Välfärdsredovisning 2011

Transkript

1 Välfärdsredovisning 211

2 Förord...3 Sammanfattning...4 Bakgrund...7 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Jämtlands läns folkhälsopolicy Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Hälsa och hållbar utveckling En jämlik hälsa Innehåll i välfärdsredovisningen Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv...12 Befolkningsstruktur Utbildningsnivå (bas) Arbetssökande (bas) Ohälsotal (bas) Inkomstnivå (bas) Psykisk hälsa...16 Självskattad hälsa Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) Skolk Trivsel i skolan Illa behandling Socialt stöd Barnfattigdom (bas) Tobak, alkohol och narkotika...26 Tobaksvanor Alkoholvanor Alkohol- och narkotikaproblem Fysisk aktivitet och matvanor...34 Fysisk aktivitet Parksoffor Matvanor Övervikt och fetma (BMI) Skador och olyckor...42 Skador (bas) Ordlista...46 Referenser...47 Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun Foto: Infobyrån, Östersunds kommun 2

3 Förord För att följa hur folkhälsan ser ut i Östersunds kommun och vilka förutsättningar olika grupper i befolkningen har för en god hälsa så har kommunfullmäktige beslutat att det årligen ska tas fram en välfärdsredovisning, som en del av årsredovisningen. Upplägget i välfärdsredovisningen ser lite olika ut från år till år och den här gången har vi valt att lyfta fram hur utvecklingen har sett ut under de senaste åren inom de områden som kommunen prioriterat mellan Ur folkhälsoperspektiv är tre år en relativt kort period och den är nyss avslutad, vilket innebär att det är svårt att säga om de aktiviteter som genomförts dessa år har gett några resultat. Det är däremot viktigt att följa hur trenderna ser ut inom olika områden för att veta vilken typ av insatser som är mest relevanta att satsa på. Utifrån 21 års välfärdsredovisning har politiska diskussioner lett fram till fyra halvnya prioriterade områden inom folkhälsoarbetet, så kallade strategiska utvecklingsområden. Dessa ska genomsyra alla kommuners verksamheter och i kommunens budget finns att läsa om de olika förvaltningarnas planerade folkhälsoarbete under året. De strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet i Östersunds kommun för är: Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger Elevers behörighet till gymnasieskolan Sociala mötesplatser för unga och äldre Delaktighet och inflytande för barn och äldre För att åstadkomma en förändring inom dessa områden och se resultat krävs långsiktiga och strategiska åtgärder från flera olika håll. Samverkan inom och utom kommunen är en nödvändighet för att få ett helhetsperspektiv och jobba åt samma håll. Bengt Marsh Kommundirektör, Östersunds kommun Sofie Bergman Utredare folkhälsa, Östersunds kommun Kontaktpersoner Välfärdsredovisningen har tagits fram i samverkan med representanter från kommunens förvaltningar i gruppen utvecklingsforum folkhälsa. Sofie Bergman, Utredare folkhälsa, Kommunledningsförvaltningen , sofie.bergman@ostersund.se Eva Lindwall, Verksamhetsplanerare, Barn- och utbildningsförvaltningen , eva.lindvall@ostersund.se Eva-Britt Jacobsson, Kvalitetssamordnare, Socialförvaltningen , eva-britt.jacobsson@ostersund.se Jari Hiltula, Miljöchef, Samhällsbyggnad , jari.hiltula@ostersund.se Karin Nydahl, Sekreterare, Teknisk förvaltning , karin.nydahl@ostersund.se 3

4 Sammanfattning I denna välfärdsredovisning visas utvecklingen av de prioriterade områdena för folkhälsoarbetet under perioden över tid, vilka är: Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av tobak, lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre. Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre. Psykisk hälsa Självskattad hälsa Trend oförändrad/trend + För elever i årskurs 8 är den självskattade hälsan oförändrad sedan 26/27. För tjejer i årskurs 1 på gymnasiet har den självskattade hälsan blivit bättre. Tjejerna bedömer sin hälsa sämre än killarna. Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) Trend Östersund har sedan 25 haft en något högre andel elever än riket som gått ut grundskolan med behörighet till gymnasiets nationella program. Andelen elever i Östersund som är behöriga till gymnasiet har minskat. Uppgifterna i välfärdsredovisningen är hämtade ur ett antal enkätundersökningar, databaser och från några av kommunens och landstingets egna verksamheter. Nedan följer en sammanfattning av hur hälsan ser ut i Östersunds befolkning. Efter vissa av resultaten visas hur trenden inom området ser ut för Östersunds del, om den går åt ett positivt håll Trend +, negativt håll Trend eller om den är oförändrad Trend oförändrad. Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv bakgrundsfaktorer Utbildningsnivå Trend + Andel föräldrar med utbildning efter gymnasiet har ökat inom alla kommundelsområden i länet sedan 24. Arbetssökande (bas) Trend + Mellan 21 och 211 har andelen arbetssökande i Östersund minskat något. 25 av ungdomarna i Östersund är arbetssökande, vilket är högre än i riket. Ohälsotal (bas) Trend + Ohälsotalen (sjukskrivningsdagar) har minskat stadigt sedan 22, men ligger fortfarande högre än riket. Kvinnor har fler sjukdagar än män. Inkomstnivå (bas) Trend oförändrad/trend + Andelen låginkomsttagare bland yngre och personer i medelåldern är relativt oförändrad över tid sedan 23. För äldre personer har andel låginkomsttagare minskat kraftigt. Trivsel i skolan Trend oförändrad De allra flesta elever trivs bra i skolan. Eleverna i årskurs 8 har genomgående lägre trivsel än övriga årskurser. Illa behandling Trend + Andelen elever som blir illa behandlade av andra elever i skolan har minskat i alla årskurser sedan 26/27. En större andel av eleverna i årskurs 4 upplever sig illa behandlade än övriga årskurser. Socialt stöd Trend oförändrad De allra flesta elever i Östersund har någon vuxen att vända sig till om de behöver någon att prata med. Barnfattigdom (bas) Trend oförändrad Andel barn -15 år i hushåll med försörjningsstöd ligger för Östersund kommun något lägre än riket i stort. En något högre andel ungdomar år har försörjningsstöd jämfört med barnfamiljer. Tobak, alkohol och narkotika Tobaksvanor Trend +/ Trend Sedan 26 har det skett en minskning av unga män som röker samt en antydan till minskning av kvinnor 3-84 år som röker. Det verkar samtidigt skett en ökning av unga kvinnor som röker. Alkoholvanor Trend oförändrad Andelen med en riskkonsumtion av alkohol i Östersund har inte förändrats i stort sedan 26. Det är ca 26 4

