbotten har man genomfört undersökningen i åk 4, 7 och 1 på gymnasiet. Då kommunerna i de övriga länen inte är helt jämförbara med Östersund kan inte alltför stor vikt läggas vid jämförelserna utan får snarare ses som fingervisningar för att se på ett ungefär hur Östersunds kommun ligger till i förhållande till andra. CANs drogvaneundersökning I mars 2008 genomfördes Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) drogvaneundersökning i samtliga kommuner i Jämtlands län. Undersökningen genomfördes via en enkät som skickades ut till samtliga skolor med åk 9 och åk 2 på gymnasiet. Svar har inkommit från 21 av 33 klasser i åk 9 i Östersunds kommun. 386 av 663 elever i åk 9, folkbokförda i Östersunds kommun, besvarade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på ca 58 %. I åk 2 på gymnasiet besvarade 511 elever enkäten, från 48 av 57 klasser. Det är endast elever som är folkbokförda i Östersund som redovisas i Östersunds resultat. Enkäten är densamma som används årligen på ett urval elever i samma årskurser i hela Sverige. I de fall där jämförelser görs med riket är det 2007 års resultat som presenteras för rikets del. Brukarenkät för äldre Under 2007 genomfördes en brukarundersökning med syfte att kvalitetssäkra mat till äldre. 114 personer (av totalt 567 personer med matleverans i eget boende) har besvarat enkäten inom 10 olika områden i Östersunds kommun (interna och externa entreprenörer). Personer med funktionsnedsättning 2006 genomförde Statens folkhälsoinstitut en enkätundersökning för att kartlägga befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. I Jämtlands län skickades enkäten ut till ca 8000 slumpmässigt utvalda personer i åldern år. Svarsfrekvensen var knappt 67 %. Cirka 10 %, 1600 personer av dem som deltog har enligt undersökningen någon form av funktionsnedsättning. Jämtlands läns landsting har gjort en rapportsammanställning, Hälsa på lika villkor? Hälsa bland personer med funktionsnedsättning i Jämtlands län år 2006, där resultaten för personer med funktionsnedsättning jämförs med resultaten för den övriga befolkningen i länet. Några utvalda delar av landstingets rapport presenteras i denna välfärdsredovisning. Funktionsnedsättning definieras vanligtvis som nedsättning av en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. I denna undersökning fördelas personer med funktionsnedsättning i fyra grupper: nedsatt syn nedsatt hörsel rörelsehinder övrig funktionsnedsättning (utifrån frågor om långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem, samt om dessa besvär medför nedsatt arbetsförmåga eller hinder i andra dagliga sysselsättningar) (Johansson, 2008). 8

9 Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv Nedan presenteras bakgrundfakta om befolkningen i Östersunds kommun gällande befolkningsstruktur, utbildningsnivå, arbetssökande, inkomstnivå, ohälsotal, valdeltagande samt skador och förgiftningar. Befolkningsstruktur Under 1900-talet har den demografiska utvecklingen i Sverige präglats av en ökad medellivslängd och ett minskat barnafödande. Under senare delen har också invandringen spelat en ökande roll. Åldersstrukturen i befolkningen är framförallt ett resultat av variationer i antalet födda. Sverige har länge haft en åldrande befolkning. Andelen personer över 65 år har ökat från 10 % av befolkningen 1950 till 17 % 2003, och andelen äldre förväntas att fortsätta öka. Ålders- och könsfördelningen samt andelen utrikes födda skiljer sig kraftigt åt mellan kommunerna i Sverige (Socialstyrelsen, 2005). I Östersund Östersunds kommun har cirka invånare, varav 51,5 % är kvinnor och 48,5 % är män (1 okt 2008). Åldersfördelningen i kommunen ser ut som nedan (Statistiska centralbyrån, SCB): 0-17 år: 19 % år: 62 % 65 + år: 18 % Varav 17 % har hemtjänstoch serviceinsatser och 8 % bor i särskilt boende (Vård- och omsorgsförvaltningen). % 70 UTBILDNINGSNIVÅ Utbildningsnivå (bas) Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Statistik visar att ohälsa i form av t.ex. värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest är betydligt vanligare bland personer med kort utbildning än bland de med lång utbildning. De största skillnaderna i ohälsa finns mellan dem som enbart har förgymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. Även dödligheten är genomgående lägst för personer med eftergymnasial utbildning och högst för personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildning (FHI, 2005a). I Östersund I jämförelse med riket har Östersunds kommun år 2007 totalt en något högre andel personer med eftergymnasial utbildning (25-64 år). 