Förord till läraren. 1. Mer praktisk information
|
|
- Filip Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 10 Förord till läraren Förord till studenten innehåller praktisk information om bokens uppbyggnad. Det gäller exempel, teknikproblem, bevis, dialoger, rekommenderade övningar, matematiska fortsättningar, frågor, kortversioner, hemsida samt val av typsnitt. Detta förord består av tre delar: 1. Mer praktisk information. 2. Syfte. 3. Beskrivning av kapitlens karaktär. 1. Mer praktisk information 1. Som framgår av Förord för studenten är denna bok i grundläggande envariabelanalys tänkt att användas tillsammans med problemsamlingen Övningar i analys i en variabel, Matematiska Instutitionen, Lunds Tekniska Högskola, Lund 2001 (tryck: KFS AB, Sölveg. 22 F, Lund). I slutet av varje kapitel finns ledningar till samtliga problem i denna samling, utom blandade problem. Detta säger också något om vilken matematik denna bok täcker. 2. Varje student kan registrera sig på hemsidan där man kan få hjälp med matematiken i boken. Denna hemsida kommer att bli en samling FAQ (Frequently Asked Questions), vilka emellertid är organiserade efter bokens sidnummer. Denna organisation gör det lätt att hitta den intressanta frågan, eftersom matematikproblem är starkt lokala. Frågor och svar kommer att användas för nästa upplaga av boken, förhoppningsvis på så sätt att frågorna inte behöver uppkomma. Studentkollektivet kan därför påverka boken på ett systematiskt sätt, just i de avsnitt där det behövs. 3. Varje lärare kan på hemsidan kommentera bokens uppläggning, och anmäla sig som besvarare av studentfrågor. Besvarare av frågor behövs, varje anmälan mottas tacksamt! Förhoppningen är att boken ska passa allt bättre till befintliga utbildningar i Sverige. Jag hoppas att jag får åsikter från din utbildning för detta ändamål. Divergerande önskemål i olika typer av utbildningar kan resultera i att kommande upplagor utkommer i olika versioner för olika typer av utbildningar.
2 11 2. Syfte Denna bok i grundläggande matematisk analys har skrivits huvudsakligen för att göra matematisk analys mera lätttillgängligt för förstaårsstudenter. De avsikter med bokens uppläggning som är beskrivna i Förord till studenten och i baksidestexten riktar sig huvudsakligen till studenter med mindre förkunskaper i ämnet. Den riktar sig emellertid inte endast till dessa. Boken är också lämplig för studenter med större intresse och förkunskaper, av följande skäl: 1. Bredd i matematikbeskrivningen (frekventa grafiska illustrationer som är en del av resonemanget, och flera numeriska överläggningar). 2. Formulering av matematiska metoder sker ofta och explicit, och skapar överblick över matematiska begrepp. 3. Matematikens syften och natur diskuteras. 4. Matematiska fortsättningar beskriver kommande matematikkurser. 5. En del matematiskt material som inte är så vanligt förekommande tas upp. Det gäller surjektiva och injektiva funktioner, translation och dilation (Kapitel 3), irreducibla polynom (Kapitel 4) och linjariteten för differentialekvationer (Kapitel 16). Dessa begrepp finns med huvudsakligen för att det annars är svårare att beskriva grundbegreppen på ett begripligt sätt (som funktionsbegreppet, sammansättning av funktion, inverterbarhet, lösning av linjära differentialekvationer). 3. Beskrivning av kapitlens karaktär Boken innehåller över 500 figurer. Dessa är ojämnt fördelade i boken beroende på hur relevanta figurer är i respektive kapitel. Kapitel 11 om primitiva funktioner saknar helt figurer, medan Kapitel 7 om gränsvärden innehåller 58 figurer. Matematiska funktioner beskrivs som de huvudsakliga studieobjekten i matematisk analys. Syftet med detta är att konkretisera ämnet något, och att fokusera på de elementära funktioneras egenskaper. Kunskap om dem har ju fundamental betydelse. Generella egenskaper och begrepp följer naturligt från denna synvinkel. Boken har en stark fokusering på analys. Induktionsbevis, gränsvärden av talföljder och rekursionsformler ingår inte. Den är indelad i fyra delar, se nedan eller sid. 17. Del 1, Tal och funktioner, är den mest annorlunda delen, liksom den största delen. Den kan delvis ses som en buffert mot gymnasie- och grundskolematematik. Här är kalkyler särskilt utförligt kommenterade. Den innehåller emellertid med nödvändighet ett av de två mest abstrakta kapitlen: Kapitel 3, Funktionsbegreppet (det andra är Kapitel 7, Gränsvärde och kontinuitet).