5 procent av personer år i Östersund som har ett riskbruk av alkohol. kommun än i riket. Andelen höftfrakturer bland äldre är relativt oförändrad. Fysisk aktivitet och matvanor Områden att särskilt uppmärksamma Fysisk aktivitet Trend oförändrad/trend De flesta av områdena som följts över tid har haft en oförändrad eller positiv utveckling över åren. Några områden har dock gått åt motsatt håll och här behövs ett fortsatt aktivt arbete för att förändra den negativa trenden. Dessa områden är: Över 6 av eleverna uppger en hög nivå av fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten har dock minskat de senaste åren bland elever i åk 8, och främst bland pojkar. Det är också en större andel elever i åk 8 som sällan motionerar på sin fritid än tidigare. Andelen elever i grundskolan i Östersund som är behöriga till gymnasiet har minskat. De allra flesta ungdomar i Östersund äter middag varje skoldag. Andelen tjejer som äter frukost varje skoldag har minskat och det är betydligt färre tjejer som äter frukost än killar. Att äta lunch varje skoldag har minskat för både tjejer och killar. Det tyder på att fler unga kvinnor i Östersund röker. Den fysiska aktiviteten har minskat bland elever i åk 8, och främst bland pojkar. Andelen tjejer som äter frukost varje skoldag har minskat. Färre elever äter lunch varje skoldag. Övervikt och fetma (BMI) Trend oförändrad/ Trend Andelen personer med övervikt och fetma i Östersund har ökat sedan 26. Ungefär hälften av befolkningen i kommunen är överviktiga eller feta. Matvanor Trend oförändrad/trend Det är inga stora variationer vad gäller övervikt och fetma för barn och ungdomar sedan 26/27. För hela befolkningen i Östersund har andelen med övervikt och fetma ökat sedan 26. Ungefär hälften av befolkningen i kommunen och landet är överviktiga eller feta. Andra områden som behöver fortsatt uppmärksamhet, även om det inte skett en försämring under den undersökta tidsperioden är: Skador och olyckor Ungdomsarbetslösheten, då 25 av ungdomarna i Östersund är arbetssökande, vilket är högre än i riket. Den psykiska ohälsan bland unga tjejer, som är betydligt högre än hos killar. Fallolyckor, vilka är betydligt vanligare i Östersunds kommun än i riket. Skador (bas) I stort sett alla skador av olika yttre orsaker har totalt sett minskat i Östersund under den senaste tioårsperioden, men varierar i olika åldersgrupper. Fallolycka är den absolut vanligaste orsaken tills skada och andelen vårdade för fallolyckor är betydligt högre i Östersunds 5

6 6

7 Bakgrund I denna rapport ges en beskrivning av hälsoläget i kommunen och av de faktorer som påverkar hälsan för olika grupper i befolkningen. Hälsoläget är överlag bra både i Sverige och i Östersunds kommun, men det kan bli bättre. Det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. I välfärdsredovisningen redovisas därför uppgifterna i den mån det går efter kön, ålder, kommundelsområde mm. De uppgifter som redovisas i välfärdsredovisningen speglar den lokala utvecklingen och ska vara möjliga att påverka lokalt. Uppgifterna i välfärdsredovisningen syftar till att ge en bred överblick av folkhälsoläget i kommunen, men de levererar inte några enkla svar eller odiskutabla sanningar. Bakom många av resultaten finns komplexa orsakssamband som behöver diskuteras och lyftas upp för att hitta bra åtgärder. För några av resultaten finns jämförelser med riket. Det är värdefullt då det ger en fingervisning om hur Östersunds kommun ligger till i jämförelse med andra, men jämförelserna måste ses med försiktighet då landets kommuner kan se väldigt olika ut. Det är dessutom inte självklart att kommunen ska känna sig nöjd eller missnöjd för att man ligger bra eller dåligt till i förhållande till andra, utan värderingar måste hela tiden göras utifrån vilken målbild som finns i Östersunds kommun och utifrån de förutsättningar som finns här. Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan? Alla människor har lika värde och varje individ ska ha möjlighet att nå en god hälsa och livskvalitet. Med ett aktivt folkhälsoarbete minskar förekomsten av våra vanligaste folksjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, skador och psykisk ohälsa. En förbättrad folkhälsa kan ge stora besparingar. Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 12 miljarder kronor per år. Det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Sverige har åtagit sig att arbeta för en bättre folkhälsa genom policybeslut på nationell och internationell nivå. De faktorer som orsakar ohälsa inom folkhälsoområdet är alla möjliga att påverka genom politiska beslut och individuella val (Statens folkhälsoinstitut, 21). Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sveriges är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt (Regeringen, 28): 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 1. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. I folkhälsoarbetet sätter man fokus på bestämningsfaktorer för hälsa. Med bestämningsfaktorer menar man alla de faktorer i samhället och i människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa (se figur 1, sidan 8). Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att de går att påverka genom olika typer av samhällsinsatser och politiska beslut (Statens folkhälsoinstitut). 7

8 Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer.* Jämtlands läns folkhälsopolicy Under 21 arbetades en länsövergripande folkhälsopolicy fram av Jämtlands läns landsting tillsammans med länets kommuner, på uppdrag av Regionala rådet. Policyn samordnas av Regionförbundet Jämtlands län. Visionen för länets folkhälsoarbete har formulerats till Hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län, och fyra utvecklingsområden har arbetats fram: Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Under perioden har Östersunds kommun politiskt prioriterat fyra strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet. Barn och ungdomar samt äldre har varit prioriterade grupper i kommunens folkhälsoarbete. De tre första utvecklingsområdena har stor bäring på visionen om ett socialt hållbart Östersund och de strategier som fullmäktige antagit för detta. Trygga uppväxtvillkor Utbildning och arbete Hälsofrämjande miljö Delaktighet och inflytande Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. Skjut upp alkoholdebuten samt minska. alkoholkonsumtionen och användning av tobak, lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre. Minska andelen fallolyckor, höftfrakturer för äldre. Utifrån 21 års välfärdsredovisning och den länsövergripande folkhälsopolicyn valdes fyra nya områden ut som politiskt prioriterade områden för folkhälsoarbetet under perioden Dessa är: Jämtlands läns folkhälsopolicy. Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger. Elevers behörighet till gymnasieskolan. Sociala mötesplatser för unga och äldre. Delaktighet och inflytande för barn och äldre. *Bild efter Dahlgren och Whitehead,

