Filosofie magisterexamen

Transkript

1 Filosofie magisterexamen Hemsjukvårdens kvalitet ur patientperspektiv En enkätstudie med kvantitativ ansats Quality of home nursing care from the patients` perspective A questionnaire study with quantitative approach Examensarbete nr: Författare: Sefija Melkiċ Larsson och Marianne Spante Handledare: Ingrid From och Lena Olai Extern granskare: Birgitta Klang Högskolan Dalarna Falun Sweden Ämne/huvudområde: Omvårdnad Tel Poäng: 15 högskolepoäng Betygsdatum

2 SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter inskrivna i landstingsansluten hemsjukvård upplever och värderar vårdkvalitet i hemsjukvården samt att identifiera förbättringsområden, ur patienternas perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamling skedde med ett frågeformulär. Totalt 112 patienter deltog i undersökning. Medelålder var 79,6 år. Resultat: Patienterna värderade hemsjukvårdens kvalitet högt. Det mest betydelsefulla, ur patienternas perspektiv, var personalens engagemang samt tillgång till hjälpmedel. Det minst betydelsefulla var personalens intresse för patientens livsåskådning och symtombehandling. Den upplevda vården värderade patienterna högt, såsom tillgång till hjälpmedel och att få uppriktiga svar. Lägre värderade patienterna aspekter som vårdpersonalens intresse för deras livsåskådning. Förbättringsområden som framkom var symtombehandling, telefontillgänglighet, delaktighet och information. Konklusion: Konklusionen visade på vikten av att motivera användningen av ett personcentrerat förhållningssätt för att patienten ska få ett gott bemötande och engagemang. För att patienter i hemsjukvården ska kunna involveras i sin egen vård behövs adekvat information. De brister som framkom vid symtomkontroll visar vikten av en individuell bedömning av ohälsa och individuellt anpassade omvårdnadsåtgärder. Tillgång till hjälpmedel och tillgänglighet till vård är viktiga aspekter att uppmärksamma. Nyckelord: Hemsjukvård, ordinärt boende, vårdkvalitet, patienttillfredsställelse, patientens upplevelse, KUPP.

3 ABSTRACT Aim: The purpose of this study was to describe how patients admitted into the (provincial) home nursing care unit experienced and evaluated the quality of care and identify the areas of home nursing care that are in need of improvement, from a patient's perspective. Method: The study was conducted as a descriptive cross-sectional study with quantitative approach. Data collection was carried out with a questionnaire. A total of 112 patients participated in the survey, the mean age was Results: Patients rated the home nursing care quality as high. What was of importance from the patient's perspective was the caregivers commitment and access to help aides. The least important was the caregiver's interest in the patient's outlook on life and symptom management. Of the perceived care, patients valued highly access to help aides and the ability to get honest answers. Lower rated were the patients aspects of health professionals interested in their philosophy on life. The emerging areas of improvement were symptom management, personnel s availability to by phone, patient participation and information. Conclusion: The need of a person-centered approach, a positive attitude and commitment are paramount. In order to engage elderly patients in their own care it is of importance that they receive adequate information. Furthermore, the deficiencies found during symptom control illuminates the importance of individual assessment in regard to illness and individualized nursing interventions. Access to assistive technology and to health care is important. Keywords: Home Care Services, Community dwelling, Quality of care, patient satisfaction, patient's perception, QPP.

4 Innehåll Inledning... 1 Bakgrund... 1 Vårdkvalitet ur ett patientperspektiv... 3 Omvårdnadsteoretiskt perspektiv... 6 Problemformulering... 6 Syfte... 7 Frågeställningar:... 7 Metod... 7 Design... 7 Population och urval... 7 Undersökningsgrupp... 8 Bortfallsanalys... 9 Datainsamlingsmetod... 9 Mätinstrument... 9 Reliabilitet och validitet Dataanalys Tillvägagångssätt Etiska överväganden Resultat Patientens upplevelse av vårdkvalitet i hemsjukvården och dess betydelse Förbättringsområden i hemsjukvården Påståenden som inte besvarades och som besvarades med ej aktuellt Patienternas kommentarer kring vården Diskussion Sammanfattning av huvudresultatet Resultatdiskussion Metoddiskussion... 29

5 Konklusion Referenser Bilaga Bilaga

6 Inledning Många patienter har uttryckt en önskan om att få hälso- och sjukvård i hemmet (Oh, Warnes & Bath, 2009; Westerbotn, 2007). Över 3 miljoner besök gjordes av hälso- och sjukvårdspersonal till personer som fick hemsjukvård i Sverige år 2011, varav 1,8 miljoner besök gjordes av sjuksköterska/distriktssköterska (Sveriges Kommuner och Landsting [SKL], 2012a). När sjuksköterskan kommer på hemsjukvårdsbesök är hon en gäst, som ska erbjuda hälso- och sjukvård av god kvalitet i samverkan med patienten i dennes hem (Distriktssköterskeföreningen i Sverige [DSF], 2008). Föreliggande studie genomfördes för att studera vad personer som får hemsjukvård i ordinärt boende själva anser om vårdens kvalitet. Bakgrund Hemsjukvård Hemsjukvård är den hälso- och sjukvård som utförs i ordinärt boende, vård- och omsorgsboende, daglig verksamhet eller dagverksamhet (Socialstyrelsen, 2008). Enligt Socialstyrelsen (2008) finns det ingen enhetlig beskrivning av hemsjukvården. Benämningar som basal, avancerad, kommunal eller sjukhusansluten hemsjukvård förekommer. Oftast syftar benämningen på organisationstillhörighet och har inget klart samband med funktion eller verksamhetsinnehåll. Mer än hälften av alla landets kommuner har tagit hälso- och sjukvårdsansvar i ordinärt boende från respektive landsting och beroende av huvudmannaskapet har enheterna olika uppdrag. Hemsjukvård omfattar medicinska insatser, rehabilitering, habilitering och omvårdnad som utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (ibid.). Antalet vårdplatser inom slutenvård har minskat de senaste 30 åren, vårdtiderna inom slutenvården har blivit kortare samt antalet platser för vård- och omsorgsboende i Sverige har minskat betydligt (Socialdepartementet, 2011). Detta innebär att andelen personer som får hemsjukvård ökar (Socialstyrelsen, 2008). Personer som har svårt att ta sig till vårdcentralen samt behöver långvariga insatser från hälso- och sjukvården erbjuds hemsjukvård. Det finns ingen åldersgräns men de flesta som får hemsjukvård är över 65 år och med åldersrelaterade sjukdomar som hjärtsvikt, demens och olika former av cancer (Drevenhorn, 2010). 1