3 12 Boken startar med en utförlig diskussion om matematisk argumentation och om vad matematik är (Kapitel 1), med ytterst elementära exempel. Därefter följer matematikens tal och dess räkneregler, vilka ju är grundläggande för de flesta matematiska kalkyler (Kapitel 2). Funktionsbegreppet som sådant behandlas utförligt (Kapitel 3) med enkla exempel och många figurer. Därefter studeras matematikens funktionsklasser (Kapitel 4, 5 och 6). De beskrivs i särskilda kapitel för att understryka tänkandet i funktionsklasser, och skillnaden mellan dem. Avsikten med Del 1 är att på ett systematiskt sätt bygga upp de behövliga förkunskaperna för huvudinnehållet i matematisk analys. Kapitlen i de tre följande delarna börjar också på elementär nivå, och innehåller många figurer och diskussioner. Kalkylerna är kommenterade, men inte lika utförligt somidel1. De 17 kapitlen har inbördes ganska olika karaktär. Här är en sammanställning över dem. I parentes anges antal sidor, antal figurer, och kapitlets dominerande karaktär. I hela boken (utom Kapitel 1) finns det många lösta exempel. 1. Hur fungerar matematik? (29 sidor, 10 figurer, berättande). För många studenter kan detta kapitel göra matematik mer meningsfullt, intressant och lättbegripligt på lång sikt. Förutom meningar med matematiken och formelspråkets roll, beskrivs sådan logik som är särskilt relevant i matematik, mängdlära, samt summasymbolen. 2. Tal och kalkyler (45 sidor, 27 figurer, berättande och lösningsmetoder). Första halvan av detta kapitel går igenom talen och deras räknelagar. De lägger grunden för kalkyler med funktioner och formler. I sista halvan av kapitlet studeras fyra typer av problem som ofta finns med i ingenjörsutbildningar, men sällan i dess litteratur: kvadratkomplettering, rotekvationer, ekvationer med absolutbelopp samt olikheter. 3. Funktionsbegreppet (50 sidor, 78 figurer, generella begrepp och lösningsmetoder). Detta är oundvikligen ett abstrakt kapitel, men kanske det viktigaste kapitlet. Sammansatt funktion och invers funktion ägnas stor och ingående uppmärksamhet, med många geometriska tolkningar av abstrakta begrepp. Detta är ju oumbärligt för derivering (kedjeregeln), variabelsubstitution i integraler samt för separabla differentialekvationer. Translation och dilation beskrivs som enkla sammansättningar av funktioner. De är viktiga för derivering och integration, och har ytterst konkreta tolkningar. Invers funktion beskrivs formellt, men även som lösning av ekvationer och som spegling i linjen y = x. Mycket enkla funktioner används som exempel vid introduktion av abstrakta begrepp: oftast f(x) =x Polynom och rationella funktioner (56 sidor, 27 figurer, generella begrepp och resultat, många olika lösningsmetoder). Polynomen och deras faktorisering kommer igen på många platser i senare kapitel. Binomialsatsen och geometriska summan finns med som exempel på omskrivningar av polynom. Kapitlet innehåller
4 13 också rationella funktioner och partialbråksuppdelning. Analogin mellan polynom och heltal vad gäller division ges tydlig plats. Irreducibla polynom med reella koefficienter definieras, de återkommer bl.a. i Kapitel Potens-, exponential- och logaritmfunktioner (14 sidor, 13 figurer, orienterande). Potenslagarna förekommer ofta. Logaritmlagarna beskrivs (och bevisas) som omformuleringar av potenslagarna. 6. Trigonometriska funktioner (38 sidor, 54 figurer, många olika lösningsmetoder). För denna klass av funktioner finns det ett stort antal samband och geometriska egenskaper, vilket kan förefalla förvirrande. Trigonometriska ettan och additionsformlerna ges huvudroller. Bokens fokus på matematiska funktioner innebär bl.a. att de inversa trigonometriska funktionerna ges mer uppmärksamhet än solvering av trianglar. 7. Gränsvärde och kontinuitet (57 sidor, 58 figurer, generella begrepp och resultat, och lösningsmetoder). Detta kapitel är oundvikligen det mest abstrakta. Idéerna beskrivs med en serie typiska och praktiska exempel före gränsvärdesdefinitionen, därefter studeras samma exempel i termer av denna definition. I dialoger experimenteras med definitionen av gränsvärde. Grundläggande räkneregler för gränsvärden härleds parallellt med att gränsvärden för de elementära funktionerna från Kapitel 4-6 bevisas. Därmed tjänar de elementära funktionerna samtidigt som exempel för abstrakta gränsvärdesbegrepp. I sista delen av kapitlet formuleras och sammanfattas metoder att beräkna gränsvärden, samt standardgränsvärden. Avslutningsvis definieras kontinuitet. Några generella egenskaper för kontinuerliga funktioner bevisas. 8. Derivata (42 sidor, 26 figurer, härledningar och lösningsmetoder). Derivatans definition motiveras med räta linjer och vardagliga exempel, och räknereglerna härleds. En tio sidor lång träningsstation för kedjeregeln, med detaljerade lösningar av 33 svåra deriveringar, gör det möjligt för alla att bli experter på kedjeregeln. Variabelsubstitution i integraler förutsätter detta. Slutligen härleds bl.a. l Hospitals regel för att beräkna gränsvärden. 9. Matematisk modellering: derivator (26 sidor, 33 figurer, lösningsmetoder). Optimering och asymptoter för deriverbara och icke-deriverbara funktioner beskrivs. 10. Något om MacLaurinpolynom (14 sidor, 19 figurer, orienterande, lösningsmetoder). Kapitlet orienterar om att många derivator ienpunktkan ge en effektiv beskrivning av en funktion med hjälp av polynom. Detta belyser både polynomen och derivatabegreppet. En biprodukt är ett sätt att beräkna gränsvärden. 11. Integralbegreppet (31 sidor, 41 figurer, generella resultat). Det finns gott om möjligheter att ge vardagliga analogier vid konstruktion av integralbegreppet. Det gäller också medelvärden, och medelvärdessatsen. Kapitlet avslutas med analysens huvudsats, som även ges en geometrisk formulering.