9 Hälsa och hållbar utveckling Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Så har kommunfullmäktige formulerat sin övergripande vision för utvecklingen av Östersunds kommun. För att uppnå ett socialt hållbart Östersund har tre strategier formulerats i dokumentet Strategier för att uppnå ett socialt hållbart Östersund : Ett barnvänligt Östersund. Ett solidariskt Östersund skapar trygghet åt alla. Ett Östersund som samverkar för livsstilspåverkan och den ständiga kampen mot droger. I budget 21 betonas kopplingen mellan Välfärdsredovisningen och visionen om ett demokratiskt och socialt hållbart Östersund. Enligt det tidigare Hållbarhetsrådet (26) är hälsa, delaktighet och trygghet fokus inom den sociala hållbarheten. En god folkhälsa är av betydelse också för att uppnå de övriga dimensionerna av en hållbar utveckling. I ekonomiska tillväxtmodeller har hälsa alltmer kommit i fokus som en variabel som i hög utsträckning påverkar humankapitalet. En bra folkhälsa bidrar till en hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. En bra hälsa och hög medellivslängd anses bl.a. leda till goda möjligheter för utbildning, produktivitet och sparande (SKL m.fl., 29) Kommunens miljömål Ett av kommunens inriktningsmål för miljön har stark koppling till folkhälsa: Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. En jämlik hälsa Den nationella folkhälsopolitiken syftar till att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Enligt folkhälsopolitiken ska de befolkningsgrupper som har den sämsta hälsan särskilt uppmärksammas. Befolkningen i Sverige har som helhet fått en bättre folkhälsa under de senaste decennierna, men stora sociala skillnader i hälsa, i alla åldrar och oavsett kön, kvarstår och har i vissa avseenden ökat. Denna skillnad är med några få undantag till de mindre gynnade gruppernas nackdel. Skillnaderna i hälsa pekar också på att det är möjligt att åstadkomma en bättre folkhälsa och hälsoläget för de bäst ställda grupperna borde vara en rimlig ambitionsnivå också för de övriga gruppernas hälsa. Det är möjligt att minska skillnaderna i hälsa (SKL m.fl., 29). Innehåll i välfärdsredovisningen I denna välfärdsredovisning visas utvecklingen av de prioriterade områden för folkhälsoarbetet under perioden över tid. (Se avsnittet Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen, sid. 8) Eftersom folkhälsoarbete oftast är långsiktigt och resultaten av många åtgärder inte syns förrän flera år senare, är det svårt att säga att de åtgärder som genomförts under dessa år har haft direkt effekt. Åtgärderna har dessutom pågått under hela 211 vilket är längre än vad uppgifterna i välfärdsredovisningen sträcker sig till. Däremot går det att få en bild över vilket håll utvecklingen inom områdena rör sig i. Kommunens prioriterade har koppling till de nationella målområdena, vilket anges först i varje kapitel tillsammans med vilka indikatorer som redovisas för området. Dessa indikatorer visar på invånarnas hälsa eller faktorer som påverkar deras hälsa. Några av indikatorerna benämns basindikatorer då dessa är särskilt strategiskt viktiga för folkhälsan. Varje indikator följs av en beskrivning av vilket samband den har med hälsan. Det är viktigt att poängtera att dessa förhållanden inte alltid gäller på individnivå utan det är generella samband som beskrivs, vilka har studerats på befolknings- eller gruppnivå. Därefter kommer resultat över hur förhållandena ser ut just i Östersunds kommun, och i vissa fall i Jämtlands län. Dessa resultat kommenteras sedan under varje indikator. Välfärdsredovisningen är tänkt att användas som ett diskussionsunderlag för hur vi tillsammans kan skapa bra förutsättningar för en god hälsa hos kommunens medborgare. På flera ställen finns rutor med frågor att diskutera som kan stimulera diskussioner i nämnden, ledningsgruppen eller i personalgruppen. Välfärdsredovisningen har tagits fram av gruppen utvecklingsforum folkhälsa. Representanter från kommunens olika verksamheter, landstinget och gymnasieförbundet har medverkat i diskussionerna kring resultaten och innehållet i kommentarerna. Exempelvis har representanter från elevhälsan kommenterat resultaten, vilka benämns elevhälsan i kommentarerna. Uppgifterna till Välfärdsredovisning 211 är hämtade från ett antal olika enkätundersökningar: elevenkä- 9

10 terna Hälsosamtal i skolan och UHU-enkäten samt befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor, se förklaringar nedan. Andra uppgifter är hämtade ur databaser och statistik från olika myndigheter samt från kommunens och landstingets egna verksamheter. Hälsosamtal i skolan Hälsosamtalen i skolan är en modell som utarbetats i Västernorrland. Den bygger på att eleverna besvarar en enkät om levnadsvanor och arbetsmiljö som fylls i under ett klassbesök av skolsköterskan. Enkäten utgör underlag vid skolsköterskans individuella hälsosamtal med eleven, där de ställer fördjupade följdfrågor. Hälsosamtalen har genomförts för 6-åringar samt i årskurs 4, 8 och i årskurs 1 på gymnasiet. Hälsosamtalen används på samtliga kommunala skolor. Friskolorna finns inte med i uppgifterna som presenteras här. Svarsfrekvensen på enkäten är hög. Den senaste enkäten, som genomfördes under höstterminen 21 och vårterminen 211 besvarades av 496 stycken 6-åringar (86 ), 449 elever i årskurs 4 (99 ), 41 elever i årskurs 8 (87 ) och 717 eleverna i åk 1 på gymnasiet. På gymnasiet besvarar i stort sett alla enkäten och kommer på hälsosamtalet, men det är många som avstår från att väga och mäta sig. På gymnasieskolorna i Östersund kommer ca 4 av eleverna utanför kommunen, vilka är inkluderade i resultatet. För 6-åringarna skickas enkäten hem och föräldrarna uppmanas att fylla i den tillsammans med barnen. Barnen och föräldrarna kallas till samtal med skolsköterskan för att gå igenom enkäten. 1