7 Då det skett en utveckling mot alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsuppgifter i hemsjukvård (Socialstyrelsen, 2008) har distriktssköterskan en given plats i denna vårdform (DSF, 2008). De krav som ställs på sjuksköterskan gäller oavsett var hon arbetar, i patientens hem eller på en institution (Lindahl, Lidén & Lindblad, 2011). Utöver ansvaret för omvårdnad genomför och/eller medverkar sjuksköterskan vid medicinska åtgärder, som läkemedelsbehandling, respiratorbehandling (Socialstyrelsen, 2008). Sjuksköterskan har ett ansvar för den som drabbats av ohälsa eller sjukdom, och bör professionellt argumentera från patienters perspektiv (Svensk Sjuksköterskeförening [SSF], 2010). Dessutom skall sjuksköterskan i sin yrkesroll ta ett ansvar för att initiera, medverka i samt leda kvalitetsutvecklingsarbete (SFS 1982:763). Vårdkvalitet - allmänt I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) fastslås bland annat att vården skall genomföras i samråd med patienten, ges på lika villkor till hela befolkningen och vara av god kvalitet. Enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2011:9, kap. 2, 1) definieras kvalitet som den grad till vilken en verksamhet uppfyller ställda krav. Definitionen ses som en ram som skall fyllas med innehåll och regleras i gällande lagar och föreskrifter om hälso- och sjukvård samt beslut som gäller för verksamheten (ibid.). Øvretveit (1992) beskriver att bra vårdkvalitet föreligger när vården fullt ut svarar mot anspråken hos dem som är i störst behov av vård, produceras till lägsta kostnad samt håller sig inom de begränsningar som samhället formulerat. Enligt Øvretveit (1992) ingår organisationskvalitet, professionell kvalitet samt patientkvalitet i begreppet vårdkvalitet. Med patientkvalitet menar Øvretveit (1992) det patienten anser sig är i behov av från vården. Med organisationskvalitet avses hur tillgängliga resurser används så effektivt och produktivt som möjligt. Professionell kvalitet avser om medicinsktekniska processer som bedöms betydelsefulla för patienten utförs på ett korrekt sätt. Professionell kvalitet avser även huruvida institutionen möter de krav som olika professioner inom vården satt upp (ibid.). Samhället genom ansvariga beslutsfattare, vårdens professionella grupper och patienter har olika perspektiv på kvalitet (Wilde Larsson, Larsson, Larsson & Starrin, 2001). Olika aspekter av kvalitet, resultat och effektivitet inom hälso- och sjukvården och omsorgen om äldre personer mäts och redovisas årligen i öppna jämförelser (SKL & Socialstyrelsen, 2011). Ett stort antal datakällor, så som data från Statistiska centralbyrån, olika nationella kvalitetsregister och hälsodataregister från Socialstyrelsen ligger till grund för resultatet av dessa jämförelser. En telefonenkät samt den nationella patientenkäten används för att spegla patienternas och befolkningens värdering av, 2

8 exempelvis patienterfarenheter av hälso- och sjukvården (ibid.). Telefonenkäten, som är gemensamt framtagen för hela landet, vänder sig till den vuxna befolkningen årligen och mäter attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården i alla landsting och regioner i landet (SKL, 2012b). I en annan enkätundersökning tillfrågas patienter i primärvården, som kommer på ett läkarbesök, om upplevd kvalitet i vården. Kvalitetsfaktorer så som bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta samt helhetsintryck efterfrågas. Dessa undersökningar görs för att bland annat få underlag för jämförelser, ledning och styrning samt för att utveckla och förbättra vården utifrån ett patientperspektiv (ibid.). Patientens perspektiv på kvalitet borde vara nyckelkomponenten i alla kvalitetsförbättrings strategier (Vincent och Coulter 2002). Även Donabedian (1988) poängterar att kvalitet skall mätas ur ett patientperspektiv och att hänsyn tas till tre dimensioner: bedömning av den tekniska vården, relationer och den fysiska vårdmiljön. Vårdkvalitet ur ett patientperspektiv Patienters perspektiv på vad som är viktigt i samband med den vård de erbjuds är en aspekt av vårdkvalitet och patienttillfredsställelse är ett mått på densamma (Wilde Larsson et al., 2001). En kunskapsöversikt av kvalitetsindikatorer samt metoder för att redovisa patienttillfredsställelse inom vård och omsorg om äldre gjordes av Magnússon och Ulander (2003) på uppdrag av Socialstyrelsen. Av de sex frågeformulären som granskades inom omvårdnad var frågeformuläret Kvalitet Ur Patientperspektiv (KUPP) det mest lämplig med hänsyn till praktisk tillämpbarhet, allmängiltighet och vetenskaplighet (ibid.). Wilde, Larsson, Larsson och Starrin (1994) beskrev, utifrån en egen modell, patienters uppfattning om erhållen vård och hur de önskar att den skulle vara. Grunden för modellen utgjordes av en intervjuundersökning med patienter i sluten vård. Enligt Wilde Larsson et al. (2001) beror patientens uppfattningar om vad som utgör kvaliteten i vården på deras möten med de befintliga vårdstrukturer, deras normsystem, förväntningar och erfarenheter. Patientens önskemål beträffande sin vård har en rationell aspekt (medicinsk-teknisk kompetens och fysisk-teknisk kompetens), och en human aspekt (identitetsorienterat förhållningssätt och socio-kulturell atmosfär). Se Figur 1. Det identitetsorienterade förhållningssättet beskrivs som interaktionen mellan patient och vårdare, personalens helhetssyn, engagemang och intresse för patienten. Medicinsk-teknisk kompetens kännetecknas av personalens färdigheter för att patienten skall få rätt diagnos, rätt behandling och adekvat fysisk omvårdnad. Dimensionen socio-kulturell atmosfär beskriver patientens möjlighet att påverka rutiner samt hänsyn till närstående och deras medverkan. Fysisk- 3