5 Obestämda integraler och primitiva funktioner (47 sidor, inga figurer, lösningsmetoder). Detta kapitel har en enda uppgift: att konstruera integrationsmetoder från deriveringsregler med analysens huvudsats. Variabelsubstition beskrivs i två versioner betingade av lösningsmetod snarare än matematisk skillnad: huruvida en inre derivata kan urskiljas från början eller inte. 13. Bestämda och generaliserade integraler (24 sidor, 41 figurer, generella resultat och lösningsmetoder). Många grafer illusterar det faktum att variabelsubstitution i en bestämd integral ger två areor med olika form men med exakt samma area. En jämförelseruta med area 1 finns med i figurerna, för ögonmåttets skull, parallellt med de exakta kalkylerna. 14. Matematisk modellering: integraler (44 sidor, 45 figurer, tillämpningar). Här är de fysikaliska/geometriska beskrivningarna ständigt nära integralformuleringarna. Kapitlet är halvmatematiskt, till skillnad från Kapitel 17 som endast består av ett antal tillämpningar. 15. Allmänna och separabla differentialekvationer (14 sidor, 7 grafer, diskussion med tillämpning, definition och lösningsmetoder). Detta är ett kort kapitel som först diskuterar differentialekvationer med hjälp av Newtons ekvation. Därefter definieras differentialekvationer och grundläggande terminologi. Slutligen löses separabla differentialekvationer. 16. Linjära differentialekvationer (60 sidor, 9 grafer, generella begrepp och resultat, lösningsmetoder). Detta långa kapitel innehåller ett stort antal lösta exempel bl.a. för olika typer av högerled. Linjaritetsegenskapens centrala roll framhålls av flera skäl (främst uppdelningen homogenlösning-partikulärlösning). Flera praktiska exempel beskrivs, som bilars dämpning och fjädring. 17. Matematisk modellering: differentialekvationer (21 sidor, 45 figurer, tillämpningar). Detta kapitel består av ett antal problem från olika tillämpningsområden. Formuleringen av ett matematiskt problem beskrivs. Gapet mellan matematiskt och verkligt problem görs synligt. Kartan över elementär analys på innerpärmen representerar oerhört många matematiska samband och släktskaper i envariabelanalys. Här gäller verkligen att en bild säger mer än tusen ord. Bästa hälsningar! författaren, Ramdala, juli -02
ENVARIABELANALYS, ht 2003 (version 17 nov) Kursansvarig: tel ,
ENVARIABELANALYS, ht 2003 (version 17 nov) Kursansvarig: Georgi.Tchilikov@ide.hh.se, tel.035-167124, http://www.hh.se/staff/getc Ett försök till "strukturering" av innehållet (skrivet i första hand med
Läs merLMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål
LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål Lärmål för godkänt Funktion, gränsvärde, kontinuitet, derivata. Förklara begreppen funktion, definitionsmängd och värdemängd, och bestämma (största möjliga)
Läs merMatematik och statistik NV1, 10 poäng
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Höstterminen 2006 Matematik och statistik NV1, 10 poäng Välkommen till Matematiska institutionen och kursen Matematik och statistik NV1, 10p. Kursen består
Läs mer5B1147 Envariabelanalys, 5 poäng, för E1 ht 2006.
Institutionen för Matematik, KTH, Olle Stormark. 5B1147 Envariabelanalys, 5 poäng, för E1 ht 2006. Detta är en grundläggande kurs i differential - och integralkalkyl för funktioner av en variabel. Enligt
Läs merSF1625 Envariabelanalys
Kursmål och pluggtips Institutionen för matematik KTH Kursmål Kursmålen står på sidan Kursplan mm (länk i menyn). De anger vad man ska kunna för att bli godkänd på kursen. I den här pdf:en går jag igenom
Läs merPlanering Matematik II Period 3 VT Räkna själv! Gör detta före räkneövningen P1. 7, 17, 21, 37 P3. 29, 35, 39 P4. 1, 3, 7 P5.
Avsnitt 1, Inledning ( Adams P1,P3,P4, P5) Genomgång och repetition av grundläggande begrepp. Funktion, definitionsmängd, värdemängd. Intervall. Olikheter. Absolutbelopp. Styckvis definierade funktioner.
Läs merMatematik i Gy11. 110912 Susanne Gennow
Matematik i Gy11 110912 Susanne Gennow Var finns matematik? Bakgrund Nationella utredning 2003 PISA 2009 TIMSS Advanced 2008 Skolinspektionens rapporter Samband och förändring åk 1 3 Olika proportionella
Läs merMatematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra
Matematik 1a Centralt innehåll Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier
Läs merEn Guide till hur man Pluggar för Tentan. 1 Hur man Läser Matte.