45 % av kvinnorna i kommunen har eftergymnasial utbildning (40 % i riket), medan 35 % av männen i kommunen har eftergymnasial utbildning (33 % i riket). Majoriteten i kommunen har gymnasial utbildning som högsta utbildning (50 % av männen och 45 % av kvinnorna) (SCB). Se figur 2. Utbildningsnivå hos personer med funktionsnedsättning i Jämtland Det är vanligare att personer med funktionsnedsättning har kortare utbildning än övriga befolkningen. Män med funktionsnedsättning har kort utbildning i ,6 Centrala ,8 Frösön ,7 Odensala Torvalla ,3 Brunflo 6 54 Lit 39 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Figur 2: Andel föräldrar (till barn 0-15 år) med förgymnasial, gymnasial respektive eftergymnasial utbildning som högsta utbildning, år I första hand räknas moderns utbildning (SCB). 9

10 högre grad än kvinnorna, en skillnad som inte syns i den övriga befolkningen (Johansson, 2008). Arbetssökande (bas) Långvarig arbetslöshet har på många sätt en negativ effekt på hälsan, då samband har visats med både fysisk och psykisk hälsa, hälsovanor samt dödlighet. En översikt av nordiska studier visar på ett samband mellan försämring av den psykiska hälsan och arbetslöshetens längd. Det är också känt att sjukvårdsutnyttjande och läkemedelskonsumtion ökar vid långvarig arbetslöshet, unga män ökar sin konsumtion av alkohol och unga kvinnor röker mer (FHI, 2005a). Sysselsättning för personer med funktionsnedsättning i Jämtland En lägre andel kvinnor och män med funktionsnedsättning i åldern år yrkesarbetar eller studerar än i övriga befolkningen. Endast runt hälften av kvinnor med funktionsnedsättning (46 %) yrkesarbetar eller studerar jämfört med kvinnor i övriga befolkningen (89 %). En högre andel kvinnor och män med funktionsnedsättning var förtidspensionärer eller långtidssjukskrivna. I jämförelse med riket var kvinnor med funktionsnedsättning i Jämtlands län förtidspensionärer eller långtidssjukskrivna i högre utsträckning än i riket (Johansson, 2008). I Östersund % ARBETSSÖKANDE Ungdomar år, Östersund Män år, Östersund Kvinnor år Östersund Ungdomar år, riket Män 16-64, år, riket Kvinnor år, riket Figur 3: Andel arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i Östersunds kommun och riket. Siffrorna avser oktober månad (Arbetsförmedlingen). 10

11 Inkomstnivå (bas) Svenska och internationella studier visar att människors hälsa, både den fysiska och psykiska, förbättras med ökande inkomst men i avtagande grad ju högre inkomsten blir. Det finns t.ex. ett tydligt samband mellan hjärt- och kärlsjukdomar och låga inkomster. Ojämlika inkomster har en negativ påverkan på den genomsnittliga hälsonivån i samhället. Det finns också ett omvänt samband där ohälsa påverkar den enskildes sociala och ekonomiska situation. Även barnens hälsoutveckling påverkas av de vuxnas ekonomiska villkor genom dels biologiska effekter som ökar risken för sjukdom, dels psykologiska effekter som påverkar utvecklingen av personlighetsdrag som har betydelse för framgång i skolan och yrkeslivet (FHI, 2005a). I Östersund Medelinkomsten (sammanräknad förvärvsinkomst) i Östersunds kommun år 2007 var kr för kvinnor ( i riket) och kr för män ( i riket) (SCB). Det är (enligt figur 4) betydligt fler män som är höginkomsttagare än kvinnor. Skillnaderna i medelinkomst är ändå mindre mellan kvinnor och män i Östersund än i riket. % LÅG- OCH HÖGINKOMSTTAGARE år ,4 7,6 8,1 män kvinnor Låginkomsttagare ,0 1,5 0,2 män kvinnor Höginkomsttagare år år år år Figur 4: Andel personer i respektive åldergrupp med låg inkomst (< kr, av tjänst och näringsverksamhet) och med hög inkomst (> kr, av tjänst och näringsverksamhet) i Östersunds kommun 2006 (SCB). OBS. Uppgifterna är ej jämförbara med tidigare år. Ohälsotal (bas) Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa. Kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Regeringen har tidigare satt upp ett mål som innebär att frånvaron från arbetslivet pga. sjukskrivning i förhållande till 2002 ska halveras fram till 2008 (Regeringen, 2002). % OHÄLSOTAL Östersund kvinnor Östersund män Riket kvinnor Riket män Figur 5: Antal ohälsodagar per år i relation till antalet personer år som omfattas av socialförsäkringarna. Värdena anger årsnivån i september med en tolvmånadersperiod tillbaka. Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspennig samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen (Försäkringskassan). 11