9 tekniska förutsättningar kännetecknas av att det skall finnas tillgång till nödvändig utrustning och säker fysisk miljö (ibid.). Vårdorganisationens resursstruktur Personrelaterade kvaliteter Fysiskt-administrativt miljömässiga kvaliteter Patienternas Rationalitet Medicinsk-teknisk kompetens Fysisk- tekniska förutsättninga preferenser Humanitet Identitetsorienterat Socio-kulturell förhållningssätt atmosfär Figur 1. Modell av vårdkvalitet ur patientperspektiv, hämtat ur Wilde Larsson et al. (2001, s.27). Oh et al. (2009) fann i sin studie att det fanns brister beträffande tillgång till hjälpmedel och lämplig utrustning i hemmet men i stort visade det sig att hemtrevliga miljöer genererade ökad tillfredsställelse. Patienttillfredsställelse är ett önskvärt resultat av hälso- och sjukvårdsinsatser och utgör en viktig komponent i vårdkvaliteten (Donabedian, 1988; Wilde et al., 1994). En viktig kvalitetsaspekt ur patientens perspektiv var att få lämplig behandling (Vincent & Coulter, 2002). För en grupp hjärtsjuka individer innebar detta en förbättrad symtomkontroll och minskad sjukhusvård (Crowder, 2005). I en australiensisk studie framkom att vårdpersonalen inte uppmärksammade symtom på depression och patienterna själva menade att dessa symptom hör till åldrandet (Mellor, Davison, McCabe & George, 2008). Westerbotn (2007) visade dessutom att äldre personer kunde ha värk trots behandling. För patienter med hjärtsvikt var kontinuerlig information, utbildning om hälsa samt hjälp att hantera dagliga problem viktiga kvalitetsfaktorer (Piramjariyakul, Smith, Werkowitch & Elyachar, 2011) liksom att närstående fick information (Oh et al., 2009). En svensk enkätstudie (Hasson & Arnetz, 2011) som jämförde hur patienter inom hemsjukvård respektive på ett vård- och omsorgsboende upplevde vårdens kvalitet visade att hemsjukvårdspatienter skattade vårdpersonalens förhållningssätt och information högre än jämförelsegruppen på vård- och omsorgsboende. Däremot skattades omvårdnaden lägre. Det poängterades att vårdpersonalens förhållningssätt och färdigheter påverkade patienternas tillfredsställelse med vården (ibid.) och i vilken mån hemsjukvårdspatienter 4

10 involverades i beslut som rörde deras vård (Millard, Hallett & Luker, 2006). Detta stärks ytterligare av att studier visat att erfarna sjuksköterskor i hemsjukvård som kände sina patienter väl bidrog till patientens delaktighet i sin vård, optimerad läkemedelsbehandling och förbättrad symtomkontroll, vilket stärkte patientens acceptans av ohälsa och resulterade i förbättrad livskvalitet (Wright, Ryder & Gousy, 2007). Samtidigt har andra visat att delaktighet i beslut om vård och information var aspekter som fick lägst betyg trots att dessa aspekter förbättrats mest proportionerligt mellan två mätningar (Zuidgeest, Delnoij, Luijkx, Boer och Westert 2012). Relationens betydelse kan inte underskattas t.ex. så visar studier att en bra relation mellan patienter i hemsjukvården och vårdpersonal var en grund för trygghet, kontinuitet och delaktighet vilket bidrog till ökad tillfredställelse med vården (Hupcey & Miller, 2005; Woodward et al., 2004). Vikten för patienten att bli respekterad som en unik individ i en ömsesidig relation där dennes önskemål och behov togs på allvar är andra aspekter som framkommit liksom vikten av att vårdpersonalen var ärlig, pålitlig och höll vad som utlovats (From, 2011). När vårdpersonalen fokuserade på patientens perspektiv och såg denne som expert på sin egen hälsa ökade tillfredsställelsen med vården (Eloranta et al., 2010; Wilde Larsson et al., 2001). Sjuksköterskans kunskaper och förmåga att göra helhetsbedömningar visade sig vara viktig för patienter som fick hemsjukvård (Oh et al., 2009). Det krävdes också att sjuksköterskan hade full närvaro, fysiskt såväl som psykiskt, då de var tvungna att balansera mellan rollen som professionell och som gäst i deras hem (Lindahl et al., 2011). Andra aspekter som kan relateras till vårdkvalitet är tillräcklig eller brist på tid. En önskan finns av att personalen skulle ha tillräckligt med tid för patienten (From, 2011). Äldre personer upplevde vanmakt när vårdpersonalen uppvisade brist på tid vilket resulterade i korta besök och bristande kommunikation (Eloranta, Arve, Isoaho & Routasalo, 2010). Vårdtillgängligheten har också visat sig vara viktigt för patienter i hemsjukvården (Oh et al., 2009). Patienter med kroniska hälsoproblem uppskattade t.ex. möjligheten att kunna få hembesök på önskad och avtalad tid (Oh et al., 2009) och utan avbrott (Woodward, Abelson, Tedford & Hutchison, 2004). McCance, Slater och McCormack (2008) jämförde hur patient respektive sjuksköterska värderade olika kvalitetsaspekter över tid. Det visade sig att patienternas syn på vad som var viktigt varierade över tid betydligt mer än sjuksköterskornas. Det som patienterna värderade högst var sjuksköterskans uppmuntran och förmåga att sprida glädje, därefter att bli lyssnad på. Sjuksköterskorna svarade att det allra viktigaste var att lyssna på patienterna (ibid.). 5

11 Omvårdnadsteoretiskt perspektiv Det omvårdnadsteoretiska perspektiv som valts i denna studie är personcentrerad vård. Till skillnad från patientbegreppet som sätter sjukdomen och dess behandling i fokus strävar den personcentrerade vården efter att synliggöra hela personen (Price, 2006). Varje person ses, utifrån sin livsvärld, som unik med sina styrkor, förmågor och möjligheter (ibid.). Edvardsson (2010) beskrev att personcentrerad vård kännetecknas av att varje person har individuella behov, värderingar, föreställningar och förväntningar. Vårdpersonal behöver förstå vad dessa värden betyder för individen för att kunna stödja delaktighet i vården. Genom att få ta del av en persons livsberättelse kan förståelsen för patientens perspektiv ytterligare förstärkas (ibid.). Flera av de kvalitetsaspekter som mäts med frågeformuläret i föreliggande studie återfinns som komponenter i den personcentrerade vården, så som engagemang och bemötande, intresse för personen och att dennes egen uppfattning om sina besvär beaktas (McCormack & McCance, 2006). Som mål för personcentrerad vård anges tillfredställelse med vården, delaktighet, välbefinnande och en läkande miljö (ibid.). Edvardsson (2010) påtalade att personcentrerad vård syftar till att ge vård av hög kvalitet. Personcentrerad vård var en av faktorerna vid interventioner för att förbättra vårdkvaliteten för äldre personer på ett sjukhem (Murphy, 2007) och på akutmottagning (Peek, Higgings & Milson- Hawke, 2007). Problemformulering Tidigare studier visar att många patienter önskar hälso- och sjukvård i hemmet. Hemsjukvården har blivit en omfattande verksamhet och avlastar slutenvården även vid avancerade och komplexa sjukdomstillstånd. Studier har visat att tillgången till vård var viktig för patienterna. Information och delaktighet i vården var också betydelsefulla aspekter, likaså att synpunkter på vårdens kvalitet togs till vara. Brist på kontinuitet, information och/eller kommunikation ledde till att patienter blev missnöjda. När patienten upplevde att hemsjukvården var av god kvalitet kunde det öka trygghetskänslan och därmed möjligheten till att, för den som så önskade, kunna bo kvar och få vård i ordinärt boende. I de nationella undersökningar som gjorts går det dock inte att utläsa i vilken utsträckning patienter inskrivna i hemsjukvården är representerade och/eller hur de upplever vården. För att kunna erbjuda god vård av god kvalitet i hemmet är det viktigt att känna till patienters erfarenhet och upplevelse av denna vård dvs. vårdkvaliteten, sett ur deras perspektiv. 6