En Guide till hur man Pluggar för Tentan. 1 Hur man Läser Matte. Att läsa matte är en väldigt aktiv process. Det handlar inte om att bara skumma texten. Att läsa matte är att aktivt återskapa och internalisera
Läs merKURSPROGRAM TILL KURSEN DIFFERENTIAL- OCH INTEGRALKALKYL II: 5B1106, DEL 1, FÖR F, HT 2001
INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK Per Sjölin KURSPROGRAM TILL KURSEN DIFFERENTIAL- OCH INTEGRALKALKYL II: 5B1106, DEL 1, FÖR F, HT 2001 Kursledare: Per Sjölin, rum 3632, Lindstedtsvägen 25, tel 790 7204, pers@math.kth.se.
Läs merMatematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000
2011-12-21 Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 Kurs 1a och 2a i Gy 2011 jämfört med kurs A och B i Gy 2000 Poängomfattningen har ökat från 150 poäng
Läs merMatematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering
Matematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering Kursboken innehåller uppgifter på tre nivåer, a, b och c, i stigande svårighetsgrad. Efter varje kapitel finns en bra sammanfattning,
Läs merKursinformation, ETE499 8 hp MATEMATIK H Högskoleförberedande matematik
Kursinformation, ETE499 8 hp MATEMATIK H Högskoleförberedande matematik Fristående matematikkurs vid ITN (Institutionen för Teknik och Naturvetenskap i Norrköping) en förberedande matematikkurs inför kurser
Läs merLäsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik
Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik Avsnitt 4.1 I kapitel 4 kommer du att möta de elementära funktionerna. Dessa är helt enkelt de vanligaste funktionerna som vi normalt arbetar med. Här
Läs merKursplan. Matematik A, 30 högskolepoäng Mathematics, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.
1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för naturvetenskap och teknik Matematik A, 30 högskolepoäng Mathematics, Basic Course, 30 Credits Kurskod: MA1000 Utbildningsområde:
Läs merKommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik
2011-06-10 Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik Likheter och skillnader jämfört med den gamla kursplanen Ämnesplanen i gymnasieskola 2011 (Gy 2011) har en ny struktur jämfört
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik D Kurskod Ma 104 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Muntligt prov Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Övrigt Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik D t.ex.
Läs merENVARIABELANALYS FÖR F OCH Q HT 2012, 10 HP
UPPSALA UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Thomas Önskog ENVARIABELANALYS FÖR F OCH Q HT 2012, 10 HP Kurskod: 1MA013. Kurslitteratur: Robert Adams, Christopher Essex, Calculus : a complete course. Pearson
Läs merMatematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering
Matematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering Kursboken innehåller uppgifter på tre nivåer, a,b och c, i stigande svårighetsgrad. Efter varje kapitel finns en bra sammanfattning,
Läs merSF 1625 Envariabelanalys, 7.5 hp, för M1 ht 2009.
Institutionen för Matematik, KTH, Jockum Aniansson (efter Olle Stormark). Kursplan SF 1625 Envariabelanalys, 7.5 hp, för M1 ht 2009. Denna kursplan nås via kursens hemsida /index.html som finns under http://www.math.kth.se/math/gru/2009.2010/sf1625/cmast/
Läs merFöreläsning 7. SF1625 Envariabelanalys. Hans Thunberg, 13 november 2018
Föreläsning 7 SF1625 Envariabelanalys 13 november 2018 SF1625 CDEPR1, CENMI1, CLGYM TEMI2 HT18 F7 1 / 23 Dagens teman: exponentialfunktioner och logaritmer standardgränsvärden tillväxtproblem SF1625 CDEPR1,
Läs merÖvningsuppgifter. 9 Linjer i planet och rummet Plan i rummet : 32, 33 Övningar4(sida 142) exempel
Detaljplanering: Kurs: Matematik I HF1903, År 2013/14 Period: P1, Rekommenderande uppgifter i boken Matematik för ingenjörer, Rodhe, Sollervall er finns på kursens webbadress : www.sth.kth.se/armin/ar_13_14/hf1903/dirhf1903_13_14.html
Läs merÄMAD01, Matematik med ämnesdidaktik 1, 30 högskolepoäng Mathematics with Didactics 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄMAD01, Matematik med ämnesdidaktik 1, 30 högskolepoäng Mathematics with Didactics 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merTNA003 Analys I för ED, MT, KTS
TNA003 Analys I för ED, MT, KTS Litteraturkommentarer till föreläsningarna VT1 2017 Sixten Nilsson TNA003 FÖ 1: Kap 3.1 3.2 Litteraturkommentarer 3.1 Gränsvärdesidén Skilj på de två typerna av gränsvärden.