12 Valdeltagande (bas) Individers känsla av tillhörighet i samhället, självförtroende, upplevd kontroll över det som händer i omvärlden och uppfattningar om den egna politiska effektiviteten har betydelse för valdeltagandet. Studier visar att det finns samband mellan valdeltagande och självskattad hälsa, dödlighet, aktivitetshinder orsakat av ohälsa samt upplevd otrygghet i närsamhället. Valdeltagandet betraktas idag som en klassfråga då skillnaderna i valdeltagande mellan olika sociala grupper är stor. (Liljeberg, 2005). Valdeltagandet har minskat sedan 1970-talet, men för vissa grupper är nedgången större än för andra. Det gäller bland andra förstagångsväljare som i det senaste valet hade det lägsta valdeltagandet någonsin för gruppen ifråga (FHI, 2005b). % VALDELTAGANDE Centrala Frösön Odensala Torvalla Brunflo Totalt valdeltagande Lit 66 Valdeltagande för förstagångsväljare I Östersund Samtliga värden för antal vårdade i tabell 1 är högre än det förväntade värdet utom ett (avsiktligt tillfogad skada för män). Antal vårdade Skadetyp antal Vägtransportolycka Män Kvinnor Fallolycka Män Kvinnor Annat olycksfall Män Kvinnor Avsiktligt tillfogad Män skada Kvinnor Totalt Män Kvinnor Antal vårdade Förväntat Förväntat Följder av skador antal Hjärnskakning Män Kvinnor Höftfraktur Män Kvinnor Tabell 1: Kolumnen Antal vårdade anger antal personer i alla åldrar boende i Östersunds kommun som vårdats på sjukhus på grund av skada eller förgiftning (antalet = medelvärde per år under tiden ). Kolumnen Förväntat antal anger hur många personer det borde ha varit om skadefrekvensen i Östersunds kommun hade varit densamma som i Sverige i helhet (Socialstyrelsen) Figur 6: Andel röstande av de röstberättigade totalt och andel röstande förstagångsväljare i valet till kommunfullmäktige 2006 (Valmyndigheten). Skador (bas) Majoriteten, cirka 60 procent, av de drygt 4500 personer per år som dör av skador i Sverige omkommer till följd av olycksfall. Cirka 1200 dör genom självmord och ca 100 till följd av våld. Cirka 80 procent av olycksfallen sker i hem- och fritidsmiljö, övriga i trafikoch arbetsmiljö (FHI, 2005a). 12

13 Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar Koppling till nationella målområden Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Redovisade indikatorer Självskattad hälsa Barnfattigdom (bas) Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) Skolk Orättvis/kränkande behandling Socialt stöd Trivsel i skolan Självskattad hälsa De flesta ungdomar i Sverige mår bra. Under de senaste åren har dock flera rapporter visat att det blivit vanligare att ungdomar är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värk, dvs. lättare psykiska besvär som oftast inte innebär en psykiatrisk diagnos. Dessa besvär beskrivs ofta som tecken på stress. Generellt har ungdomars levnadsvillkor varit oförändrade eller förbättrats under de senaste 20 åren. Under de senaste decennierna har det däremot blivit betydligt svårare för ungdomar att få arbete vilket kan förklara en del av förändringarna i psykisk hälsa. De ökade psykiska problemen kan också knytas till den individualisering som är en del av samhällsutvecklingen. I Östersund Det innebär nya möjligheter, men det gör också livet mindre förutsägbart och ställer högre krav på ungdomarna. Förmågan att hantera denna öppna situation förefaller inte ha utvecklats i samma takt som de nya möjligheterna har tillkommit (Statens offentliga utredningar, SOU, 2006). Kommentarer De allra flesta elever i Östersund bedömer sig överlag må bra. Andelen som inte mår bra ökar något med stigande ålder och killarna bedömer