12 Syfte Syftet med studien var att beskriva hur patienter inskrivna i landstingsansluten hemsjukvård upplever och värderar vårdkvalitet i hemsjukvården samt att identifiera förbättringsområden, sett ur patientens perspektiv. Frågeställningar: 1. Hur upplevde patienter kvaliteten i hemsjukvården? 2. Hur värderade patienterna betydelsen av olika kvalitetsaspekter i hemsjukvården? 3. Vilka områden framträdde som mest angelägna när det gällde att vidta åtgärder för att förbättra vårdkvaliteten, ur patientens perspektiv? Definitioner av begrepp I denna studie användes nedanstående begrepp: patient, avsåg person som erhöll hälso- och sjukvård. I enlighet med andan från personcentrerad vård ses patienter inte som en homogen grupp utan som personer med individuella behov och med, för var och en, egen livshistoria. hemsjukvård, avsåg landstingsansluten hälso- och sjukvård som ges i patientens eget hem, distriktssköterska, synonymt med sjuksköterska, vårdpersonal, omfattade hälso- och sjukvårdspersonal i hemsjukvården; distriktssjuksköterska/sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast eller läkare. Metod Design Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Population och urval Populationen i studien utgjordes av samtliga patienter inskrivna i hemsjukvård i ett mellansvenskt landsting maj

13 Andel I landstinget fanns fem hemsjukvårdsenheter varav fyra var primärvårdsanslutna och en var knuten till en geriatrisk klinik men hade samma förutsättningar som de andra. Under maj 2012 var 435 patienter inskrivna i hemsjukvård. I studien inkluderades patienter som vårdades i ordinärt boende, kunde uttrycka sin önskan om att medverka, förstod svenska språket och hade varit inskrivna i landstingsansluten hemsjukvård minst två veckor innan studien startade (n=205). Patienter med demensdiagnos, kognitiv svikt, svår psykisk sjukdom och patienter som vårdades i livets slut exkluderades ur studien (n=181). Patienter inskrivna på den enhet där uppsatsförfattarna deltog i patientvården exkluderades (n=49), eftersom patienternas beroendeställning bedömdes kunna påverka svaren. Undersökningsgrupp I slutet av maj 2012 skickades frågeformulär till 205 patienter, som uppfyllde inklusionskriterierna. Det var 112 respondenter som samtyckte till medverkan (svarsfrekvens 54,6%). Undersökningsgruppen bestod av 61,5% kvinnor (n=67) och 38,5% män (n =42) i åldrarna år (medel=79,6, standard deviation (SD) + 11,4). Kvinnorna var i åldrarna mellan år medel 79,4 år medan männen var i åldrarna och medelåldern var 79,9 år. För sex respondenter (5 %) saknades uppgift om ålder samt för tre (3 %) respondenter saknas uppgift om kön. Åldersfördelning presenteras i Figur 2. 35% 30% Undersökningsgruppens åldersfördelning i andel (%) och antal (n) 29% 33% 25% 20% 15% 13% 14% 10% 5% 5% 5% 0% år (n=6) år (n=15) år (n=32) år (n=37) 90 år-w (n=16) uppgift saknas (n=6) Figur 2. Undersökningsgruppens åldersfördelning i andel (%) och antal (n). 8

14 Ytterligare beskrivning av undersökningsgruppen redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Bakgrundsdata för undersökningsgruppen Bakgrundsfrågor n = 112 n % Boende Sammanboende Ensamboende Uppgift saknas 5 4 Nationalitet Svensk Nordisk 2 2 Annan 0 0 Uppgift saknas 3 3 Utbildning Folkskola/ grundskola(motsvarande) Yrkesskola/ gymnasiet (motsvarande) Högskola/ universitet 9 8 Uppgift saknas 6 5 Hjälp med att fylla i enkäten Nej Ja Uppgift saknas 9 9 Om ja, av vem? Hemtjänst/personlig assistent Annan Uppgift saknas 0 0 Bortfallsanalys Det externa bortfallet uppgick till 45,4% (n=93). Andelen kvinnor var 53,5% i bortfallsgruppen och 61,5% i svarsgruppen. Ingen skillnad i könsfördelning mellan grupperna kunde säkerställas statistiskt (p värde = 0, 247). Ingen annan bakgrundsdata fanns tillgänglig för bortfallsanalys. Datainsamlingsmetod Mätinstrument Kvalitet ur patientens perspektiv, KUPP Frågeformuläret KUPP avsett för Avancerad hemsjukvård användes i studien. I samråd med, och efter tillåtelse av, författaren till KUPP gjordes mindre förändringar i formuläret. Författarna till föreliggande studie tog bort ordet avancerad som återfanns i rubriken till formuläret då det kunde 9