Läs merModul 1 Mål och Sammanfattning
Institutionen för Matematik SF1625 Envariabelanalys Läsåret 2016-2017 Lars Filipsson Modul 1 Mål och Sammanfattning 1. Reella tal. 1. MÅL FÖR MODUL 1 Känna till talsystememet och kunna använda notation
Läs merHEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT
Matematik HEM KURSER SKRIV UT MA200 - Matematik A 110 poäng inrättad 1994-07 SKOLFS: 1994:9 et för kursen är att ge de matematiska kunskaper som krävs för att ta ställning i vardagliga situationer i privatliv
Läs merSKOLFS 2006:xx Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier i ämnet Matematik i gymnasieskolan den xx xxxxxx 2006
SKOLFS 2006:xx Skolverkets föreskrifter GY07:143 om kursplaner och betygskriterier i ämnet Utkom från trycket Matematik i gymnasieskolan den xx xxxxxx 2006 2006-08-21 Skolverket meddelar med stöd av 1
Läs merFörord till studenten
5 Förord till studenten Denna bok har många sidor. Den riktar sig förstås inte bara till dig utan också till dina medstudenter, som har delvis andra utgångspunkter. Var därför beredd på att ignorera argumentationer
Läs merMeningslöst nonsens. December 14, 2014
December 4, 204 Fråga. Hur visar man att sin(x) x tan(x)? Fråga. Hur visar man att sin(x) x tan(x)? Fråga 2. Hur visar man att a > lim n a n =? Fråga 2. Hur visar man att a > lim n a n =? Röd: Det är ett
Läs merSF 1625 Envariabelanalys, 7.5 hp, för M1 ht 2008.
Institutionen för Matematik, KTH, Jockum Aniansson (efter Olle Stormark). kurspm SF 1625 Envariabelanalys, 7.5 hp, för M1 ht 2008. Detta är en grundläggande kurs i differential- och integralkalkyl för
Läs merModul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet
Institutionen för Matematik SF1625 Envariabelanalys Läsåret 2015/2016 Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet Denna modul omfattar kapitel P och kapitel 1 kursboken Calculus av Adams och Essex och
Läs merModul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet
Institutionen för Matematik SF1625 Envariabelanalys Läsåret 2015/2016 Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet Denna modul omfattar kapitel P och kapitel 1 kursboken Calculus av Adams och Essex och
Läs merMatematik D (MA1204)
Matematik D (MA104) 100 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Betygskriterier enligt Skolverket Kriterier för betyget Godkänd Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder och
Läs merMatematik 4 Kap 3 Derivator och integraler
Matematik 4 Kap 3 Derivator och integraler Konkretisering av ämnesplan (länk) http://www.ioprog.se/public_html/ämnesplan_matematik/struktur_ämnesp lan_matematik/struktur_ämnesplan_matematik.html Inledande
Läs merFaktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter
Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2016 Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter Ersättning för behörighetskursen Engelska B En del utbildningar anger Engelska B
Läs merStudietips inför kommande tentamen TEN1 inom kursen TNIU22
Studietips inför kommande tentamen TEN1 inom kursen TNIU22 Lämplig ordning på sammanfattande studier inom denna kurs: Inled med att grundligt studera föreläsningsanteckningarna Därefter läs tillhörande
Läs merPlanering Analys 1, höstterminen 2011
Nr 1 Matematikcentrum Matematik NF Planering Analys 1, höstterminen 2011 Program Anders Olofsson Kurslitteratur: Adams RA, Essex C, Calculus a complete course, sjunde upplagan, 2010 (A). Gamla tentor delas
Läs merInstuderingsfrågor i Funktionsteori
Instuderingsfrågor i Funktionsteori Anvisningar. Avsikten med dessa instuderingsfrågor är att ge Dig möjlighet att fortlöpande kontrollera att Du någorlunda behärskar kursens teori. Om Du märker att Du
Läs merLäsanvisningar till kapitel 6 i Naturlig matematik. Avsnitt 6.6 ingår inte.
Läsanvisningar till kapitel 6 i Naturlig matematik Avsnitt 6.6 ingår inte. Avsnitt 6.1 Detta avsnitt illustrerar hur sekanten övergår i en tangent genom att den ena skärningspunkten rör sig mot den andra.
Läs mere x x + lnx 5x 3 4e x (0.4) x 0 e 2x 1 a) lim (0.3) b) lim ( 1 ) k. (0.3) c) lim 2. a) Lös ekvationen e x = 0.
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK TENTAMENSSKRIVNING ENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS B 00 0 kl 8 3 INGA HJÄLPMEDEL. Lösningarna ska vara försedda med ordentliga motiveringar. Lämna tydliga svar om så är
Läs merMatematik. Programgruppens förslag till kursplan för Matematik (10) Dnr 2004:3064
Styrmedel/Styrdokument Programgruppen NV 2005-12-20 1 (10) Matematik Utbildningen i ämnet Matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande grundskolans och innebär såväl breddning som fördjupning av ämnet.
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Matematik 4 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT04 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 4 Skriftligt prov (4h) Muntligt prov Bifogas Provet består av två delar.
Läs merSAMMANFATTNING TATA41 ENVARIABELANALYS 1
SAMMANFATTNING TATA4 ENVARIABELANALYS LÄST SOM EN DEL AV CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I INDUSTRIELL EKONOMI VID LITH, HT 04 Senast reviderad: 05-06-0 Författare: Viktor Cheng INNEHÅLLSFÖRTECKNING Diverse knep...3
Läs merEnvariabelanalys: Vera Koponen. Envariabelanalys, vt Uppsala Universitet. Vera Koponen Föreläsning 5-6
Envariabelanalys: Föreläsning 5-6 Vera Koponen Uppsala Universitet Envariabelanalys, vt 2011 Derivata: allmänt Antag att f (x) är en funktion. Derivata: allmänt Antag att f (x) är en funktion. Derivatan
Läs merKap. P. Detta kapitel utgör Inledande kurs i matematik. I kapitlet beskrivs vilka bakgrundskunskaper som förutsätts.