11 UHU (Ungas hälsosamma utveckling) I projektet Ungas hälsosamma utveckling har Katja Gillander Gådin, docent i folkhälsovetenskap på Mittuniversitetet, tagit fram en enkät om skolans arbetsmiljö, levnadsvanor och hälsa. Enkäten har gjorts på alla kommunala skolor med elever i klass 6-9, vilket är nio stycken samt på en friskola. Enkäten är webbaserad och kommer att göras tre år i sträck med start 21. I välfärdsredovisningen presenteras resultaten från enkäten som gjordes på vårterminen 211. Enkäten skickades ut till 1 99 elever och besvarades av 728 pojkar och 799 flickor. Det ger en svarsfrekvens på totalt 8 procent. Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Statens folkhälsoinstitut gör årligen en nationell enkätundersökning, Hälsa på lika villkor, som riktar sig till befolkningen år. Vart fjärde år, 26 och 21, köper Östersunds kommun och Jämtlandsläns landsting in extra enkäter till kommunens respektive länets befolkning. Under våren 21 gick enkäten ut till 4131 personer i Östersunds kommun, varar 2445 personer besvarade den. Det ger en svarsfrekvens på 59,2 procent, vilket är lågt jämfört med förra undersökningen 26, men högre än genomsnittet i länet och riket. Resultaten redovisas i diagram uppdelat efter kön och fyra åldersgrupper, år, 3-44 år, år och år. Svarsfrekvensen är högre bland de äldre åldersgrupperna. 11

12 Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv Koppling till nationella målområden Redovisade indikatorer Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Befolkningsstruktur Utbildningsnivå (bas) Arbetssökande (bas) Ohälsotal (bas) Inkomstnivå (bas) Befolkningsstruktur Medellivslängden i Sverige fortsätter alltjämt att öka och ökar mer bland män än bland kvinnor, vilket gör att könsskillnaderna i medellivslängd minskar. Den främsta orsaken till den ökande medellivslängden är att allt färre insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar, på grund av minskad rökning samt lägre blodfetter och blodtryck, och bland dem som insjuknar har dödligheten minskat kraftigt. I ett internationellt perspektiv är medellivslängden hög i Sverige. En följd av ökad medellivslängd är att de äldres andel i befolkningen har ökat i mer än ett sekel och beräknas fortsätta öka (Socialstyrelsen, 29). Den ökande andelen äldre kommer att ställa stora krav på samhället, inte minst ekonomiska. Därför är det angeläget att satsa på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder som kan göra att behovet av vård och omsorg skjuts upp och att funktionsnedsättningarna kommer senare (FHI, 211a). Östersunds befolkningsstruktur liknar till stor del rikets, medan Jämtland har en något äldre befolkning. Att diskutera Vilken planering och beredskap har kommunen för en ökad andel äldre i befolkningen? Precis som i övriga riket har Östersund en ökande andel äldre. Utbildningsnivå (bas) Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att lågutbildade betydligt oftare än högutbildade lider av ohälsa i form av värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest. Utbildning kan påverka hälsan genom flera mekanismer, såsom lägre hälsorisker i arbetslivet, högre inkomster och mindre ekonomisk utsatthet och stress. Utbildning kan också påverka hur människor beter sig privat, och göra dem bättre rustade att hitta och tillgodogöra sig information om till exempel hälsorelaterat beteende. Mycket talar alltså för att högre utbildning faktiskt Östersund Jämtland Riket Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor - 17 år 9,8 9,3 9,8 9,4 1,5 9, år 3,8 31,2 3,5 29,1 31,1 3, år 8,1 1,8 9,7 11,5 8,3 1,2 Tabell 1: Åldersfördelning i andel av den totala befolkningen i kommunen, länet och riket (31 dec 29) (SCB). 12

13 kan leda till en bättre hälsa. Utbildningsnivån i Sverige har dock höjts under senare tid, vilket innebär att allt färre personer har enbart förgymnasial utbildning. Kvinnor utbildar sig allt längre, och i dag har fler kvinnor än män eftergymnasial utbildning. Men fortfarande finns en social snedrekrytering till högre studier (FHI, 211b). I Östersund Föräldrar med lång utbildning 56 Föräldrar med lång utbildning Figur 2: Andel föräldrar (till barn -15 år) med eftergymnasial utbildning, år 24 och 28. I första hand räknas moderns utbildning (SCB). Utbildningsnivån för föräldrar har ökat inom alla områden sedan 24 och den positiva trenden fortsätter i de flesta områden även 29. En anledning till ökningen kan vara inflyttningen av statliga myndigheter runt 26. Det är dock en tydlig skillnad mellan kommunens olika områden där de centrala delarna har högre utbildningsnivå än de yttre områdena, som mer motsvarar utbildningsnivån i övriga Jämtland. I Välfärdsredovisning 21 redovisades olika faktorer som påverkar hälsan, från en enkätundersökning, uppdelat på dessa sex kommundelsområden. Torvalla utmärkte Centrala Frösön Odensala Torvalla Brunflo Lit sig inom flera av dessa resultat och låg bland annat sämre till än övriga kommunen vad gäller självskattad bra hälsa, tillit, kränkande behandling, fysisk aktivitet och dagligrökare. Arbetssökande (bas) Sysselsättning och möjligheter till arbete är centrala för vårt välbefinnande, och sambandet mellan arbetslöshet och ohälsa är väl belagt. Personer med högst förgymnasial utbildning är oftare arbetslösa jämfört med befolkningen i stort. Vidare är kvinnor något mindre sysselsatta än män, liksom personer med funktionsnedsättning är mindre sysselsatta än personer utan funktionsnedsättning. Arbetslöshet har också visat sig öka risken för depression, främst bland unga (FHI, 211b). Unga vuxna är en utsatt grupp där arbetslösheten har ökat snabbt under de senaste åren. För de högutbildade öppnas nya möjligheter till arbete när konjunkturen går upp, medan unga som inte har avslutat sin gymnasieutbildning med fullständiga betyg riskerar fortsatt arbetslöshet. (FHI, 21). Arbetsförmedlingen redovisas andel arbetssökande på ett nytt sätt än tidigare (se förklaring nedan) och den nya beräkningen går inte att jämföra med tidigare år än 21. Enligt den nya beräkningen blir andelen arbetslösa betydligt högre än tidigare, men det faktiska antalet behöver inte vara förändrat. Andelen arbetssökande i Östersund är högre än riket vilket den varit även tidigare år. Enligt den nya beräkningen är en av fyra ungdomar arbetssökande i Östersund 211. Mellan 21 och 211 har andelen arbetssökande minskat något i Östersund, vilket är positivt. Många åtgärder har gjorts för att minska arbetslösheten bland unga i Östersund, till exempel har Navigatorcentrums verk- 5 Arbetssökande Arbetssökande Ungdomar år, Östersund Ungdomar år, riket Kvinnor år, Östersund Kvinnor år, riket Män år, Östersund Män år, riket Figur 3: Andel arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i Östersunds kommun och i riket, sista september (Arbetsförmedlingen). Siffrorna är inte jämförbara med tidigare mätningar*. * Arbetsförmedlingen har förändrat sitt sätt att beräkna andelen arbetslösa. Istället för att som tidigare relatera till befolkningen år redovisas arbetslösheten nu baserad på den registerbaserade arbetskraften. Denna består av tre delar: den förvärvsarbetande nattbefolkningen, öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd. 13