15 associeras med specialiserad palliativ vård i hemmet. Frågeformuläret bestod totalt av 51 frågor. Av dessa var det sex bakgrundsfrågor, sex frågor kring vårdförhållanden, 37 påståenden om vårdens kvalitet och två öppna frågor. I de två öppna frågorna kunde respondenterna ange om det var något särskilt som de var nöjda med, samt ge förslag till förbättringar. En bakgrundsfråga om sysselsättning ströks ur frågeformuläret då frågan inte var relevant för undersökningsgruppen. Två bakgrundsfrågor lades till: Har du fått hjälp med att fylla i enkäten? och Om ja, av vem?. Trettiofem av de 37 påståendena ingår i en av de fyra olika dimensionerna av vårdkvalitet, vilka är: identitetsorienterat förhållningssätt, medicinsk-teknisk kompetens, socio-kulturell atmosfär samt fysisk-tekniska förutsättningar. I identitetsorienterat förhållningssätt ingår sex faktorer, så som respekt, engagemang, empati, information före åtgärd, information efter åtgärd samt delaktighet (Wilde Larsson et al., 2001). Nedan följer exempel på påståenden. Tre påståenden berör respekt, exempelvis: Vårdpersonalen bemöter mig med respekt, fyra påståenden handlar om engagemang, exempelvis: Vårdpersonalen brydde sig om mig. Tre påståenden berör empatisk förmåga, så som: Vårdpersonalen verkade förstå hur jag upplevde min situation. Tre påståenden handlar om information före åtgärder, så som: Jag fick bra information om hur undersökningar skulle gå till. Tre påståenden, som: Jag fick bra information om egenvård berör information efter åtgärder. Tre påståenden berör delaktighet exempelvis: Jag hade bra möjligheter att delta i beslut när det gällde min vård. I den medicinsktekniska kompetensen ingår tolv påståenden, varav ett om väntetid: Jag får hjälp inom acceptabel väntetid när jag kontaktar vårdpersonalen i hemsjukvården. De återstående elva frågor berör medicinsk vård, exempelvis: Jag får bästa möjliga hjälp mot smärta. Fysisk-tekniska förutsättningar mäter vårdutrustning med två påståenden. Exempel på påståenden: Jag har tillgång till den apparatur och utrustning som är nödvändig för min vård; t.ex. syrgas, smärtbehandling (så gott som jag kan själv bedöma). I socio-kulturell atmosfär ingår ett påstående om anhöriga och vänner, exempelvis: Mina anhöriga och vänner bemöts på ett bra sätt samt ett påstående som berör rutiner, exempelvis: Min vård styrs av mina egna önskemål och behov snarare än personalens rutiner (ibid.). Två påståenden är utanför dimensionstillhörighet och behandlar tillgänglighet, exempelvis: Det är lätt att få hembesök från vårdpersonalen inom hemsjukvård (Wilde Larsson et al., 2001). De 37 påståendena rörande kvalitet besvaras av respondenten på två sätt. I den första delen av påståendet besvaras upplevd realitet på en fyragradig Likertskala: Så här är det för mig. I den andra 10

16 delen ges svar på subjektiv betydelse på en fyragradig Likertskala: Så här betydelsefullt är det för mig. Utifrån respondentens faktiska bedömning och hur betydelsefullt påståendet var kan ett personligt kvalitetsindex beräknas. Upplevd realitet kan jämställas med patientens erfarenheter och den subjektiva betydelsen kan uppfattas som patientens förväntningar på vårdtillfälle som undersöks. Högst kvalitetsindex uppnås vid skattning 4 på de två aspekterna (Wilde Larsson et al., 2001). Se Tabell 2. Tabell 2. Modifierat exempel på påstående och svarsalternativ, utifrån KUPP (Wilde Larsson et al., 2001). Påstående Upplevd realitet Värde Subjektiv betydelse Värde Så här är det för mig Så här betydelsefullt är det för mig Jag fick bästa instämmer helt 4 av allra största betydelse 4 möjliga hjälp mot instämmer till stor del 3 av stor betydelse 3 andnöd instämmer delvis 2 av ganska stor betydelse 2 instämmer inte alls 1 av liten eller ingen betydelse 1 ej aktuellt X ej aktuellt X Två påståenden rörde tillgång till apparatur/tekniska hjälpmedel och hade endast svarsalternativen Ja eller Nej på den första delen av påståendet. För påståenden som av patienten bedömdes irrelevanta fanns svarsalternativet ej aktuellt. Uteblivna svar på upplevd realitet och/eller subjektiv upplevelse samt svar ej aktuellt definierades som missing values (Wilde Larsson et al., 2001). Åtgärdsindex ger en sammanvägd bild av vårdkvaliteten på gruppnivå medan medelvärde ger en indikation på hur den upplevda vården var samt hur betydelsefullt påståendet var för patienten. Medelvärd kan anta värdena 1-4, medan åtgärdsindex anges i procent. För att få fram åtgärdsindex beräknades först den aktuella patientgruppens medelvärde på varje enskild fråga (Wilde Larsson et al., 2001). 11

17 Subjektiv betydelse Figur 3 illustrerar idén bakom åtgärdsindexet. Resultat av åtgärdsindexet kan anta tre värden: bristande kvalitet, balans och övergod kvalitet. Åtgärdsindex antar värdet bristande kvalitet då patienten uppfattar påståenden som betydelsefulla men den upplevda vården bedömdes vara av sämre kvalitet (Wilde Larsson et al., 2001). A Brist B Balans hög C Balans låg D Övergod balans Upplevd realitet Figur 3. Illustration av åtgärdsindexidet (ÅI). Utdrag ur KUPP, Wilde Larsson et al., 2001.s 35. Balans kan vara låg eller hög. Låg balans erhålls om en patient har ett subjektivt betydelsesvar och en skattning av upplevd realitet som ligger under hela patientgruppens medelvärde (Wilde Larsson et al., 2001). Värdet övergod kvalitet innefattar olika vårdaspekter som bedömdes mindre betydelsefulla ur patientperspektivet medan de faktiska förhållandena uppfattades som goda (Wilde Larsson et al., 2001). Ett åtgärdsindex som beräknas på gruppnivå identifierar frågor som kan vara angelägna områden för kvalitetsarbete. Fokus bör vara på de frågor där >20% av patienterna uppgav brist, men även lägre procentsatser bör uppmärksammas. För fysisk-tekniska förutsättningar bör kvalitetsförbättrande åtgärder övervägas om bristande kvalitet skattas av 6-10% av respondenterna (Wilde Larsson et al., 2001). 12

18 Reliabilitet och validitet I kvantitativa studier används reliabilitet och validitet som uttryck för mätningarnas kvalitet. Reliabilitet står för hur noggrant den utförda mätningen var utförd och validitet står för om det som var avsett för att mätas verkligen var mätt (Polit & Beck, 2004). Frågeformuläret är väl använt och anses ha hög reliabilitet (Cronbach Alfa värden >0,70) och hög validitet (Wilde Larsson et al., 2001). Det anses ha en hög begreppsvaliditet endast i en viss vårdmiljö och vid en viss tidpunkt. KUPP-frågeformuläret är utvecklat och testat för svenska förhållanden men också översatt till ett tiotal språk och används internationellt. Instrumentet är anpassat till olika verksamheter, exempelvis vårdavdelning, mottagning och hemsjukvård (ibid.). Dataanalys Insamlad data matades in i en för detta ändamål avsedd datafil. För att säkra korrekt inmatning genomfördes kontrollinmatning genom stickkontroller av inmatad data. Datafilen överfördes till ImproveIT (H. Andersson, personlig kommunikation, 17 september 2012), ett företag som administrerade rättigheter till KUPP- användning för statistiskt bearbetning. För statistisk bearbetning av bortfallet användes Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 18 för Windows (Wahlgren, 2008). I studien presenteras deskriptiv statistik med de framräknade indexvärdena. Svaren på de två öppna frågor redovisades i text. Tillvägagångssätt Innan studien påbörjades inhämtades tillstånd från Forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna och från verksamhetschefer på de berörda hemsjukvårdsenheterna. Därefter besökte uppsatsförfattarna enheterna och informerade om studien. Vid de tillfällena diskuterades exklusionskriterierna för att få samsyn kring hur de skulle tillämpas. Kognitiv svikt ansågs föreligga då patienten hade minnessvårigheter även om det inte fanns journalförd diagnos. Sjuksköterskor på respektive enhet identifierade patienter som i enlighet med kriterierna var aktuella för deltagande. Författarna till studien fick listor med namn och adress på potentiella deltagare. 13