sin hälsa som bättre än tjejerna. Det är tjejer i åk 1 på gymnasiet som mår sämst, där 16 % inte mår bra för det mesta. Resultaten överrensstämmer med föregående års resultat. I jämförelse med Norrbotten och Västernorrland mår eleverna i Östersund något sämre. % JAG MÅR BRA FÖR DET MESTA Elevhälsan menar att skillnaderna i resultaten till viss del beror på pubertetsutveckling och tonårsproblematik samt stress gällande skolan och betygen som kommer i åk 8 men framförallt till gymnasiet. För åk 1 i gymnasiet tror elevhälsan att det även kan bero på att eleverna hamnar i en helt ny situation med ny skola nya kamrater etc pojkar flickor 10-åringar pojkar flickor 14-åringar pojkar flickor åk 1 i gymn. åk gymn Figur 7: Andel elever 10 år, 14 år och i åk 1 på gymnasiet som uppger att de för det mesta mår bra (ganska bra eller mycket bra) (Hälsosamtal, 2006, 2007). Fler tjejer låter skolan påverka hur de mår och stressar upp sig medan killarna har mer distans och tar det med ro. Att killarna mår bättre än tjejerna kan bero på att de vill vara macho och inte erkänna att de mår dåligt. I högstadiet bildas det mycket grupper och man försöker hitta sin egen stil. Det är många som känner sig osäkra och hamnar utanför. - Ungdomsrådet 13

14 % PSYKISKA OCH FYSISKA BESVÄR åringar pojkar åringar pojkar åk 1 gymn. pojkar besvärande huvudvärk besvärande ont i magen ledsen eller nedstämd stressad över skolarbetet Figur 8: Andel elever 10 år, 14 år och i åk 1 på gymnasiet som uppger att de under de senaste tre månaderna ofta eller alltid upplevt ovan nämnda symtom av eller orsaker till lättare besvär av psykisk ohälsa. (Frågan om man känner sig stressad över skolarbetet ställdes inte till 10-åringarna) (Hälsosamtal, 2007). 4 Kommentarer Figur 8 visar på tydliga skillnader mellan pojkar och flickor, där flickorna har betydligt mer besvär och känner sig mer stressade än pojkarna. Figuren visar också på ökade besvär med stigande ålder. Detta är en vanlig fördelning i Sverige. Eleverna i Östersund mår enligt hälsosamtalen sämre jämfört med Norrbotten och Västernorrland. Orsakerna till att så många känner sig stressade och lider av lättare psykiska besvär är kan vara många, och de som mår dåligt är troligen inte en homogen grupp. Det ställs mycket krav på ungdomar, inte bara från skolan utan även ifrån övriga samhället, från media och från dem själva. Det är exempelvis många som jobbar vid sidan om gymnasiestudierna för att kunna hålla en hög konsumtionsnivå med exempelvis dyra märkeskläder. Elevhälsan tror att skillnaderna mellan pojkar och flickor hänger samman med att flickor ställer högre krav på sig själva vilket kan leda till mer stresspåslag inför skolarbetet, betyg etc. Det är viktigt att ha i åtanke är att flickor 14-år samt flickor i gymnasiet kan klassa menstruationsvärk som ofta återkommande magont, vilket i sig inte säger så mycket gällande psykiska besvär. Barnfattigdom (bas) Fattigdom i Sverige handlar om att vara utanför såväl arbetsmarknaden som socialförsäkringssystemen. Barn i familjer som får långvarigt ekonomiskt bistånd, till skillnad från barn i familjer med låga inkomster men som inte mottar ekonomiskt bistånd, löper höga överrisker att utvecklas ogynnsamt i flera avseenden som till exempel låg utbildningsnivå, tonårsföräldraskap, missbruk eller psykisk sjukdom. Ekonomiskt bistånd är därför inte bara tecken på dålig ekonomi i familjen utan också en riskmarkör för ogynnsam utveckling för barnen i framtiden. Detta är särskilt tydligt när det gäller barn med psykiskt sjuka föräldrar som uppbär försörjningsstöd, då risken för en ogynnsam utveckling drastiskt ökar om barnet har en psykiskt sjuk förälder som dessutom tar emot ekonomiskt bistånd (Socialstyrelsen, 2006). Barnens hälsoutveckling påverkas av de vuxnas ekonomiska villkor genom dels biologiska effekter som ökar risken för sjukdom, dels psykologiska effekter som påverkar utvecklingen av personlighetsdrag som har betydelse för framgång i skolan och yrkeslivet (FHI, 2005a). 14

