Resande och trafik med Gröna Tåget

Transkript

1 Resande och trafik med Gröna Tåget 13 april

2 Gröna tåget ett forskningsoch utvecklingsprogram SWEDTRAC Gröna Tåget Regina 250 och några fler 2

3 Syften med Gröna tåget 3

4 Gröna tåget i Norden Högre hastigheter (250 km/h eller mer) intressanta i alla länder (DK, FI, NO, SE) Befintligt bannät kompletterat med nya länkar Breda tåg möjligt enligt europeisk standard (begränsningar främst i DK) Många gemensamma förutsättningar i övrigt (klimat, ekonomi, organisation) Större marknad ger billigare och bättre tåg 4

5 Gröna tåget -en ny standardprodukt? 5

6 Marknad för tågtrafik en fråga om medelhastighet Klassiskt tåg Medelhastighet <100 km/h Marknadsandel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% km Höghastighetståg Medelhastighet >200 km/h Marknadsandel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% km 6

7 Möjliga linjer för trafik med Gröna tåget Östersund Umeå Sundsvall Kortare restider på befintligt järnvägsnät Viktiga förbindelser som delvis använder nya banor Oslo Uddevalla Göteborg Köpenhamn Halmstad Helsingborg Lund Malmö Mora Karlstad Borlänge Hallsberg Växjö Falun Västerås Eskilstuna Norrköping Linköping Kalmar Karlskrona Gävle Uppsala Stockholm Ostlänken Trafik med Gröna Tåget möjligt/önskvärt Förlängda linjer med Gröna Tåget Föreslagen höghastighetslinje (Gröna Tåget) Karta: 7

8 Gröna tågets användningsområde Exempel på linjesträckor/restider i Sverige Restid (h) 6 5 Stockholm-Umeå, 10 uppehåll Okb+Bb Bb: Botniabanan (öppnas 2010) Glb: Götalandsbanan (planerad) Okb: Ostkustbanan Ol: Ostlänken (planerad) Sb: Svealandsbanan Ssb: Södra stambanan Vkb: Västkustbanan Vsb: Västra stambanan Stockholm-Sundsvall, 5 uppehåll Stockholm-Göteborg, 8 uppehåll Okb Stockholm-Göteborg, 0 uppehåll Göteborg-Malmö, 11 uppehåll Stockholm-Göteborg, 2 u. Göteborg-Malmö, 2 uppehåll Stockholm-Hallsberg, 11 u. Stockholm-Hallsberg, 2 u. Sb Vkb Stockholm-Malmö, 13 uppehåll Stockholm-Malmö, 3 uppehåll Stockholm-Malmö, 3 uppehåll Vsb Glb Ssb Ssb+Ol Linjesträcka (km) 8

9 Viktigaste egenskaper för ekonomisk tågtrafik Beläggningsgrad Kr/personkm 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Beläggningsgrad Utrymmesutnyttjande Kr/sittplatskm 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 1,6 1,8 2,0 2,2 2,4 2,6 2,8 3,0 3,2 3,4 3,6 Sittplatser per meter tåglängd Medelhastighet Kr/sittplatskm 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Medelhastighet (km/h) 9

10 Korglutning för kortare restider 10

11 Exempel på restider med Gröna tåget Möjligt Upprustad Med nya km U X 2000 bana länkar Stockholm-Göteborg :45 02:30 02:20 Stockholm-Malmö :00 03:35 03:15 Göteborg-Malmö :30 02:15 01:55 Stockholm-Sundsvall :20 03:05 02:30 Stockholm-Umeå :40 05:05 04:30 U: Antal uppehåll Upprustad bana: Anpassning för 250 km/h Med nya länkar: Fyrspår eller dubbelspår mm 11

12 Upprustade banor eller nya höghastighetslinjer? Valet beror främst på Tillgänglighet, regional tillväxt (restider) Bankapacitet på befintliga banor Anläggningskostnader Exempel på restider Möjligt idag Upprustning Nya banor X 2000 Gröna tåget Höghastighet Stockholm Göteborg 2:45 2:30 2:00 Stockholm Malmö 4:00 3:35 3:15 2:30 Stockholm Köpenhamn 4:25 4:00 3:45 2:50 Linköping Göteborg 3:10 2:55 2:45 1:20 Uppsala Jönköping 3:50 3:35 3:15 2:05 Med Ostlänken 12