14 Att diskutera Hur ska kommunen ta tillvara på ung arbetskraft som inom kort kommer att vara ett behov i och med stora pensionsavgångar? Kan Östersund vara föregångare i att anställa unga i och med högre ungdomsarbetslöshet än i riket? Hur kan kunskapsöverföringen ske på ett bra sätt? Finns det möjligheter till traineetjänster och ungdomsanställningar inom kommunen där unga kan växa och utvecklas? Feriepraktik har stor betydelse i form av både sysselsättning under ett långt sommarlov, arbetslivserfarenhet och en första kontakt med kommunanställning. Är det möjligt att sänka åldern och öka tiden för feriepraktik? Vilka konsekvenser skulle det få? samhet visat stora framgångar enligt en samhällsekonomisk utvärdering. Ohälsotal (bas) Ohälsotalet i Sverige är högre för kvinnor än för män. Kvinnor är oftare deltidssjukskrivna och sjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Skillnaderna mellan könen minskar dock successivt. Det är också betydligt högre för personer med högst kort gymnasial utbildning än för personer med högre utbildning. Ohälsotalet minskar dock i alla åldrar, och även de regionala skillnaderna minskar. I slutet av 199-talet ökade andelen personer som inte arbetar på grund av nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom. Från 24 har denna andel minskat. Ohälsotalet ökar med åldern. Ju äldre man blir desto större är sannolikheten att man behöver någon av sjukförsäkringsförmånerna. Jämtlands län har det högsta lägsta faktiska ohälsotalet (4, dagar), medan Stockholms län har det (27,9 dagar). Skillnaderna beror delvis på att åldersfördelningen skiljer sig mellan länen (FHI, 211b). Ohälsotalen fortsätter att minska och Östersunds befolkning följer i stort trenden i riket. För kvinnorna i Östersund minskar ohälsotalen i något mindre takt mellan 29 och 21 än tidigare men i något högre takt än i riket. Östersund har högre ohälsotal än riket men mindre än Jämtlands län. Inkomstnivå (bas) Bland de viktigaste faktorerna som påverkar hälsan är ekonomiska resurser i form av löpande disponibla inkomster och ekonomiska tillgångar. Ekonomin har betydelse för individers och familjers möjligheter att Antal dagar Ohälsotal 2 21 Ohälsotal Östersund kvinnor Östersund män Riket kvinnor Riket män Figur 4: Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 23 förtidspension/ sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen)16-64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. Uppgifterna gäller för september månad respektive år och tolv månader bakåt (Försäkringskassan). 14

15 kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor. Folkhälsopolitisk rapport 21 visar exempelvis att personer med hög inkomst rapporterar ett gott hälsotillstånd i större utsträckning än personer med låg inkomst. Inkomstspridningen har länge ökat, men i och med finanskrisen 28 minskade den. Ensamstående med barn har oftare låg ekonomisk standard än sammanboende med barn. Sammanboende med fler än tre barn har låg ekonomisk standard under längre perioder än personer med färre barn. Andelen pensionärer med goda pensioner ökar visserligen, men kvinnliga pensionärer har det sämre än manliga. Andelen personer med låg ekonomisk standard har ökat bland långtidssjukskrivna och bland dem som får sjuk- och aktivitetsersättning (FHI, 211b). I alla åldergrupper har Östersund en något mindre andel låginkomsttagare jämfört med riket. Mönstret är annars väldigt likt rikets. Den största förändringen över tid kan ses för åldergrupperna över 65 år där andelen låginkomsttagare minskat kraftigt för både kvinnor och män de senaste åren. En anledning till detta kan vara att en del av den äldre generationen med låg pension, framförallt kvinnor som stått utanför arbetslivet, har gått bort. Trots inflation och förändrat Att diskutera På vilka sätt kan kommunen bidra till en bra balans i arbetslivet och en bra ålderfördelning? Många unga tvingas idag bo hemma hos sina föräldrar längre på grund av dålig ekonomi. Vilka konsekvenser kan detta få för dem själva och samhället? penningvärde så ligger andelen låginkomsttagare i de övriga åldersgrupperna på en relativt jämn nivå. Figur 3 visar att en stor andel ungdomar är arbetssökande, vilket kan bidra till att det finns så många låginkomsttagare i denna grupp. I Östersund 1 8 Låginkomsttagare Låginkomsttagare män kvinnor år år år år 85+ år Figur 5: Andel personer i respektive åldergrupp med låg (under kr) sammanräknad förvärvsinkomst (inkomst av tjänst och näringsverksamhet) i Östersunds kommun 23, 26 och 29 (SCB). Inkomsten är i löpande priser. Siffrorna är inte jämförbara med tidigare mätningar. 15

16 Psykisk hälsa Kommunens utvecklingsområde: Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar Koppling till nationella målområden Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Redovisade indikatorer Självskattad hälsa Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) Skolk Trivsel i skolan Illa behandling Socialt stöd Barnfattigdom (bas) Självskattad hälsa Svenska barn under 15 år hör till de bäst gynnade i världen, hälsomässigt sett, och utvecklingen i denna åldersgrupp har bara varit positiv under de senaste 2 åren. Bilden är dock en annan om man ser till svenska ungdomar i åldrarna år som har fått en markant sämre psykisk hälsa. Det finns flera undersökningar som visar att vissa symtom har fördubblats eller ökat ännu mer, t.ex. oro, ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Denna ökning gäller också sjuk- Elever som Elever mår bra som för mår det bra mesta för det mesta Årskurs 4 pojkar Årskurs 4 flickor Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 1 i gymn. pojkar Årskurs 1 i gymn. flickor 26/27 27/28 28/29 29/21 21/211 Läsår Figur 6: Andel elever i Östersunds kommun som uppger att de för det mesta mår bra (ganska bra eller mycket bra) under läsåren 26/27-21/211 (Hälsosamtal i skolan). 16