15 I Östersund % FÖRSÖRJNINGSSTÖD Östersund Jämtland Riket 2007 Figur 9: Andel barn 0-15 år i hushåll med försörjningsstöd (socialbidrag) (Socialstyrelsen). Av de 404 hushåll med barn som fick försörjningsstöd 2008 var: 235 st ensamstående kvinnor med barn 57 st var ensamstående män med barn 112 st var gift par eller sambo med barn Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) De kompetenser som barn och unga utvecklar under skoltiden bestämmer deras hälsa, både under uppväxttiden och senare i livet. Såväl intellektuella som sociala och emotionella kompetenser har betydelse. Sådana kompetenser påverkar anpassningen till skolan vilket i sin tur inverkar på de levnadsvanor som de unga utvecklar under uppväxttiden och som har betydelse för hälsa senare i livet. Goda kompetenser ökar också de ungas möjligheter inom arbetslivet vilket har betydelse för deras hälsa under levnadsloppet (FHI, 2005a). Enligt en resultatinsamling från de nationella ämnesproven i årskurs fem (engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk) framkommer att föräldrars utbildningsnivå har stor betydelse för elevernas resultat. Elever med högskoleutbildade föräldrar når bättre resultat på alla delprov och den bakgrundsfaktor som slår igenom mest är moderns utbildningsnivå. De elever vars moder endast har grundskoleutbildning hade genomgående svårare att klara kravnivåerna (Skolverket, 2006). I Östersund % ELEVER MED MINST G I KÄRNÄMNENA 100 Totalt antal hushåll med försörjningsstöd Varav andel hushåll med barn Totalt utbetalt miljoner kr Varav andel kr till hushåll med barn % 32 % 30 % 31 % 33 % 35,28 34,81 32,62 30,32 33,88 37 % 36 % 34 % 32 % 38 % Tabell 2: Utbetalt försörjningsstöd i Östersunds kommun (Socialförvaltningen) Kommentarer Resultaten för kommunen vad gäller andel barn i hushåll med ekonomiskt bistånd ser positiva ut i jämförelse med riket (se figur 9). Detta trots att kommunen har både högre arbetslöshet och högre ohälsotal än i riket har antalet hushåll med försörjningsstöd i kommunen ökat för första gången på flera år och bryter därmed en neråtgående trend. Andelen kronor som betalas ut till hushåll med barn har ökat under Kastalskolan Storsjöskolan Ängsmogården Lugnviksskolan Östbergsskolan Torvallaskolan Parkskolan Treälven Vallaskolan Figur10: Andel elever i åk 9 i Östersunds kommun med minst godkänt i kärnämnena (svenska, engelska och matematik, vilket ger behörighet till gymnasieutbildning) (Barn- och utbildningsförvaltningen). 15

16 Eleverna på Östersunds kommunala skolor hade vt 2008 överlag ett bättre meritvärde* än genomsnittet i riket, 214 jämfört med 209 i riket (max är 320 poäng). Östersunds meritvärde är högre 2008 än tidigare år. För friskolorna låg meritvärdet vt 2008 mellan På de allra flesta skolor är det fler flickor (totalt 88 %) som fått betyg i alla ämnen än pojkar (totalt 75 %) (Barn- och utbildningsförvaltningen). 16 I Östersund Olovlig frånvaro är vanligast från åk 6 och uppåt. 11 (av 17) tidigaredelsskolor har ingen olovlig frånvaro. Inom särskolan finns endast någon enstaka elev med frånvaro. Sex tidigaredelsskolor har ett fåtal elever med olovlig frånvaro, där anges att det ofta handlar Kommentarer om sen ankomst p.g.a. att man försovit sig. Fyra (av Eleverna i Östersund har överlag bra betyg jämfört nio) senaredelsskolor har rapporterat olovlig frånvaro med riket, vilket är positivt. Resultaten för de olika på 82 hela dagar samt 2383 enstaka lektioner fördelat skolorna varierar från år till år, beroende på hur varje på 242 elever. Endast en av skolorna har lämnat rapport för vårterminen -08 och frånvaron på den skolan enskild årskurs ser ut. Resultaten för de enskilda skolorna bygger på relativt få personer varför enskilda elever kan ge stort utslag i statistiken har minskat med ca 20 %. hade Parkskolan och Torvallaskolan under 90 % av Kommentarer andelen elever med behörighet till gymnasiet. Det var Olovlig frånvaro tilltar med stigande ålder. Även om även dessa skolor som hade minst andel behöriga till det på tidigaredelen ser bra ut behöver det finnas en gymnasiet uppmärksamhet på hög sjukfrånvaro. Det finns exempel på där föräldrar sjukanmäler sitt barn, när barnet Under de år som betygen har redovisats i välfärdsredovisningen har betygen varierat stort för de enskilda har åtgärdsprogram, och skolor med elever som har vägrar gå till skolan. Elever med olovlig frånvaro skolorna och det är svårt