5B1103, Differential och integralkalkyl II, del 1. LÄSANVISNINGAR TILL R.A. ADAMS, CALCULUS, A COMPLETE COURSE, 4TH ED. OMFATTNING: kapitel 1.1 1.5, Appendix III, 2, 3.1 3.4, 3.5 till def. 13, 17.7 t.o.m.
Läs merInstuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1
Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 Anvisningar Avsikten med följande frågor är att hjälpa dig med självkontroll av dina kunskaper. Om du känner dig osäker på svaren bör du slå upp motsvarande
Läs merFörord. Stockholm i juni Luciano Triguero
Förord Behovet av ett praktiskt inriktat läromedel i matematik med möjlighet att använda datorbaserad beräkningsteknik har varit ledstjärnan vid tillkomsten av denna bok. Boken kombinerar matematikens
Läs merFörberedelser inför lektion 1 (första övningen läsvecka 1) Lektion 1 (första övningen läsvecka 1)
Förberedelser inför lektion 1 (första övningen läsvecka 1) Läs kapitel 0.10.3. Mycket av detta är nog känt sedan tidigare. Om du känner dig osäker på något, läs detta nogrannare. Kapitel 0.6 behöver inte
Läs merMatematik. Ämnets syfte
Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merSF1625 Envariabelanalys
Föreläsning 7 Institutionen för matematik KTH 12 september 2016 Injektiva funktioner En funktion är en regel som till varje tal i definitionsmängden ordnar ett bestämt tal i värdemängden. Injektiva funktioner
Läs merBML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår
BML131 ht 2013 1 BML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår Syfte och organisation Matematiken på basåret läses i två obligatoriska kurser; under första halvan av hösten BML131 (Matematik
Läs merInstuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011
Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011 Anvisningar Avsikten med följande frågor är att hjälpa dig med självkontroll av dina kunskaper. Om du känner dig osäker på svaren bör du slå upp
Läs merUppföljning av diagnostiskt prov Repetition av kursmoment i TNA001-Matematisk grundkurs.
Uppföljning av diagnostiskt prov 06-0- Repetition av kursmoment i TNA00-Matematisk grundkurs. Reella tal, intervall, räta linjer, cirklar Faktorsatsen, faktoriseringar, polynomekvationer Olikheter Ekvationer
Läs merAnteckningar för kursen "Analys i en Variabel"
Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel" Simone Calogero Vecka 5 Viktig information. Dessa anteckningar är inte avsedda som en ersättning för kurs litteratur men bara som en kort sammanfattning av
Läs merStudieanvisning till Matematik 3000 kurs C/Komvux
Studieanvisning till Matematik 3000 kurs C/Komvu ISBN 91-27-51027-1 Förord Vår ambition med denna studiehandledning är att den skall guida dig genom boken Matematik 3000 kurs C/Komvu av Lars-Eric Björk,
Läs merTisdag v. 2. Speglingar, translationer och skalningar
1 Tisdag v 2 Speglingar, translationer och skalningar Ofta i matematik och i matematiska kurser är det så att man måste kunna några grundläggande exempel utantill och man måste kunna några regler som säger
Läs merSF1625 Envariabelanalys
Föreläsning 2 Institutionen för matematik KTH 31 augusti 2016 Att göra denna vecka Översikt över modul 1 Funktion Definitionsmängd Värdemängd Udda, jämn Begränsad Absolutbelopp, Trigonometri, Polynom Gränsvärde
Läs merInstitutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Lars Filipsson. Modul 1
Institutionen för Matematik SF1625 Envariabelanalys Läsåret 2017-2018 Lars Filipsson Modul 1 1. MÅL FÖR MODUL 1 1. Reella tal. Känna till talsystememet och kunna använda notation för mängder och intervall
Läs merViktiga begrepp, satser och typiska problem i kursen MVE460, 2015.