17 Psykosomatiska besvär, Psykosomatiska åk 8 besvär, åk stressad över skolarbetet pojkar stressad över skolarbetet flickor besvärande huvudvärk pojkar besvärande huvudvärk flickor ledsen eller nedstämd pojkar ledsen eller nedstämd flickor sömnbesvär pojkar sömnbesvär flickor 26/27 27/28 28/29 29/21 21/211 Läsår Psykosomatiska besvär, åk 1 i gymnasiet Psykosomatiska besvär, åk 1 i gymnasiet stressad över skolarbetet pojkar stressad över skolarbetet flickor besvärande huvudvärk pojkar besvärande huvudvärk flickor /27 27/28 28/29 29/21 21/211 ledsen eller nedstämd pojkar ledsen eller nedstämd flickor sömnbesvär pojkar sömnbesvär flickor Figur 7 & 8: Andel elever i åk 8 och åk 1 i gymnasiet i Östersunds kommun som uppger att de under de senaste tre månaderna ofta eller alltid har varit stressad över skolarbetet, haft besvärande huvudvärk, känt sig ledsen eller nedstämd samt om de sällan eller aldrig sover bra, under läsåren 26/27-21/211 (Hälsosamtal i skolan). husvård för behandling av depression eller självskadande beteende. Ökningen är särskilt tydlig från mitten av 199-talet och framåt. Bland unga män i åldern år har även dödligheten ökat. Det kan vara liknande faktorer som ligger bakom både den ökade förekomsten av psykisk ohälsa och den ökade dödligheten bland unga män. Ungdomars psykiska ohälsa beror sannolikt delvis på problem inom skolsystemet och svårigheter för unga att få ett arbete (FHI, 211c). Barn och unga i Östersund Det är fler pojkar (41 ) än flickor (27 ) som svarar att de mår mycket bra medan fler flickor svarar att de mår ganska bra (5 jämfört med 45 ) (UHU:s elevenkät, 211). Andra psykosomatiska besvär som ofta ont i magen eller ofta besvärande värk i rygg/ nacke/axlar har inga större förändringar över åren, varken för åk 8 eller åk 1 i gymnasiet. Det som är mest anmärkningsvärt är att en stor andel flickor har besvärande värk i rygg/nacke/axlar, 14 i åk 8 och 25 i åk 1 på gymnasiet läsåret 21/211. De allra flesta elever i Östersund svarar att de mår bra för det mesta. Flickorna skattar sin hälsa något sämre än pojkarna. Skolsköterskorna märker av skillnaden i samtalen och uppfattar många killar som mer obrydda än tjejerna. Det har skett en gradvis förbättring av den 17

18 Fördelning av de elever som mår sämst Fördelning av de elever som mår sämst 46,6 35,9 31,4 22,9 18,4 18,5 13,9 15,5 pojkar flickor Duger precis som jag är Duger precis som jag är 1 87,4 88,1 87,4 85,5 8 71,7 67, ,7 4 2 pojkar flickor åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Figur 9: Fördelning av den fjärdedel elever som svarat att de mådde sämst utifrån åtta olika hälsofrågor (huvudvärk, ont i magen, känt dig ldesen, känt dig spänd, svårt att sova, yr i huvudet, svårt att koncentrera dig och dålig aptit) (i procent) (UHU:s elevenkät, vt 211). Figur 1: Andelen tjejer och killar i åk 6-9 som tycker att de alltid eller ofta duger precis som de är (UHU:s elevenkät, vt 211). Positiva Positiva hälsofrågor hälsofrågor Mycket energi Känt dig frisk Lätt för att visa känslor Lätt för att koncentrera dig Sovit bra Beslutsam Idérik, kreativ Lugn, avslappnad Glad, optimistisk Pigg 56,4 68,1 65,9 4,2 39,7 4,9 47,7 53,1 63,6 39,2 52,9 46, ,3 61,4 74, , , flickor pojkar Figur 11: Andel elever i åk 6-9 som svarade alltid eller ofta på de positiva hälsofrågorna (UHU:s elevenkät, vt 211). självskattade allmänna hälsan hos flickor i åk 1, från 26/27 då 79 uppgav att de för det mesta mådde bra, till 89 läsår 21/211. För övriga grupper har inga större förändringar skett över åren. Det är heller inga stora förändringar vad gäller de psykosomatiska besvären, mer än för flickor i åk 1 på gymnasiet, där mindre trender kan ses: Andelen flickor som är stressade över skolarbetet har förändrats över åren och generellt minskat något, även andelen flickor som ofta är ledsna eller nedstämda har minskat under femårsperioden och till viss del har även besvärande huvudvärk minskat hos flickor. I åk 8 har andel pojkar som ofta har huvudvärk ökat samtidigt som det minskat något hos flickor. Elevhälsan uppfattar att eleverna är lugnare nu än tidigare på grund av det nya betygssystemet som har fler steg än tidigare. Många tjejer är dock stres- 2 Huvudvärk, ont i magen, känt dig ledsen, känt dig spänd, svårt att sova, yr i huvudet, svårt att koncentrera dig och dålig aptit. 18