att urskilja trender. De olovlig frånvaro arbetar på olika sätt för att förbättra tydliga drag som finns är att Treälven och Vallaskolan har ökat andelen som är behöriga till gymnasiet omedelbart kontaktar vårdnadshavaren vid misstanke närvaron. Det finns rutiner som säger att handledaren under dessa fyra år, medan Parkskolan har minskat sin om olovlig frånvaro. Samarbete med BUP och SOC är andel. nödvändigt i många fall. Det är utifrån rekommendationer till välfärdsredovisning (från FHI och SKL) önskvärt att kunna redovisa Skolk Skolk är en allvarlig larmsignal och ett mått, inte bara skolk utifrån mer än fem dagars olovlig frånvaro under på hur den enskilde eleven mår utan också på skolans läsåret i åk 8, för att se hur stor andel som skolkar i hälsa. När elever uteblir från lektionerna är det ofta en större utsträckning. Dessa uppgifter kan idag inte ett uttryck för att de inte trivs i skolan. Det kan också redovisas utifrån en enhetlig modell, men egen kontroll vara ett tecken på att eleverna har problem och där- finns på de enskilda skolorna. * Det genomsnittliga meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. med har en ökad risk för att röka och dricka mycket alkohol (FHI, 2006b).

17 Orättvis/kränkande behandling Alla människors rätt till lika behandling, det vill säga icke-diskriminering, är en fundamental del av de mänskliga rättigheterna. Detta innebär att ingen människa ska behandlas annorlunda än någon annan på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. En litteratursammanställning inom området visar på samband mellan diskriminering och ohälsosamma levnadsvanor (tobak, alkohol, narkotika) samt psykisk och fysisk hälsa. Detta innebär att diskrimineringen i samhället inte bara strider mot de mänskliga rättigheterna utan även utgör hinder för människors förutsättningar till en god hälsa på lika villkor (FHI, 2006a). I Östersund % åringar ILLA BEHANDLAD I SKOLAN åringar 2 1 åk 1 i gymn Figur 11: Andel elever som uppger att de blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra elever i skolan (Hälsosamtal, 2006, 2007). OBS. Uppgifterna är ej jämförbara med tidigare år. 8 pojkar flickor I fyran är det mer så att alla retar alla, det är inte så personligt. Sen växer folk upp och man slutar slå på varandra. - Ungdomsrådet Kränkande behandling för personer med funktionsnedsättning i Jämtland En större andel kvinnor och män med funktionsnedsättning upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling jämfört med övriga befolkningen. 19 % av männen och 29 % av kvinnorna med funktionsnedsättning uppger att de blivit utsatta för kränkande behandling jämfört med 13 % av männen och 20 % av kvinnorna i övriga befolkningen (16-64 år). Det är mindre vanligt för personer år i Jämtland att uppleva sig bli utsatt för kränkande behandling än i riket, vilket är positivt (Johansson, 2008). Socialt stöd Människors sociala relationer är av stor betydelse både för det egna välbefinnandet och för möjligheten att handskas med redan uppkomna hälsoproblem. Sociala relationer antas framförallt ha relevans för hälsan genom att minska individens utsatthet för stress. En studie gjord på äldre män i Malmö fann en fördubblad dödlighetsrisk för dem med liten tillgång till emotionellt stöd och låg social delaktighet i jämförelse med dem som hade tillgång till olika former av socialt stöd (FHI, 2005a). Kommentarer Ungefär en femtedel av 10-åringarna upplever sig illa behandlade i skolan, vilket sedan sjunker kraftigt i de högre åldrarna. Resultaten visar på betydligt bättre siffror än vid föregående undersökning. Sedan föregående år har frågan ställts något annorlunda vilket troligen är den största förklaringen till skillnaderna i resultatet. Svaren är beroende av vad barnen och ungdomarna lägger i orden illa behandlad. Kränkande/ illa behandling får aldrig accepteras. % TILLGÅNG TILL VUXEN ATT PRATA MED Elevhälsan menar att skillnaderna kan bero på att skolornas arbete med likabehandlingsplaner samt mobbningsplaner nu börjar ge resultat. En annan aspekt som kräver stor vaksamhet är om förbättringen kan bero på att eleverna har flyttat fram sina gränser för vad som är acceptabel behandling från sina skolkamrater. 0 pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor r 10-åringar 14-åringar åk 1 i gymn. Figur 12: Andel elever som uppger att de har någon vuxen som de kan prata med om det som är viktigt för dem (Hälsosamtal, 2006, 2007). 17