Viktiga begrepp, satser och typiska problem i kursen MVE460, 2015. Begrepp och definitioner Egenskaper och satser Typiska problem Reella tal. Rationella tal. a(b + c) = ab + ac Bråkräkning. Irrationella
Läs mer7x 2 5x + 6 c.) lim x 15 8x + 3x 2. 4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horizontella och vertikala asymptoter
TM-Matematik Mikael Forsberg 074-42 Pär Hemström 026-648962 För ingenjörs och distansstudenter Envariabelanalys ma04a 202 06 04 Skrivtid: 09:00-4:00. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga
Läs merTATA42: Föreläsning 7 Differentialekvationer av första ordningen och integralekvationer
TATA42: Föreläsning 7 Differentialekvationer av första ordningen och integralekvationer Johan Thim 0 januari 207 Introduktion En differentialekvation (DE) i en variabel är en ekvation som innehåller både
Läs merÄmnesplaner för matematik grundskolan enligt Lgr11 och gymnasieskolan enligt Gy11
Ämnesplaner för matematik grundskolan enligt Lgr11 och gymnasieskolan enligt Gy11 I ämnesplanen för grundskolans matematik har tidigare ering markerats om det är Matematik eller en högre kurs eller momentet
Läs merÄmne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i
Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i grundskolan och innebär breddning och fördjupning av ämnet. Utbildningen
Läs mer6.2 Implicit derivering
6. Implicit derivering 6 ANALYS 6. Implicit derivering Gränsvärden, som vi just tittat på, är ju en fundamental del av begreppet derivata, och i mattekurserna i gymnasiet har vi roat oss med att hitta
Läs merKontinuitet och gränsvärden
Kapitel Kontinuitet och gränsvärden.1 Introduktion till kontinuerliga funktioner Kapitlet börjar med allmänna definitioner. Därefter utvidgar vi successivt familjen av kontinuerliga funktioner, genom specifika
Läs merLMA222a. Fredrik Lindgren. 17 februari 2014
LMA222a Fredrik Lindgren Matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet 17 februari 2014 F. Lindgren (Chalmers&GU) Matematisk analys 17 februari 2014 1 / 68 Outline 1 Lite
Läs merRepetitionsfrågor i Flervariabelanalys, Ht 2009
Repetitionsfrågor i Flervariabelanalys, Ht 2009 Serier 1. Visa att för en positiv serie är summan oberoende av summationsordningen. 2. Visa att för en absolutkonvergent serie är summan oberoende av summationsordningen.
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merTATA79 Inledande matematisk analys (6hp)
Inledande matematisk analys (6hp) Kursinformation HT 2016 Examinator: David Rule Innehåll 1 Kursinnehåll 2 1.1 Grundlägande koncept och verktyg........................ 2 1.2 Geometri och reela tal...............................
Läs merVälkommen till MVE340 Matematik B för Sjöingenjörer. Kursinnehåll i stora drag. Kurslitteratur MVE Carl-Henrik Fant MV, Chalmers 1
Välkommen till MVE340 Matematik B för Sjöingenjörer Carl-Henrik Fant E-post: carl-henrik.fant@chalmers.se Tel: 772 35 57 Kontor: L3037 i matematikhuset, Johanneberg Kursinnehåll i stora drag Funktioner
Läs merKursinformation och studiehandledning, M0038M Matematik I Differentialkalkyl, Lp I 2013.
Kursinformation och studiehandledning, M0038M Matematik I Differentialkalkyl, Lp I 2013. Kursansvarig och examinator: Staffan Lundberg, TVM. Telefon: 0920-49 18 69. Rum: E 882. E-post: lund@ltu.se Lärare
Läs merÖVN 6 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll. a n (x x 0 ) n.
ÖVN 6 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF683 HTTP://KARLJODIFFTRANS.WORDPRESS.COM KARL JONSSON Nyckelord och innehåll Potensserielösningar Analytiska funktioner Konvergensradie Rot- och
Läs merTeorifrå gor kåp
Teorifrå gor kåp. 2.2 5.2 Funktioner och dess grafer 1) Vad är en funktion? 2) Vad är den naturliga definitionsmängden ge några eempel 3) Vad är en värdemängd? 4) Vad är en sammansatt funktion? 5) Varför
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merMatematik C (MA1203)
Matematik C (MA103) 100 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Mål och betygskriterier Ma C (MA103) Matematik 03-08- Betygskriterier enligt Skolverket Kriterier för betyget Godkänd Eleven
Läs mer5.6 Matematik. Bedömning
5.6 Matematik På grund av matematikens ställning i vår kultur behöver vi kompetens att förstå, använda och producera information i matematisk form. Matematiken spelar en viktig eller rent av avgörande
Läs merDERIVATA. = lim. x n 2 h h n. 2
DERIVATA Läs avsnitten 6.-6.5. Lös övningarna 6.cd, 6.2, 6.3bdf, 6.4abc, 6.5bcd, 6.6bcd, 6.7, 6.9 oc 6.. Läsanvisningar Allmänt gäller som vanligt att bevisen inte ingår i kursen, men det är mycket nyttigt
Läs merKursinformation och studiehandledning, M0038M Matematik I Differentialkalkyl, Lp I 2012.
Kursinformation och studiehandledning, M0038M Matematik I Differentialkalkyl, Lp I 2012. Kursansvarig och examinator: Staffan Lundberg, TVM. Telefon: 0920-49 18 69. Rum: E 882. E-post: lund@ltu.se Lärare
Läs merÄmne - Matematik (Gymnasieskola före ht 2011)
Ämne - Matematik Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i grundskolan och innebär breddning och fördjupning av ämnet. Utbildningen
Läs mer4 Fler deriveringsregler
4 Fler deriveringsregler 4. Dagens Teori Derivatan av potensfunktioner. Potensfunktioner med heltalsexponenter, som du redan kan derivera, kallas polynomfunktioner, som till exempel: f(x) = 2x4 x3 + 2x
Läs merv0.2, Högskolan i Skövde Tentamen i matematik
v0., 08-03-3 Högskolan i Skövde Tentamen i matematik Kurs: MA5G Matematisk analys MA3G Matematisk analys för ingenjörer Tentamensdag: 08-0-03 kl 4:30-9:30 Hjälpmedel : Inga hjälpmedel utöver bifogat formelblad.