19 Barn och unga i Östersund Östersund 9,4 92,5 89,7 89,9 89,4 86,4 Riket 89,2 89,5 89,1 88,9 88,8 88,2 Tabell 2: Jämförelse mellan elever i kommunala skolor i åk 9 som är behöriga till nationellt program i gymnasiet i Östersunds kommun och i riket (Skolverket). sade över att komma in på det program de önskar på gymnasiet. Det är också färre tjejer som tycker att de duger precis som de är. Det pratas mycket om stressade tjejer vilket kan påverka och till och med skapa en förväntansbild om att man ska vara stressad om man är tjej. Elevhälsan tror att många elever äter och dricker för lite och att det är en av anledningarna till att de har huvudvärk och känner sig stressade etc. sämre möjligheter inom arbetslivet och detta kan i sin tur minska möjligheterna till god hälsa under resten av livet. En god skolmiljö kännetecknas av ett allmänt positivt klimat av lärare som ger tydliga instruktioner och återkoppling på elevernas prestationer samt har höga förväntningar på eleverna. En sådan skolmiljö både främjar goda skolprestationer och minskar risken för psykiska problem bland eleverna (FHI, 211d). Många elever har värk för att vara så unga, vilket kan ha både fysiska och psykiska förklaringar. Elevhälsan menar att många sitter länge framför datorn och stillasittande aktiviteter ökar generellt. Det beskriver också att en stor andel ofta känner sig trötta, vilket kan bero på att många vill vara tillgängliga även på natten. De flesta av eleverna är medvetna om varför de mår dåligt på olika sätt och ser själva sambanden. Att diskutera Ställer vuxna i skolan och hemma tillräckligt höga krav på unga, eller finns det risk att hellre vara kompis än ledare? Elevernas kunskaper i skolan minskar jämfört med resten av västvärldens. Hur kan vi förändra den trenden? Matvanor och fysisk aktivitet har betydelse för att elver ska må bra och hålla koncentrationen i skolan. Kan vi tänka mer kreativt för att få in dessa frågor på ett bra sätt i skolan? Östersund har över tid en något högre andel elever än riket som gått ut grundskolan med behörighet till gymnasiets nationella program, med undantag från 21 då Östersund ligger något under rikets snitt (enligt tabell 2). Enligt Skolverkets uppgifter har Östersund minskat i andel elever som är behöriga till gymnasiet genom åren. Behörighet till gymnasiet har hittills speglats av resultaten från tre ämnen, och för att få en helhetsbild över elevers möjligheter och hur Östersund ligger till i jämförelse behöver man titta på fler uppgifter än så. Det är dock godkänt i dessa tre ämnen som har varit avgörande för om eleverna har kommit vidare till gymnasiets nationella program eller inte. Enligt Skolverkets uppgifter är det redan tidigare drygt 1 procent varje år som inte når behörighetsnivån, vilket motsvarar drygt 5 ungdomar per år. Att gå vidare till gymnasiet har mycket stor betydelse för ungdomarnas framtida utveckling i livet i form av arbete, inkomst, hälsa med mera och det innebär även en stor samhällsekonomisk vinst. Från och med 211 räknas behörigheten på ett nytt sätt och ställer krav på godkänt i betydligt fler ämnen än tidigare, vilket visas i tabell 3. Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) Satsningar på utbildning är ett av de främsta sätten att främja barns hälsa, och goda skolresultat är en stark skyddsfaktor för utsatta barn. De unga som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan har 19

20 I Östersund Yrkesprogram Estetiskt program Ekonomiskt, humanistiskt och samhällsvetenskapligt program Naturvetenskapligt och tekniskt program Obehöriga Östersunds kommun 87,5 87,1 84,5 82, 12,5 Större städer i Sverige 86,6 85,5 84,2 82,2 13,4 Tabell 3: Andel elever i kommunala skolor som är behöriga till yrkesförberedande respektive olika högskoleförberedande gymnasieprogram av elever som gick ut grundskolan 211, i Östersunds kommun och i större städer i Sverige. Beräkningen är gjord utifrån den nya skollagen som börjar gälla höstterminen 211 (Skolverket) Elever i friskola Tabell 4: Andel elever i grundskolan i Östersunds kommun som går i en friskola (Barn- och utbildningsförvaltningen). Att diskutera Hur kan vi samverka för att stötta riskutsatta barn och ungdomar som har svårast att klara skolan? Vilka aktörer kan bidra i detta arbete? Det finns forskning på vad som kännetecknar en bra skola och hur eleverna ska lyckas med skolprestationer och samtidigt trivs och mår bra. Hur kan Östersund ta till sig dessa erfarenheter? Östersund har jobbat aktivt med bland annat inkludering i skolan, hjälp med läxläsning och en bred elevhälsoverksamhet. Hur kan vi behålla och utveckla ett gott klimat i skolan trots besparingstider? Den nya läroplanen innebär krav på godkänt i betydligt fler ämnen än tidigare. Hur kan kommunens skolor möta detta krav? Vilken behörighetsnivå är det rimligt för Östersund att sikta på i jämförelse med riket, med tanke på vilka förutsättningar barn i kommunen har? Skolk Längre utbildning främjar hälsa och hälsorelaterade beteenden i vuxen ålder. En hög frånvaro minskar förutsättningarna för att klara skolan. Motivet för att motverka skolk är i första hand att medverka till att unga människor, rent allmänt, får så goda livschanser som möjligt (FHI). Barn och unga i Östersund Under vårterminen 211 så hade eleverna i åk 8 i snitt knappt 8 timmars okänd frånvaro per elev. Det är ett stort glapp mellan olika skolor, vilket kan bero på hur flitigt frånvaron rapporteras in i systemet. Storsjöskolan ligger enligt denna inrapportering bäst till på 3 timmars okänd frånvaro i snitt per elev, medan Parkskolan, Torvallaskolan, Treälven och Ängsmon ligger på över 11 timmar i snitt per elev. I den nya läroplanen ställs det större krav på att inrapportera frånvaro och elevhälsan menar att det har skett en förbättring av detta under hösten. Det är även mer restriktivt med att ge giltig ledighet, vilket ger signaler om hur viktig skolan är. Lärarna är skyldiga att kontakta föräldrarna om eleven inte är i skolan. Det är viktigt att lärarna och andra vuxna tar frånvaron på allvar direkt vid första tillfället. Trivsel i skolan En skolmiljö, där eleverna trivs och fungerar väl, ger ett grundläggande skydd mot en rad olika riskbeteen- 2