18 Kommentarer Resultaten är likartade de som presenterades i från föregående välfärdsredovisning. 13 % har inte någon vuxen att prata med i de äldre åldrarna. Att andelen som har tillgång till någon vuxen att tala med sjunker med stigande ålder tror elevhälsan kan bero på att tonåringar i större utsträckning samtalar med kamrater istället för vuxna, då det ibland kan vara lättare att relatera till sina kamrater än till vuxna i dessa åldrar. En vuxen behöver inte vara en förälder, utan 10-åringar nämner ofta en lärare som stödjande person. I gymnasiet kommer många av eleverna utanför kommunen och det kan därmed vara lättare att tappa det vardagliga sociala stödet som de tidigare haft Föräldrarna är inte längre så aktuella och det är ett stort steg att vända sig till en kurator. Det är också en fråga om tillit. Vem kan jag gå till och lita på? I gymnasiet är man i en frigörande fas och vill ta hand om sig själv. Man behöver ingen vuxen att prata med. - Ungdomsrådet skolleda. Pubertetsutveckling och vanlig tonårsproblematik har sannolikt också betydelse för 14-åringarnas resultat. Resultaten för om man blir illa behandlad speglar sig inte i om man trivs i skolan eller inte, då illa behandling är betydligt vanligare bland 10-åringar. Resultaten ligger också på ungefär samma nivå för tjejer och killar, trots att det är många fler tjejer 14 år och uppåt som känner sig stressade över skolarbetet och upplever psykosomatiska besvär. När man är 10 år är skolan fortfarande rolig. Det är kul med läxor, man har ett inrett klassrum och sin egen bänk, det är mer kreativt och mer fysisk aktivitet. I åttan börjar man tröttna på skolan. Det är en helt annan skolmiljö med kala klassrum, mer allvar och skåpet som enda hemmabas. I gymnasiet är det roligare igen för då har man valt själv. - Ungdomsrådet Emotionellt stöd för personer med funktionsnedsättning i Jämtland Män med funktionsnedsättning i åldern år har i något lägre grad någon att dela sina innersta känslor med än män i övriga befolkningen. I övrigt ligger personer med funktionsnedsättning och övriga befolkningen på samma nivå. I riket syns däremot skillnader mellan personer med funktionsnedsättning och övriga befolkningen (Johansson, 2008). Trivsel i skolan Hur man trivs i skolan har visat sig vara en viktig faktor som hänger samman med hur man trivs i livet (Danielsson, 2006). Kommentarer Resultaten är snarlika det föregående årets resultat och ligger på ungefär samma nivå som Västernorrland och Norrbotten. Att 14-åringarna ej trivs lika bra som i de lägre och högre årskurserna tror elevhälsan kan bero på stress inför betyg och gymnasieval som brukar börja visa sig i denna ålder. 14-åringarna kan också börja känna av slutet på grundskolan och att de vill vidare vilket, tror elevhälsan, kan leda till en viss I Östersund % TRIVS I SKOLAN pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor 10-åringar 14-åringar åk 1 i gymn. Figur 13: Andel elever som trivs ganska eller mycket bra i skolan (Hälsosamtal, 2006, 2007)

19 Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av lösningsmedel och andra droger bland ungdomar Koppling till nationella målområden Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Redovisade indikatorer Alkoholvanor Drogmissbruk Tobaksvanor Alkoholvanor Alkohol är ett av de allvarligaste hoten mot folkhälsan. Vårt bruk av alkohol är en av de främsta orsakerna bakom sjukdomar, social utslagning, våld, olyckor, funktionsnedsättningar och för tidig död (Regeringskansliet, 2001). Enligt studien Global Burden of Disease rankas alkohol som den tredje största skadliga riskfaktorn i industriländerna. Beroende på när, var och hur alkohol konsumeras uppstår olika typer av hälsoproblem, inte bara för den som själv dricker utan också för personer som råkar illa ut för hans eller hennes dryckesbeteende. Alkoholkonsumtion påverkar flera av kroppens organ och en rad sjukdomar och skador, kroniska eller akuta, härrör från alkohol. Levercirros, bukspottskörtelinflammation, vissa