19 De personer som uppfyllde kriterierna fick hemskickat ett kuvert innehållande informationsbrev (Bilaga 1), frågeformulär samt ett frankerat svarskuvert. Svarskuvertet kodades för att göra det möjligt att skicka påminnelsebrev (Bilaga 2). Kodnyckel förvarades i ett låst skåp som endast uppsatsförfattarna hade tillgång till. Efter första utskicket avböjde två personer deltagande i studien och en avled. Ett påminnelsebrev med ett nytt frågeformulär och svarskuvert skickades efter 14 dagar till de 111 personer vars svar inte erhållits. Etiska överväganden Vid planeringen av föreliggande studie lades stor vikt vid att synliggöra möjliga etiska problem. Ansökan om tillstånd att genomföra studien behandlades och godkändes av Forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna (Dnr DUC 2012/830/90). De grundläggande etiska principerna beaktades vid planeringen samt under och efter genomförandet av studien. Genom utförlig skriftlig information om den planerade studien och dess syfte samt möjlighet att få ytterligare information och kontakt med studieansvariga stöddes patienternas autonomi. Patienter som är beroende av vårdpersonal kan uppleva det påfrestande att få ett frågeformulär om vårdens kvalitet och att ärligt besvara det. Att avstå från att svara kan väcka känsla av dåligt samvete. För att minska risken för psykiskt påfrestande inverkan som förfrågan om deltagande eller faktiskt deltagande kan innebära betonades att deltagande i studien var frivilligt. Vidare framgick att vården inte skulle påverkas, oavsett medverkan eller inte. Konfidentialitet för de som deltog i studien utlovades, likaså anonymitet vid databearbetningen och i redovisningen av svaren. Besvarande av frågeformuläret ansågs som inhämtat samtycke. Vid uppställning av urvalskriterier togs hänsyn till svaga patientgrupper som inte ska utsättas för ytterligare påfrestningar. I informationsbrevet framgick även att studiens resultat kan ligga till grund för kvalitetsförbättringar vilket stöder principen att göra gott och därmed vara patienterna till godo. 14

20 Resultat Patientens upplevelse av vårdkvalitet i hemsjukvården och dess betydelse Identitetsorienterat förhållningssätt Identitetsorienterat förhållningssätt Vårdpersonalen visade engagemang n= 78 Vårdpersonalen verkade ge uppriktiga svar på mina frågor n=76 Vårdpersonalen brydde sig om mig n=74 Vårdpersonalen verkade förstå hur jag upplevde min situation n=75 Vårdpersonalen bemötte mig positivt n=77 Vårdpersonalen bemötte mig med respekt n=78 Vårdpersonalen visade medkänsla när jag hade det besvärligt n=72 Vårdpersonalen var personliga i kontakten med mig n=70 Min egen uppfattning om mina besvär beaktades n=74 Vårdpersonalen visade intresse för min livssituation n=73 Jag hade bra möjlighet att delta i beslut när det gällde min omvårdnad n=63 Jag hade bra möjlighet att delta i beslut när det gällde min vård n=66 Jag fick bra information om hur behandlingar skall gå till n=65 Jag fick bra information om resultatet av undersökningar n=62 Jag fick bra information om hur undersökningar skall gå till n=73 Jag fick bra information om egenvård n=66 Jag fick bra information om mina mediciner så att jag förstod vilken effekt de har... n=71 Jag fick bra information om resultatet av behandlingar n=60 Vårdpersonalen visar intresse för min livsåskådning n=30 Subjektivt betydelse (Av allra största/stor betydelse) Upplevd realitet (Instämmer helt/till stor del) Figur 4. Antal (n) patienter som besvarat påståenden. Andel (%) patienter som värderat påståenden om subjektiv betydelse med svarsalternativen Av allra största betydelse och Av stor betydelse vilka tillsammans utgör ett värde samt andel (%) som besvarat upplevd vård med svarsalternativen Instämmer helt och Instämmer till stor del vilka tillsammans utgör ett värde

21 Patientens erfarenhet av den upplevda realiteten samt den subjektiva betydelsen av vårdaspekterna inom dimensionen identitetsorienterade förhållningssätt presenteras i Figur 4. De högsta värdena av upplevd realitet visades på påståendena om vårdpersonalen verkade ge uppriktiga svar (93 %, n=76) och om vårdpersonalen verkade bry sig om mig ( 92 %, n= 74). Det lägsta värdet av upplevd realitet var för påståendet om vårdpersonalen visade intresse för min livsåskådning (50%, n=30). Resultat av den subjektiva betydelsen av vårdkvaliteten för påståenden inom dimensionen identitetsorienterat sätt presenteras i Figur 3. Det högsta värdet av subjektiv betydelse fick påståendet om vårdpersonalen visade engagemang (99 %, n=78). Påståendet som fick lägsta värde var påståendet om vårdpersonalen visade intresse för deras livsåskådning (60 %, n=30). Medicinsk-teknisk kompetens När det gällde den medicinsk-tekniska kompetensen för den upplevda hemsjukvården, upplevd realitet, fick påståendet om hjälp inom acceptabel väntetid det högsta värdet (89 %, n=70). Se Figur 5. Det lägsta värdet för upplevd realitet tillskrevs påståendet hjälp mot oro/ångest (47 %, n=32). Inom medicinsk-teknisk kompetens och för subjektiv betydelse fick påståendet om acceptabel väntetid det högsta värdet (97 %, n=70) och ansågs vara av allra största eller av stor betydelse för de som besvarat påståendet. När det gällde medicinsk vård var det påståendena om hjälp mot sömnsvårigheter (93 %, n=42) och hjälp mot smärta (92 %, n=60) som fick högt värde och ansågs ha allra störst eller stor betydelse för patienterna. Påståendet om hjälp mot kräkningar fick lägsta värde för subjektiv betydelse (72 %, n=29). 16