21 1 Trivs i skolan Trivs i skolan Årskurs 4 pojkar Årskurs 4 flickor Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 1 i gymn. pojkar Årskurs 1 i gymn. flickor 5 26/27 27/28 28/29 29/21 21/211 Läsår Figur 12: Andel elever i Östersunds kommun som trivs ganska eller mycket bra i skolan, under läsåren 26/27-21/211 (Hälsosamtal i skolan). den. De insatser, som visat sig fungera brett förebyggande, handlar om metoder som främjar skolnärvaro, stärker lärarens ledarskap i klassrummet och tränar elevernas sociala och emotionella kompetens. Skolans lärande kärnuppdrag och ett bra förebyggande arbete kompletterar således varandra. De olika insatserna motverkar också trakasserier, hot och en otrygg klassrumsmiljö (FHI). De allra flesta elever trivs bra i skolan. Eleverna i årskurs 8 har genomgående lägre trivsel än övriga årskurser. I årskurs 8 höjs kraven i skolan och det blir mer läxor och förhör för eleverna, samtidigt som många är i en känslig ålder utvecklingsmässigt. I både senareskolan och gymnasiet samarbetar lärare mer nu kring planering av prov så att de inte ska krocka för mycket. Det är viktigt med beröm och uppmuntran till eleverna, vilket enligt UHU:s elevenkät knappt 5 av eleverna upplever att de brukar få. Att diskutera Hur kan man göra ökningen av läxor och prov mer successivt så att övergången till årskurs 8 inte upplevs så stor? Får eleverna tillräcklig feedback och kunskap om vad som förväntas av dem? Behöver eleverna mer kunskap om studieteknik? Illa behandling Mobbning i skolan kan ses som ett tecken på att skolan som helhet behöver utveckla sitt arbetsklimat. Mobbning drabbar ofta de ängsliga och försiktiga eleverna som har svårt att hävda sig. Att utsättas för kränkningar skadar självkänslan allvarligt, men även de elever som mobbar far illa på olika sätt. Det är ofta samma elever som skolkar som utsätter andra för mobbning. Elever som mobbar utgör dessutom en riskgrupp när det gäller missbruk och kriminalitet, och det är viktigt att fånga upp dessa tidigt (FHI, 21). Några enstaka person i varje årskurs uppger att de blivit retad, utstött eller illa behandlad av vuxna i skolan. Störst andel är det i årskurs 8 där 4 av både flickor och pojkar uppger att de blivit illa behandlade av vuxna i skolan (Hälsosamtal i skolan, 21/211). Barn och unga i Östersund I UHU:s elevenkät svarar var fjärde pojke och drygt var tredje flicka i årskurs 6-9 att de känt sig mobbade minst en gång det senaste halvåret. 2 av eleverna svarar att lärarna oftast eller alltid ingriper och ser till att trakasserierna eller mobbningen upphör. Var fjärde elev svarar att lärarna aldrig eller sällan gör något (Gillander Gådin, 211). UHU:s elevenkät har också frågat om sexuella trakasserier och resultaten visar att verbala trakasserier är den vanligaste formen följt av de fysiska formerna. Hälften av eleverna känner till att det finns en likabehandlingsplan på skolan. Det är stor skillnad mellan de olika skolorna, där svaren varierar mellan 28 och 8 procent (UHU:s elevenkät). 21

22 Illa behandlad i skolan Illa behandlad i skolan Årskurs 4 pojkar Årskurs 4 flickor Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 1 i gymn. pojkar Årskurs 1 i gymn. flickor 26/27 27/28 28/29 29/21 21/211 Läsår Figur 13: Andel elever i Östersunds kommun som uppger att de blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra elever i skolan, under läsåren 26/27-21/211 (Hälsosamtal i skolan). Fysiska sexuella trakasserier Fysiska sexuella trakasserier Försökt kyssa eller krama dig fast du inte ville 11,4 16,8 Dragit i/av dina kläder på ett sexuellt vis (t.ex. dragit i bhbanden, dragit i kalsongerna eller dragit upp kjolen) Rört vid eller tafsat på dig på ett sexuellt sätt 9,4 12,5 13,3 17,8 flickor pojkar Trängt in dig i ett hörn på ett sexuellt sätt 5,5 7, Figur 14: Andel elever i åk 6-9 som svarat att de blivit utsatta för ett beteende relaterat till fysiska sexuella trakasserier en eller flera gånger (UHU:s elevenkät, vt 211). Andelen elever som blir illa behandlade av andra elever i skolan har minskat i alla årskurser sedan 26/27. Kan en förklaring vara att likabehandlingsplanerna har haft effekt? I årskurs 4 upplever en större andel elever att de blir illa behandlade jämfört med i de högre årskurserna. Har man en annat attityd och uppfattning om vad illa behandling är som 1-åring, eller kan det vara så att man vänjer sig med åldern? Ingen ska behöva bli illa behandlad av en vuxen i skolan. Fysiska sexuella trakasserier är vanligare bland flickor än pojkar. Elevhälsan tror dock att det finns ett mörkertal bland pojkar. Det finns behov av att jobba med både killar och tjejers attityder och värderingar. Vuxna måste reagera snabbt när någon blir illa behandlad eller trakasserad, vilket endast 2 av eleverna har angett att lärarna gör. Det är inte acceptabelt att det pågår mobbning och sexuella trakasserier i skolan. Även om skolorna jobbar aktivt med mobbningsplaner så verkar det inte tillräckligt när man tittar på resultaten. Elevhälsan menar att det finns en hård jargång i vissa idrottsgrupper som visar sig stöddiga och har ett 22

23 dåligt språk. Kan skolan samarbeta med idrottsföreningar vid sådana tillfällen? Att diskutera Vilka goda exempel finns det i kommunen på arbete med goda relationer i skolan? Hur gör vi för att vuxna ska reagera och inte acceptera mobbning eller sexuella trakasserier bland barn och unga? Hur är vuxna som förebilder när det gäller bra behandling? Hur bemöter vuxna varandra och vilka signaler sänder det till unga? Socialt stöd Flera studier har visat att väl integrerade personer med starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad kapacitet att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade individer (FHI, 21). De allra flesta elever i Östersund har någon vuxen att vända sig till om de behöver någon att prata med (se figur 15). Här är det ingen större skillnad mellan de olika årskurserna eller mellan pojkar och flickor. Enligt en studie på svenska skolbarn visar att vännerna får allt större betydelse för både pojkar och flickor med stigande ålder. Ju äldre ungdomarna blir, desto svarare får de att prata med sina föräldrar om saker som bekymrar dem och desto lättare får de för att istället prata med sina vänner (Statens folkhälsoinstitut, 211e). När skolsköterskorna träffar elever som har behov av att prata tipsar de alltid om kurator, ungdomsmottagning eller liknande. Det finns stöd för dem som har behov. I dagsläget finns det en manlig kurator och ingen manlig skolsköterska, vilket är en stor brist för pojkar som kan tycka att det är lättare att prata med en man. Enligt UHU:s elevenkät så är det samtidigt fler killar än tjejer som upplever att de finns någon på skolan man kan prata med om problem, vilka även skulle kunna vara annan skolpersonal. Vuxna förebilder är något som teknisk förvaltning diskuterar och försöker jobba med i sin personal på bland annat skolor. Barnfattigdom (bas) Studier har visat att barn i familjer som får långvarigt ekonomiskt bistånd är en särskilt utsatt grupp i flera avseenden. De löper bland annat större risk för att Barn och unga i Östersund Tillgång till vuxen Tillgång att prata till med vuxen att prata med Årskurs 4 pojkar Årskurs 4 flickor Årskurs 8 pojkar Årskurs 8 flickor Årskurs 1 i gymn. pojkar Årskurs 1 i gymn. flickor 5 26/27 27/28 28/29 29/21 21/211 Läsår Figur 15: Andel elever i Östersunds kommun som uppger att de har någon vuxen som de kan prata med om det som är viktigt för dem, under läsåren 26/27-21/211 (Hälsosamtal i skolan). 23