cancerformer, hjärt-kärlsjukdomar samt hjärnskador är exempel på sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion under lång tid (FHI, 2005a). De flesta riskkonsumenter av alkohol är unga, år, och berusningsdrickande är betydligt vanligare bland yngre än bland äldre (Socialstyrelsen, 2005). I Östersund % 100 ALKOHOLVANOR Killar åk 9 Tjejer åk Killar åk 2 gymn. Tjejer åk 2 gymn Druckit Berusad Druckit Druckit alkohol 11 ggr/mån smuggelsprit hembränt de de senaste eller oftare senaste året året senaste året året 12 mån mån Figur 14: Alkoholvanor för elever i åk 9 och 2 på gymnasiet (CAN, 2008). 19

20 För alkoholkonsumtion och berusningsdrickande bland ungdomar så ligger Östersund på ungefär samma nivå som resten av landet. Undantaget är killar i åk 9 där endast ungefär hälften så många i Östersund berusar sig en gång i månaden eller oftare jämfört med i riket. I jämförelse med riket är det dubbelt så många av tjejerna i åk 9 och tjejerna och killarna i åk 2 på gymnasiet i Östersund som druckit hembränt (CAN, 2008). verkligheten helt överens med statistiken över att det är så stor skillnad mellan killar och tjejers drickande i 15-årsåldern. Orsaker till det kan vara att tjejerna dricker på andra, inte lika synliga, arenor som killarna. Fältarbetsgruppen beskriver också att information om olika tillhåll sprids mycket snabbt till väldigt många ungdomar via sms, vilket gör det svårt för t.ex. fältarbetarna att nå dem. Alkoholen får ungdomarna i Östersund i huvudsak tag på från kompisar eller kompisars syskon. Näst vanligaste sättet är från en annan vuxen (ej förälder) som köper ut (CAN, 2008). De vanligaste problemen som eleverna i Östersunds kommun råkar ut för i samband med alkoholkonsumtion är att de grälat, förstört saker/kläder och tappat pengar/värdesaker. Andelen är högre bland tjejer än killar. Det är vanligare att ungdomar i årskurs 9 i Östersunds kommun hamnar i slagsmål i samband med alkoholkonsumtion än i riket (CAN, 2008). Även de vuxnas dryckeskultur har förändrats under de senaste åren. Idag förekommer både det traditionella berusningsdrickandet och vardagsdrickandet, vilket naturligt avspeglar sig i barn och ungdomars beteende. Fältarbetsgruppen upplever att många föräldrar saknar argument till sina barn och ungdomar vad gäller alkoholdrickande. Det finns en rädsla för att ifrågasätta och sätta gränser, och många försöker vara mer kompis med sina barn än förälder. Fältarbetsgruppen menar också att den gamla myten om att det är bra att först smaka alkohol hemma lever kvar, vilket alltså inte är fallet. Föräldrars förmåga att sätta tydliga gränser för ungas alkohol och drogbruk har avgörande betydelse för att förebygga problem (FHI, 2006b). Av ungdomarna i årskurs 9 i Östersunds kommun menar 87 procent att deras föräldrar inte tycker att det är okej att de dricker alkohol. Av de ungdomarna i årskurs 9 i Jämtlands län som uppger att det är okej för deras föräldrar att de dricker alkohol, så är det 33 procent som är storkonsumenter av alkohol, jämfört med 8 procent av ungdomarna vars föräldrar inte tillåter att de dricker alkohol. Även narkotikaerfarenhet och tobaksbruk är vanligare bland ungdomar vars föräldrar tillåter alkoholdrickande. Ungdomar i Jämtlands län som uppger att föräldrarna hemma bjuder dem på enstaka glas eller mer har tre gånger så stor risk att vara storkonsumenter av alkohol än de som aldrig blir bjudna på alkohol hemma av sina föräldrar (CAN, 2008). Ungdomsrådet var inte alls förvånade över resultaten utan trodde snarare att de kan vara ännu högre i verkligheten, särskilt vad gäller att dricka hembränt, eftersom det kan vara svårt att få tag på annat och det är billigt. Så länge man idrottar sköter många sig. När man hoppar av ändras det. - Ungdomsrådet Kommentarer Fler tjejer än killar dricker alkohol (se figur 14), vilket är särskilt tydligt i åk 9. Trots att tjejernas alkoholkonsumtion ligger på samma nivå som riket är det ändå oroväckande att en fjärdedel av flickorna i åk 9 dricker sig berusade minst en gång i månaden. Att killarna i Östersund dricker i mindre utsträckning än killarna i riket är positivt. Enligt fältarbetsgruppen stämmer inte deras bild av 20