22 Medicinsk-teknisk kompetens Jag fick hjälp inom acceptabel väntetid när jag kontaktar vårdpersonal i hemsjukvården n=70 Jag fick bästa möjliga hjälp mot sömnsvårigheter n=42 Jag fick bästa möjliga hjälp mot smärta n=60 Subjektivt betydelse (Av allra största/stor betydelse) Upplevd realitet (Instämmer helt/till stor del) Jag fick bästa möjliga hjälp mot andnöd n=27 Jag fick bästa möjliga hjälp mot aptitlöshet n=31 Jag fick bästa möjliga hjälp mot illamående n=35 Jag fick bästa möjliga hjälp mot förstoppning n=40 Jag fick bästa möjliga hjälp mot nedstämdhet n=30 Jag fick bästa möjliga hjälp mot oro/ångest n=32 Jag fick bästa möjliga hjälp mot förvirring n=23 Jag fick bästa möjliga hjälp mot trötthet n=49 Jag fick bästa möjliga hjälp mot kräknngar n= Figur 5. Antal (n) patienter som besvarat påståenden. Andel (%) patienter som värderat påståenden om subjektiv betydelse med svarsalternativen Av allra största betydelse och Av stor betydelse vilka tillsammans utgör ett värde samt andel (%) som besvarat upplevd vård med svarsalternativen Instämmer helt och Instämmer till stor del vilka tillsammans utgör ett värde. Socio-kulturell dimension Inom dimension socio-kulturell atmosfär besvarades två påståenden. Se Figur 6. Det högsta värdet av den upplevda vården, upplevd realitet, fick påståendet om bemötande av anhöriga och vänner (91 %, n=69). Samma påstående var av allra största eller av stor betydelse och fick det högsta värdet (97 %, n=69) när det gällde subjektiv betydelse. 17

23 Socio-kulturell atmosfär Subjektivt betydelse (Av allra största/stor betydelse) Upplevd realitet (Instämmer helt/till stor del) Mina anhöriga och vänner bemöts på ett bra sätt n=69 Min vård styrs av mina egna önskemål och behov snarare än av personalens rutiner n= Fysisk-tekniska förutsättningar Jag har tillgång till de hjälpmedel jag behöver; n=75 Jag har tillgång till den apparatur/utrustning som är nödvändig för min vård; n= Utan dimensionstillhörighet Det är lätt att få hembesök från vårdpersonal inom hemsjukvården n=78 Det är lätt att komma fram på telefon till vårdpersonal inom hemsjukvården n= Figur 6. Antal (n) patienter som besvarat påståenden. Andel (%) patienter som värderat påståenden om subjektiv betydelse med svarsalternativen Av allra största betydelse och Av stor betydelse vilka tillsammans utgör ett värde samt andel (%) som besvarat upplevd vård med svarsalternativen Instämmer helt och Instämmer till stor del vilka tillsammans utgör ett värde. Fysisk-tekniska förutsättningar För dimension fysisk- tekniska förutsättningar var det högsta värdet av upplevd vård gällande tillgång till hjälpmedel (97 %, n=75) och som instämde helt eller till stor del i påståendet. Figur 6. Samma påstående ansågs (99 %, n=75) vara av allra största eller av stor betydelse. Utan dimensions tillhörighet I Figur 6 redovisas två påståenden om tillgänglighet. Dessa påståenden, lätt att få hembesök och lätt att komma fram på telefon, ingår inte i någon av de fyra dimensionerna. Det högsta värdet för 18

24 upplevd realitet fick påståendet om att det var lätt att få hembesök (85 %, n=78). När det gällde subjektiv betydelse var det lika stor andel patienter som tillskrev båda påståendena högst betydelse. Förbättringsområden i hemsjukvården Relationen mellan patienters upplevelse av kvalitet och värderade kvalitetsaspekter redovisas i åtgärdsindex, vilket ger en sammanvägd bild av vårdkvaliteten sedd ur patientperspektivet. Se Tabell 3. Vårdkvaliteten i hemsjukvården fick de högsta värdena på hög balans och övergod kvalitet inom dimensionen fysisk-tekniska förutsättningar. Dimensionen medicinsk-teknisk kompetens fick det högsta värdet på bristande kvalitet. Tabell 3. Åtgärdsindex per dimension. I tabellen redovisas antal (n) och andel (%) av de som besvarade påståenden inom dimensioner. Dimensioner BK BL BH ÖK n Identitetsorienterat förhållningssätt 23 % 5 % 54 % 18 % 78 Medicinsk- teknisk kompetens 31 % 8 % 49 % 12% 70 Socio-kulturell atmosfär 21 % 6 % 55 % 17 % 72 Fysiskt-tekniska förutsättningar 4 % 0 % 69% 26 % 72 (BK = Bristande Kvalitet; BL = Balans Låg; BH =Balans Hög; ÖK=Övergod Kvalitet) Identitetsorienterat förhållningssätt Utifrån patienternas svar om upplevd vård och subjektiv betydelse av densamma visade det sig att 23 % (n=78) av patienterna tillskrev hela dimensionen identitetsorienterat förhållningssätt bristande kvalitet. Se Tabell 3. Gällande resultatet i åtgärdsindex för varje påstående inom det identitetsorienterade förhållningssättet redovisas i Figur 7. Inom det identitetsorienterade förhållningssättet visade det sig att det högsta värdet av bristande kvalitet gällde vårdpersonalens intresse för patientens livsåskådning (33 %, n=30) samt delaktighet i beslut om omvårdnad (33 %, n =63). 19

25 Identitetsorienterat förhållningssätt Brist Balans låg Balans hög Övergod kvalitet Vårdpersonalen bemöter mig med respekt n= Vårdpersonalen bemöter mig positivt n= Vårdpersonalen verkar ge uppriktiga svar på mina frågor n= Vårdpersonalen bryr sig om mig n= Vårdpersonalen visar medkänsla när jaghar det besvärligt n= Vårdpersonalen visar engagemang n= Vårdpersonalen visar intresse för min livssituation n=73 Vårdpersonalen verkar förstå hur jag upplever min situation n=75 Min egen uppfattning om mina besvär beaktas n=74 Jag fick bra information om hur behandlingar skall gå till n=65 Jag fick bra information om mina mediciner så att jag förstår vilken effekt de har och n=71 Vårdpersoalen är personliga i kontakten med mig n=70 Jag fick bra information om hur undersökningar ska gå till n=73 Jag har bra möjlighet att delta i beslut när det gäller min vård n= Jag fick bra information om egenvård n= Jag fick bra information om resultatet av behandlingar n= 60 Jag fick bra information om resultatet av undersökningar n=62 Jag har bra möjlighet att delta i beslut när det gäller min omvårdnad n=63 Vårdpersonalen visar intresse för min livsåskådning n= Figur 7. Åtgärdsindex per påstående i dimension identitetsorienterat förhållningssätt. Antal (n) och andel (%) av de som besvarade påståenden inom dimensionen. Det högsta värdet av vården med hög balans (71 %, n= 77) erhöll påståenden om vårdpersonalens bemötte mig positivt samt vårdpersonalen bemötte mig med respekt (68 %, n=78). Det högsta värdet för övergod vårdkvalitet fick påståendet information om hur behandlingar skall gå till (28 %, n=65). 20