13 Flera resenärer med Gröna tåget Miljoner pkm Byten Turtäthet Biljettpris Restid Bas Västra stambanan Södra stambanan Västkustbanan Ostkustbanan+ Botniabanan Stockholm- Örebro Bas 2020: Banverkets basprognos, sth 200 km/h GT 2020: Utbudsförbättringar med Gröna tåget, sth 250 km/h 13

14 Grön trafikering Korta tågsätt = ökad flexibilitet, högre beläggningsgrad Kortare tågsätt ger ekonomisk möjlighet att öka turtätheten förlänga trafikdygnet (tidiga/sena marginalturer ) köra mindre relationer (direkttåg, meranvändning) vilket ger attraktivare utbud och flera resenärer. Ökat resande vid mer attraktivt utbud ofta viktigare än eventuella kostnadsminskningar Resultat (index) (Intäkter-Kostnader) Långa tågsätt och låg turtäthet hela dagen S A A A A A A K C A =0 Korta tågsätt med multipelkoppling i högtrafik och låg turtäthet S A A A A A A A K C A =4 Korta tågsätt och hög turtäthet i högtrafik S A A A A A A A A K C A =10 14

15 Loktåg eller motorvagnståg? Totala kostnader (kr/sittplatskm) 0,70 0,60 0,50 2:a loket ersätter manövervagn kr/sittplatskm 0,40 0,30 Största tåglängd (<400 m) Lok+vagnar Motorvagnståg 0,20 0,10 0, Antal sittplatser 15

16 Kontinental bredd eller breda tåg? Totala kostnader (kr/sittplatskm) 0,60 0,50 Största tåglängd 15 vagnar (400 m) 0,40 kr/sittplatskm 0,30 0,20 Minsta tåglängd 2 vagnar (55 m) Kontinental Bred korg 0,10 0, Antal sittplatser 16

17 Totala kostnader för olika tågtyper kr/sittplatskm 0,60 0,50 Gröna tåget Kr/sittplatskm 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Railjet-7 (408 pl) X2-6 (309 pl) X55-4 (245 pl) GTC-5 (300 pl) GTW-4 (300 pl) Totala kostnader Marginalkostnad, ytterligare vagn Marginalkostnad, multipeltågsätt 17

18 Exempel på utrymmesutnyttjande: Tågsätt med 300 sittplatser Breda vagnskorgar och effektivt utrymmesutnyttjande ger flera resenärer i varje vagn. Lägre kostnad (biljettpris) och energiförbrukning per resa Gröna tåget (breda korgar) ca 300 sittplatser 107 m Gröna tåget (kontinental profil) ca 300 sittplatser 133 m X 2000 (normalprofil) 309 sittplatser 165 m Grafik: 18

19 Ekonomi med breda tåg Företagsekonomi Breda tåg (3+2) ger 15 % lägre totalkostnader än tåg med kontinental bredd konkurrensfördel. Gröna tåget bred korg (GTW) ger % lägre totalkostnader än X2 (X 2000). Exempel: Järnvägsföretag med 40 tågsätt X2 sparar 500 mnkr/år med Gröna tåget (GTW). Minskade kostnader medger lägre biljettpriser, som dessutom ökar resandet. 19

20 Lastprofiler i Norden Statiska (Danmark dock kinematiskt fritt rum) Finland KU Sverige SEC Sverige SEA Norge NO1 Här som statisk Danmark Referencelinie fjernbaner

21 Gröna tågets vagnsprofil 2,95 m 3,46-3,55 m ICE3 Normal (kontinental) korg Gröna Tåget Bred korg Inkluderar 10 cm ökad vagnsbredd som är möjlig med Active Lateral Suspension (ALS) 21

22 Sittplatsutrymme i 2 klass/ ekonomi X 2000 Traditionell svensk/norsk bredd Delning Kontinental tågbredd Öresundståg, Tyskland etc Delning Regina Brett tåg (3+2) Delning 90 Flygplan SAS Inrikes- och utrikestrafik Delning 78 22