Läs merPrograminventering matematikinnehåll. Flexprojektet Sid 1 (5) Kurser och kurspaket
Sid 1 (5) Kurser och kurspaket Här följer en översikt av kurser och paket av sådana, samt inför vilka kurser de är att rekommendera. För varje kurs anges vilka andra kurser som utgör förkunskapskrav. En
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merSF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF165 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 15-4-7 DEL A 1. Låt f(x) = arcsin x + 1 x. A. Bestäm definitionsmängden till funktionen f. B. Bestäm funktionens största och minsta värde. (Om du har
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merx 2 + x 2 b.) lim x 15 8x + x 2 c.) lim x 2 5x + 6 x 3 + y 3 xy = 7
TM-Matematik Mikael Forsberg 0734-41331 Pär Hemström 06-64896 För ingenjörs och distansstudenter Envariabelanalys ma034a 01 10 01 Skrivtid: 09:00-14:00. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga
Läs merLektioner Datum Lokal Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Avsnitt
Föreläsning 8.15-10.00 Lektioner 10.15-12.00 Datum Lokal Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Avsnitt ons-3-dec Hörsal G C: 5.1-5.2 tor-4-dec Hörsal G N210 A302 A303 MC413 C: 5.3-5.4 fre-5-dec Hörsal G C: 2.10,
Läs merNystart i matematik vid LTH. Gunnar Sparr
Nystart i matematik vid LTH Gunnar Sparr Plan för presentationen 1. Bakgrund 2. Vad vi vill 3. Ny kurs i endimensionell analys 1. Kursinnehåll 2. Färdighetsprov 3. Kommunikation, redovisning 4. Utvärdering
Läs merSF1624 Algebra och geometri
SF1624 Algebra och geometri Första föreläsningen Mats Boij Institutionen för matematik KTH 26 oktober, 2009 Översikt Kurspresentation Komplexa tal Kursmålen Efter genomgången kurs ska studenten vara förtrogen
Läs merLösningsförslag, preliminär version 0.1, 23 januari 2018
Lösningsförslag, preinär version 0., 3 januari 08 Högskolan i Skövde Tentamen i matematik Kurs: MA5G Matematisk analys MA3G Matematisk analys för ingenjörer Tentamensdag: 08-0-03 kl 4:30-9:30 Hjälpmedel
Läs merLösningsförslag obs. preliminärt, reservation för fel
Lösningsförslag obs. preliminärt, reservation för fel v0.6, 4 april 04 Högskolan i Skövde (SK, JS) Tentamen i matematik Kurs: MA5G Matematisk Analys MA3G Matematisk analys för ingenjörer Tentamensdag:
Läs mervux GeoGebraexempel 3b/3c Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker
matematik Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker vux 3b/3c GeoGebraexempel Till läsaren i elevböckerna i serien matematik origo finns uppgifter där vi rekommenderar användning
Läs merMatematik 3c Kap 2 Förändringshastighet och derivator
Matematik 3c Kap 2 Förändringshastighet och derivator Inledning Konkretisering av ämnesplan (länk) http://www.ioprog.se/public_html/ämnesplan_matematik/struktur_äm nesplan_matematik/struktur_ämnesplan_matematik.html
Läs merAndelar och procent Fractions and Percentage
Sida 1 av 20 Kursplan Uttagen: Inrättad: 2010-09-03 Andelar och procent Fractions and Percentage Högskolepoäng: 1.0 Kurskod: 5MA098 Ansvarig enhet: Matematik och Matematisk statistik SCB-ämne: Matematik
Läs merStudiehandledning SF1661 Perspektiv på Matematik HT2014, Civilingenjör och lärare åk 1
Hans Thunberg, KTH Matematik Studiehandledning SF1661 Perspektiv på Matematik HT2014, Civilingenjör och lärare åk 1 Undervisningen på kursen ges i form av föreläsningar och övningar. Vid övningarna, där
Läs merMatematik 5 Kap 3 Derivator och Integraler
Matematik 5 Kap 3 Derivator och Integraler Inledning I kap 4 Differentialekvationer behövs derivator (och integraler) och i kap 5 Omfångsrika problemsituationer finns intressanta problem med användning
Läs merKursens Kortfrågor med Svar SF1602 Di. Int.
Kursens Kortfrågor med Svar SF62 Di. Int. Allmänt om kortfrågor: Kortfrågorna är ett viktigt sätt för er att engagera matematiken. De kommer att dyka upp på kontrollskrivningar. Syftet är att ni ska gå
Läs merTATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015
TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015 Fredrik Andersson Mikael Langer Johan Thim All kursinformation finns också på courses.mai.liu.se/gu/tatm79 Innehåll 1 Kursinnehåll 2 1.1 Reella och komplexa
Läs merPOLYNOM OCH POLYNOMEKVATIONER
Explorativ övning 8 POLYNOM OCH POLYNOMEKVATIONER Syftet med denna övning är att repetera gymnasiekunskaper om polynom och polynomekvationer samt att bekanta sig med en del nya egenskaper hos polynom.
Läs mer