26 Medicinsk-teknisk kompetens Med utgångspunkt i patienternas svar om upplevd vård och subjektiv betydelse av densamma visades det sig att patienterna värderade vården ha bristande kvalitet (31 %, n= 70) inom dimensionen medicinsk-tekniska kompetensen generellt. Se Tabell 3. Gällande åtgärdsindex för varje påstående inom medicinsk-teknisk kompetens redovisas resultat i Figur 8. Medicinsk-teknisk kompetens Brist Balans låg Balans hög Övergod kvalitet Jag fick hjälp inom acceptabel väntetid när jag kontaktar vårdpersonal i hemsjukvåren n=70 Jag fick bästa möjliga hjälp mot förvirring n=23 Jag fick bästa möjliga hjälp mot nedstämdhet n= 30 Jag fick bästa möjliga hjälp mot illamående n= Jag fick bästa möjliga hjälp mot andnöd n= Jag fick bästa möjliga hjälp mot förstoppning n= Jag fick bästa möjliga hjälp mot smärta n= Jag fick bästa möjliga hjälp mot aptitlöshet n=31 Jag fick bästa möjliga hjälp mot oro/ångest n=32 Jag fick bästa möjliga hjälp mot kräkningar n=29 Jag fick bästa möjliga hjälp mot sömnsvårigheter n= Jag fick bästa möjliga hjälp mot trötthet n= Figur 8. Åtgärdsindex per påstående i dimensionen medicinsk-teknisk kompetens. Antal (n) och andel (%) av de som besvarade påståenden inom dimensionen. De högsta värdena av bristande kvalitet framkom när det gällde påståenden inom medicinsk vård, så som hjälp mot trötthet (43 %, n=49) samt hjälp mot sömnsvårigheter (40 %, n=42). Det högsta värdet av vården med hög balans erhöll påståendet hjälp inom acceptabel tid vid kontakt med hemsjukvården (77 %, n=70). Det högsta värdet för övergod vårdkvalitet fick påståendet hjälp mot förstoppning, (20 %, n=40). 21

27 Socio-kulturell atmosfär Utifrån patienternas svar om upplevd vård och subjektiv betydelse av densamma visade det sig att 21 % (n=72) av patienterna värderade vården ha bristande kvalitet inom dimension socio-kulturell atmosfär generellt. Se Tabell 3. Gällande åtgärdsindex för varje påstående inom socio-kulturell atmosfär redovisas resultat i Figur 9. De högsta värden av bristande kvalitet framkom rörande påståendet vården styrdes av mina egna önskemål och behov snarare än personalens rutiner, (29 %, n=72). Det högsta värdet av vården med hög balans framkom när det gällde bemötande av anhöriga och vänner, (62 %, n =69) I samma påstående återfanns det högsta värdet av övergod kvalitet inom socio-kulturell atmosfär, (23 %, n= 69). Socio-kulturell atmosfär Brist Balans låg Balans hög Övergod kvalitet Mina anhöriga och vänner bemöttes på ett Min vård styrdes av mina egna önskemål och Fysisk-tekniska förutsättningar Jag hade tillgång tillde hjälpmedel jag Jag hade tillgång till den apparatur och Figur 9. Åtgärdsindex per påstående i dimensionerna socio-kulturell atmosfär samt fysisk-tekniska förutsättningar. Antal (n) och andel (%) av de som besvarade påståenden inom dimensionen. Fysisk-tekniska förutsättningar Utifrån patienternas svar om upplevd vård och subjektiv betydelse av densamma visades det sig att 4 % (n=72) av patienterna värderade vården ha bristande kvalitet inom dimension fysisk-tekniska förutsättningar generellt. Se Tabell 3. Gällande åtgärdsindex för varje påstående inom fysisktekniska förutsättningar redovisas resultat i Figur 9. Det högsta värdet av bristande kvalitet framkom 22

28 när det gällde påståendet tillgång till nödvändig apparatur och utrustning (7 %, n=46). Det högsta värdet av vården med hög balans framkom när det gällde tillgång till de hjälpmedel som behövdes, (72 %, n=75). Utan dimensionstillhörighet Två påståenden som är utan dimensionstillhörighet berör vårdens tillgänglighet och presenteras i Figur 10. Det högsta värdet av bristande kvalitet rörde påståendet om telefontillgänglighet, (35 %, n= 74). Påståendet om att få hembesök från hemsjukvården hade högt värde när det gällde vård med hög balans (53 %, n=74) samt övergod kvalitet (9 %, n = 74). Ingen dimensionstillhörighet Brist Balans låg Balans hög Övergod kvalitet Det var lätt att komma fram på telefon till vårdpersonal inom hemsjukvården n=74 Det var lätt att få hembesök från vårdpersonal inom hemsjukvården n=78 Figur 10. Åtgärdsindex per påstående som inte tillhör någon dimension. Antal (n) och andel (%) av de som besvarade påståenden om tillgänglighet Påståenden som inte besvarades och som besvarades med ej aktuellt Ett antal påståenden besvarades av en hög andel patienter med ej aktuellt. Se Tabell 4. Även påståenden som lämnades obesvarade av en stor andel patienter redovisas i Tabell 4. Påståendena hjälp mot förvirring, (55 %, n= 61), samt hjälp mot andnöd, (50 %, n=56%), besvarades med ej aktuellt av högst andel patienter. Påståenden om delaktighet i beslut kring patienters vård (13 %, n=15) samt omvårdnad (14 %, n=16) ansågs av en del patienter ej aktuellt. En betydande andel patienter lämnade påståenden obesvarade. Påståendet om tillgång till nödvändig apparatur och utrustning lämnades obesvarat av en del, (23 %, n=26), patienter. Påståendet information om resultat av undersökningar lämnades av flest patienter (35 %, n=39) obesvarat. 23