23 Tågkonfigurationen påverkar korgbredden L J S E Långa vagnskorgar med boggier i ändarna Exempel: Regina, höghastighetstågen Zefiro, Velaro m.fl. (vanligaste konfigurationen) Korta vagnskorgar med jakobsboggier Exempel: Pendeltåg X60 och ET423, höghastighetståget AGV Korta vagnskorgar som semitrailer Exempel: Tunnelbanevagn C20, regionaltågskonceptet X trapolis Extremt korta vagnskorgar med enkelaxliga boggier Exempel: Liknar S-banetåget i Köpenhamn och höghastighetståget Talgo L medför 5-15 cm smalare vagnskorgar än de andra modellerna 23

24 Dörrplacering A. Enkeldörrar i vagnsändarna Personvagnsmodellen B. Enkeldörrar mellan boggierna Kvartsmodellen C. Dubbla enkeldörrar i mitten Mittmodellen Två enkeldörrar ger snabbare på- och avstigning än en dubbeldörr 24

25 Passagerarflöde i vagnen från en dörr Enkelriktat flöde Delat flöde Bagagehylla Bagagehylla Bagagehylla 25

26 Principer för Bagagehyllor placeras nära resenären Uppsikt minskar oro för bagagestölder Bagagehylla Flexsäten som kan göras om till bord (gul triangel) Möjlighet att sälja plus-standard vagnsplaner Stora bagagehyllor för tungt bagage Minskar skaderisk av bagage ovanför fönstren eller i gångarna. Placeras på 2-sitssidan Bagagehylla Dörrar placeras på ¼ och ¾ av vagnslängden Bättre fördelning av resenärer ger snabbare på- och avstigning Motsittning med bord i mest utsatta lägen Ressällskap blir mindre störda än ensamresenärer Bagagehylla 2 enkeldörrar per vagnssida Snabbare påoch avstigning än 1 dubbeldörr Toaletter placeras parvis Minskar nödiga väntetider och rördragning i vagnen Bagagehylla Bör vara högst två trappsteg i entrén Minskar tid för påoch avstigning Toaletter i vagnsänden Ur vägen vid på- och avstigning Toalett Toalett Asymmetrisk mittgång Ger så många 3-sitsrader som möjligt

27 Ombyggnad av banor Åtgärder för tåghastighet >200 km/h givet lämplig bangeometri: Tidigareläggning av ERTMS för Gröna tåget Tidigareläggning av kontaktledningsombyggnad Viss förbättring av spårgeometrin (bax) Plattformar förses med förbättrat skydd (varningssystem) Planskilda korsningar (35 i Sverige) Kapacitetsåtgärder, förbigångsspår för godståg 27

28 Samhällsekonomi för Gröna tåget Grundantagande Västra stamb. Södra stamb. Västkustbanan Ostkustbanan Mälarb.+Svea. Nuvärde 2010 (milj kr) Stockholm- Katrineholm- Öxnered-Göte- Stockholm- Stockholm- Göteborg Malmö borg-lund Umeå Örebro Genomförande klart År 2015 År 2015 År 2020 År 2020 År 2025 Anläggningskostnad Restvärde Biljettintäkter Produktionskostnader Restidsvinster Marginella externa effekter Plankorsningar Summa nyttor Nettonuvärdekvot 1,2 2,9 6,7 5,3 14,0 28

29 Generellt körtidsvärde Företagsekonomiskt värde Västra stamb. Södra stamb. Västkustbanan Ostkustbanan Mälarb.+Svea. Stockholm- Stockholm- Öxnered-Göte- Stockholm- Stockholm- Göteborg Malmö borg-malmö Umeå Örebro Årligen (mnkr/körtidsminut) 4,6 5,4 1,8 4,2 6,1 Nuvärde (mnkr/körtidsminut) Samhällsekonomiskt värde Nuvärde (mnkr/körtidsminut) Nuvärde (mnkr/körtidsprocent) Generellt fordon Andel av transportproduktion 24% 34% 10% 22% 10% Företagsekonomiskt värde/år Företagsekonomiskt nuvärde Samhällsekonomiskt nuvärde 4,7 mnkr/körtidsminut 51 mnkr/körtidsminut 295 mnkr/körtidsminut 29

30 Gröna tågets effekter 30

31 Illustrationer från Konstfack, Stockholm University College of Arts Crafts and Design